1(54) Väg 356, Bjurå-Avafors Luleå kommun, Norrbottens, Län. Utställelsehandling upprättad TRV uppdragsnr: ARBETSPLAN - BESKRIVNING

Transkript

1 1(54) Väg 356, Bjurå-Avafors Luleå kommun, Norrbottens, Län Utställelsehandling upprättad TRV uppdragsnr: ARBETSPLAN - BESKRIVNING

2 2(54) Objektdata Vägnr: 356 Vägnamn: Objektnamn: Bjurå-Avafors TRV uppdragsnr: Kommun: Luleå Län: Norrbotten Dokumentdata Titel: Arbetsplan. Väg 356 Bjurå-Avafors Luleå kommun, Norrbottens län, TRV uppdragsnr Utställelsehandling upprättad Beskrivning. Dokumentslag: Arbetsplan, beskrivning Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket, Box 809, , Luleå, tfn Kontaktperson: Simon Lövgren, projektledare, tfn Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Box 918, Luleå, tfn Kontaktperson: Thomas Lindbäck, uppdragsledare, tfn

3 3(54) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH MOTIV Förutsättningar Allmänt Trafikförhållanden Olycksstatistik Bebyggelse och markanvändning Miljö- och kulturförhållanden Riksintressen Kommunala planer Ekonomiska förutsättningar Tidigare och pågående utredningar och beslut Förstudie Vägutredning Arbetsplan Kommunala planer SYFTE, MÅL OCH AVGRÄNSNING Arbetsplanens syfte Projektets syfte och mål Avgränsningar Väsentliga miljöaspekter Referensstandard VÄGFÖRSLAGET Geografisk avgränsning Trafik Typsektioner Plan- och profilstandard Korsningar och anslutningar Geologi och geoteknik... 20

4 4(54) 4.7 Hydrologi och hydroteknik Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik Broar och andra byggnadsverk Skadeförebyggande åtgärder Barriäreffekter Buller Luftföroreningar Vibrationer Riksintressen och Natura 2000-områden Naturmiljö Ekologiska samband Kulturmiljö Landskap Friluftsliv Mark- och vattenföroreningar Masshantering och upplag Skyddsåtgärder under byggnadstiden Övriga väganordningar Beläggning Belysning Driftvändplatser Parkering- och uppställningsytor Räcken Skyltar och signaler Vägmarkering Andra åtgärder och väganordningar Enskilda anslutnings- och parallellvägar Jord- och luftledningar VÄGHÅLLNINGSANSVAR FÖR ALLMÄNNA VÄGAR Förändring av väghållningsområde... 33

5 5(54) 5.2 Förändring av allmän väg KONSEKVENSER AV VÄGFÖRSLAGET Trafiktekniska konsekvenser Trafikmängder Framkomlighet Trafiksäkerhet Trafikekonomi och komfort Trafikupplevelser och trafikservice Miljökonsekvenser Hälsa och säkerhet Naturmiljö och kulturmiljö Hushållning med naturresurser Konsekvenser för pågående markanvändning Påverkan under byggnadstiden MARKÅTKOMST Fastställelseprövning Fastställelsebeslutets omfattning Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Vägområde för allmän väg Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Område med tillfällig nyttjanderätt Område för enskild väg KOSTNADER FORTSATT ARBETE (GENOMFÖRANDE) Bygghandling Dispenser och tillstånd Produktion Trafikföring under byggnadstiden Kontroll och uppföljning SAKÄGARE... 50

6 6(54) 11 SAMRÅDSREDOGÖRELSE UNDERLAGSMATERIAL... 52

7 7(54) 1 SAMMANFATTNING Väg 356 mellan Bjurå och Avafors är belägen i Luleå kommun, Norrbottens län. Vägen sträcker sig i nordostlig riktning från korsning med väg 94 öster om Älvsbyn, till väg E10 i Morjärv. Väg 356 är en viktig näringslivsväg, och nyttjas för bland annat arbetspendling till Boden och Luleå, för trafik mellan Boden och Morjärv samt vidare färd norrut mot E10. Vägen nyttjas även av boende och fritidshusägare i byarna Niemisel, Bjurå och Avafors. Arbetsplanen omfattar delen mellan km 81/750 till km 85/900 mellan Bjurå och Avafors. Den ca 4,2 km långa vägsträckan är allmänt spårig, med ojämna sättningar, tjälskador och dålig bärighet. Transporter med tung last begränsas därför under tjällossningen. Hela sträckan är asfaltbelagd. Sträckan har bitvis grunda diken och är i behov av dikesfördjupning. Den skyltade hastigheten är 80 km/h. Väg 356 är i behov av åtgärder för att skapa ökad bärighet och trafiksäkerhet. Genom föreslagna förstärkningsåtgärder får vägen bärighetsklass 1 (BK1) året om. Vägens befintliga bredd på 6,5 m behålls och mindre höjning av vägens profil, mellan cm lokalt cm föreslås. Skarpa kurvor, med en radie mindre än 500 m, breddas. Avvattningsproblem ses över och åtgärdas där så krävs. Längs den aktuella sträckan finns natur- och kulturintressen som berörs av planerade åtgärder. Effekterna på natur, kultur, friluftsliv och rennäring bedöms sammantaget vara begränsade och endast av lokal karaktär. För att minimera påverkan på dessa intresseområden kommer föreslagna skyddsåtgärder samt miljöuppföljningar att efterföljas. Inga miljömål eller miljökvalitetsnormer motverkas. Med stöd av 6 kap 5 miljöbalken har länsstyrelsen i Norrbottens län, , beslutat att projektet inte kan antas ha betydande miljöpåverkan. Upprättad MKB godkändes av länsstyrelsen För området gäller Luleå kommuns översiktsplan, antagen år Inga detaljplaner berörs. Framarbetad arbetsplan strider inte mot översiktsplanen. Planerad byggstart tidigast år Anläggningskostnaden för hela projektet är beräknad till ca 9,6 miljoner kronor.

