D-UPPSATS. Påverkar handel med utsläppsrätter svenska företag?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "D-UPPSATS. Påverkar handel med utsläppsrätter svenska företag?"

Transkript

1 D-UPPSATS 2006:043 Påverkar handel med utsläppsrätter svenska företag? En studie kring attityd, strategi och konkurrenssituation i företag som berörs av handelssystemet Johan Karlsson Magnus Ranneberg Luleå tekniska universitet D-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning 2006:043 - ISSN: ISRN: LTU-DUPP--06/043--SE

2 FÖRORD Denna magisteruppsats har utförts vid institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Vi riktar ett stort tack till alla företag som ställt upp besvarat vår enkät och gjort vår studie genomförbar. Vi vill även tacka vår vetenskaplige handledare Mats Westerberg för all den hjälp och återkoppling som vi erhållit under arbetets gång. Även vår tekniska expertis Annika Sällström är värd en stor eloge för hjälpen kring studiens utformning. Slutligen vill tacka vår seminariegrupp som kommit med bra och relevanta åsikter vilket lett uppsatsen i rätt riktning. Luleå Johan Karlsson Magnus Ranneberg

3 SAMMANFATTNING För att minska utsläppen av koldioxid har länderna inom den europeiska unionen enats om att införa ett system för handel med utsläppsrätter. Handelssystemet infördes 2005 och skall i sin första period pågå fram till Genom att systemet är marknadsbaserat så bestäms priset på utsläppsrätter genom utbud och efterfrågan på marknaden. Företag som inte innehar tillräckligt med utsläppsrätter måste således köpa utsläppsrätter av andra företag som säljer utsläppsrätter på marknaden. I en tidigare studie anses miljökrav likt handel med utsläppsrätter vara av strategisk natur för företag. Denna studies avsikt var därför att undersöka om de berörda svenska företagens strategi och konkurrenssituation påverkats efter införandet av handelssystemet. Vidare hade vi för avsikt att undersöka vilken attityd företagen har till systemet. Den undersökningsmetod vi använde oss av var av kvantitativ karaktär där vi genom en survey undersökning kontaktade samtliga svenska företag som berörs av handelssystemet. Den data vi erhöll samlades in genom en internetbaserad enkät. Av totalt 166 utskickade enkäter svarade 100 företag på vår studie. Resultaten varierade naturligt mellan enskilda företag och mellan företag i olika branscher men de generella slutsatser som vi kunde konstatera var att handel med utsläppsrätter inte påverkat företagens strategier och konkurrenssituation i någon större utsträckning. Vidare kunde vi utifrån svaren i studien konstatera att företagen i allmänhet har en receptiv attityd.

4 ABSTRACT In order to decrease the wastes of carbon dioxide, the countries within the European Union have agreed about introducing a system for emission trade. The emission allowance system was introduced in 2005 and will in its first period take place until The emission allowance system is a market based system which means that the price of emission allowance is based by the supply and demand on the market. Companies that do not hold a sufficient amount of emission allowances must thus buy from other companies that offer allowances on the market. In an earlier study environmental issues, equal to the emission allowance system, are considered to be of strategic nature for companies. Therefore this study's intention was to examine how the Swedish companies' strategy and competitive situation were influenced by the emission trade system. Our intention was further to examine which attitude the companies had to the system. The study was implemented through a survey where all the Swedish companies which are involved by the system were contacted. We distributed totally 166 internet based questionnaires which resulted in 100 replied answers. Even if the results varied between individual companies and between type of industries the general conclusions that we could establish where that emission trade system not influenced business strategies and the competitive situation in any larger way. Based on the replies that we held from the questionnaire we finally could make the conclusion that the Swedish companies general attitude to the system was receptive.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Problemdiskussion Syfte Övergripande metod Uppsatsens disposition REFERENSRAM Utsläppshandelns framväxt Vilka företag berörs av handeln? Strategi Strategins 4 P:n Strategiska osäkerheter Utsläppsrätter och strategi Företagets strategiska attityd Utsläppsrätters påverkan på konkurrenssituationen Studiens analysmodell FÖRSTUDIE LKAB METOD Studiens utformning Enkätfrågornas utformning Analysmetod Metodproblem Validitet & Reliabilitet EMPIRI & ANALYS Inledning Faktoranalys Korrelationsanalys Presentation & analys av enskilda frågor Samband mellan enskilda frågor SLUTSATSER & AVSLUTANDE DISKUSSION Påverkan på företagens strategier Påverkan på konkurrenssituationen Företagens attityd Avslutande diskussion & förslag till fortsatt forskning REFERENSLISTA BILAGOR Bilaga A: Förstudiefrågor Bilaga B: Företag som deltog i studien Bilaga C: Enkät med presenterade svar Bilaga D: Faktoranalys

6 Figurförteckning Figur 2.1 Utsläppshandel... 6 Figur 2.2 Fördelning av utsläppsrätter... 6 Figur 2.3 Types of Strategies... 8 Figur 2.4 Interaktiva styrmodeller... 9 Figur 2.5 Strategiska frågor Figur 2.6 Omgivningsstrategier Figur 2.7 Attityder till miljöfrågor Figur 2.8 Analysmodell Figur 4.1 Studiens utformning Tabellförteckning Tabell 4.1 Bearbetning & bortfall Tabell 4.2 Svarsalternativ, del 1 i enkäten Tabell 4.3 Svarsalternativ, del 2 i enkäten Tabell 5.1 Branscher Tabell 5.2 Påverkan på verksamhet Tabell 5.3 Miljömedvetenhet Tabell 5.4 Allmän inställning Tabell 5.5 Strategisk påverkan Tabell 5.6 Korrelationsmatris Tabell 5.7 Strategisk attityd... 31

7 INLEDNING 1. INLEDNING Med detta kapitel vill vi ge läsaren en inblick i det ämne vi valt att undersöka. Kapitlet inleds med en kort beskrivning av bakgrund och diskussion kring problemet för att sedan mynna ut i studiens syfte och övergripande metod. 1.1 Bakgrund Problemen med ökade utsläpp av växthusgaser och dess negativa påverkan på klimatet har lett till att Europeiska kommissionen tagit fram det europeiska programmet mot klimatförändringar (ECCP). Syftet är att EU-länderna på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt ska uppfylla sina åtaganden enligt Kyotoprotokollet 1. Forskare har konstaterat att utsläppen av koldioxid är den största orsaken till klimatförändringarna världen över och därför har ECCP infört ett handelssystem med utsläppsrätter av koldioxid inom den europeiska unionen för att motverka detta problem (Klimataktuellt, 2004). Handeln med utsläppsrätter för koldioxid är ett marknadsbaserat styrmedel som infördes inom den europeiska unionen den 1 januari 2005 och skall i sin första fas pågå fram till Denna period ses som en försöksperiod inför det globala införandet av handel med utsläppsrätter som enligt Kyotoprotokollet skall starta 2008 (Holm, 2003). Att systemet är marknadsbaserat innebär att priset för utsläppsrätterna bestäms av utbud och efterfrågan på marknaden till skillnad mot den traditionella koldioxidskatten (ibid). De företag som omfattas av handeln med utsläppsrätter är förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på mer än 20 megawatt eller anläggningar som är anslutna till ett fjärrvärmenät med en total installerad tillförd effekt över 20 megawatt, mineraloljeraffinaderier, koksverk, stålverk, anläggningar som bearbetar eller producerar järnmetaller, producenter av cement, kalk, keramik och glas samt pappersoch massaproducerande företag (SFS 2004:1199). Handelssystemet bygger på att företagen blir tilldelade utsläppsrätter baserade på deras historiska utsläpp mellan åren 1998 och 2001 alternativt på prognoser för åren 2005 till 2007 (SOU 2003:120). Efter varje kalenderår ska företagen redovisa de faktiska utsläppen för föregående år och överlämna motsvarande mängd utsläppsrätter till staten. Har företaget inte tillgång till tillräckligt många utsläppsrätter i relation till vad som förbrukats har de enligt handelssystemet möjlighet att köpa fler utsläppsrätter till marknadspris, idag cirka 21 euro per ton koldioxid, av andra företag inom systemet (STEM, 2004). Släpper företaget ut koldioxid utan att inneha utsläppsrätter tvingas företaget att betala en straffavgift motsvarande 40 euro per ton koldioxid som överstiger innehavda utsläppsrätter. Dessutom kvarstår kravet på att utsläppsrätter motsvarande utsläppet köps in på handelsmarknaden (Klimataktuellt, 2004). Handelssystemet innebär således att de företag som kan minska sina utsläpp gynnas eftersom utsläppsrätterna kan sparas, köpas och säljas. Företag med minskade koldioxidutsläpp gynnas på så sätt att de kan få nya intäkter genom att sälja sina utsläppsrätter till andra företag. Företag som får ökade utsläpp tvingas köpa utsläppsrätter till marknadspris alternativt dra ner på produktionen för att minska utsläppen (STEM, 2004). 1 Kyotoprotokollet godtogs 2002 av merparten av världens länder och innehåller reglerna för hur FN:s klimatkonvention skall genomföras. 1 (38)

