DUVBOSKOLAN. Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Duvboskolan (22)

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Duvboskolan (22) Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat 2017 DUVBOSKOLAN [Kommentarer] Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Östra Madenvägen 4, Hallonbergen TELEFON TELEFAX barnochutbildningsnamnden@sundbyberg.se

2 2 (22) Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Skolverkets allmänna råd, systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

3 3 (22) Resultat och måluppfyllelse Andelen elever som inte nått kunskapskraven åk 1-5 I samband med utvecklingssamtalet får varje elev ett skriftligt omdöme i varje ämne, och det är sedan en del av den individuella utvecklingsplanen. Omdömena är inte betyg som går att jämföra med andra elevers, utan en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Lärarna ska löpande under grundskolan bedöma hur eleverna når de kunskapskrav som ska uppnås i varje ämne. I de skolår som saknar nationella kunskapskrav bedömer lärarna om eleverna är på rätt väg i sin kunskapsutveckling och ger en prognos. Lärarna är skyldiga att lämna en tydlig signal om det finns risk att eleven inte når de nationella kunskapskraven för det tredje, sjätte och nionde skolåret. Följande diagram visar antalet elever som skolan kommer att rikta en särskild uppmärksamhet kring utifrån att de riskerar att inte nå de kunskapskrav som förväntas. Åk 1 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Elevantal vt RIK antal vt RIK antal vt % RIK vt Ämne 16 Elevantal vt % RIK vt BI % 0% ENG % 2% IDH % 2% MA % 2% MO % 2% MU % 0% NO % 0% SO % 2% SV % 2% TK % 0% SVA % 0%

4 4 (22) Åk 2 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Elevantal vt RIK antal vt RIK antal vt % RIK vt Ämne 16 Elevantal vt % RIK vt BI % 0% ENG % 0% IDH % 13% MA % 4% MO % 0% MU % 0% NO % 2% SO % 2% SV % 4% TK % 0% SVA % 0% Åk 3 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Elevantal vt RIK antal vt RIK antal vt % RIK vt Ämne 16 Elevantal vt % RIK vt BI % 0% ENG % 0% IDH % 6% MA % 0% MO % 0% MU % 0% NO % 0% SL % 2% SO % 0% SV % 2% TK % 0% SVA % 0%

5 5 (22) Åk 4 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Elevantal vt RIK antal vt RIK antal vt % RIK vt Ämne 16 Elevantal vt % RIK vt BI % 0% BIO % 0% ENG % 14% FY % 3% GEO % 6% HI % 3% HOK % 0% IDH % 14% KE % 3% MA % 9% MO % 0% MS % 0% MU % 6% RE % 0% SH % 0% SL % 0% SV % 14% SVA % 0% TK % 0%

6 6 (22) Åk 5 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Elevantal vt RIK antal vt RIK antal vt % RIK vt Ämne 16 Elevantal vt % RIK vt BI % 3% BIO % 3% ENG % 3% FY % 0% GEO % 7% HI % 7% HOK % 7% IDH % 7% KE % 3% MA % 3% MO % 0% MS % 0% MU % 3% RE % 7% SH % 3% SL % 0% SV % 3% SVA % 3% TK % 0% Utifrån ovan tabeller kan man se att Duvboskolan har en stor andel elever som under sin skoltid når målen i samtliga ämnen, och gör så under hela sin skoltid Det är någon elev per årskurs som riskerar att inte nå målen. Dessa elever är identifierade och skolan arbetar aktivt för att skapa bästa förutsättningar för lärandet genom anpassningar, såsom material, arbetssätt, hjälpmedel, större tillgång till lärarpersonal, samt extra undervisningstid. I idrott och hälsa är det flera elever som inte når kunskapskraven då de inte når godtagbara kunskaper i simning. Fortsatt dialog kommer att ske med simhallen, extra kompetensutveckling just i simteknik riktat mot skolans idrottslärare samt en

7 7 (22) fortsatt föräldradialog med hemmen hur även de på bästa sätt kan träna simning kommer att ske. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Skolans goda resultat beror på många olika faktorer. En viktig faktor är personalens höga kompetens och motivation att arbeta med elevernas utveckling. Mycket tid läggs på arbeta med elever som kan vara i riskzonen att inte nå kunskapskraven. För flertalet elever görs dagligen extra anpassningar, som extra träning och anpassade uppgifter. Många elever får extra specialanpassad lästräning för att påskynda läsutvecklingen. Lärare och fritidspersonal ser till att läsa oftare med de som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska och matematik, då läsandet är centralt i skolans ämnen. Ofta används specialpedagog till dessa elever, för utredning, eller extra undervisning för att få eleverna att lyckas. Viktigt för skolans resultat och utveckling är personalens kollektiva lärande, där samplanering, erfarenhetsutbyte och bedömning är centrala inslag. Genom detta anpassas och justeras upplägg, material, planeringar osv som genererar goda resultat. En central del i skolans resultat, är de mycket höga förväntning som råder på skolan. De gäller för varandra, elever, personal och vårdnadshavare. Detta gör att vi ofta gör det lilla extra som i slutändan genererar mervärde. Genom de höga förväntningarna präglas skolan av lärande och goda insatser för att tillägna sig kunskaper. Mycket viktigt för elevernas resultat är den goda studie- och arbetsro som präglar skolan. Genom arbetet från förskoleklass och uppåt i åldrarna kring värdegrundsfrågor, struktur, etablerandet av goda vanor skapas en miljö där stor del av skoltiden används till skolarbete och lärande. På Duvboskolan är högläsning ett viktigt inslag i den dagliga verksamheten, i förskoleklass, på fritids och i klassrummen. Genom den dagliga läsningen och samtalet kring det lästa vidgas elevernas ordförråd och läsförmåga. Läsningen har även många andra positiva effekter för elevernas trivsel, välmående och lärande. En annan framgångsfaktor för elevernas resultat är den helhet som eleverna befinner sig i. Utöver fastställd timplan, erbjuder skolan läxläsning/studiestuga för alla elever i åk 1-6. Utöver stadens fastställda timplan ger vi också extra undervisning i idrott i alla årskurser vilket ger gynnsamma effekter på elevernas lärande. Eleverna i årskurs 1 och 2 får även de extra undervisning mellan minuter i veckan. Denna extra undervisning har läraren att förfoga över för att arbeta enskilt, par, grupp eller med hela klassen utifrån behov och syfte.