8 8(54) 2 BAKGRUND OCH MOTIV 2.1 Förutsättningar Allmänt Väg 356 är belägen i Luleå kommun, Norrbottens län. Vägen klassas som en viktig näringslivsväg och nyttjas för bland annat arbetspendling till Boden och Luleå, för trafik mellan Boden och Morjärv samt vidare färd norrut mot E10. Vägen nyttjas även av boende och fritidshusägare i byarna Niemisel, Bjurå och Avafors. Under delar av året har vägen på sträckan Bjurå-Avafors nedsatt bärighet, vilket gör att den tillåtna fordonslasten begränsas. Vägen är således i behov av förstärkning. Vägen har dessutom skarpa kurvor, vilket kan påverka trafiksäkerheten. Vägen sträcker sig i nordostlig riktning från korsning med väg 94 öster om Älvsbyn, till väg E10 i Morjärv. Arbetsplanen omfattar delen mellan km 81/750 och km 85/900(enligt NVDB 2004, Nationell vägdatabas), mellan Bjurå och Avafors, ca 4,2 km. Vägen har varierande standard i bärighet och generellt fungerande dränering, dock finns behov av rensning av vägdiken. Ytstandarden är dålig vilket mest är kopplat till tjälrelaterade skador. Den nuvarande beläggningen på väg 356 består fläckvis av tät asfaltbetong och fläckvis försegling, men annan typ av bituminös beläggning kan förekomma. Enligt Trafikverkets uppgifter innehåller inte vägbeläggningen stenkolstjära. Befintliga förutsättningar: Skyltad hastighet: 80 km/tim Vägens bärighetsklass: BK1 (nedsatt delar av året) Befintlig vägbredd: ca 6,5 m Slitlager: ABT/F (Tät asfaltbetong/försegling)

9 9(54) Trafikförhållanden Trafikmängden på aktuell sträcka har år 2009 uppmätts till 270 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav ca 40 (15 %) tunga fordon. Ingen kollektivtrafik förekommer längs aktuell vägsträcka enligt uppgifter från Länstrafiken i Norrbottens län. Längs väg 700 finns inget GC-nät utan oskyddade trafikanter är hänvisade till smal vägren och körbana. Omfattningen av oskyddade trafikanter, dvs fotgängare och cyklister, är mycket begränsad och förekommer främst i anslutning till byarna, Bjurå och Avafors. Sverigeleden (cykelled) går längs väg 356, vilket innebär att cykelturism kan förekomma längs vägen. Några trafikregleringar förekommer inte Olycksstatistik Under den senaste sjuårsperioden, finns inga polisrapporterade olyckor med personskador registrerade Bebyggelse och markanvändning Befolkning och boendemiljö Längs aktuell sträcka av väg 356 finns endast ett fåtal bostadshus. Dessa är främst koncentrerade till byn Bjurå. Två tomtfastigheter ligger i direkt anslutning till vägen i arbetsplanens sydvästligaste del. Ledningar El- och teleledningar följer vägens södra sida i Bjurå. En el-ledning korsar vägen vid ungefär km 83/100. Därefter följer ledningen bitvis vägen på höger sida fram till projektets slut. Någon sammanhängande vägbelysning finns ej. En belysningspunkt finns vid km 81/750. Vattenresurser och VA-anläggningar Inga allmänna vattentäkter finns inom berört område. Vattenförsörjningen för fastigheterna utgörs av enskilda brunnar och enskilda vattenledningar. Enligt SGU:s brunnsarkiv (Sveriges geologiska undersökning) finns inga enskilda brunnar i anslutning till aktuell sträcka.

10 10(54) Rennäring Hela vägsträckan går genom ett område som används av Gällivare skogssameby som betesområde under vårvintern. Inga övriga rennäringsintressen eller områden av riksintresse för rennäringen finns i anslutning till den aktuella vägsträckan. Vid Avafors, längs Vitån utanför området för arbetsplan, går samebygränsen mot Kalix sameby. Öster om älven finns renbetesmarker för Kalix sameby. Jord- och skogsbruk Längs delar av sträckan finns åker- och ängsmark. Skogsbruk förekommer i området. Rekreation och friluftsliv Skogsområdet nyttjas för bärplockning, jakt och fiske samt som rekreationsområde. Vintertid förekommer skoterkörning. Kommunikationer Norr om väg 356 går Haparandabanan (järnväg). Haparandabanan trafikeras enbart av godstrafik. Grus-, sand och bergtäkter I närområdet, (dock utanför arbetsplaneområdet), finns en grustäkt Miljö- och kulturförhållanden Landskapsbild Landskapsbilden inom arbetsplaneområdet hänger tydligt ihop med topografin. Från Bjurå i arbetsplanens västra del höjer sig terrängen tydligt upp till sitt högsta läge strax väster om Avafors för att sedan sänka sig ned igen mot Vitån och korsningen med väg 691. Väg 356 följer järnvägens (Haparandabanans) sträckning från väster till öster genom landskapet. Vägen anlades i samband med att järnvägen byggdes (den aktuella sträckan invigdes år 1902) och följer till stora delar den ursprungliga vägsträckningen. Vägen följer terrängens formationer vilket innebär en bitvis brant profil och kurvig sträckning. Skogen, i huvudsak bestående av tall, ligger relativt nära vägen och ger ett tydligt avgränsat vägrum. Vägskärningarna är oftast låga, sidoområdena är flacka och stenfria. Vid passagen genom Bjurå och Avafors ligger vägen nära järnvägen som med sina bankar blir ett tydligt inslag i landskapet, särskilt i Bjurå där järnvägsbanken är hög. För den som färdas längs vägen i västlig riktning ges en fin vy över Bjuråns dalgång där vägen sänker sig ned från Ängesträskkölen. Vägen passerar två mindre sjöar, Lillträsket i öster vid Avafors och Långmyrtjärnen i väster vid Bjurå. Hela området ligger under högsta kustlinjen, vilket innebär att moränmarker dominerar landskapet. I höjdlägena förekommer dock hällar och berg i dagen. I

11 11(54) terrängens lågpunkter täcks markerna till stor del av finkorniga sorterade jordarter. Vegetationen består av barrskogar som övergår i uppodlad kulturbygd i dalgångar och vid sjöar. Tallskogen dominerar den magra marken i terrängens höjdpunkter för att på sluttningarna och i terrängens lågpunkter alltmer övergå i gran och lövskog. Naturmiljö Ett mindre vattendrag, ett biflöde till Storbäcken, korsar vägen inom arbetsplan genom en trumma. Vattendraget ingår i Råneälvens avrinningsområde och är därmed utpekad som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet. Fiskeriverket bedömer att de vanliga sötvattensfiskarna, såsom abborre, gädda, mört och andra karpfiskar finns i vattendraget. Ingen inventering med avseende på flodpärlmussla är utförd. Någon utterförekomst har inte registrerats vid länsstyrelsens utterinventering. Vattendraget är inte klassat i vattendirektivet. I anslutning till vägen, öster om Bjurå och inom området för arbetsplan, finns sumpskogar och våtmarker (klass 2-4). Sumpskogarna utgörs av fuktskog med barr- och lövträd, naturvärdesklass 3. Stora ingrepp i sumpskogarna gjordes när järnvägen och vägen ursprungligen anlades och det är även röjt och gallrat. Inga biotopskyddade områden eller nyckelbiotoper ligger inom utredningsområdet. Kulturmiljö Kulturmiljövård syftar till att skydda, vårda och utveckla våra kulturmiljöer. Med kulturmiljöer avses miljöer, karaktärer, strukturer och enskilda objekt som tydligt speglar vår historia och som berättar om människors liv och verksamhet i förfluten tid. Vägen går genom ett skogs- och våtmarksområde mellan Bjurå och Avafors där det finns få lämningar efter tidig bebyggelse eller fornminnen. På generalstabskartan från i figur , framgår att bebyggelse funnits i Mattismyran, norr om befintlig vägsträckning, ett hus som inte finns kvar idag. Gårdarna i området låg utspridda som ensamgårdar eller mindre klungor av bebyggelse, ofta i närheten av vattendrag och sjöar. Av generalstabskartan från framgår att en mindre väg går från Bjurånäs, passerar Mattismyran och leder vidare till Avafors. I Avafors finns en gammal masugn som uppfördes i slutet på 1800-talet.