8 INLEDNING 1.2 Problemdiskussion En strategi är enligt Mintzberg (1995) ett mönster eller en plan som integrerar en organisations mål, policys och handlingar till en helhet. En välformulerad strategi hjälper företagen att samordna och allokera organisationens resurser till en unik och genomförbar plan baserad på företagets interna kompetenser och brister. En välformulerad strategi hjälper även till att förutse förändringar i omgivningen och konkurrenters handlingar (ibid). Enligt Bengtsson & Skärvad (2001) har strategibegreppet i tilltagande grad kommit att förknippas med konkurrensfördelar, företagets position relativt kunder och konkurrenter samt principer för resursfördelning. Strategibegreppet har således ett sammanhängande handlingsmönster som syftar till att företaget skall bli unikt, uppnå konkurrensfördelar, förbättra positionen gentemot kunderna och fördela resurserna (ibid). I en tidigare studie gjord av Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA, 1995) anses miljökrav, likt handel med utsläppsrätter, vara av strategisk natur. Strategiska frågor av denna karaktär kännetecknas av stor osäkerhet om framtiden, stor ekonomisk inverkan och effekt på verksamheten samt många odefinierade lösningsalternativ (ibid). Aaker (1998) menar att de finns fem olika dimensioner i företagens omgivning som kan påverka företagets strategi. En av dessa dimensioner handlar om myndigheters inverkan på företagen. Enligt Aaker (1998) så kan beslut fattade av myndigheter, som exempelvis innebär en förändring av miljölagstiftningen, utgöra såväl en möjlighet som ett hot mot ett företags verksamhet. Azzone, Bianchi, Mauri, & Noci (1997) menar att resultatet av förändringen i företagets omgivning kan bero på vilken strategisk attityd företaget har. Den strategiska attityden kan i sig indelas i någon av de tre kategorierna reaktiv, receptiv och konstruktiv beroende på vilken inställning och bemötande företaget har till förändringen (IVA, 1995). Har företaget exempelvis reaktiv attityd där man från första början ser förändringarna som ett hot och där arbetet fokuseras på att enbart minimera kostnader och följa lagar så kan det betyda att förändringen i omgivningen förblir ett hot. Har företaget däremot en konstruktiv attityd till förändringen och exempelvis ser att miljöfrågor kan ge möjligheter så kan det som först såg ut att vara ett hot vändas till framtida konkurrensfördelar för företaget. Resonemanget kan kopplas till teorin om planerat beteende där Ajzen (1991) menar att faktorer som är betydelsefulla för en intention att genomföra en handling påverkas av attityder, normer och förväntningar. Ju mer positiv attityden och den subjektiva normen är till en planerad handling desto starkare kommer intentionen vara när det gäller att genomföra förändringen som en planerad handling (ibid). Systemet för handel med utsläppsrätter infördes för att minska koldioxidutsläppen och således minska växthuseffekten. Miljöfrågor av denna strategiska natur kräver således beslut från befattningshavare på hög nivå inom företagen. Företagen bör prioritera de miljöfrågor som kan ha stor ekonomisk inverkan på lönsamheten och frågor där det kan finnas flera tänkbara handlingsalternativ (IVA, 1995). Enligt Liljedahl och Nyström (1996) drabbas vissa företag hårt av nya miljökrav samtidigt som de företag som har bättre möjligheter att tillgodose miljökraven erhåller nya affärsmöjligheter. Azzone et al (1997) menar att företag idag måste ta hänsyn till miljöfrågor som en signifikant variabel i strategiformuleringen för att uppnå konkurrensfördelar. Det faktum att handel med utsläppsrätter hittills endast införts inom den europeiska unionen påverkar även de berörda företagens konkurrensposition gentemot de länder som ej berörs av handelssystemet. Anledningen till detta är att länder som berörs av systemet tillförs en kostnad som länderna utanför handelssystemet undgår. Enligt Porter 2 (38)

9 INLEDNING & van der Linde (1995) behöver dock inte företagets konkurrenskraft minska på grund av en lagstiftning som skyddar miljön. Porter & van der Linde (1995) menar till och med att lagstiftningen kan leda till att företaget får konkurrensfördelar gentemot företag som ej omfattas av systemet. Konkurrensfördelarna skulle kunna liknas vid det som Liljedahl & Nyström (1996) benämner som en positiv miljöimage där företagen utåt till intressenterna vill visa att de är miljömedvetna och därmed kan öka sin försäljning. Handeln med utsläppsrätter påverkar även konkurrensen inom den europeiska unionen beroende på vilket sätt företagen valt att agera. Syftet med handelssystemet är enligt Böhringer, Hoffman, Lange, Löschel, & Moslener (2005) att utsläppsreduktionen skall ske där det är billigast. Detta menar Böhringer et al (2005) medför en viss diskriminering genom att detta system kostnadsmässigt drabbar de företag som redan innan systemet infördes satsat på utsläppsreducerande åtgärder. Företag i länder där man ej tidigare genomfört några utsläppsreducerande åtgärder kan således på ett billigt sätt reducera sina utsläpp jämfört med företag i länder där utsläppen sedan tidigare varit reducerade (ibid). Handel med utsläppsrätter innebär en lagstiftad förändring i företagens omgivning, denna förändring kan komma att påverka företagens strategier eftersom det innebär ytterligare en osäkerhetsfaktor att beakta i strategiarbetet. Hur ett företag bemöter förändringar i omgivningen beror enligt Azzone et al (1997) på företagets strategiska attityd vilket är en generell beskrivning på hur ett företag reagerar vid omgivningsförändringar. Att systemet bara berör företag inom den europeiska unionen kan också leda till att konkurrenssituationen för företagen förändras antingen positivt i form av exempelvis ökad försäljning på grund av en grönare image eller negativt i form av ökade kostnader som ej kan tas ut på försäljningspriset. Konkurrenssituationen inom Europa kan även förändras om företagen kan reducera sina utsläpp och erhålla nya intäkter från sålda utsläppsrätter eller öka sin produktion i förhållande till vad konkurrenterna kan göra inom sitt utsläppsutrymme. 1.3 Syfte Genom denna uppsats vill vi undersöka om, och i sådana fall hur, handel med utsläppsrätter påverkar strategin i de svenska företag som idag omfattas av systemet. Vidare vill vi undersöka vilken attityd de berörda företagen har till systemet och hur deras konkurrenssituation påverkats. 1.4 Övergripande metod Studien inleddes med litteratursökning vid Luleå universitets bibliotek i syfte att samla in information som skulle användas under arbetets gång och skapa en djupare förståelse för problemområdet. Som utgångspunkt utgick vi ifrån den information som regeringen publicerat på sin hemsida om utsläppsrätter. För att fördjupa oss inom ämnet och få ett bredare perspektiv på undersökningen gick vi vidare med att studera böcker, vetenskapliga artiklar, tidningsartiklar och tidskrifter som behandlat handel med utsläppsrätter. De böcker vi använt oss av fick vi fram genom att använda databaserna Lucia och Libris, vid sökningen efter artiklar har vi använt oss av artikeldatabaserna Business Source Elit, Emerald, Jstor samt sökmotorn Google. De sökord som vi använde var: utsläppsrätter, handel, konkurrens, attityd, miljö och strategi samt dess engelska motsvarigheter. Dessa sökord har använts enskilt eller i kombinationer med varandra. Den information som vi fick fram har efter genomgång legat till grund för studiens bakgrund, problemdiskussion och referensram. 3 (38)