8 8 (22) Ämnesprov årskurs 3 Ämne Ämnesprov i årskurs 3, vårterminen 2017 Delprov Antal elever Andel elever som klarat kravnivån av de som deltagit Matematik A, muntlig kommunikation Matematik B, skriftliga räknemetoder Matematik C, bråk och uppdelning av tal Matematik D, geometriska begrepp Matematik E, taluppfattning Matematik F, problemlösning Matematik G, mätning, tid, area Svenska A, tala Svenska B, läsa, berättande text Svenska C, läsa, fakta text Svenska D, läsa, elevens högläsning Svenska E, läsa, elevens textsamtal Svenska F, skriva, berättande text Svenska G, skriva, stavning, interpunktion Svenska H, skriva, faktatext Svenska som andraspråk A, tala Svenska som andraspråk B, läsa, berättande text 1 0 Svenska som andraspråk C, läsa, fakta text 1 0 Svenska som andraspråk D, läsa, elevens högläsning 1 0 Svenska som andraspråk E, läsa, elevens textsamtal 1 1 Svenska som andraspråk F, skriva, berättande text 1 1 Svenska som andraspråk G, skriva, stavning, interpunktion 1 1 Svenska som andraspråk H, skriva, faktatext 1 0 Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet? Eleverna når kunskapskraven och de nationella proven i relativt hög grad. Några elever uppnår inte vissa kunskapskrav men överlag är det ett bra resultat i åk 3. Mycket har gjorts under året för att öka måluppfyllelsen, ex. Studiestöd och extraidrott 1gång/vecka med liten elevgrupp

9 9 (22) Läsgrupp för elever under lektionstid (för att öka läsflytet) Extra stöd under lektionstid i form av klasslärare/spec.ped/resurser t ex i matte och svenska Digitala verktyg (t ex ipads, dator, talsyntes, ljudböcker, inscannade texter med uppläsning) Handledning och studiehandledning i modersmål Olika metoder för att stärka självkänslan, självförtroendet och skapa trygghet i gruppen samt ett gott klassrumsklimat Pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram Förberett elever och kontakt med hemmet inför schemabrytande aktiviteter samt extrasamtal och stöd med vissa elever (prestationsångest, bristande självkänsla, brist på motivation mm) Resurser/assistenter under lektionstid och raster som förebygger och stöttar i undervisningen samt i det sociala samspelet Egen komptensutveckling för att kunna stödja elever med behov Tydliga planeringar/kunskapsrum för att säkerhetsställa kunskapskraven Samplanering och sambedömning Kontinuerlig uppföljning av elever på arbetslagsmötena (nya infallsvinklar och perspektiv) Höga förväntningar på eleverna, tydlighet med kunskapsmålen för lektionen samt de femm förmågorna (visa och berätta) Kunskapsuppföljning t ex genom exit ticket, reflektioner, tumme upp/tumme ner Ett relationellt ledarskap och tydlig struktur Betydelsen av elevers ansträngning (inte bara resultat) och undervisa om vikten av ett growth mindset (Dweck) För att ytteligare öka elevernas måluppfyllelse behöver vi inför nästa läsår synliggöra för eleverna vad de ska kunna på varje lektion, prova olika typer av arbetssätt för eleverna (elevinflytande) ge direktrespons under lektioner och uppföljning under terminen (diagnoser, tester) utveckla samarbetet med fritids (fortsätta med ett tema ex. IKT att använda digitala verktyg (appar, bildspel mm) som bli en naturlig del i undervisningen, för att utrusta eleverna inför den digitala framtiden.vi behöver också fortsätta det förebyggande arbetet med konflikthantering och vår värdegrund Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Den viktigaste faktorn för de goda resultaten är den goda undervisning som treorna har fått trots några lärarbyten under deras lågstadietid. Där har överlämningarna

10 10 (22) kommit att spela en viktig roll. Det nära samarbetet mellan lärarna och lärarna och fritidspersonalen har också bidragit till ett gott resultat. De elever som har stödbehov har fått mycket stöd både i klass, genom olika typer av material och uppgifter liksom enskild eller gruppträning med specialpedagog, något som har gett gynnsamt utslag på proven. Extra lärarresurser har också satts in. Värt att kommentera är också åk 4:as studieresultat. Flera elever lämnade Duvboskolan inför åk 4 för att i de flesta fall börja i någon friskola. Vid skolstarten ht -16 visste vi inte hur många elever som verkligen skulle komma till skolstart vilket försvårade vår planering. Resultatet blev en stor elevgrupp med ca 35 elever och med det också 1,8 lärare. Att vara två lärare i en och samma klass har gynnat elevernas resultat. De har då haft möjlighet att arbeta i olika konstellationer och det har gett eleverna mer tid tillsammans med en lärare. Att som lärare bolla sina tankar med någon och tillsammans utveckla arbetet i klassen gynnar eleverna. De båda lärarna har lyckats bra, har de sett några svagheter har de kunnat ta hjälp av varandra och även lättare ge enskilda elever extra stöd. Majoriteten av de 35 eleverna har visat godtagbara kunskaper i de flesta av skolans ämnen. För de elever som inte riskerar att nå målen kommer lärarna att ha tidiga utvecklingssamtal där de går igenom vilka åtgärder vi kommer att genomföra under höstterminen. En faktor till ej uppnådda mål är bl.a. bristande kunskaper sedan tidigare, elever klarade ej av nationella proven i årskurs 3 vid första provtillfället. I den grupp som riskerar att ej uppnå kunskapskraven finns också ett flertal diagnoser och annan problematik vilket försvårar inlärningsprocessen. Diagnoser och svårigheter som finns är bl.a. dyslexi, talpraxi, koncentrationssvårigheter, språkstörning, hög frånvaro samt några elever som är direktintegrerade i klassen och inte varit i Sverige så lång tid. Vi kan se att hoppet mellan årskurs 3 och 4 är stort. Kraven på visade kunskaper ökar och har man då bristande kunskaper sedan innan är det svårt att komma ikapp. En viktig kommande fråga för oss blir då, hur kan vi överbrygga hoppet mellan åk 3-4?