12 12(54) Figur Generalstabskarta från , J Idag finns bara bebyggelse i den del av arbetsplaneområdet som ligger närmast Bjurå. Bebyggelsen har tillkommit under 1900-talet och fungerar nu mestadels som säsongsbostäder/fritidshus. Haparandabanan, på sträckan Niemisel-Morjärv, öppnades för trafik Banan lades i inlandet istället för vid kusten, eftersom man ansåg att den där skulle bli mindre utsatt i händelse av krig. Väg 356 byggdes något senare som ett komplement till järnvägen och räknas ibland till den så kallade militärvägen som går från Sollefteå i söder till Boden i norr. Vägen är inte klassad i länsstyrelsens inventering av värdefulla vägmiljöer. Ca 150 m öster om utredningsområdet utanför vägområdet, finns tre härdar. Dessa ligger ca m söder om väg 356, RAÄ Råneå 335:1-3. Se karta i figur 13 i arbetsplanens miljökonsekvensbeskrivning.

13 13(54) Riksintressen Följande riksintressen enligt miljöbalken (MB) samt Natura 2000 områden finns i området. Se även kartor i MKB. Natura 2000-områden: Inom området för arbetsplan finns ett vattendrag som ingår i Råneälvens avrinningsområde, och därmed är utpekat enligt Natura 2000 enligt 4 kap 1 & 8 miljöbalken. Råneälven är ett mycket värdefullt exempel på ett stort naturligt vattendrag i och med att det är outbyggt. Råneälven har dessutom, som ett av få vattensystem inom EU, en relativt stark vildlaxstam. Riksintresse för rennäringen: Området nyttjas av Gällivare skogssameby som renbetesland under vårvintern. Inga riksintressen för rennäringen finns i området för arbetsplanen. Riksintresse kommunikationer: Inom området för arbetsplan finns även Haparandabanan (järnväg) som är av riksintresse för kommunikationer, enligt 3 kap, 8 miljöbalken Kommunala planer Området är inte detaljplanelagt. Luleå kommuns översiktsplan gäller, antagen Ekonomiska förutsättningar Projektet finansieras genom anslag i planen för bärighetsåtgärder. Planerad byggstart tidigast år 2013.

14 14(54) 2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut Förstudie Vägplaneringen inleds med en förstudie enligt väglagen. Förstudien ska kartlägga förutsättningarna för ett investeringsprojekt och ge ett underlag för ett beslut att gå vidare. Förstudien beskriver vilka brister den befintliga vägen har och försöker hitta tänkbara lösningar på problemet. I det här skedet gäller det att få en god uppfattning om vilka problem och intressekonflikter som finns, samt vilka värden och kvaliteter som ska värnas. Figur Vägplaneringsprocessen Trafikverket har upprättat en förstudie över aktuell vägsträcka. Syftet med förstudien var att beskriva förutsättningar, problembild och vilka möjliga åtgärdsalternativ som finns på sträckan. Förstudien har även belyst ett så kallat nollalternativ och dess konsekvenser, dvs. att inga åtgärder görs för att förbättra standarden och bärigheten på väg 356 utan den behålls i befintligt skick. För planering av vägsystemet har Trafikverket utarbetat en metod, den s.k. Fyrstegsprincipen som prövar alternativa lösningsförslag i olika nivåer: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Påverkan av transportbehovet och valet av färdsätt Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Förbättringar och mindre ombyggnader (åtgärder på befintlig väg) Nyinvesteringar och större ombyggnader Metoden finns beskriven i Åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen, Trafikverket, Publ 2002:72. I den förstudie som genomförts har Trafikverket i enlighet med fyrstegsprincipen, beslutat att åtgärder enligt steg 3 ska genomföras för väg 356 Bjurå-Avafors. Länsstyrelsen i Norrbottens län har , med stöd av 6 kap 5 miljöbalken, beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Trafikverket har beslutat att projektet ska drivas vidare som en arbetsplan och bygghandling Vägutredning Ingen vägutredning har genomförts i detta projekt.

15 15(54) Arbetsplan En arbetsplan visar mer i detalj vägens sträckning och hur den kommer att se ut. Arbetsplanen är främst ett underlag för den formella prövningen. Den beskriver det vägområde som behövs för själva vägen, upplag mm. En viktig del är en förteckning över vem som äger marken där man planerar att dra vägen. Vad som ska ingå i arbetsplanen och när det behövs en arbetsplan är bestämt i väglagen. En arbetsplan krävs såväl när man bygger en helt ny väg, som när man bygger om eller förbättrar en allmän väg. Arbetsplanen har upprättats efter samråd (se vidare kapitel 11, samrådsredogörelse). En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är upprättad för arbetsplanen och belyser de miljökonsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av vägåtgärderna. Miljökonsekvensbeskrivningen ger även förslag till åtgärder som kan minimera eventuella konsekvenser som uppstår vid vägbygget. Eventuella åtgärder har inarbetats i denna beskrivning och kommer att inarbetas i kommande bygghandling. Föreslagna åtgärder har jämförts med ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga förstärkningsåtgärder längs väg 356 görs. Endast normala underhålls- och driftåtgärder genomförs. Fortsatt begränsning av tung trafik under förfallsperioden blir följden. Upprättad MKB godkändes av länsstyrelsen i Norrbottens län Kommunala planer Idag finns inga detaljplaner upprättade som berör det aktuella vägområdet. Luleå kommuns översiktsplan gäller. Projektet står inte i strid med gällande översiktsplan. Ingen kommunal planering pågår inom arbetsplaneområdet. 3 SYFTE, MÅL OCH AVGRÄNSNING 3.1 Arbetsplanens syfte Syftet med arbetsplanen är att: Ge väghållaren anstånd att bygga vägen Ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt. Reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning.