10 INLEDNING Enligt Arbnor & Bjerke (1994) är valet av metodsynsätt beroende av syftet med uppsatsen och den frågeställning som uppsatsen bygger på. Vår avsikt med studien var att den skulle ha en bred och omfattande täckning där vi kunde göra en generalisering på hur på hur svenska företag ser på vår frågeställning. Som hjälp för att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en förstudie med LKAB, detta skulle ge oss en djupare inblick i hur företag ser på ämnet samtidigt som resultaten från förstudien i hög grad legat till grund för framställandet av enkäten. Förstudien gav oss dessutom möjligheten att testa de frågor vi tagit fram genom att vi bad respondenten att kommentera frågorna. Frågorna testades dessutom genom att vi innan studien skickade frågorna till Luleå Energi för att erhålla återkoppling. Referensramen och empirin i denna uppsats utgick ifrån vad Holme & Solvang (1997) benämner som ett analytiskt perspektiv. I referensramen presenterades redan befintlig teori och i empirin studerades ett stort antal företag där resultatet blev summan av delarna. Denna studie är sålunda att betrakta som en analytisk studie. Målet med denna uppsats var att undersöka ett stort antal objekt för att erhålla en överblicksbild och kunna göra generaliseringar och analyser inom det uppsatta problemområdet. Denscombe (2000) menar att kvantitativ metod är mest lämplig när studien syftar till att analysera och generalisera. Den kvantitativa forskningen inriktas på att frambringa siffror istället för ord vilket även detta passade väl in på vår studie (Holme & Solvang, 1997). För att analysera den data som vi samlade in utgick vi ifrån befintliga teorier och modeller som kopplades till ämnet och problemområdet, detta innebar att vi använde oss av ett deduktivt angreppssätt (Patel & Davidsson, 2003). Vidare menar Artsberg (2003) att ett deduktivt angreppssätt är mest lämpat vid studier som i huvudsak är av kvantitativ och analytisk karaktär. Förstudien genomfördes via intervju och är således att betrakta som kvalitativ. Syftet med förstudien var att genom empiri bygga upp ny kunskap vilket innebar att uppsatsen även har inslag av det induktiva synsättet. (Patel & Davidsson, 2003) Dessutom anser Artsberg (2003) att det induktiva synsättet är mest lämpligt vid kvalitativa undersökningar. 1.5 Uppsatsens disposition Kapitel 1 inleds med att presentera en kort bakgrund för att ge läsaren en naturlig övergång till den problematisering som ligger till grund för studiens syfte. Det första kapitlet innehåller även övergripande metod som är en redovisning av tillvägagångssätt för att besvara studiens syfte. Den övergripande metoden innehåller information om litteratursökning, metodsynsätt och val av undersökningsmetod. Efter det inledande kapitlet följer uppsatsens referensram i kapitel 2. Referensramen inleds med en beskrivning av utsläppshandelns framväxt. Syftet med detta avsnitt är att ge läsaren en bättre inblick i vad handel med utsläppsrätter innebär och vilka företag som berörs av handeln. Vidare i referensramen presenteras teorier kring strategi, konkurrens och attityder kopplat till handel med utsläppsrätter. För att få en bättre inblick i hur företagen ser på införandet av handel med utsläppsrätter genomfördes sedan en förstudie. Förstudien presenteras och sammanfattas i det tredje kapitlet. Förstudien låg, tillsammans med referensramen, till grund för utformningen av enkäten som användes för att samla in data till undersökningen. Hur enkäten och studien i övrigt utformades presenteras vidare i metodkapitlet. I kapitel 5 presenteras och analyseras resultatet av enkätundersökningen. Kapitel 5 består av fyra delar; inledning, faktoranalys, korrelationsanalys och avslutningsvis presentation och analys av enskilda frågor. Det sjätte och sista kapitlet innehåller en kort diskussion inför de slutsatser som vi kommit fram till för varje huvudområde. Kapitlet avslutas med en avslutande diskussion där även förslag till fortsatt forskning presenteras. 4 (38)

11 2. REFERENSRAM REFERENSRAM Införandet av handeln med utsläppsrätter är en lagstadgad förändring i omgivningen för företag inom den europeiska unionen. För att läsaren skall få en bättre inblick i vad handel med utsläppsrätter innebär och vilka företag som berörs av handeln har vi i referensramen valt att ta med grundläggande teori kring uppkomsten av systemet och hur det är uppbyggt. Vidare presenteras teorier kring strategi, konkurrens och attityder kopplat till handel med utsläppsrätter. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av referensramen och presentation av analysmodell. 2.1 Utsläppshandelns framväxt Jordens medeltemperatur har under 1900-talet stigit med 0,6 grader. Detta kan till en viss del bero på naturliga orsaker men forskarna är ense om att människan är huvudorsaken till den uppvärmning som skett de senaste 50 åren (STEM, 2004). Huvudorsaken till århundradets klimatförändringar är en följd av människans ökade utsläpp av växthusgaser till atmosfären (ibid). Av alla växthusgaser svarar utsläppen av koldioxid för den största påverkan. Mätningar har visat att atmosfärens halt av koldioxid ökat med 30 procent sedan industrialiseringens början på 1800-talet (Klimataktuellt, 2004). Som ett led mot att komma till rätta med problemet med växthuseffekten tecknade Sverige tillsammans med merparten av världens länder under FN:s klimatkonvention - UNFCCC 1992 (STEM, 2004). Målet för konventionen är att stabilisera halten växthusgaser i atmosfären till en nivå så att farlig inverkan på klimatet undviks (ibid). Reglerna för hur klimatkonventionen ska genomföras anges i Kyotoprotokollet från Protokollet anger bland annat målet att i-länderna skall minska sina utsläpp av växthusgaser med minst fem procent under den första åtagandeperioden mellan i jämförelse med 1990 års utsläppsnivå (Klimataktuellt, 2004). Medlemsländerna inom europeiska unionen har dock i samband godkännandet av protokollet år 2002 åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med åtta procent till år 2010 jämfört med utsläppen 1990 (Böhringer et al, 2005). Utsläppshandeln som startade den 1 januari 2005 inom den europeiska unionen är ett verktyg som tagits fram för att på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt minska utsläppen av växthusgaser. I startskedet omfattar dock handeln enbart koldioxid. Utsläppshandel bygger teoretiskt på att ett tak sätts för de totala utsläppen (figur 2.1), varefter man delar ut ett visst antal utsläppsrätter till företag som släpper ut koldioxid i atmosfären (Zetterberg, 2002). Antalet utsläppsrätter som fördelas ut motsvarar således det tak som begränsar de totala utsläppen under den givna perioden (STEM, 2004). Inom europeiska unionen föreslår varje medlemsland själva ett tak för de totala utsläppen i landet, vilket bygger på företagens ungefärliga behov till utsläpp och de förutsättningar som finns för att minska utsläppen. Alla medlemsländers tak bildar sedan tillsammans ett tak för hela den europeiska unionen. Detta tak ska således vara i linje med det åtagande som unionen gjort gentemot kyotoprotokollet (ibid). För att handeln med utsläppsrätter skall fungera är det viktigaste att taket inte sätts för högt, det vill säga att utsläppsrätterna blir för generöst tilldelade. Desto generösare taket är desto sämre blir incitamenten hos företagen att minska sina utsläpp. Antalet totala utsläppsrätter måste därför vara mindre än den totala efterfrågan på marknaden för att systemet skall fungera (Klimataktuellt, 2004). 5 (38)