11 11 (22) Ämnesprov årskurs 6 Ämne Provbetyg, årskurs 6, antal elever, vårterminen 2017 Ej deltagit 1 F E D C B A Matematik Svenska Engelska Duvboskolans elever presterade även i år mycket bra på de nationella proven. Elevresultaten är fantastiskt bra i matematik och engelska. Resultaten är också mycket bra i svenska. Elevernas höga resultat liknar fjolårets resultat. Betyg årskurs 6 totalt alla elever vt En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov

12 12 (22) Flickor Pojkar

13 13 (22) Ovanstående grafer visar mycket goda resultat hos skolans sexor. Årets meritvärde landar på 253. Eleverna har goda baskunskaper i matematik och har fortsatt stora utvecklingsmöjligheter inför högstadiet. Många av eleverna har mer än C, och de eleverna som når D har då klarat övervägande del på C-nivå men inte allt. I svenska når inte alla elever A i ämnesproven. Detta har med den skriftliga berättande uppgiften att göra. Elevuppgiften som vi ser det låg inte tillräckligt nära deras vardag, det var ett svårt ämne att skriva om. De kan prestera bättre när det är en uppgift som de kan relatera till. De nådde ex. väldigt högt på den argumenterande texten som var elevnära. Undervisningen i engelska håller en hög klass och eleverna är motiverade. De möter engelska i sin vardag även utanför skolan. Vi bedömer att kunskapskraven inte heller hängt med dagens utveckling i engelska vilket gör att många når A. I de praktisk estetiska ämnena ligger slöjd och idrott mer jämnt jämfört med musik, där når eleverna högre betyg. Eleverna har lyckats bäst i ämnet teknik vilket kan delvis beror på skickliga, intresserade lärare. Användningen av Chroome Books som Duvboskolan har använt sig av i ett pilotprojekt har bl.a. bidragit till elevernas goda resultat. I de utvärderingar som gjorts har eleverna sagt att undervisningen har blivit mer lustfylld i så gott som alla ämnen. Med tanke på förutsättningarna i hem och konsumentkunskap med ett kök och en liten spis har eleverna lyckats otroligt bra. Flickorna har överlag fler A än pojkarna. Skillnaden mellan könen är främst killarnas mognadhetsgrad i förhållande till tjejernas studiemedvetenhet. I övrigt ser vi inte så stora skillnader mellan könen eller att undervisningen ger något av könen fördelar. Det vi ser är hemförhållanden, språk, mognad och studiemotivation som faktorer som spelar roll för vilket betyg man får. Betygen på ämnesproven, NP, stämmer överlag med terminsbetygen med några justeringar. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Den viktigaste faktorn för de goda resultaten är summan av kvalitén på undervisningen under elevernas år på skolan. Genom hög nivå på undervisningen från förskoleklass genom åldrarna möjliggörs de goda resultaten. Lärarnas goda samarbete sinsemellan och tillsammans med eleverna, ett engagemang, ett stort

14 14 (22) målfokus från undervisande lärare samt höga förväntningar har resulterat i en mycket studiemotiverad kultur i klasserna. Genom lärarnas kunskap om de nationella provens upplägg, genom det kollegiala samarbetet, har eleverna också blivit väl förberedda för proven. De elever som har haft stödbehov har tidigt fångats upp och fått extra anpassningar, ökad lektionstid specialpedagogiskt stöd och fått extra läxstöd/studiestuga. Eleverna har också haft förmånen att ha samma klasslärare under alla tre åren på mellanstadiet. Lärarna fokuserade på gruppkänslan och att skapa en vi känsla i åk 4. De har också arbetat med studieteknik för att lära eleverna att självständigt arbeta och ta reda på hur de lär sig bäst. De elever som har särskilda behov har fått anpassningar. Vidare har lärarna planerat och genomfört lektioner utifrån de förutsättningar och behov som finns i undervisningsgrupperna. De har samverkat mellan klasserna, och lärarna har haft en tät dialog för att hitta anpassningar i ordinarie undervisningen. De har också veckovis suttit ner tillsammans och planerat, lyssnat in varandra och stämt av. De har gjort gemensamma prov och bedömningar för att skapa likvärdighet mellan grupperna från åk 4 till åk 6. En annan viktig orsak till framgångarna har varit lärarnas förmåga att individualisera undervisningen, och tidigt ge extra stöd till elever med behov, där även kontinuerliga och frekventa extra specialpedagogiska insatser har gett resultat. Skolan har också haft gott stöd i samarbetet med vårdnadshavarna för att stödja elevernas utveckling.

15 15 (22) Förskoleklassen Förskoleklassen ska enligt läroplanen syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmåga att: Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling Förskoleklass har arbetat med olika typer av modeller, både i matematik och med estetiska uttryck och experiment för att låta eleverna få utforska och läsa av modeller och sedan pröva sig fram för att skapa egna modeller. Under läsåret har vi sett en stor utveckling hos eleverna av deras förmåga att lösa problem. T.ex. har eleverna fått göra ritningar av geometriska figurer för att sedan göra egna modeller. Kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och syften Från första skoldag har alla eleverna i förskoleklass fått dagens fråga där alla eleverna ska svara på frågan. Genom detta enkla moment får man eleverna att våga tala inför gruppen och att det blir en naturlig del av skoldagen. Detta arbetar förskoleklasserna vidare med genom lek, par-samtal, redovisningar, dockteater, teater inför halvklass och hel klass. Varje vecka har de arbetat med veckoboken för att utveckla deras skrift. Som en del i detta arbete ser vi goda resultat av att alla elever får talutrymme varje dag samt olika skrivövningar veckovis. Skapa och uttrycka sig genom olika estetiska former Förskoleklassernas har gemensamma sångsamlingar varje vecka, de har använt sig av olika material och tekniker för att måla och skapa. I samband med det tema de har arbetat med har de använt sig av sång, drama och dans som uttrycksform. Vissa uttrycksformer har fått mer utrymme men vi ser att fritids kompletterar förskoleklassen utifrån ett heldags perspektiv. Använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa De båda förskoleklasserna har utgått från ett speciellt material som är kopplat till läroplanen. Materialet har fokus på begreppen och att eleven ska resonera kring matematik. Förskoleklasserna har under läsåret arbetat med matematik och vi kan se att eleverna kan mer matematik än tidigare år, de kan bl.a. fler begrepp och resonera om matematik.