16 16(54) 3.2 Projektets syfte och mål Projektets syfte är att medverka till att transportpolitiska delmål, nationella och regionala miljömål samt projektmål uppfylls. Mål för byggandet och projektet är att dels höja trafiksäkerheten och förbättra framkomligheten på aktuell vägsträcka, dels att vägen skall kunna upprätthålla bärighetsklass (BK1) året om samt trafiksäkra sidoområdet utefter vägen. De föreslagna åtgärderna skall även anpassa vägen i sin omgivning och ge en positiv trafikantupplevelse. Bärighetshöjande åtgärder utförs i första hand inom befintligt vägområde. En mindre remsa mark tas i anspråk på respektive sida om vägen för att kunna säkerställa trafiksäkerheten på vägen och upprätthålla god siktstandard. För att förbättra den dåliga planstandarden föreslås kurvbreddningar (0,5 m-2,0 m) där innerkurvans horisontalradie understiger 500 m. För att lösa nuvarande brister beträffande vägens bärighet föreslås följande åtgärder på befintlig väg: En enhetlig bredd av 6,5 m föreslås. Slitlager utförs av asfalt (MJOG). Vägen förstärks. Partier med bärighetsbrister och tjäluppfrysningar åtgärdas. Profilen för vägen höjs generellt med ca cm, lokalt upp till 35 cm på befintliga sträckor som förstärks. Generellt utförs kurvbreddningar enligt VGU. Vid kurvbreddningar förstärks befintlig vägkant. Skadade väg- och sidotrummor samt trummor med felaktig dimension och längd byts i erforderlig omfattning. Dikesrensning utförs och befintliga grunda vägdiken fördjupas något. Generellt nytt dikesdjup, 1,3 m från vägkant. Dikesrensning utförs även för inoch/eller utloppsdiken från vägtrummor. Sidoområdet inom säkerhetszonen för vägen trafiksäkras genom att stubbar, stolpar, stenblock, träd mm flyttas eller rivs. Befintliga vägräcken byts ut och förlängs i enlighet med rådande säkerhetskrav.

17 17(54) 3.3 Avgränsningar Väsentliga miljöaspekter Väsentliga miljöaspekter som är av vikt för de aktuella åtgärderna bedöms vara påverkan på naturmiljön, rekreation och friluftsliv, kulturmiljö, landskapsbild samt miljöpåverkan under byggskedet. Åtgärderna bedöms inte medföra några förändringar i trafikmängder, varför utsläpp och buller från vägtrafiken inte behandlas annat än översiktligt. Konsekvenser för eventuell olycka med farligt gods behandlas inte då endast små mängder farligt gods bedöms transporteras på sträckan. 3.4 Referensstandard Vägförslagets referenshastighet är 80 km/h, låg standard. Dimensionering har skett enligt Vägar och gators utformning (VGU). Tvära kurvor breddas enligt VGU. Sidoområden 80 km/h, låg standard, inklusive rätt släntlutning på sidovägar. Trafikprognosen för vägförslaget (se nedan, kap 4.2) anger den dimensionerande trafikmängden till: Km 81/750-85/900 ÅDT 270 varav 15 % tunga fordon (2009) Utifrån detta har Trafikverket valt vägtypen normal tvåfältsväg med sektion: Sr 0,25+V 0,25+K 6,0+V 0,25+Sr 0,25. Anm. Sr (stödremsa, V (vägren) och K (körbana). Vägens livslängd beräknas till 20 år.

18 18(54) 4 VÄGFÖRSLAGET 4.1 Geografisk avgränsning Vägen sträcker sig i nordostlig riktning från korsning med väg 94 öster om Älvsbyn, till väg E10 i Morjärv. Arbetsplanen omfattar Väg 356, mellan Bjurå och Avafors, km 81/750-85/900 enligt NVDB, (Nationell vägdatabas) ca 4,2 km, inom Luleå kommun i Norrbottens län. Omfattning och avgränsning framgår av figur Arbetsplanen behandlar även ett bedömt influensområde för trafikbuller, grumling i vattendrag, hydrologisk påverkan mm. Figur 4.1.1, Översiktskarta, Väg 356, Bjurå-Avafors Arbetet med Arbetsplanen påbörjades våren Trafik För prognos avseende trafikmängder 20 år efter åtgärder, för den aktuella vägsträckan, är bedömningen en årlig ökning på 1 %. Nuvarande förutsättningar enligt nedan: Trafikmängden för år 2009 räknades till 270 fordon varav 15 % tunga fordon på aktuell sträcka. 4.3 Typsektioner Följande typsektion gäller: Sr 0,25+V 0,25+K6,0+V 0,25+Sr 0,25.

19 19(54) 4.4 Plan- och profilstandard Vägen föreslås få en enhetlig bredd av 6,5 m. Profilen för vägen höjs generellt med cm, lokalt cm på befintliga sträckor som förstärks. Flera kurvbreddningar enligt VGU (Vägar och gators utformning) utförs efter sträckan på horisontalradier som är 500 m och mindre. Innerkurvorna breddas från 0,5 m till 2,0 m för de radier som inte håller tillräcklig standard. Väg 356 Minsta horisontalradie är R 252 m. Största vertikala lutning är 5,08 % Minsta vertikalradie är RV 3500 m konvex, RV 2500 m konkav. 4.5 Korsningar och anslutningar Befintliga anslutningar består av gårdsanslutningar, anslutningar mot ängar och skogsskiften samt anslutande skogsbilvägar. För sammanställning av enskilda anslutningar se kapitel Enskilda anslutnings- och parallellvägar. Inga korsningspunkter som tillhör det allmänna vägnätet där Trafikverket är väghållare finns efter sträckan. De sträckor där vägens profil höjs mer än 15 cm medför mindre ombyggnad av anslutande vägar. Samtliga anslutningar efter väg 356 som brukas kommer att bibehållas. Anslutningar utformas i enlighet med Trafikverkets standard. Där så är möjligt kommer anslutningens läge i plan att bibehållas. I höjdled ansluts vägen så att ett mindre vilplan erhålls. Ombyggnadens omfattning påverkas av den höjdskillnad som råder. Då ombyggnad eller justering av en anslutning krävs, tas den ytan i anspråk med inskränkt vägrätt, se kapitel 7.2.2, Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt. Stängning av anslutningar är förslag som formellt inte ingår i arbetsplanen. Beslut om stängning måste tas av väghållningsmyndigheten, (Trafikverket Region Nord), i särskild ordning.