12 REFERENSRAM Kyotoprotokollet (Internationell nivå) Mål: minska utsläpp av växthusgaser med minst fem procent under den första åtagandeperioden mellan i jämförelse med 1990 års nivå Europeiska unionen ( i ll Sverige (nationell nivå) Mål: minska utsläpp av växthusgaser med åtta procent till år 2010 jämfört med utsläppen Varje medlemsland har ett tak för de totala utsläppen i landet som fördelas på utsläppsrätter, vilka blir ett tak för företagen. Figur 2.1 Utsläppshandel En utsläppsrätt ger varje anläggning rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Genom marknadskrafterna kan utsläppsrätterna få ett pris som baseras på tillgång och efterfrågan på marknaden (SOU 2003:120). Effekten blir att marknadspriset på utsläppsrätter kommer att påverka företagens vilja att genomföra åtgärder för att minska utsläppen. Åtgärder kommer således att vidtas om priset för en utsläppsrätt överstiger kostnaden för att genomföra de utsläppsreducerande åtgärderna (STEM, 2004). En väl fungerande utsläppshandel styr också investeringar för utsläppsminskningar till det land och den bransch där det är billigast och effektivast att genomföra dem (Klimataktuellt, 2004). Företag med höga kostnader för att reducera sina utsläpp kan således köpa utsläppsrätter från ett annat företag som har lägre kostnader för utsläppsreducerande åtgärder. Incitament skapas därmed för att minska utsläppen och investera i ny teknik för att på så sätt erhålla nya intäkter (ibid). De företag som blivit tilldelade utsläppsrätter står således inför olika strategiska val inom handelssystemet (figur 2.2). Regeringen bestämmer det totala taket för utsläppen i fördelningsplanen Naturvårdsverket tilldelar företagen utsläppsrätterna Naturvårdsverket Strategiska val A B C Köpa? Sälja? Spara? Figur 2.2 Fördelning av utsläppsrätter Exempelvis står företag A inför en expandering och behöver således öka produktionen vilket leder till ökade utsläpp. Eftersom det kostar mer att reducera utsläppen än att köpa mer utsläppsrätter så köper A utsläppsrätter av B. Genom att B kan minska sina 6 (38)

13 REFERENSRAM utsläpp genom effektiva och billiga åtgärder så dyker det upp en möjlighet att erhålla ökade intäkter genom att sälja utsläppsrätter till A. C däremot upplever idag en lågkonjunktur men det spås en ökad efterfrågan på marknaden vilket gör att C minskar sin produktion och sparar utsläppsrätterna inför den väntade produktionsökningen Vilka företag berörs av handeln? Under den första handelsperioden från 2005 till och med 2007 kommer handeln med utsläppsrätter att beröra cirka företag inom den europeiska unionen (Klimataktuellt, 2004). Den bedömning som är gjord är att cirka 46 procent av de totala utsläppen koldioxid ingår i handelssystemet (STEM, 2004). I Sverige är det cirka 625 anläggningar som omfattas av handeln med utsläppsrätter (SOU 2003:120). Genom att ett företag kan äga flera anläggningar så blir således antalet företag som berörs av handeln lägre, idag 166 stycken. Tillsammans står dessa 166 företag för en tredjedel av de svenska utsläppen av koldioxid (STEM, 2004). De typer av anläggningar som berörs under handelssystemets första period är förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på mer än 20 megawatt eller anläggningar som är ansluten till ett fjärrvärmenät med en total installerad tillförd effekt över 20 megawatt, mineraloljeraffinaderier, koksverk, anläggning för produktion eller bearbetning av järnmetaller, anläggning för produktion av cementklinker eller kalk i roterugn eller andra typer av ugnar, produktion av glas och keramiska produkter genom bränning samt anläggning för tillverkning av papper, papp eller pappersmassa (SFS 2004:1199). 2.2 Strategi Definitionen av strategi skiljer sig idag mellan olika författare inom den företagsekonomiska litteraturen. Mintzberg (1995) menar exempelvis att begreppet strategi är mönstret eller planen som integrerar organisationens mål, policys och handlingar till en helhet. Enligt Johnson & Scholes (2002) förknippas ofta strategi med den långsiktiga riktningen för organisationen. Vidare kan strategin ofta ses som matchningen mellan företagets resurser och aktiviteter till omgivningen (ibid). Bengtsson & Skärvad (2001) menar att strategibegreppet alltmer förknippas med konkurrensfördelar, företagets position relativt kunder och konkurrenter samt principer för resursfördelning. Anthony & Govindarajan (2003) menar att även om definitionen av strategi skiljer sig mellan olika författare så är de flesta eniga om att strategin beskriver den huvudsakliga riktningen som en organisation planerar att röra sig efter för att uppnå sina mål Strategins 4 P:n Att strategibegreppet tenderar att användas på olika sätt har lett till att Henry Mintzberg, professor vid McGill University i Montreal, tagit fram fyra olika definitioner av strategibegreppet som han kallar för strategins 4 P:n (Mintzberg, 1995). Den vanligaste definitionen är att se strategin som en plan, vilket innebär att strategin skall fungera som en vägledning för att nå uppsatta mål. Vidare kan strategin ses som ett mönster (pattern) av beteende, vilket betonar att en strategi kan vara såväl avsedd som spontan. Strategin kan även ses som en position i den yttre miljön som företaget valt att agera i. Positionen utrycks mestadels i förhållande till konkurrenter och kundgrupper. Strategin utrycker således hur anpassningen mellan företagets yttre och inre miljö skall genomföras. Sista definitionen är att se strategin som ett perspektiv vilket innebär det synsätt företaget har på omvärlden. Genom detta perspektiv bygger ett företag upp ett synsätt på vad som är speciellt viktigt att klara av för att bli framgångsrik. (Mintzberg, 1995) 7 (38)