16 16 (22) Utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle Förskoleklassen har som ex. arbetat med tema samhälle, då vi byggde upp en affär där eleverna fick handla och leka att de arbetade. Vi sorterade affärens material och gick sedan till en återvinningsstation. Det som skulle pantas pantades och pengarna skänktes till bättre behövande. De avslutade temat genom ett besök på tekniska museet där de har en utställning om plast i havet. I teknik har vi byggt äggfarkoster, konstruerat torn i olika material. Vi har arbetat med årstidsväxlingar där vi bland annat har använt oss av olika sorters experiment. Förskoleklasserna har under året gjort en tydligare koppling mellan samhälle, natur och teknik. Det har varit bra för elevernas förståelse att olika ämnen har flätats samman. Röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstår vad som kan påverka hälsa och välbefinnande Idrott, fritidsgympa, yoga samt små korta stunder då behov av rörelse har funnits under året. Ett väl fungerande och samarbetande arbetslag under många år med fokus på elevernas hela dag har bidragit till att eleverna är väl rustade med goda kunskaper både socialt och kunskapsmässigt inför skolstarten i åk 1. Fritidshemmet Fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklass, grundskola och grundsärskolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap SL 14 kap 2 Läsåret har varit ett bra läsår på fritids. Personal och elever har haft ett gott samarbete, eleverna har deltagit i planering av aktiviteter och verksamhet. Mycket av det som har gjorts på fritids har lyft hela skolans vi-känsla och samhörighet. Exempel på detta är dansuppvisning, talang show, och inte minst skolans filmprojekt i åk 2. Eleverna fick under fritidstid skriva manus till en film, agera skådespelare. Detta resulterade i en långfilm som sedan visades för alla klasser på skolan på en biograf Filmstaden i Solna. Fritidshemsavdelningarna på Duvboskolan kompletterar skolan genom att bl.a. arbeta med de teman som undervisas i, samt att de arbetar med vissa delar som inte arbetas så mycket med i skolan. Teman som höst, vinter, världen, religion, rymden, djur och natur har arbetats med under året. Fritidshemmet kompletterar skolan väl i att arbeta mycket med elevernas sociala utveckling liksom att få möjlighet att utveckla den kreativa sidan. Fritidshemmet har samarbetat med idrottslyftet för att se till att eleverna får prova på mycket olika idrotter. Vidare har eleverna fått

17 17 (22) uppleva friluftsliv, dans, schack, bakning, skapande i olika material, med pedagogiskt bakomliggande tankar. En meningsfull fritid och rekreation planeras och skapas tillsammans med eleverna. Genom elevernas delaktighet i att planera fritiden och personalens kunskap om läroplanen planeras fritidstiden väl. Utflykter för de mindre till olika närliggande lekplatser, eller för skridskoåkning för de lite större. Ett annat viktigt inslag i fritidshemmet har varit arbetet med att på olika sätt stimulera elevers självkänsla och självförtroende och låta eleverna fundera och diskutera sina drömmar och framtidsmål. Allsidiga kontakter har främjats på Duvboskolans fritids på olika sätt. Ett sätt har varit att se till att det finns organiserade aktiviteter där eleverna arbetar i olika konstellationer där de samarbetar och kommunicerar, där en vuxen finns i närheten för att kunna styra vid behov. Ett annat sätt har varit att låta eleverna få möjlighet att arbeta i både killgrupper, tjejgrupper, blandade grupper där vuxna turas om att hålla i olika aktiviteter. Den sociala gemenskapen har skapas genom många typer av aktiviteter på skolan. T.ex. har faddergruppsarbete, där nya elever tas om hand i lek med äldre varit mycket bra. Men andra sätt där olika grupper får lyssna på högläsning, grilla, gå på utflykt, ha styrd och fri lek ihop har också varit gynnsamt. En del av skapandet av ett gott klimat på skolan/fritids är också de vuxna och elevernas arbete på rasterna genom Trivselledarprogrammet. Elever i i åk 3 och 5 har utbildads tillsammans med fritidspersonal för att skapa olika aktiviteter rasterna. Allt syfte att öka tryggheten att skapa en meningsfull rastverksamhet. Mycket har fungerat bra på fritids under året men vi ser också några utvecklingsområden. Vi behöver utveckla samarbetet mellan skola och fritids d.v.s. skapa den röda tråden. Vi behöver också arbeta mer med pedagogiska planeringar för att skapa en ökad tydlighet i det vi gör och varför. En begränsning för verksamheten är lokalerna på Duvboskolan som inte är anpassade för fritidsverksamhet. Ett gott stöd i kommande utvecklingsarbete är bl. a det nätverk för fritidspedagogerna som finns i staden. Skolundersökningen, 2017 elever årskurs 3 och 5 Resultaten i både årskurs 3 och 5 är generellt mycket bra på skolan. Det finns stor anledning att var stolt över dessa. Men enkäten visar också att eleverna önskar förbättring inom några områden. Vi är stolta över resultaten i åk 3 som visar att eleverna trivs och är trygga. De utvecklingsområden som eleverna tycker vi behöver utveckla är att de vill veta mer hur det går för dem i skolan och att kunna välja fler olika arbetssätt.

18 18 (22) Föräldrarna i åk 3 vill ha mer information om arbetssätt/hur vi jobbar med NP kunskapskrav, hur mitt barn ligger till, ha ett ökat inflytande och roligare föräldramöten! Vi är också mycket nöjda med årets resultat i brukarundersökningen åk 5. Resultatet i undersökningen beror på att vi försöker ha en lustfylld ton i allt vi gör och allt vi jobbar med. Lärarna har varierat undervisningen genom att både jobba praktiskt och teoretiskt och även varierat sätten att ha provtillfällen på. Eleverna säger själva i utvärderingarna vi gjort att de är nöjda med undervisningen och variationen och vill att lärarna fortsätter som de gör. Vi är också väldigt stolta över att eleverna i 5:an är trygga. Utöver denna undersökning har det framgått i andra utvärderingar och i samtal med eleverna att de är trygga och nöjda med skolan och skolarbetet. De tycker det är roligt att gå i skolan. Vi är även stolta över att de känner att lärarna bryr sig oss om eleverna och att de trivs i skolan. Eleverna upplever också att de får den hjälp som de behöver. Den här frågeställningen känns bra då vi har lagt ner ett stort jobb med att visa att vi bryr oss om eleverna. Eleverna känner att de får lära sig viktiga saker i skolan. Samtliga elever i 5:an tycker att de tar ansvar över sitt skolarbete, vilket lärarna upplever att alla inte gör, det vore intressant att veta hur de eleverna tänker kring denna fråga. Föräldrar är överlag mycket nöjd med deras barns skola, däremot finns det utrymme för mer inflytande i verksamheten, upplever de. De frågor som vi behöver utveckla är kopplat till kunskapskraven. Lärarna har inte pratat så mycket om detta, tanken är att detta ska göras i åk 6 för att minska pressen i femman som låtit sig göra påmind vid ett flertal tillfällen. Arbetet med likvärdighet och trygghet Under året har vi arbetet med att skapa en trygg skolmiljö allt utifrån ett bra mottagande för nya eleverna i förskoleklasserna upp till åk 6. Det viktiga förebyggande arbetet på skolan står skrivet i vår likabehandlingsplan. Under tidig vår gjorde skolan en enkätundersökning för att ta reda på hur eleverna upplever tryggheten på skolan. Utifrån enkätsvaren kunde skolan som helhet identifiera vissa otrygga platser på skolgården, på vissa toaletter och i omklädningsrummen. Respektive lärare och arbetslag har sedan inom klassens ram arbetat vidare med resultatet. Trots ett gott klimat på skolan med få konflikter och god studiero finns det tillfällen under året där det förekommit konflikter och kränkningar.

19 19 (22) Under den senare delen av våren anmäldes skolan till Barn och Elevombudsmannen för att de ej agerat tillräckligt i det som skolan ser det en konflikt mellan två elever. Skolan har vidtagit många olika åtgärder men BEO bedömde det som kränkning och att skolan inte hade gjort tillräckligt med insatser för att kränkningarna/konflikterna skulle sluta. Under året har skolan också startat ett trygghetsteam. I teamet ingår personal från olika avdelningar, rektor samt kurator i syfte att arbeta med förebyggande trygghetsfrågor för skolan. Skolhälsovården har också under året gjort enkätundersökning kopplat till eleverna i åk 4 som bland annat tar upp frågor om hälsa, trivsel och trygghet. Undersökningen visar att eleverna i åk 4 känner sig trygga i skolan och att de trivs. Rasttillsynen/rastverksamheten både ute och inne är ett fortsatt utvecklingsområde för skolan liksom dokumentation av händelser allt utifrån stadens rutiner. Uppföljning och Utveckling Förbättringsåtgärder från läsåret 2015/2016 Efter några år med intensivt utvecklingsarbete står Duvboskolan väl rustat för framtiden. Från att ha fokuserat mycket på läroplan, förmågor, fritidshemmets uppdrag tänktes fokus ligga på nedan områden 2016/2017. Språkutvecklande arbetssätt För att möta Duvboskolans större språkliga mångfald bland elever, där fler elever har svenska som andraspråk, behövs ytterligare kompetensutveckling i hur vi kan möta och utveckla dessa elever på bästa sätt. Personals och elevers IKT-användning Elever och personal behöver utveckla IKT-användningen för att utveckla elevernas kunskaper, förmågor och ge möjlighet för andra sätt att lära och utvecklas på. Elevers delaktighet Eleverna behöver bli än mer delaktiga i planering, genomförande och analys av arbetsområden, för att på detta sätt skapa motivation, ansvarskänsla och kunskap om sin kunskapsutveckling. Delaktigheten skall öka i takt med stigande ålder.

20 20 (22) Redovisning av förbättringsåtgärderna Språkutvecklande arbetssätt Här har delar av personalen medverkat i det omfattande Läslyftet, under hela läsåret. Två av personalen är utbildade handledare. Kursinnehållet varit språkutvecklande. Under delar av året har personalförstärkning också skett gällande SVA kompetens då skolan har fler elever med ett annat modersmål. Ett fortsatt gott och utvecklande samarbete med modersmålslärarna har funnits under året och extra studiehandledning har också kunnat erbjudas. Personals och elevers IKT-användning Personalen har tagit några kliv vidare, men mer finns att göra. Både nya arbetssätt kopplat till IT och tekniska lösningar har vi arbetet med. Nya IKT-verktyg, såsom fler Ipads, Chromebooks har köpts in och börjat användas. Googles tjänster har börjat användas i undervisningen. Rektor och skolans IKT-grupp har löpande under året informerat all personal på skolan och även utbildat personalen. Elevers delaktighet I vardagens arbete har personalens medvetenhet ökat gällande vikten av elevernas delaktighet både i undervisningen och på fritids allt i takt med stigande ålder. Elevrådet har också kontinuerligt träffat rektor för att diskutera för eleverna viktiga frågor. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Nivån och resultaten är höga på Duvboskolan. Dock tar förändring tid varför vi behöver fortsätta sätta fokus på föregående läsårs utvecklingsområden. I och med att flerspråkigheten ökar på skolan behövs fortsatt fokus på hur skolan kan arbeta språkutvecklande samt hur vi använda den digitala tekniken på skolan för ett lustfyllt och förändrat arbetssätt. Språkutvecklande arbetssätt För att möta Duvboskolans större språkliga mångfald bland elever, där fler elever har svenska som andraspråk, behövs ytterligare kompetensutveckling i hur vi kan möta och utveckla dessa elever på bästa sätt. Personals och elevers IKT-användning Elever och personal behöver utveckla IKT-användningen för att utveckla elevernas kunskaper, förmågor och ge möjlighet för andra sätt att lära och utvecklas på.

21 21 (22) Elevers delaktighet Eleverna behöver bli än mer delaktiga i planering, genomförande och analys av arbetsområden, för att på detta sätt skapa motivation, ansvarskänsla och kunskap om sin kunskapsutveckling. Delaktigheten skall öka i takt med stigande ålder. Trygghet Ytterligare ett utvecklingsområde inför kommande läsår är att fortsätta arbetet med tryggheten på skolan. Det förebyggande arbetet behöver konkretiseras mera, trygghetsteamet behöver fortsätta att utvecklas och dokumentationen måste förbättras. Sammanfattande analys Duvboskolan har genomfört ett bra år både i klassrummen som på fritids. Vi har lyckats mycket väl med att utveckla eleverna och få dem att nå höga resultat. Vi har haft mycket goda resultat på de nationella ämnesproven liksom goda betyg i årskurs 6. Elevers genomsnittliga meritvärde på 253 är mycket bra! Förklaringarna till de goda resultaten är många. Återigen den professionella kulturen på skolan, där kompetens och engagemang är två viktiga beståndsdelar. Skolinspektionen som under året granskade lärarbehörigheten och kompetensutvecklingen på skolan hade inget att anmärka på. En annan viktig del är det goda kollegiala goda samarbetet och lärandet på skolan. Lärarnas skicklighet och förmåga till individualisering, och metodval har spelat stor roll, liksom hur väl arbetsglädjen har funnits klassrummen så även i personalgruppen. Sjukfrånvaron är låg och arbetsglädje finns. Tillsättningen av en vaktmästare och en administratör under året gör att lärarna kan ha ett ökat fokus på sitt kärnuppdrag. I tider med skolbyten och friskolehets så har vi blivit av med flera kunskapsstarka pojkar och flickor, då de valde att gå till friskolor till åk 4. Hade dessa elever gått kvar hade resultaten troligtvis varit än högre. Vi ser att vi behöver arbeta mer hur vi kan påverka pojkarna att tidigare fokusera på studierna så att mer av skoltiden i skolan ägnas åt kvalitativt skolarbete. Vi ser att skolans ökade kunskap kring betygsättande och de nationella ämnesprovens konstruktion har påverkat vårt fokus i undervisningen, vilket har gjort att eleverna tränas i det som värderas, och får de bästa förutsättningarna för att kunna nå höga resultat. Arbetet med elever som riskerar att inte nå målen är också något som har fungerat väl. Principen att eleven ska så långt som det är möjligt, stödjas i klassrummet har

22 22 (22) fungerat bra. I de fall där personal saknar kompetens har skolans specialpedagog antingen handlett personal eller hållit enskild, par eller gruppundervisning för flera elever på skolan. I förekommande fall har vi också kunnat få stöd genom den centrala elevhälsan. Lärarna har också under året kunnat bolla olika pedagogiska frågor i det för kommunen övergripande ämneskonferenser En annan förklaring bakom de goda resultaten, är att personalen är skicklig på att bry sig om, se och stimulera varje elev kunskapsmässigt och socialt. Detta ger trygga elever som hittar arbetsro i klassrummet. Mottot på skolan är: alla kan och ska lyckas! Lärarna på Duvboskolan försöker också stimulera eleverna att nå så långt som möjligt genom att utmana dem. Detta kan ex. ske genom att eleverna får läsa ämnen på en högre årskurs. Några av lärarna går en utbildning kring elever med särskild begåvning för att få fler verktyg för att möta just dessa elever. Samtliga lärare på skolan har höga förväntningar på alla elever utifrån elevernas förutsättningar. Detta leder, enligt vårt sätt att se det, till att eleverna vågar utmana sig själva så att de når längre än vad de själva tror att de kan. För att säkerställa att eleverna får en likvärdig bedömning på skolan liksom gentemot övriga skolor i Sundbybergs stad har gemensam bedömning gjorts. Lärarna har årskursvist bedömt årskurser där eleverna har gjort nationella ämnesprov har minst två lärare sambedömt elevresultaten, och diskuterat de fall där bedömning skiljt sig åt. Vårt utvecklingsarbete fortsätter inför nästa läsår mot uppställda mål. Ann-Britt Sjöberg Rektor Duvboskolan Bilagor Bifoga följande dokument: Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling (rev., ht. - 17) Skolans ordningsregler (rev. ht-17)

23 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret Duvboskolan en skola för kunskap, trygghet, delaktighet och utveckling 1

24 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Duvboskolan läsåret Likabehandlingsplanen är upprättad för att säkerställa att varje elev på Duvboskolan har en skoltid som präglas av kunskap och trygghet. Varje elev skall respekteras för sin egenart och få utvecklas utifrån sina förutsättningar. Eleverna skall trivas, känna trygghet och bli likvärdigt behandlande under sin skoltid på Duvboskolan, där samtliga elevers lika rättigheter och möjligheter främjas. Förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling skall aktivt motverkas på Duvboskolan. Utgångspunkt för planen tas i de lagar och förordningar som styr det svenska samhället och skolväsendet. Det svenska samhällets värdegrund, demokrati, solidaritet och människans lika värde ligger till grund för det dagliga arbetet i skolan. Skolledningen och samtlig personal tar starkt ställning mot alla former av kränkande behandling och diskriminering, och arbetar aktivt med att säkerställa att planen genomförs och utvärderas. Planen gäller för samtliga elever och personal på Duvboskolan. För Duvboskolan ht-2016 Ann-Britt Sjöberg Rektor Duvboskolan 2

25 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN På Duvboskolan arbetar vi på följande sätt med likabehandling och för att motverka kränkande behandling. Mål för arbetet med likabehandling Ingen elev skall bli under skoldagen utsatt för: Diskriminering Trakasseri Kränkande behandling Förebygga kränkande behandling Personal och rektor reviderar och kommer läsårsvis överens om skolans värdegrund, ordningsregler, likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Skolans trygghetsteam bestående av representanter från varje arbetslag arbetar förebyggande och fångar upp klassers tankar om trygghet på skolan samt stödjer i ett ev. utredningsarbete. Personal arbetar förebyggande genom att: Ta ansvar för att värdegrund, ordnings- och klassrumsregler, likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling följs och respekteras. Upprätta med sina grupper gemensamma klassrumsregler och fritidsregler utifrån värdegrund och ordningsregler. Ha tillsyn över platser där elever är, samt har extra koll på otrygga platser, t.ex. ombyte vid idrott, simhall, och skolgård. Ser till att kompisfrågor finns med som fast punkt på klassråd. Leda verksamheten, och hjälper elever till samspel vid lektion, rast och fritidstid. Agera mot och avbryta destruktiva lekar och förhållningssätt. Agera mot maktlekar t.ex. tjänare och härskare. Lyfta positiva beteenden och lekar. Diskutera etik, moral, och värderingsfrågor med elever. Arbeta för att integrera elever i samspel och lek. Arbeta dagligen för att stärka elev- och/eller elevgrupp. Sprida ut sig inomhus och utomhus för att kontrollera att verksamheten fungerar bra. Samarbeta med vårdnadshavare för att motverka negativa elevbeteenden. Informera vårdnadshavare om likabehandlingsplanen. Informera någon i skolans elevhälsoteam och eller trygghetsteamet om tankar finns kring någon elev. 3

26 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Att upptäcka kränkande behandling Personal stämmer dagligen av hur eleverna mår, genom t.ex. samtal eller observation. Detta sker i t.ex. klassrum, matsal, raster och på fritidstid. Elev som inte verkar trivas pratar vi vidare med. Personal är observant på hur eleverna beter sig t.ex. kroppsspråk, det sagda, delaktighet i lek, kamratrelationer, elevers samspel, konfliktsituationer både inne och ute. Personal har en öppen dialog med elever, vårdnadshavare och annan personal. Personalen går igenom på arbetslagsmöten hur elever mår och fungerar på olika lektioner. Personal samplanerar hur ev. svårigheter kan brytas. Personal informerar till någon i skolans Trygghetsteam och eller Elevhälsoteamet, om funderingar finns kring elev. Trygghetsteamet går igenom ärenden vid möten, för ev. insatser. Elever besvarar skolans trivselenkät två gånger per läsår. Resultatet används för att åtgärda t.ex. platser där elever upplever otrygghet eller att fokusera på stöd till elevgrupp/klass där behov finns. Att utreda kränkande behandling Blir en elev kränkt skall en anmälan göras om kränkande behandling eller diskriminering för barn/elev, med dokumentation. Denna anmälan lämnas till rektor för utredning. När kränkande behandling utreds samtalar personal med berörda för att få en bild av om kränkande behandling har skett. Tar personal emot en anmälan av vårdnadshavare eller elev, skall rektor informeras om detta för att besluta hur skolan går vidare. Om någon ur personalen misstänkts ha kränkt en elev, ansvarar rektor för utredningen. Att åtgärda kränkande behandling Rektor och berörd personal beslutar om åtgärder och utser ansvariga för enskilda åtgärder. Rektor och delegerad följer upp att åtgärder genomförs, följs upp och utvärderas. Åtgärder kan göras på både individ, grupp och skolnivå. Skolan tar vid behov hjälp av lämplig part, som kommunens resursenhet, kuratorer, socialtjänst, polisen och arbetsmiljöverket. 4

27 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Åtgärdstrappa vid konflikt - kränkning 1. Vid händelser där konflikt uppstår mellan elever (t.ex. missförstånd, retat, diskriminerat eller kränkt annan, t.ex. i sociala medier) pratar personal med eleven/eleverna om detta. I samtalet utreder personalen om konflikten har varit en konflikt mellan jämbördiga eller icke jämbördiga. 2. Samtalet kan ha flera ingångsvinklar att t.ex. gå igenom ett skeende, trösta, hjälpa, tillrättavisa eller att utbilda elev. 3. Samtal med elev/er förs enskilt, i par eller i grupp. Målet är att elever skall förstå det som skett, att det inte sker igen. Personal återkopplar till vårdnadshavare beroende på konfliktens art och elevpåverkan. 4. Vid konflikter skriver personal en incidentrappor för att kunna följa vilken/vilka elever som ofta hamnar i negativa situationer. 5. Vid händelser av mycket allvarlig och av akut karaktär, kallas vårdnadshavare till möte på skolan, för att gå igenom händelsen, och bestämma hur man går vidare. Samtalet sker med en eller flera ur skolpersonalen. Detta gäller både den kränkte och den som kränker. Mötet dokumenteras och skrivs under av personal och vårdnadshavare. 6. För elev som ofta utsätter andra upprättas handlingsplan i IUP/Åtgärdsprogram. IUP/ÅP följs dagligen/veckovis upp med både den utsatte och den som utsatt tills ärendet avslutas. 7. Under uppföljningsperiod stämmer personal veckovis av med båda elevers vårdnadshavare. 8. Vid fortsatta kränkningar anmäls detta till rektor för beslut om hur gå vidare. 5

28 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Definition av begrepp Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla elever i skolan ska ha samma rättigheter och möjligheter, och bli behandlade på likvärdigt sätt. Diskriminering Diskriminering är när någon blir missgynnad och detta har ett samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Då diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. Trakasseri Trakasseri är att någon medvetet flera gånger ser till att en elevs värdighet kränks och som har samband med ovanstående diskrimineringsgrunder. Detta kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas, men även sexuella trakasserier finns. Det kan handla om beröring, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder om är sexuellt anspelande. Kränkande behandling Kränkande behandling är att någon ser till att utsätta någon för annans missaktning, eller påverka någons självkänsla negativt, men att det inte hör ihop med diskrimineringsgrunderna. Kränkning är ofta ett uttryck för makt och förtryck. Viktigt är att den enskildes upplevelse tas på allvar. Exempel på kränkningar kan vara att t.ex. reta, svära, ge öknamn, mobba, frysa ut, göra karikatyr, knuffa, och skriva något om någon. BEO vid skolinspektionen utreder anmälningar om kränkande behandling. Rasism Rasism är en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därför legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Mobbning Innebär att en eller flera personer med uppsåt utsätts för upprepade negativa handlingar som syftar till att leda till skada eller obehag. Mobbning är avsiktliga handlingar. Bråk och aggressivitet mellan två jämnstarka aktörer brukar inte betraktas som mobbning. 6

29 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Främlingsfientlighet Är en rädsla för eller en stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga attribut. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller samhälle. Värderingen innebär att en person hyser agg mot en annan person på grund av att personen är homosexuell, bisexuell, hbtq. Sexism Diskriminering genom betraktelse eller handlingssätt av människor enbart på grund av könstillhörighet. Kompisstödjare är elever från respektive klass och årskurs 3 6. Vid Kompisträff träffas elever och personal och pratar om trivselrelaterade frågor. Kompisteamet är de vuxna på skolan som arbetar med kompisstödjarna. Teamet arbetar förebyggande för att stärka elever och grupper, och är även antimobbingteam. EHT är skolans elevhälsoteam som består av rektor, skolsköterska och specialpedagog, kurator och skolpsykolog. Teamet har i uppgift att hjälpa elever i stödbehov till kunskapsmässig, emotionell eller social utveckling. 7

30 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Riktlinjer för personals agerande vid elevsamtal Konflikt mellan elever 1. Konflikt mellan elever tas om hand av närvarande personal. 2. Ansvarig personal samtalar med eleven/eleverna och reder ut händelse. I samtalet utreder personalen om konflikten har varit en konflikt mellan jämbördiga eller icke jämbördiga. 3. Klasslärare/mentor informeras muntligt om händelse. 4. Vårdnadshavare informeras vid behov. 5. Dokumentation sker via blankett incidentrapport bil 1 Samtal Målsättning med samtal är att se till att elev förstår vad den har gjort för att kunna sluta med detta. Vid tillrättavisande samtal görs detta i första hand av personal som eleven känner, eller någon rektor har delegerat. 8

31 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Intern dokumentation vid konflikter eller vid kränkande behandling/diskriminering Skollagens 6 kapitlet 10 Rutiner för dokumentation Personal måste alltid anmäla till rektor vid kännedom om kränkningar. Då rektor får kännedom om att ett barn eller en elev upplever/känner sig utsatt för kränkande behandling eller trakasserier ska detta anmälas till huvudman av rektor. Detta gäller alla kränkningar eller misstänkta kränkningar. All dokumentation finns inlåst i skolans arkivskåp. Diarieföring i Public 360 sker också av varje ärende. När ärendet är avslutat stängs det i public 360 av rektor eller delegerad. All dokumentation på skolan sker på följande blanketter: 1. Blankett incidentrapport används vid konflikt 2. Blankett Anmälan om kränkande behandling används av den som gör anmälan eller tar emot anmälan (bilaga2) 3. Blankett Dokumentation fylls alltid också i (bilaga 3). 4. Blankett Utredning används då rektor bedömer att det krävs, oftast då det är upprepade händelser (bilaga 4). 5 Blankett Anmälan till huvudman används när rektor rapporterar till förvaltningschefen/huvudman (bilaga 5). (Alla blanketter finns att tillgå på S-mappen Lika behandling) 9

32 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Struktur för års arbete med likabehandling Åtagande Innehåll Uppföljning/Utvärd. Genomgång av likabehandlingsplanen Görs i samband med läsårsstart för personalen, och vid revidering av plan. Genomgång av likabehandlingsplanen Genomförs av klasslärare med eleverna under första skolveckan i augusti. Information om likabehandlingsplanen Sker för föräldrar i samband med höstterminens föräldramöten. Kartläggning av kränkande behandling Eleverna besvarar skolenkät två gånger per läsår. Vid novemberlov & vid sportlov. Enkäten sammanställs av specialpedagog. Specialpedagog kommunicerar sammanställning till personal. Utifrån sammanställning Värdegrund Gemensamma regler Trygghetsteam Raster (se rutin) Omklädning Klass/målkonferenser FN-dag Gemensamhetsaktiviteter Fadderverksamhet Utvärdering av Likabehandlingsplan Revidering av likabehandlingsplan görs åtgärder. Värdegrundarbetet påbörjas den första skolveckan. Personal och elever konkretiserar värdegrund, ordnings- & klassrumsregler. Föräldrar informeras om värdegrund, ordningsregler osv. Trygghetsrepresentant utses i varje arbetslag. Arbete planeras in och utförs under terminen. Personal har väst/jacka på sig & är ansvarig för tillsynen. Elever informeras vid skolstart om rastvaktens uppgift. Klass- & idrottslärare diskuterar med elever om vad som gäller vid ombyte. Personal har tillsyn vid ombyte. Vid två tillfällen per läsår gås elevernas skolsituation igenom. Åtgärder vidtas vid behov. Samtal om vänskap och kamratskap. Skärtorsdag, skolgårdensdag, uppträdande osv. Skapa trygghet för nya elever som skall börja, faddergrupper F-1. Utvärdering av likabehandlingsplan av personal, klassoch elevråd sker i maj. Görs av rektor och EHT, efter skolavslutning, och tas med personal vid skolstart. 10

33 Barn- och Utbildningsförvaltningen Sundbybergs Stad Ver. 3 Duvboskolan DUVBOSKOLANS ORDNINGSREGLER För att ha en trygg, trivsam och säker skolmiljö har Duvboskolan några specifika ordningsregler. Dessa ordningsregler gäller för samtliga elever på Duvboskolan. Ingen elev lämnar skolans område utan tillstånd Mössor, kepsar eller ytterkläder har vi inte på oss inomhus Mobiltelefoner får användas efter överenskommelse med ansvarig personal, annars är de avstängda under skol- och fritidstid Fotografering eller filmning görs endast som en del i undervisningen Farliga saker tas inte med till skolan. Cyklar, inlines, sparkcyklar och skateboards används inte på skoltid och ställs på anvisad plats utomhus Hjälm ska användas när man åker på isbanorna På skolan är det förbjudet att: Klättra på fotbollsmålen och på staketen Kasta snöboll Klättra eller åka på ledstänger Klättra i träd vid basketplan Kring ersättningsskyldighet: Förstört skolmaterial eller egendom bekostas av vårdnadshavare Borttappat eller förstört lösöre, ersätts inte av skolan För Duvboskolan 2016 Ann-Britt Sjöberg Rektor Duvboskolan