20 20(54) 4.6 Geologi och geoteknik Aktuell del av väg 356 ligger i sluttande skogsmark på större delen av sträckan. Marknivåerna ligger på runt +42 vid starten av sträckan i km 81/750 och stiger till som mest +137 i km 85/000 för att därefter minska till ca +132 i slutet av sträckan i km 85/900. Vägprofilen följer generellt terrängen väl och ligger vanligtvis på låg bank, grund skärning eller i svagt skrå i sidosluttande terräng. Något högre bank finns mellan ca km 83/100-83/200 där bankhöjden är 2-3 m. Vägen är huvudsakligen uppbyggd med bärlager av naturgrus och ställvis av sand och med förstärkningslager av grusig sandmorän och sandig grus-morän. Överbyggnadens tjocklek är generellt 40 cm. Det förekommer dubbla beläggningslager i 8 av 20 provtagningshål. Dikena längs större delen av sträckan är grunda. Jorden domineras av morän med låg blockighet i markytan på sträckan mellan ca km 81/750-85/000. Från ca km 85/000 fram till slutet av sträckan består jorden av svallsediment av finsand till sand följt av morän. Vid platsbesök har noterades att vatten låg i diket vid km 85/440 och grundvattenytan kan förväntas liga ytligt på sträckan mellan km 85/000-85/900. Två mindre myrar med små torvdjup passeras på sträckan, en mellan ca km 82/100-82/200 där torvdjupet uppmätts till 0,4 m i km 82/120 och en mellan ca km 83/740-83/780 där torvdjupet uppmättes till 0,6 m i km 83/750. Inom myrområden ligger grundvattenytan generellt ytligt, mellan 0-1 m under markytan. För att lösa nuvarande brister beträffande vägens bärighet planeras förstärkningsåtgärder av partier med dålig bärighet. Tjälfarligt och otjänligt material utskiftas och block i vägkroppen grävs bort. Profilhöjning med mm där infräsning är planerad utförs på en sträcka av ca 2 km. Profilhöjning med mm med viss del ny överbyggnad utförs på ca 0,1 km. På ca 0,2 km lång sträcka utförs åtgärder med minst 700 mm ny överbyggnad. Kantförstärkningar utförs med 700 mm ny överbyggnad och med bredden 2,0 m och 3,0 m från vägkant och inåt. Kantförstärkningar utförs på en total längd av ca 1,3 km. Utskiftning ner till minst 1,7 m under projekterad vägprofil utförs på en total längd av ca 1,3 km. Befintlig överbyggnad återanvänds där så är möjligt som återfyllnadsmassor i botten på urgrävningar. Utspetsningar med längden 16 m utförs i vardera riktningen på utskiftningssträckor. Se profilritningar 1 01 T för projektets förstärkningsförslag.

21 21(54) 4.7 Hydrologi och hydroteknik Vattenförekomster Inga vattendrag efter sträckan är klassade i Vattendirektivets statusklassningar (VISS). Grundvatten Inom myrområden ligger grundvattenytan generellt ytligt, mellan 0-1 m under markytan. Inom fastmarksområdena kan grundvattenytan förutsättas ligga minst 1-2 m under markytan. Avvattning, trummor och vattenverksamhet Kantskärning utförs och befintliga vägdiken rensas och fördjupas till ett dikesdjup på 1,3 m för att förbättra dränering av vägkroppen efter hela sträckan. Detta innebär att en dikningsåtgärd av mindre omfattning föreslås för att återställa avvattningsfunktionalitet på en sträcka av ca 800 m på vänster sida om vägen och 1200 m på höger sida om vägen där de befintliga dikena är grunda. Övriga vägdiken efter sträckan berörs enbart av rensning. Utloppsdiken och till viss mån inloppsdiken rensas upp till 20 m från vägen för att förbättra avvattningen. En inventering av väg- och utloppsdiken samt väg- och sidotrummor har utförts för att undersöka vägens avvattning. Befintliga väg- och sidotrummor åtgärdas där behov finns. Där vägens profil höjs kommer sidotrummor i högre utsträckning att kräva större åtgärder i form av flyttning, förlängning eller ersättning med nya trummor. Utifrån den tekniska truminventering som är utförd under våren 2010 är bedömningen att tre trummor kommer att bytas ut och ersättas med nya trummor på grund av att de befintliga trummorna har för liten dimension. Övriga befintliga trummor på sträckan berörs enbart av rensning och spolning. Trumman för Storbäckens biflöde är inte i behov av andra åtgärder än normala underhållsåtgärder, vilket innebär att den kommer att rensas och spolas ren. Se figur nedan, tabell över trummor längs aktuell sträcka och föreslagna åtgärder.

22 22(54) Figur Tabell över vägtrummor längs sträckan och föreslagna åtgärder. Trumma i sektion Åtgärd 82/125 Trumbyte 82/720 Befintlig trumma rensas/spolas 83/099 Befintlig trumma rensas/spolas 83/791 Befintlig trumma rensas/spolas 84/146 Trumbyte 84/503 Befintlig trumma rensas/spolas 85/214 Befintlig trumma rensas/spolas 85/493 Trumbyte 85/683 Befintlig trumma rensas/spolas Fiskeriverket har inte inventerat vattendrag längs aktuell sträcka och har därför inga uppgifter om eventuella vandringshinder. Inga vattendrag längs den aktuella vägsträckan är klassade enligt vattendirektivet. Inga vägtrummor som byts efter sträckan kräver en anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap 9a miljöbalken. Vattengångar i de nya projekterade vägtrummorna anpassas till omgivande dikesbottnar och hänsyn tas även till befintliga vägdiken och utloppsdiken. Någon förändring för avrinning från väg och vägområdet till recipient (bäckar och vattendrag) är inte aktuell. Nya diken görs enbart i anslutning till kurvbreddningarna. Tillträden till åtgärderna i vägdiken och trummor sker genom vägrätt. Tillträde till de åtgärder som utförs i befintliga in- och/eller utloppsdiken sker genom inskränkt vägrätt. 4.8 Kollektivtrafik Enligt Länstrafiken i Norrbotten förekommer ingen kollektivtrafik längs aktuell vägsträcka. 4.9 Gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafik förekommer utefter vägen. Någon förändring för dessa kategorier är ej planerad eftersom mängden oskyddade trafikanter endast bedöms förekomma i mycket begränsad omfattning. Den mängd fordon som trafikerar väg 356 indikerar inte heller att särskilt riktade åtgärder för gång-och cykeltrafiken är nödvändiga.

23 23(54) 4.10 Broar och andra byggnadsverk Inga broar eller andra byggnadsverk ingår i projektet Skadeförebyggande åtgärder Barriäreffekter Inga skadeförebyggande åtgärder mot barriäreffekter, för exempelvis boende vid vägen, är aktuella i detta projekt. De åtgärder som utförs längs vägen gynnar t.ex. de boende med avseende på framkomlighet och trafiksäkerhet då kurvor med små radier breddas och landskapet öppnas upp något i skogsmark med avseende på siktförhållanden. Inga utpekade passager utförs men förutsättningarna för gående och cyklister längs vägen förbättras i och med andra föreslagna förbättringsåtgärder Buller Med buller avses oönskat ljud. Upplevelsen av buller varierar starkt från person till person. Buller från vägtrafiken kan påverka människor negativt i form av t ex sömnstörningar och försämrad förmåga att uppfatta andra ljud. Upplevelsen av buller är subjektiv och varierar därför från person till person och från tillfälle till tillfälle. Buller från fordonstrafik beskrivs på två sätt: ekvivalent ljudnivå som är ett vägt medelvärde för hela dygnet maximal ljudnivå som är den högsta förekommande ljudnivån när ett fordon passerar. Den maximala ljudnivån bestäms oftast av enstaka särskilt bullrande fordon, exempelvis lastbilar Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Trafikverkets långsiktiga målsättning för befintlig miljö är den samma som vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad. Åtgärdsprogrammets första etapp omfattar dock endast befintliga bostadsmiljöer med buller överstigande 65 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Åtgärderna bör i första hand leda till begränsningar av inomhusnivåer som överstiger 30 dba.

24 24(54) Detta projekt innebär inte en väsentlig ombyggnad av vägen vilket betyder att etappmål för buller för ombyggnad i befintlig miljö kan tillämpas. De etappmål som gäller för befintlig miljö är: Ekvivalentnivå 65 db(a) utomhus vid fasad Maximalnivå 80 db(a) utomhus vid fasad Riktvärdena för utomhusmiljöer avser frifältsvärden utanför fönster/fasad eller till frifältförhållanden korrigerade värden. Riktvärdena förutsätter beräknade bullernivåer enligt den s.k. nordiska beräkningsmodellen. Bullerberäkning har utförts med program Buller VÄG II Trivector som beräknar ljudnivåer för buller från vägtrafik enligt Naturvårdsverkets Beräkningsmodell för vägtrafikbuller. Modellen finns redovisad i Vägtrafikbuller, Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996 rapport Resultat av utförd bullerberäkning se figur Figur Tabell, resultat av utförd bullerberäkning Fastighet Km Sida Ljudnivå före ombyggnad (nuläget (2010) Ljudnivå efter ombyggnad (prognosåret 2020) Ekv 1 ute vid fasad Max 2 ute vid fasad Ekv 1 ute vid fasad Max 2 ute vid fasad Ängesträsk 1:114 81/940 H Den beräknade ekvivalena ljudnivån för vägtrafik avser medelljudnivån beräknat över ett trafikårsmedeldygn. 2 Den beräknade maximala ljudnivån avser de mest bullrande fordonen, enstaka fordon. Beräknade ljudnivåer bygger på en trafikmängd före åtgärden på 270 fordon per dygn. En årlig trafikökning på 1 % förväntas. Trafikmängden efter åtgärden och prognosåret år 2020 antas vara ca 290 fordon per dygn (årlig ökning på ca 1 %). Beräkningen har utförts för hastigheten 80 km/h, dagens och framtida hastighet, med nedanstående indata i figur Figur Indata för bullerberäkning Antal fordon (fordon/dygn) 270 Andel tunga fordon (%) 15 Vägbredd köryta (m) 7 Väglutning (promille) 0 Mottagaravstånd (m) 31 Bullernivåerna bedöms inte öka, då dagens trafikmängd är låg och den förväntade trafikmängden, prognosåret 2020, enbart bedöms öka marginellt. Vägprojektet anses inte vara av karaktären väsentlig ombyggnad då endast förstärkningsåtgärder på befintlig väg är planerade.

25 25(54) Inga skadeförebyggande åtgärder föreslås i dagsläget enligt resultat från genomförd bullerberäkning Luftföroreningar Inga skadeförebyggande åtgärder mot luftföroreningar är aktuella i detta projekt då den begränsade trafikmängden idag inte orsakar några kända miljöskador till följd av luftföroreningar Vibrationer Trafiken kan förutom ljud även alstra andra typer av vågrörelser, t ex vibrationer i mark. Vibrationer kan ge insomningsproblem och koncentrationssvårigheter och även orsaka skador på byggnader. Risken för vibrationer beror främst på markförhållanden, men även vägbanans beskaffenhet, avståndet till vägen och byggnadens konstruktion påverkar. Idag finns inga kända problem med störande eller skadliga vibrationer för människor och byggnader till följd av trafiken längs vägen. Marken i de områden där bebyggelse finns lokaliserad består av morän varför risken för vibrationsstörningar bedöms vara minimal. Inga skadeförebyggande åtgärder mot vibrationer är aktuellt i detta projekt Riksintressen och Natura 2000-områden Natura områden Byte av trummor kommer att utföras i grävda diken, ej i vattendrag som är utpekade som Natura Inga utloppsdiken kommer heller att anslutas till vattendrag. Inget intrång i Natura 2000-området kommer att göras. Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella. Riksintresse rennäring Hela vägsträckan går genom ett område som används av Gällivare skogssameby som betesområde under vårvintern. Inga riksintressen för rennäringen finns i anslutning till aktuell vägsträcka. Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella. Riksintresse kommunikationer Norr om väg 356 går Haparandabanan (järnväg). Haparandabanan trafikeras enbart av godstrafik. Haparandabanan är riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 miljöbalken. Arbetet med att förbättra väg 356 mellan Bjurå och Avafors kommer att ske inom arbetsplanens föreslagna gränser och kommer inte beröra Haparandabanan. Godstrafik på Haparandabanan kommer att fortgå under hela byggtiden. Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms nödvändiga.

26 26(54) Naturmiljö Byte av trummor kommer att utföras i grävda diken, ej i vattendrag som är utpekade som Natura Inga utloppsdiken ansluts till vattendrag. Inget intrång i Natura 2000-området kommer att göras. Arbeten med trummor kommer att ske under lågvattenperioder, även rensning och spolning. Försiktighetsåtgärder vid trumbyten skall vidtas för att minska miljöpåverkan. Åtgärder avseende trummor ska utföras enligt Trafikverkets publikation, TRVK väg, publ. 2011:072, kapitel Trumma. Åtgärder som är aktuella: Vid nyanläggning av trummor skall trummans botten ligga 30 cm lägre än bäckens/dikets bottennivå med fyllning av stenmaterial för att undvika att vandringshinder uppstår ifall vattendraget är fiskförande. Vid byte av trummor skall dimension väljas så att vattenföringen ej försämras. Arbeten (t.ex. byte, rensning, spolning mm) som i förlängningen kan orsaka grumling i vattendrag (t.ex. arbeten med trumman som är förlagd i biflödet till Storbäcken) utförs under en kort tidsperiod (ca 2 dagar) och under lågvattenperioder, förslagsvis mellan december-mars. Efter färdig anläggning av vägtrummor kommer grumling orsakad av arbetet att upphöra. Hänsyn kommer att tas till fiskars lekperioder, maj-juni och septemberoktober (beroende på vattentemperatur), då inget arbete utförs i vattendragen. Inga åtgärder för att skydda sumpskogarna bedöms som nödvändiga. Arbeten utförs inom arbetsplanens föreslagna gränser och försiktighetsåtgärder vidtas för att inte närliggande våtmarks- och sumpskogsområden avvattnas Ekologiska samband Periodvis under året finns områden med renar i anslutning till vägen, vilket kan medföra ökad olycksrisk. Annat vilt, såsom älg och småvilt, förekommer året runt. Befintligt viltstängsel som tillhör järnvägen finns efter en kortare del av sträckan på vänster sida om vägen. Ingen förändring av viltstängslet är planerad. Se planritningar 1 01 T Inga skadeförebyggande åtgärder som exempelvis viltstängsel eller viltövergångar är aktuella i projektet, då den aktuella trafikmängden är förhållandevis låg, och sträckan inte är speciellt utsatt för viltolyckor Kulturmiljö Inga fornlämningar finns registrerade i området för arbetsplanen. Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms vara nödvändiga. Möjligheten att finna nya fynd under byggtiden bedöms vara liten. Vid eventuella fynd av fornlämningar under byggtiden ska arbetena på den aktuella fyndplatsen omedelbart stoppas och kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet för vidare beslut om arbetets fortskridande.

27 27(54) Landskap Vid åtgärder i anslutning till bebyggd miljö ska hänsyn tas till träd, vegetation, stenmurar etc. som i möjligast mån ska bevaras. Där vägen går genom skogsmark, lämnas justerade slänter utan åtgärd för en fri och naturlig vegetationsetablering. Avbaningsmassor från vegetationsavtagning används inte då de innehåller frön från trädplantor och liknande som inte är önskvärt i dikesslänterna. Ytor utanför arbetsområdet som använts för tillfälliga upplag och som skadats efterbehandlas efter arbetenas färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Där så är möjligt tas markskiktet av innan arbetena påbörjas och lagras för att kunna återanvändas vid efterbehandlingen Friluftsliv Inga specifikt riktade skyddsåtgärder utförs för fiskare, jägare, bärplockare, skoteråkare mm som nyttjar området. Dessa hänvisas att följa de begränsningar som kommer att råda under byggtiden. Efter arbetenas utförande kommer trafiksäkerheten och framkomligheten på väg 356 öka vilket innebär att tillgängligheten till områden i vägens närhet kommer att förbättras Mark- och vattenföroreningar Inga kommunala vattentäkter finns längs aktuell sträcka. Hushållen har enskilda brunnar. Längs den aktuella sträckan finns inga enskilda brunnar som berörs enligt SGU:s brunnarkiv (Sveriges geologiska undersökning). De enskilda vattentäkterna bedöms inte påverkas av föreslagna åtgärder. Bedömningen grundar sig på att mark utanför befintligt vägområde inte kommer att krävas i anslutning till bebyggd mark/fastigheter. Kontroll och eventuell utmärkning av vattentäkter och brunnar som ligger närmare än 25 m från vägen skall utföras som en säkerhetsåtgärd innan övrigt arbete i byggskedet påbörjas. Märkning och kontroll utförs i samråd med fastighetsägare. Om brunnar återfinns inom 25 m från vägen bör särskild försiktighet iakttas vid arbetenas genomförande för att inte påverka vattenkvaliteten. Vattenförsörjningen för fastigheterna utgörs av enskilda brunnar och enskilda vattenledningar. Inga kända vatten- och/eller avloppsledningar korsar befintlig väg eller ligger så nära väg att de kommer att beröras. Inga föroreningar bedöms uppstå.

28 28(54) Masshantering och upplag Samtliga användbara schaktmassor, huvudsakligen befintlig vägöverbyggnad, ska användas inom projektet i vägens uppbyggnad och som fyllnadsmaterial. I projektet kommer följande ungefärliga kvantiteter massor att hanteras. Schaktmassor: Ca m3 Schaktmassor som utgör icke-farligt avfall får mellanlagras, (läggas på tillfälligt upplag) under kortare tid än ett år innan det bortskaffas eller upp till tre år innan det återvinns eller behandlas. Tillstånd krävs vid mer än ton (punkt i bilaga 1 till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) och anmälan vid mer än 10 ton (punkt i bilaga 1 till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Projektet kommer att kräva vägbyggnadsmaterial i form av sidotagsmassor, material för slitlager, bärlager, förstärkningslager och undre förstärkningslager. Sidotagsmassor: Överbyggnadsmaterial (undre förstärkningslager, förstärkningslager samt bärlager): m3. Förorenade massor bedöms inte finnas inom vägområdet. Om massor som innehåller föroreningar upptäcks under byggskedet kommer förhållandet anmälas till tillståndsmyndigheten. Innan åtgärder i förorenad mark inleds kommer en anmälan enligt 28 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd upprättas. Förorenade massor transporteras till godkänd mottagare för omhändertagande. Ej användbara överskottsmassor transporteras till godkänd deponi. Trafikverket kommer att tillse att transportören innehar erforderliga tillstånd för att transportera avfall.

29 29(54) Skyddsåtgärder under byggnadstiden Trafikverket ställer krav på att entreprenören följer de regler för kvalitetssäkring, miljöhänsyn och trafiksäkerhet som finns för entreprenader. (VV Publ. 2009:119 och 2006:105). Byggskedets miljöhänsyn regleras i en separat miljöplan som tas fram i bygghandlingsskedet. Bygghandlingens miljöhänsyn ska bl. a. redovisa följande. Ytor utanför arbetsområdet som använts för tillfälliga upplag och som skadats efterbehandlas efter arbetenas färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Där så är möjligt tas markskiktet av innan arbetena påbörjas och lagras för att kunna återanvändas vid efterbehandlingen. Se även 6.4 Påverkan under byggtiden. Inga fornlämningar finns registrerade inom området för arbetsplanen. Vid eventuella fynd av fornlämningar under byggtiden ska arbetena på den aktuella fyndplatsen omedelbart stoppas och kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet för vidare beslut om arbetets fortskridande. Trafikverkets publikation, TRVK väg publ. 2011:072, kapitel Trumma för anläggning av trummor ska följas. Anläggning av trummor ska utföras under perioder med lågvatten. Vid läggning av nya trummor i vattendrag kontrolleras att vattendragets vattenföring inte ändras och vandringshinder inte uppstår efter utförandet. Försiktighetsåtgärder vidtas för att inte störa flora och fauna. Fiskeriverket rekommenderar att ej utföra åtgärder under vår- och höstlek (maj juni samt september oktober, beroende på vattentemperatur). Bullrande arbeten nära bostäder koncentreras så långt möjligt till dagtid. Om de måste utföras annan tid på dygnet underrättas boende i god tid. De riktvärden för ljudnivåer från byggarbetsplatser som föreslås av Naturvårdsverket och Socialstyrelsen får inte överskridas annat än undantagsvis. Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra kemiska produkter ska inte ske i närheten av vattendrag, och andra vattenresurser längs vägen (brunnar mm.) Förslag till ytor för tillfälliga upplag, med tillfällig nyttjanderätt för överskottsmassor och vägbyggnadsmaterial, är gjord i arbetsplanen med hänsyn till rådande mark- och vattenförhållanden. Vid detaljprojekteringen innan byggskedet fastställs hur stora schaktvolymer som kommer att hanteras. I detta skede kommer en anmälan eller ett tillstånd enligt 9 kap miljöbalken upprättas/sökas. Anlitad entreprenör ansvarar för hantering av anmälan/tillstånd. Se planritningar 1 01 T T för förslag på ytor.

30 30(54) Kontroll och eventuell utmärkning av vattentäkter och brunnar som ligger närmare än 25 m från vägen skall utföras som en säkerhetsåtgärd innan övrigt arbete i byggskedet påbörjas. Märkning och kontroll utförs i samråd med fastighetsägare. Om brunnar återfinns inom 25 m från vägen bör särskild försiktighet iakttas vid arbetenas genomförande för att inte påverka vattenkvaliteten. Provtagning utförs både före byggstart och efter färdig anläggning. Åtgärder på vägdiken mm utförs med försiktighetsmått så att våtmarker och sumpskogar inte avvattnas. Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att inte nedskräpning och förorening uppstår. Luleå kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas Övriga väganordningar Beläggning Hela sträckan är asfaltbelagd, fläckvis tät asfaltbetong (ABT) och fläckvis försegling (F). Även andra typer av bituminös beläggning kan förekomma. Enligt Trafikverkets uppgifter innehåller inte vägbeläggningen stenkolstjära. Inte heller de provtagningar som utförts på vägen visar på detta. Om stenkolstjära trots detta påträffas ska den hanteras enligt Hantering av tjärhaltiga beläggningar, VV Publikation 2004:90. Ny vägbeläggning föreslås utgöras av mjukgjort oljegrus (MJOG) Belysning Någon sammanhängande vägbelysning finns ej. En belysningspunkt finns vid km 81/750. Befintlig belysning i projektet bevaras. Belysningsstolpar inom nytt vägområde flyttas i erforderlig omfattning med hänsyn till vägförslaget, trafiksäkerhet, landskapsbild och fastighetsägares önskemål Driftvändplatser Inga driftvändplatser är aktuella i detta projekt.

31 31(54) Parkering- och uppställningsytor Det finns fem stycken parkeringsplatser/rastfickor efter vägen, där Trafikverket ansvarar för underhåll. Samtliga befintliga parkeringsplatser som Trafikverket ansvarar för bibehålls. Breddning och justering av samtliga parkeringsplatser utförs för att uppnå rådande krav i VGU (Vägar och gators utformning). I övrigt får trafikanter nyttja andra möjligheter efter vägen till parkering och uppställning, t ex skogsbilvägar och traktorvägar Rastplatser Rastplatser är inte aktuellt i projektet Räcken Nya vägräcken är föreslagna på sträckor förbi vattendrag, vid slänter med branta lutningar eller där det finns fasta objekt som ligger innanför sträckans säkerhetsområde, t ex vid bro eller vid en närliggande stolpe som inte går att flytta. Placering och omfattning framgår av ritningar i arbetsplanen. (Planritningar 1 01 T T och profilritningar 1 01 T T 03 04). För utformning av räcke i sektion se ritning 1 01 T Skyltar och signaler Trafikskyltar med tillhörande stolpar ses över i erforderlig omfattning så att de är aktuella för rådande hastighet och övriga trafikregler. Efter aktuell sträcka finns inga trafiksignaler Vägmarkering Vägmarkering utförs med kant- och mittlinjer längs hela sträckan. Övrig vägmarkering utförs i erforderlig omfattning Andra åtgärder och väganordningar Enskilda anslutnings- och parallellvägar Befintliga anslutningar bibehålls och justeras till erforderlig nivå. En anpassning av anslutningens profil utförs med hänsyn till vägförslagets profil. Beläggning med slitlager lika väg 356 utförs i enlighet med Trafikverkets föreskrifter. Anslutningar justeras inom befintligt vägområde så långt det är möjligt. Åtkomst till anslutningar som kräver åtgärder utanför befintligt vägområde sker med inskränkt vägrätt. Branta anslutningar med för korta vilplan åtgärdas enligt Trafikverkets föreskrifter och krav i möjligaste mån med hänsyn till intrång, geometriska förhållanden och fastighetsägarens önskemål, (VGU, Vägar och gators utformning, kapitel 3.1). Där det finns specifika önskemål om flytt eller förändring av en anslutning görs detta i byggskedet i kontakt med berörd fastighetsägare.

32 32(54) Nedan tabell för samtliga enskilda anslutningar på sträckan. För mer information om de enskilda anslutningarna efter vägen se upprättade plan- och profilritningar. (1 01 T och 1 01 T ) Figur Tabell över enskilda anslutningar Km Sida Typ Km Sida Typ Km Sida Typ 81/739 H A3 82/786 H A2 84/261 H A2 82/265 H A2 83/046 H A2 84/276 V A4 82/396 V A2 83/377 V A2 84/649 V A4 82/544 H A2 83/600 V A2 85/026 V A2 82/786 V A2 83/996 H A2 85/029 H A2 Anslutningstyperna, A2, A3, A4, A5 beskrivs i VGU, avsnitt korsningar, kapitel 1.1 Anslutningar. (A2=Traktorväg, A3=Anslutning till högst 5 tomter, A5=Skogsbilväg) Jord- och luftledningar El- och teleledningar följer vägens södra sida i Bjurå. En el-ledning korsar vägen vid ungefär km 83/100. Därefter följer ledningen bitvis vägen på höger sida fram till projektets slut. Luftledningar med tillhörande stolpar är till viss del berörda av åtgärderna på vägen. El och teleledningar inom det nya vägområdet flyttas i erforderlig omfattning med hänsyn till vägförslaget.