14 REFERENSRAM Mintzberg har i sin forskning kring strategier framförallt studerat strategiprocessen (Mintzberg, 1995). De resultat och mönster som han kommit fram till har utvecklats till teorier och grundtankar som skiljer sig i stora avseenden mot de analytiskt inriktade strategiskolorna som exempelvis Michael Porter företräder (Bengtsson & Skärvad, 2001). Enligt de analytiska strategiskolorna formuleras först strategierna för att sedan genomföras (ibid). Detta skiljer sig mot grundtankarna i Mintzbergs idéer eftersom han menar att strategier är något som utvecklas och tar form efterhand (ibid). Enligt Mintzberg (1978) så kommer inte alla planerade strategier att realiseras utan vissa strategier kommer att växa fram med tiden (figur 2.3). Den realiserade strategin blir således summan av planerade och framväxande strategier (ibid). Vidare menar Mintzberg (1978) att företag som befinner sig i stabila inre och yttre miljöer har större förutsättning till att realisera sina planerade strategier än företag i flexibla miljöer. Planerad strategi Realiserade strategier Yttre påverkan Orealiserad strategi Framväxande strategi Figur 2.3 Types of Strategies (bearbetning av Mintzberg, 1978) Detta resonemang anser vi kan kopplas till handeln med utsläppsrätter där företagen först agerat i en miljö där de haft en tanke om hur de ska handla inom utsläppsområdet och därmed har planerat sina strategier utifrån detta. När sedan handeln med utsläppsrätter infördes så förändrades förutsättningarna för de svenska företagen, genom en yttre påverkan, vilket kan leda till att avsedda strategierna påverkas och nya strategier växer fram. I en föränderlig miljö uppstår således nya förutsättningar, möjligheter och hot vilket är viktigt för företagen att kunna hantera. 2.3 Strategiska osäkerheter Enligt Simons (2000) är strategiska osäkerheter de uppkommande hot och möjligheter som kan förkasta de antaganden som hela företagets strategi bygger på. Osäkerheterna kan vara av olika slag som exempelvis ny teknik, konkurrenters prisdumpning och regeringars förändring av lagar och policys (ibid). För vissa företag innebär dock förändringar i omgivningen som exempelvis införandet av en ny lag att nya marknader och möjligheter uppstår. Detta resonemang stödjer även Aaker (1998) som menar att beslut fattade av myndigheter kan utgöra såväl ett hot som en möjlighet mot företagets verksamhet. Ginsberg (1988) menar att en ändring av strategin är en reflektion av besluten som ledare inom företag tar för att möta hoten och möjligheterna i omgivningen. Enligt Simons (1995) kan den strategiska ekonomistyrningen utformas genom fyra styrmodeller som tillsammans skall skapa balans mellan hushållandet av resurser och värdeskapande. De fyra styrmodellerna benämner Simons (1995) som; värderingsstyrmodeller, interaktiva styrmodeller, gränsskapande styrmodeller samt diagnostiska styrmodeller. Den gränsskapande och diagnostiska styrmodellen skall hjälpa företaget att hushålla med resurser medan den interaktiva och värderingsstyrmodellen skall skapa värde för företaget. 8 (38)

15 REFERENSRAM För att bemöta de strategiska osäkerheterna menar Simons (2000) att företaget måste använda sig av interaktiva styrmodeller. Genom att använda sig av dessa styrmodeller blir organisationen mer beredd på de osäkerheter som uppstår i omgivningen eftersom ett större fokus på osäkerheterna erhålls av alla inom företaget (ibid). De interaktiva styrmodellernas funktion kan illustreras i en figur (figur 2.4). Modellen bygger på att företagets affärsstrategi ligger fast och att det utifrån den finns ett antal strategiska osäkerheter. Genom de interaktiva styrmodellerna erhåller företaget information som signalerar att det händer något i omgivningen och en dialog om hur man inom företaget skall bemöta denna osäkerhet uppstår. Dialogen kan sedan leda till att strategin ändras för att företaget skall bemöta hoten alternativt möjligheterna i omgivningen. (Simons, 1995). Ett exempel på verktyg inom den en interaktiva styrmodellen är SWOTanalysen som signalerar företagets styrkor (strenghts), svagheter (weakness), möjligheter (opportunities) och hot (threats) i omgivningen (Kotler, 2006). Ledningens vision Affärsstrategi Strategiska osäkerheter Lärande Val Debatt & Dialog Interaktiva styrmodeller Signaler Figur 2.4 Användning av interaktiva styrmodeller (Simons, 1995) 2.4 Utsläppsrätter och strategi I studien Miljödriven affärsutveckling från myndighetskrav till strategiska möjligheter är en av huvudteserna att framgångsrika företag som lyckas uppnå kort- eller långsiktiga ekonomiska och miljömässiga fördelar klassificerar miljöfrågor som strategiska (IVA, 1995). Vidare menar man i studien att krav från allmänheten, miljöorganisationer och myndigheter kan utgöra såväl hot som möjligheter för dagens företag (ibid). Traditionella operativa och tekniska åtgärder i miljöfrågor räcker således inte för att ta tillvara på de möjligheter och hantera de risker som de nya miljökraven innebär. Miljöfrågorna skall istället klassas som strategiska i sin natur där beslut från befattningshavare på hög nivå inom företaget krävs (ibid). Företagsledningen har således fått en ny uppgift som innebär att identifiera miljöfrågor som är av strategisk karaktär och besluta om hur de ska hanteras. I arbetet bör ledningen prioritera frågor med flera handlingsalternativ som har stor ekonomisk inverkan på företagets lönsamhet. Övriga frågor kan delegeras och hanteras på en operationell nivå. I studien finns ett exempel från kraftindustrin där en indelning mellan strategiska och operationella miljöfrågor görs (figur 2.5). 9 (38)

16 REFERENSRAM Indelning i strategiska och operationella frågor Hög Kärnkraftsfrågor Magnetiska fält Försurning Växthuseffekt Möjlig ekonomisk inverkan Oljeläckage Kolslagg Låg Låg Buller Hög Osäkerhet Figur 2.5 Strategiska frågor (IVA, 1995) Enligt studien kännetecknas strategiska frågor av att osäkerheten om framtiden är hög (ibid). De strategiska frågorna har även en stor ekonomisk inverkan och effekt på kärnverksamheten med många alternativa lösningsalternativ (ibid). Av matrisen (figur 2.5) kan man således utläsa att frågor kring kärnkraft, försurning och växthuseffekt är av strategisk natur. Därigenom kan vi klart koppla vårt ämne som berör handeln med utsläppsrätter och det globala samarbetet för att minska växthuseffekten till frågor av strategisk natur. 2.5 Företagets strategiska attityd Azzone et al (1997) menar att ledningen inom företag de senaste decennierna alltmer börjat prioritera och engagera sig i frågor som rör miljön. Anledningen är det externa tryck som vuxit fram från opinionen, lagstiftare, och regeringar (ibid). Detta engagemang och medvetande om miljöfrågornas betydelse har också lett till att omgivningsfaktorer inkluderas i företags övergripande strategiformulering (ibid). Hur företag bemöter förändringar i omgivningen, exempelvis en ny lagstiftning som handel med utsläppsrätter, beror på företagets inställning och attityd (Liljedahl & Nyström, 1996). Enligt Azzone et al (1997) så är företagets strategiska attityd en generell beskrivning av hur och om ett företag reagerar till olika stimuli från marknaden. Den strategiska attityden kan sedan delas in i tre kategorier beroende på hur ett företag reagerar på förändring (ibid). Kategorierna benämner Azzone et al (1997) som adaptiva, förutseende och innovativa. De adaptiva företagen är företag som reagerar till externa påtryckningar bara för att de måste och ser detta som ett tvång. De förutseende företagen har som mål att i förväg vara förberedda på externa påtryckningar. Innovativa företag tar in och analyserar signaler från omgivningen för att se om det kan dyka upp en möjlighet för företaget (ibid). Vidare menar Azzone et al (1997) att ledningen kan se miljöfrågor utifrån tre perspektiv. Det första perspektivet är att se miljöfrågor huvudsakligen som tekniska och något som måste följas. Det andra perspektivet är att ledningen prioriterar miljöfrågor eftersom det kan leda till konkurrensfördelar för företaget. Frågorna får dock ej lika hög prioritet som andra frågor som kan leda till konkurrensfördelar som exempelvis kvalitet på produkter. Det sista perspektivet är att ledningen ser miljöfrågorna som ett strategiskt element som skall inkluderas i den övergripande strategiformuleringsprocessen. Sådana företag kännetecknas av väl utvecklade miljöprogram och miljöanda (ibid). 10 (38)

17 REFERENSRAM Prioritet av omgivningsfrågor Strategiskt element Integrerad strategi Signifikant ledningsfråga Reaktiv strategi Tvång Passiv strategi Adaptiv Förutseende (Anticipative) Innovativa Strategisk attityd Figur 2.6 Omgivningsstrategier (Azzone et al, 1997) I figur 2.6 kan man utläsa att tre övergripande omgivningsstrategier finns beroende på vilken attityd företagen har och hur de prioriterar omgivningsfrågor. Azzone et al (1997) menar att ett företag besitter en passiv strategi om de exempelvis introducerar miljöprogram enbart på grund av att trycket från omgivningen är stort. En reaktiv strategi betyder att företaget introducerar ett formellt system vars mål är att på bästa sätt reducera företagets påverkan på omgivningen. Slutligen har företag som integrerar omgivningsfrågor i den övergripande strategiformuleringsprocessen en integrerad strategi. Den tidigare nämnda studien Miljödriven affärsutveckling från myndighetskrav till strategiska möjligheter beskriver också tre olika attityder hos företag gentemot miljöfrågor (IVA, 1995). Attityderna benämns som reaktiv, receptiv och konstruktiv (figur 2.7). Enligt Liljedahl och Nyström (1996) indikerar en reaktiv attityd att företaget skall följa lagarna, ser förändringarna som ett hot och därigenom intar en försvarsposition. Arbetet, med exempelvis miljöfrågor som handel med utsläppsrätter, går ut på att finna tekniska lösningar genom samarbete med tekniska experter till minsta möjliga kostnad. Vid en receptiv attityd har företaget en annan acceptans för ändrade miljökrav och vill lösa frågorna på det smartaste sättet tillsammans med affärsansvariga inom den egna branschen. I utvecklingsarbetet har företaget fokus på att optimera sina investeringar. Vidare tyder den receptiva attityden på att inverkan på verksamheten uppfattas som konkurrens neutral (ibid). Har företaget däremot en konstruktiv attityd så ser företaget miljöfrågorna som konkurrensfördelar där medvetna beslut tas inom organisationen för att ta tillvara på de möjligheter som ges. Företaget arbetar aktivt med produktutveckling och samarbetar med konkurrenter, kunder, leverantörer och miljöorganisationer för att kunna maximera de ekonomiska och miljömässiga fördelarna (ibid). 11 (38)

18 REFERENSRAM Reaktiv Receptiv Konstruktiv Attityd Vi kommer att följa lagarna Vi gör det vi måste på smartaste sätt Miljöfrågorna kan ge konkurrensfördelar Position Försvar Acceptans Medvetna beslut Uppfattad inverkan på verksamheten Hot Konkurrensneutral Möjligheter Typisk lösning Filter på skorstenen Processförändring Produktutveckling Samarbetspartners Teknisk expertis Affärsansvariga inom branschen Konkurrenter, leverantörer, kunder & miljöorganisationer Fokus Minimera kostnader Optimera investeringar Maximera ekonomiska & miljömässiga fördelar Figur 2.7 Attityder till miljöfrågor (bearbetning av Liljedahl & Nyström, 1997) 2.6 Utsläppsrätters påverkan på konkurrenssituationen Enligt Porter (2004) uppnås långsiktig lönsamhet genom starka och hållbara konkurrensfördelar. Porter (1980) kategoriserar konkurrensfördelar som två generiska alternativ, kostnads- och differentieringsfördelar. Kostnadsfördelar innebär ett företags förmåga att på grund av stordriftsfördelar, inlärningseffekter eller andra förhållanden ha en lägre kostnadsnivå än konkurrenterna. Differentieringsfördelar innebär förmågan att genom en unik produkt, unik marknadsföring eller andra förhållanden öka behovstillfredsställelsen hos kunden. Syftet med differentiering är att köparen är beredd att betala ett högre pris för produkten än för motsvarande produkt hos konkurrenterna (ibid). Miljökrav kan delas in i två huvudsakliga grupper: myndighetskrav samt krav från marknaden, där handel med utsläppsrätter är ett myndighetskrav. Enligt tidigare studier (IVA, 1995) leder ökade miljökrav till att konkurrenssituationen inom en bransch radikalt förändras. Enligt Porter & van der Linde (1995) behöver dock inte företagets konkurrenskraft minska på grund av en lagstiftning som skyddar miljön. Porter & van der Linde (1995) menar till och med att en lagstiftning kan leda till att företaget kan erhålla konkurrensfördelar genom differentiering gentemot konkurrenter som ej omfattas av exempelvis handel med utsläppsrätter. Konkurrensfördelarna skulle kunna liknas vid det som Liljedahl och Nyström (1996) benämner som en positiv miljöimage där företagen utåt till intressenterna kan visa att de är miljömedvetna och därmed kan stärka sin konkurrensposition. Porters generiska alternativ anser vi i hög grad kan kopplas till handel med utsläppsrätter genom att företagen antingen väljer att anpassa sig till systemet till minsta möjliga kostnad (kostnadseffektivitet) eller genom att utveckla sina produkter för att köparna skall uppleva företagets produkter miljövänligare än andra (differentiering) och därmed var villiga att betala ett högre pris. Handel med utsläppsrätter innebär även att företagen numera har större möjligheter att differentiera sig mot konkurrenter, inte 12 (38)

19 REFERENSRAM enbart genom miljövänliga produkter utan numera även via produktionsteknik i form av mindre koldioxidutsläpp i produktionen vilket i sin tur sänker kostnaderna. Företagen som berörs av systemet kan dessutom erhålla konkurrensfördelar genom att överträffa de myndighetskrav som satts upp genom att inte utnyttja alla utsläppsrätter man blivit tilldelade och sälja dem på marknaden. Huruvida företagen upplever handelssystemet som rättvist ur konkurrenssynpunkt kan även det diskuteras. Företag som när handelssystemet infördes använde gammal teknik för att reducera utsläpp kan på ett billigare sätt minska sina utsläpp än de företag som redan innan systemet infördes satsat mycket på utsläppsreducerande åtgärder. Resonemanget ovan bygger på att handel med utsläppsrätter kan innebära att konkurrenssituationen stärks för företaget eftersom nya konkurrensfördelar erhålls. Handel med utsläppsrätter kan också innebära att företag som tillämpar det som Porter (2004) benämner som en lågkostnadsstrategi i större utsträckning än företag med en differentierade strategi upplever handelssystemet som ett hot. Detta på grund av att företaget får en ökad kostnad i sin produktion som ej kan tas ut på försäljningspriset, vilket företag som ej omfattas av systemet undgår. Konkurrenssituationen försämras således om företaget är verksam på en internationell marknad genom att inte alla konkurrenter omfattas av systemet och där priset är avgörande för köparen. 2.7 Studiens analysmodell I referensramen har vi tagit upp olika aspekter på hur införandet av handel med utsläppsrätter kan påverka företagets strategi, konkurrenssituation samt vilka grundläggande attityder företagen kan besitta till omgivningsförändringar. Figur 2.8 är således framtagen för att klargöra hur handelssystemet kan kopplas samman med de teorier som vi tagit upp i referensramen samt hur vi anser att de olika teorierna i referensramen kan kopplas till varandra. Strategi Attityd - reaktiv - receptiv - konstruktiv Handel med utsläppsrätter Konkurrenssituation Möjlighet eller hot Figur 2.8 Analysmodell Definitionen av strategi skiljer sig idag mellan olika författare men de flesta är eniga om att strategin beskriver den huvudsakliga riktningen som en organisation planerar att röra sig efter för att uppnå sina mål (Anthony & Govindarajan, 2003). Tidigare studier har visat att frågor kopplade till växthuseffekt är av strategisk natur (IVA, 1995). Införandet 13 (38)

20 REFERENSRAM av handel med utsläppsrätter kan därför komma att påverka företagets strategi eftersom företagen tidigare agerat efter en given förutsättning om hur koldioxidutsläppen skall hanteras. Förutsättningarna har således förändrats i och med införandet av handelssystemet vilket gör att den tidigare planerade strategin kan komma påverkas eller rentav ersättas. Genom att handel med utsläppsrätter införs så erhåller företagen en attityd till systemet. Hur ett företag bemöter förändringar i omgivningen beror enligt Azzone et al (1997) på företagets strategiska attityd, vilket är en generell beskrivning på hur ett företag reagerar vid omgivningsförändringar. Attityden påverkar således vilken uppfattad inverkan handel med utsläppsrätter har på företagets verksamhet. Vilken uppfattning företaget än har så kommer det i slutändan att påverka företagets strategi eftersom företaget fokuserar sitt arbete efter attityden. Ett exempel kan vara att företaget har en reaktiv attityd där handel med utsläppsrätter uppfattas som ett hot mot företagets verksamhet vilket gör att företagets strategi blir att inta en försvarsposition där fokus blir att minimera kostnaderna. Enligt Aaker (1998) så kan beslut fattade av myndigheter, som exempelvis införandet av handel med utsläppsrätter, utgöra såväl ett hot som en möjlighet mot företagets verksamhet. Om hotet eller möjligheten realiseras kan det bero på vilken attityd företaget har från början. Har företaget exempelvis reaktiv attityd där man från första början ser förändringarna som ett hot och där arbetet fokuseras på att enbart minimera kostnader och följa lagar så kan det betyda att förändringen i omgivningen förblir ett hot. Har företaget däremot en konstruktiv attityd till förändringen och exempelvis ser att miljöfrågor kan ge möjligheter så kan det som först såg ut att vara ett hot vändas till framtida konkurrensfördelar för företaget. Simons (2000) menar att strategiska osäkerheter är de uppkommande hot och möjligheter som kan förkasta de antaganden som hela företagets strategi bygger på. Möjligheter och hot från omgivningen kan också leda till att företagets konkurrenssituation förändras. Handel med utsläppsrätter kan innebära ett hot mot företag som tillämpar en lågkostnadsstrategi genom ökade produktionskostnader eftersom systemet enbart berör företag inom den europeiska unionen. Möjligheter som företaget kan erhålla är exempelvis att differentiera sig som miljövänligare gentemot företag som ej berörs av systemet. Enligt tidigare studier (IVA, 1995) leder ökade miljökrav till att konkurrenssituationen inom en bransch radikalt förändras. Detta kan kopplas till handel med utsläppsrätter där företagets konkurrenssituation kan förändras både utanför och inom den europeiska unionen. Inom Europa kan konkurrenssituationen förändras genom att företag kan reducera sina utsläppa och erhålla nya intäkter alternativt öka sin produktion i förhållande till konkurrenterna. För företag som konkurrerar på en marknad utanför europeiska unionen kan handelssystemet användas till att differentiera sig som miljövänligare. Enligt Azzone et al (1997) måste dagens företag ta hänsyn till miljöfrågor som en signifikant variabel i strategiformuleringen för att erhålla konkurrensfördelar. Bengtsson & Skärvad (2001) menar att strategibegreppet alltmer förknippas med konkurrensfördelar, företagets position relativt kunder och konkurrenter samt principer för resursfördelning. En förändrad konkurrenssituation påverkar således företagets strategi genom att strategin måste anpassas till den rådande konkurrenssituationen. Strategibegreppet har således ett sammanhängande handlingsmönster som syftar till att företaget skall bli unikt, uppnå konkurrensfördelar, förbättra positionen gentemot kunderna och fördela resurserna. 14 (38)

21 FÖRSTUDIE 3. FÖRSTUDIE Vårt syfte med att genomföra en förstudie var att få en bättre inblick i hur svenska företag ser på införandet av handel med utsläppsrätter. Genom förstudien ville vi även testa de frågeställningar och problemområden som vi kunnat identifiera och som skulle utgöra grunden för vår enkät. Urvalet av företag till förstudien skedde genom att vi gick igenom den lista som regeringen presenterat över de anläggningar som blivit tilldelade utsläppsrätter, varpå vi kontaktade ett antal företag via telefon och e-post. Valet föll till slut på LKAB. Intervjun med LKAB resulterade i mycket intressant information vilken redovisas i detta kapitel. 3.1 LKAB Förstudien inleddes med en telefonintervju den 9 november 2005 kl Respondent var Anders Lundkvist som är ansvarig för utsläppshandeln inom LKAB. Lundkvist har dessutom varit med i arbetet inför implementeringen av handel med utsläppsrätter i svensk lagstiftning. Lundkvist förklarar inledningsvis att han är väl insatt i det nya handelssystemet och att vårt uppsatsämne verkligen är en intressant och aktuell fråga för de företag som påverkas av handeln. Enligt Lundkvist är handeln med utsläppsrätter en fråga som i allra högsta grad påverkar företagets strategier vilket gör att den kontinuerligt diskuteras på styrelsenivå inom LKAB. Lundkvist berättar att han senast dagen innan vår intervju haft möte med koncernledningen angående utsläppsrätter och hur företaget skall bemöta den osäkerhet som råder inom området. Inom LKAB anses handel med utsläppsrätter vara ett bra system för att reglera koldioxidutsläpp i ett globalt perspektiv. Lundkvist förklarar att man inom LKAB ser fördelar med ett marknadsbaserat system för att minska utsläppen jämfört med exempelvis straffskatter som koldioxidskatt. Ett marknadsbaserat handelssystem anser Lundkvist vara lättare att hantera och ger en tydligare överblick än till exempel ökad beskattning på koldioxidutsläpp. Den största nackdelen för LKAB är att företagets huvudkonkurrenter inte berörs av handelssystemet eftersom de är belägna främst i Brasilien. Lundkvist förklarar att konkurrenterna i Brasilien behöver ungefär tre gånger så mycket bränsle som LKAB för att framställa ett ton pellets vilket gör att de släpper ut mycket mer koldioxid jämfört med LKAB. Det nya systemet där LKAB måste tänka miljövänligt och antingen reducera sina utsläpp eller upphandla utsläppsrätter betyder ökade kostnader för företaget. Kostnader som således inte påverkar företagets största konkurrenter. Men om handelssystemet skulle inkludera alla länder skulle det betyda stora konkurrensfördelar för LKAB. Lundkvist förklarar att systemet som sådant inte behöver innebära en minskning av det enskilda företagets utsläpp, företagen har ju möjligheten att köpa på sig stora mängder utsläppsrätter och behöver sålunda ej minska sina egna utsläpp. Vad som är positivt är att de berörda företagen gemensamt medverkar till den globala utsläppsminskningen. Frågan är dock om systemet blir rättvist när enbart EU länderna berörs i första fasen, vilket gör att exempelvis industrin i Brasilien kan fortsätta släppa ut stora mängder koldioxid. LKAB har fram till hösten 2005 inte handlat med utsläppsrätter men företaget planerar att köpa in fler utsläppsrätter innan årsskiftet. I dagens läge så vinner LKAB mer på att köpa fler utsläppsrätter istället för att investera i åtgärder som reducerar de egna utsläppen. 15 (38)

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

4. Miljöregler och styrinstrument

4. Miljöregler och styrinstrument 4. Miljöregler och styrinstrument Conlogic AB 2 Regelverk, lagstiftning och styrmedel Ekonomiska incitament (Economic incentives) Regelverk och lagstiftning (Regulatory measures) Frivilliga överenskommelser

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Tisdag den 6 september 2011 SEB:s Företagarpanel om miljö och affärer Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag SEB har frågat 1 390 företagare

Läs mer

Företagsstrategi. Affärsidé. Ledningsfilosofi (exempel Volvo) Del 2 Affärsidé, strategisk planering & marknadsföring. Mission Vision.

Företagsstrategi. Affärsidé. Ledningsfilosofi (exempel Volvo) Del 2 Affärsidé, strategisk planering & marknadsföring. Mission Vision. Företagsstrategi Del 2 Affärsidé, strategisk planering & marknadsföring ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Tomas Sörensson 1 Affärsidé Mission Vision Mission Övergripande uppgift Vision Önskvärt

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Den globala marknaden Omvärlden och omvärldsmodeller. Makromiljön och branschen Makromiljön. Makroanalys Grundläggande 15-02-23.

Den globala marknaden Omvärlden och omvärldsmodeller. Makromiljön och branschen Makromiljön. Makroanalys Grundläggande 15-02-23. Den globala marknaden Omvärlden och omvärldsmodeller Thomas Rosenfall 1 Makromiljön och branschen Makromiljön Politiska Nya aktörer Sociokulturella Ekonomiska Leverantörer Rivalitet Kunder Juridiska (legala)

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Om jag saknar något? Ja, facit.

Om jag saknar något? Ja, facit. Om jag saknar något? Ja, facit. Meningsskapandets roll i framväxten av en hållbarhetsstrategi Nyckelord: Strategi Hållbarhet Meningsskapande Meningsgivande Kunskap I denna rapport har man undersökt processen

Läs mer

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter; SFS 2006:643 Utkom från trycket den 16 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

EXAMENSARBETE. Simons styrmodell eller sunt förnuft? En fallstudie av Älvsbyhus. Sofhia Blomqvist Johanna Sundström 2014

EXAMENSARBETE. Simons styrmodell eller sunt förnuft? En fallstudie av Älvsbyhus. Sofhia Blomqvist Johanna Sundström 2014 EXAMENSARBETE Simons styrmodell eller sunt förnuft? En fallstudie av Älvsbyhus Sofhia Blomqvist Johanna Sundström 2014 Civilekonomexamen Civilekonom Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi,

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson

Läs mer

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 234/2015 Joshua Prentice Er referens/dnr: M2015/03246/Kl 2015-12-21 Remissvar Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL PM till Villaägarna FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL Pöyry Management Consulting is Europe's leading consultancy providing strategic, commercial, regulatory

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Handel med utsläppsrätter Ett effektivt styrmedel på den svenska fjärrvärmemarknaden?

Handel med utsläppsrätter Ett effektivt styrmedel på den svenska fjärrvärmemarknaden? UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen D- examensarbete VT2007 Handel med utsläppsrätter Ett effektivt styrmedel på den svenska fjärrvärmemarknaden? Handledare: Elving Gunnarsson Författare:

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Glöm inte: Kritik. Bidrag. Plans are nothing planning is everything (Eisenhower)

Glöm inte: Kritik. Bidrag. Plans are nothing planning is everything (Eisenhower) Corporate & Business strategy Kent Thorén INDEK - KTH de Wit & Meyer, Strategy, Process, Content, Context, THOMSON BUSINESS PRESS. Ett företag kan behöva flera typer av strategier Inledning Design - den

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030.

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Dnr M2015/03246/Kl Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Pressinformation. 11 april 2007

Pressinformation. 11 april 2007 Pressinformation 11 april 2007 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

Koldioxidhandelns effekter på den svenska stålindustrin

Koldioxidhandelns effekter på den svenska stålindustrin 2004:026 SHU EXAMENSARBETE Koldioxidhandelns effekter på den svenska stålindustrin LINDA PETTERSSON Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar NATIONALEKONOMIPROGRAMMET D-NIVÅ Institutionen för

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska

Läs mer

Mot en eko-effektiv ekonomi

Mot en eko-effektiv ekonomi Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel

Läs mer

Den konservativa organisationen

Den konservativa organisationen Den konservativa organisationen Marcus Ekström Inpre 4 VARNING! Användning sker på egen risk Tillämpning av materialet i detta dokument kan påverka företaget eller organisationens framgång och framtid

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen

Läs mer

Regleringen av utsläppshandeln

Regleringen av utsläppshandeln Regleringen av utsläppshandeln Vad är det som regleras? Vad handlas det med? EU ETS = EU Emissions Trading System EUA = EU allowance Tilldelning Straff Kvotpliktiga sektorer Rapportering Påföljder Överlämnande

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean

Läs mer

Sammanfattning. Kompetencemægleruddannelsen 2012 og 13

Sammanfattning. Kompetencemægleruddannelsen 2012 og 13 Sammanfattning Kompetencemægleruddannelsen 2012 og 13 Facilitatorguide - Cafémetoden Som café-chef är det ditt jobb att hjälpa deltagarna genom den inlärningsprocess som avgör vad den enskilda deltagaren

Läs mer

Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp

Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp Bra lönebildning 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära lönebildning där IKEM:s löneavtal ska ge lokala parter goda förutsättningar. Det är

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Purchasing must become supply management

Purchasing must become supply management Purchasing must become supply management How managers can guard against materials disruptions by formulating a strategy for supply Peter Kraljic (1983) Grupp 5, 2012-11-14 Kristin Andersson Andreas Johansson

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen.

Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen. 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Juridik och Upphandling Landstingsstyrelsen Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen.

Läs mer

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Blueprint Ekonomistyrning - orsak och verkan Traditionell ekonomistyrning tar sin utgångspunkt i en företagsmodell där en viss mängd input ger en viss mängd output.

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,

Läs mer

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS

Läs mer

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov Ålandsbanken och hållbarhet tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov 2014 Vår väg till hållbarhet Vi ska vara den självklara värdeskapande

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer