Väg 818, delen Kilvo-Mukkavaara

Transkript

1 VÄGPLAN - GRANSKNINGSHANDLING Väg 818, delen Kilvo-Mukkavaara Gällivare kommun, Norrbottens län Planbeskrivning med integrerad miljöbeskrivning Objektnummer:

2 Dokumenttitel: Vägplan, Granskningshandling, Väg 818, delen Kilvo-Mukkavaara Skapat av: WSP Samhällsbyggnad Luleå Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Trafikverkets diarienummer: Objektnummer: Version: 1.0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Jonas Hallin, Trafikverket Region Nord, Uppdragsansvarig Trafikverket: Jonas Hallin Konsult: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig WSP: Thomas Lindbäck Fotograf: WSP Samhällsbyggnad, om inte annat anges Distributör: Trafikverket, Box 809, Luleå, telefon:

3 INNEHÅLL 1 Sammanfattning bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål Nuvarande förhållanden Allmänt Tidigare och pågående utredningar och beslut Trafik- och vägförhållanden Markanvändning och naturresurser Miljö Förutsättningar Byggnadstekniska förutsättningar Behov av förändringar Ändamål och projektmål Övergripande mål Projektmål Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Miljömål Miljöbalken Miljökvalitetsnormer Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) Val av lokalisering Val av utformning Vägåtgärder Tekniska åtgärdsförslag Konsekvenser av förslaget Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Trafikmängder Framkomlighet

4 Trafiksäkerhet Trafikekonomi/restid/komfort Trafikupplevelser och trafikservice Miljökonsekvenser Hälsa och säkerhet Natur- och kulturmiljö Hushållning med naturresurser Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Skadeförebyggande åtgärder under byggtiden Konsekvenser för pågående markanvändning Markanspråk Vägområde för allmän väg Område med tillfällig nyttjanderätt Övrigt område Påverkan under byggnadstiden Genomförande och finansiering Formell hantering Fastställelseprövning Väghållningsansvar för allmänna vägar Kommunala planer Genomförande Dispenser och tillstånd Produktion Finansiering Källor Bilagor 1. Kartor och foton 2. Kulturmiljöinventering väg 818, KMV Forum AB,

5 1 SAMMANFATTNING Väg 818 mellan Kilvo och Mukkavaara har stora bärighetsbrister vilket innebär att den tillåtna bruttovikten sätts ned under tjällossningsperioden. Vägen är högprioriterad av näringslivet och nyttjas bland annat för timmertransporter till den nya virkesterminalen i Nattavaara som togs i bruk Vägen används också av boende längs vägsträckan för arbetspendling och som en länk till och från väg E10. Syftet och målsättningen med projektet är att åtgärda vägdelen så att högsta bärighetsklass, BK1 säkerställs året om. Syftet med vägplanen är att fastställa det vägområde som krävs för att utföra föreslagna vägåtgärder. Länsstyrelsen har beslutat att projektet inte kan antas ha betydande miljöpåverkan vilket medför att ingen miljökonsekvensbeskrivning att tas fram. Vägplanen kommer istället att innehålla en enklare miljöbeskrivning integrerad med planbeskrivningen. Vägåtgärderna bedöms inte på ett betydande sätt påverka miljön i Natura området Torne- och Kalix älvsystem. Rennäringens intressen och utpekade riksintressen berörs men bedöms inte påverkas negativt. Mindre markanspråk på våtmarker och odlingsmark görs i direkt anslutning till vägen men dessa bedöms inte påverkas negativt. Sammantaget bedöms konsekvenserna för miljön som små då åtgärderna genomförs på eller i direkt anslutning till befintlig väg och genom de skyddsåtgärder samt försiktighetsmått som finns angivna. Planerad byggstart är tidigast år Kostnaden för projektet beräknas till ca 55 miljoner kronor. 5

6 2 BAKGRUND, FÖRUTSÄTTNINGAR, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL 2.1 Nuvarande förhållanden Allmänt Väg 818 sträcker sig mellan väg E45 norr om Jokkmokk, via Nattavaara till väg E10 vid Mukkavaara. Sträckan mellan Kilvo och Mukkavaara är ca 22,5 km lång och belägen i Gällivare kommun, Norrbottens län. Figur Översiktskarta, Väg 818, delen Kilvo-Mukkavaara, Gällivare kommun. På den aktuella sträckan har vägen stora bärighetsbrister och saknar full bärighet året runt vilket innebär försämrad framkomlighet för näringslivet och boende efter vägen. Genom planerade vägåtgärder skall vägdelen åtgärdas så att högsta bärighetsklass BK1, säkerställs året om Tidigare och pågående utredningar och beslut Planeringsprocessen Från och med den 1 januari 2013 gäller en ny infrastrukturlagstiftning med ändringar i Väglagen (1971:948), men även i Lag om byggande av järnväg. Detta innebär att den fysiska planeringen av transportinfrastruktur sker i en sammanhållen planeringsprocess istället för i flera steg. 6

7 Processen med en vägplan börjar med att ett samrådsunderlag tas fram och inledande samråd sker med de som förväntas bli berörda. Samråd sker sedan under hela processen. Under hösten 2013 färdigställdes samrådsunderlaget som studerade möjliga förstärknings- och bärighetsåtgärder längs den aktuella vägsträckan. Samrådsunderlaget lämnades in till Länsstyrelsen för yttranden och för beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Norrbottens län har med stöd av 6 kap. 5 miljöbalken, beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta innebär att en vägplan med miljöbeskrivning tas fram. Miljöbeskrivningen belyser de konsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av planerade förstärknings- och bärighetsåtgärder längs väg 818 på sträckan Kilvo- Mukkavaara. I miljöbeskrivningen redovisas även de åtgärder som Trafikverket avser utföra för att minimera konsekvenserna. I det fortsatta arbetet ska vägplanen kungöras för granskning av fastighetsägare, övriga berörda och allmänheten. Innan vägplanen kan fastställas ska länsstyrelsen yttra sig över projektet Trafik- och vägförhållanden Väg 818 är en högprioriterad väg av näringslivet samt nyttjas av boende längs vägen för arbetspendling och som en länk till/från väg E10. Skyltad hastighet: Kilvo-Purnu 80 km/h, Purnu-Palohuornas 70 km/h, genom Palohuornas 50 km/h och Palohuornas-E10 70 km/h. Vägens bärighetsklass: BK1, högsta klass (nedsatt under perioden 15 april 15 juni) Befintlig vägbredd: ca 6 m Nuvarande slitlager: belagd (asfalt) Vid mätningen uppgick trafikmängden (år 2007) på delen mellan Kilvo och Purnu till ca 70 fordon per årsmedeldygn (ÅDT tot )varav ca 6 tunga fordon. På delen mellan Purnu och Mukkavaara uppgick trafikmängden (år 2007) till ca 196 fordon per årsmedeldygn (ÅDT tot )varav ca 14 tunga fordon. Väg 818 är inte rekommenderad väg för farligt gods. Inga dispenstransporter förekommer normalt på vägsträckan. Omfattningen av oskyddade trafikanter är mycket begränsad, och förekommer främst i anslutning till byarna Kilvo, Pikkujako, Purnu, Palohuornas och Mukkavaara. Inga särskilda anläggningar eller anordningar finns för oskyddade trafikanter längs vägen. Vägsträckan trafikeras inte av Länstrafiken i Norrbotten eller lokaltrafiken. Mellan åren finns en olycka med svåra personskador registrerad i Transportstyrelsens olycksdatabas (STRADA) på aktuell vägsträcka. 7

8 Markanvändning och naturresurser Befolkning och boendemiljö Boende finns i byarna Kilvo, Pikkujako, Purnu, Palohuornas och Mukkavaara. Jordbruk och skogsbruk Skogsbruk bedrivs i området. Öppna ängs- och åkermarker finns framförallt i anslutning till byarna Purnu, Palohuornas och Mukkavaara. Se figur 12, bilaga 1. Rennäring I området bedrivs rennäring av Gällivare skogssameby. Samebyn har sina åretruntmarker i Gällivare kommun. Vinterbetesmarkerna finns i Gällivare, Överkalix, Jokkmokk, Luleå och Bodens kommuner. Purnu är Gällivare skogssamebys största och viktigaste kärnområde och ett riksintresse. Området används som sommar- och vinterbetsland, kalvningsland under våren men också en viktig kalvmärkningsplats under sommaren samt skiljnings- och slaktplats under hösten. Betesmöjligheterna är mycket goda såväl sommar som vinter, och de bästa sommarbetesmarkerna ligger nordväst och sydväst om Purnu. I södra delen av sträckan finns rengärden med trästängsel. Se karta 1 och 2, bilaga 1. Vattenresurser I området finns en mindre kommunal vattentäkt i Palohuornas med ett vattenskyddsområde som omfattar en kortare sträcka av väg 818 i anslutning till västra korsningen in till Palohuornas. Vattentäkten utgörs av en bergborrad brunn med ett djup av 37 meter. Vattenverket består av en hydroforanläggning som distribuerar vattnet ut på ledningsnätet till vilket tre enskilda fastigheter är anslutna. Se figur 13, bilaga 1. I övrigt har fastigheterna längs vägsträckan egna brunnar. Inga uppgifter om enskilda brunnar finns i SGU:s brunnsarkiv. I vattendraget Haukijoki i Purnu finns i anslutning till vägen en branddamm och ett vattentag (skyltade). I anslutning till väg E10 vid Mukkavaara en grundvattenförekomst registrerad av Vattenmyndigheten. Grus-, sand- och bergtäkter Uppgifter på av länsstyrelsen registrerade naturgrusförekomster saknas. Norr om Mukkavaara i anslutning till väg E10 finns isälvssediment som även utgör en grundvattenförekomst. Värdefulla ämnen och mineraler Ungefär 1,5 km öster om Purnu i anslutning till berget Puolavaara finns ett riksintresse för värdefulla ämnen som ligger utanför området som berörs av planerade vägåtgärder. 8

9 I området mellan Purnu och Mukkavaara finns även undersökningstillstånd för metaller och industrimaterial men inga ansökta eller beviljade bearbetningskoncessioner. Rekreation och friluftsliv Vattendragen i området nyttjas för fiske. I övrigt används området för jakt, strövtåg och bärplockning. Enligt Gällivare kommuns skoterledskarta finns inga skoterleder som korsar eller går parallellt med väg 818 på den aktuella sträckan Miljö Landskapsbild Väg 818 har tydlig karaktär av Arbetslöshetskommissionens nödhjälpsarbeten på 1920-talet med sina långa raksträckor över myrar och våtmarker och mer slingrande sträckning över de högre belägna skogspartierna. Terrängen består till stora delar av våtmarksområden och vägen löper med god landskapsanpassning på låg bank med grunda diken. Vägen passerar tätt intill sjöarna Rovasenjärvet, Juusijärvi, Mollijärvi och Aijajärvi med vackra utblickar över vattnet. Se figur 3-5, bilaga 1. Norr om Mukkavaara passerar vägen Skrövån på bro och erbjuder långsträckta vyer över vattnet. Skogen består i huvudsak av lövskog, gran och tall. I Purnu-Pikkojaako passerar vägen bevarandevärda odlingslandskap där flera ängslador finns kvar på markerna och är synliga från vägen. Byarna är långsträckta med bebyggelsen orienterad mot vägen. Se karta 1 och 2, bilaga 1. Olika typer av belysningsarmatur förekommer där många av äldre hattmodell finns kvar. Naturmiljö Naturmiljön längs den aktuella vägsträckan utgörs till största delen av våtmarksområden. Enligt Länsstyrelsens inventering av skyddsvärda våtmarker finns våtmarker i naturvärdesklass 1,2 och 3 på sträckan mellan Kilvo och Purnu. På sträckan mellan Purnu och Palohuornas finns våtmarker i klass 3, se figur 11, bilaga 1. Längs väg 818 har Skogsstyrelsen registrerat sumpskogar i klass 3, som utgörs av fuktskogar med granskog och mosseskogar med tall. Skogsstyrelsen har även registrerat nyckelbiotoper, varav ett bäckområde längs Matojoki söder om Purnu som utgörs av örtrika bäckdråg (terrängsvackor med bäckar som omges av mark med ytligt, rörligt markvatten) och som omfattas av biotopskydd. Även områden med andra naturvärden har registrerats. I Purnu-Pikkujako finns bevarandevärt odlingslandskap, klass 1. I Pikkujako finns ett vackert slåtterlandskap med brukade hägnader, lador, öppna diken samt välvuxna björkar och enstaka stora tallar. Bebyggelsen är från talet. I Purnu finns hässjor samt bibehållna uthus och enstaka slåtterkojor. 9

10 I Purnu finns även ängs- och betesmarker som ingår i Jordbruksverkets inventering (TUVA). Områdena utgörs av slåtterängar och gräsmarker. En ängsoch betesmark med rik förekomst av höstlåsbräken ligger i nära anslutning till väg 818 söder om Purnu. Längs vägen finns inga delsträckor som tagits upp i Trafikverkets förteckning över artrika vägkanter. I Mukkavaara och Palohuornas finns nära vägen enkelradiga björkalléer som bedöms omfattas av generellt biotopskydd, se figur 1 och 2, bilaga 1. I byarna finns äldre tallar och andra träd (solitärträd) med bevarandevärden som ligger nära vägen, i vissa fall troligtvis inom vägens säkerhetszon. Enligt Artportalen finns registrerade fynd av rödlistade arter av växter och fåglar i området. Fynd av rödlistade växter finns vid Palohuornas by, söder om Purnu och vid Karhujärvi. Samtliga fynd ligger utanför vägområdet och bedöms inte beröras av föreslagna åtgärder. Flera rödlistade fågelarter har observerats invid vägen de senaste åren. Naturmiljöintressen redovisas i karta 1 och 2, bilaga 1. Vattenmiljö Nära väg 818 finns de fyra mindre sjöarna Rovasenjärvet, Juusijärvi, Mollijärvi och Aijajärvi. Avståndet från sjöarna till vägen är 30 meter eller mindre. Se figur 3-5, bilaga 1. Vattendragen Skrövån, Sormuksenjoki, Haukijoki, Lainisjoki, Matojoki och Pahajoki ingår i Kalixälvens huvudavrinningsområde samt i Natura 2000-området för Torne och Kalix älvsystem. För läge på sjöar och vattendrag se karta 1 och 2, bilaga 1. I Skrövån med mindre biflöden t.ex. Haukijoki finns inga fynd av flodpärlmussla registrerade i Länsstyrelsens inventeringar eller Musselportalen. Skrövån omfattas av strandskydd. Enligt Gällivare fiskekonsulent finns havsöring, stationär öring, harr, elritsa, bergsimpa, gädda, abborre och lake i Skrövån. I området finns både utter och bäver. I bilaga 1, figur 10 syns träd där bäver varit framme. I VISS anges följande för Skrövån (SE , SE , SE ): - Måttlig ekologisk status. Kvalitetskrav: God ekologisk status God kemisk ytvattenstatus. Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus Vattendraget uppnår inte god ekologisk status pga. försurning och morfologiska förändringar (dikning, rätningar, flottningsrensning). Längs sträckan finns av Fiskeriverket/Länsstyrelsen fyra vandringshinder utpekade. Samtliga trummor ansågs ha dålig utteranpassning. Under hösten 2013 har WSP genomfört truminventering med avseende på teknisk funktion av trummor. 10

11 Kulturmiljö Byarna Kilvo och Purnu grundades i början av, respektive senare delen av talet och byn Palohuornas i början av 1800-talet. Norr om Purnu längs väg 818 finns en begravningsplats med öppen grusyta/parkering i direkt anslutning till vägen. Se figur 7, bilaga 1. Väg 818 ingår i Länsstyrelsens inventering av värdefulla vägmiljöer. Motiv för att vägen bedöms som värdefull, är dess kontinuitet och att den till viss del löper i ursprunglig sträckning. Under hösten 2013 gjorde KMV Forum AB på uppdrag av Trafikverket en inventering av vägens kulturmiljövärden, se bilaga 2. Längs hela vägsträckan finns kulturhistoriska lämningar i form av ett tjugotal kilometerstolpar av huggen sten (kilometerstenar) samt en vägvisarsten mot Kilvo. Se figur 8, bilaga 1. Kilometerstenarna har tidigare varit klassade som fornlämningar men genom den nya Kulturmiljölagen bedömer Länsstyrelsen att de inte längre är klassade som fornlämningar. Kilometerstenarna finns vanligen nära bakslänt dike och flera har tippat omkull och är svåra att hitta. Det finns också s.k. härdar (avgränsad eldplats) nära vägen som är klassade som fornlämningar. För lämningar nära vägen se figur Vid länsstyrelsens inventering 2011 konstaterades att kilometerstenarna övervägande är i mycket dåligt skick. Kilometerstenarna och vägvisarstenen tillkom troligen under talen och har både ett samhällshistoriskt och upplevelsemässigt värde och utgör grunden för vägens status som värdefull vägmiljö. Figur Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar i nära anslutning till väg 818 (<150m) RAÄ nummer Beskrivning Gällivare 258:1, 131:1, 132:1, 133:1, 134:1, 135:1, 136:1, 137:1, 138:1, 139:1, 140:1, 141:1, 142:1, 143:1, 144:1, 145:1, 146:1, 147:1, 148:1, 149:1, 150:1 151:1, 152:1 Gällivare 259:1 Gällivare 1360:1 Gällivare 1361:1, 1361:2 Kilometerstolpe, sten, kulturhistorisk lämning, i direkt anslutning till vägens östra sida. Vägvisarsten mot Kilvo, kulturhistorisk lämning. I direkt anslutning till vägens östra sida. Härd, fast fornlämning, ca 100 m öster om vägen på östra sidan av sjön Aijajärvi. Härdar, fast fornlämning, ca 150 m öster om vägen vid Purnu Bron över Skrövån norr om Mukkavaara ingår i länsstyrelsens inventering av kulturhistoriskt värdefulla broar. Bron är bedömd som bevarandeklass 3, dvs. med ett visst kulturhistoriskt värde. Se figur 9, bilaga 1. Kulturmiljöintressen redovisas i karta 1 och 2, bilaga 1. 11

12 2.2 Förutsättningar Byggnadstekniska förutsättningar Geoteknik Marken kring den aktuella sträckan av väg 818 utgörs i huvudsak av växlande myroch skogsmark med inslag av odlingsmark. Naturliga jordarter utgörs i huvudsak av morän och torv. Topografin varierar och landskapet är något kuperat med högre belägna moränkullar och lägre belägna torvområden. Jorden består i fastmarksområden i huvudsak av moränjordar samt tunnare silt-, sand- och grussediment ovan morän. Moränen varierar i sammansättning från sandig siltmorän till siltig sandmorän. I torvområden kan grundvatten i nivå med markytan eller strax under förutsättas. Hydrologi Enligt Vattenmyndighetens sammanställning av vattenförekomster, VISS, finns en registrerad grundvattenförekomst längs med väg E10 vid Mukkavaara. I VISS anges följande för grundvattenförekomsten, ID nr. SE : God kvantitativ status. Kvalitetskrav: God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus. Kvalitetskrav: God kemisk grundvattenstatus I vattendraget Haukijoki i Purnu finns i anslutning till vägen en branddamm och ett vattentag (skyltade). Masshantering I området för vägplanen finns inga grus-, sand- eller bergtäkter. Ledningar I anslutning till byarna Pikkujako, Purnu, Palohuornas och Mukkavaara finns eloch teleledningar och belysningsstolpar. Kraftledningar, el- och teleledningar korsar vägen på ett antal ställen. Korsningar och anslutningar Längs den aktuella sträckan finns ett flertal direktutfarter mot väg Behov av förändringar Väg 818 mellan Kilvo-Mukkavaara har stora bärighetsbrister och tjälskador och är i behov av förändring. För att lösa nuvarande brister föreslås bärighetshöjande åtgärder. Vägen är högt prioriterad av näringslivet eftersom transportbehovet har ökat betydligt då den nya timmerterminalen i Nattavaara togs i bruk sommaren Genom planerade vägåtgärder åtgärdas vägdelen så att högsta bärighetsklass (BK1) säkerställs året om. 12

13 2.4 Ändamål och projektmål Övergripande mål En av Trafikverkets uppgifter är att utveckla och förvalta det statliga vägnätet. Verksamheten ska bidra till att det blir möjligt att nå de transportpolitiska mål som riksdagen har fastställt. I maj 2009 tog riksdagen beslut om de nya transportpolitiska målen, enligt regeringens förslag i propositionen Mål för framtidens resor och transporter, prop. 2008/09:93. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: Funktionsmålet, som berör resans eller transportens tillgänglighet Hänsynsmålet, som handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De transportpolitiska målen är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet Projektmål Trafikverket har tagit fram ett antal mål med projektet: Säkerställa högsta bärighetsklass, BK1 året om. Förbättrad plan- och profilstandard där behov finns. Säkerställa vägens funktion för näringslivet. 2.5 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Inte relevant i denna vägplan. 2.6 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Projektet ska inte tillåtlighetsprövas enligt 17 kap miljöbalken. 2.7 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Byte av vägtrummor görs i vattendragen Matojoki, Haukijoki och Pahajoki som ingår i Natura 2000-området Torne- och Kalix älvsystem. I området finns utter men det finns inga registrerade fynd av markeringsplatser och spår vid vattendragen. I Skrövån och övriga vattendrag finns inga registrerade fynd av flodpärlmussla. Övriga utpekade arter lax, stensimpa och venhavre finns inte i vattendragen. Byte av vägtrummor bedöms därför kunna utföras utan att på ett betydande sätt påverka miljön i utpekat Natura 2000-område eller påtagligt skada 13

14 riksintresset. Prövning av Länsstyrelsen enligt miljöbalken 7 kap 28b bedöms därför inte erfordras. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå för Kärnområde Purnu, riksintresse för rennäringen. Rennäringens markanspråk påverkas inte eftersom ny mark endast tas i anspråk i direkt anslutning till befintlig väg. Förbättrad standard av vägen innebär förbättrad framkomlighet för rennäringens transporter och stärker utpekat riksintresse. Åtgärderna för väg 818 innebär ingen påtaglig skada utan är positiva för väg E10, riksintresse kommunikationer. Vägåtgärderna gynnar näringslivet som är beroende av att kommunikationen i regionen fungerar och förbättras. Purnu, Puolavaara, riksintresse för värdefulla ämnen, bedöms ej skadas påtagligt då det ej berörs av vägåtgärderna eftersom området ligger ca 1,5 km öster om vägen. Natura 2000 områden och riksintressen redovisas i karta 1 och 2, bilaga Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskiver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De nationella miljömålen har anpassats och formulerats till regionala miljömål i Norrbottens län. För regionala miljömål hänvisas till Länsstyrelsens hemsida. I detta projekt berörs främst målen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Inget av målen bedöms motverkas, till följd av föreslagen verksamhet, i och med att försiktighetsmått vidtas för att påverkan på vattendrag och omkringliggande miljöer skall bli så liten som möjligt Miljöbalken I projektet tillämpas miljöbalken och därtill hörande eller samverkande lagstiftning. Miljöbalken ska tillämpas så att: människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras en långsiktigt god hushållning med mark, vatten samt fysisk miljö i övrigt tryggas återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås 14

15 Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som ska beaktas i alla anläggningsprojekt. Dessa är bevisbördsregeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, lokaliseringsprincipen, hushållningsprincipen, produktvalsprincipen, och ansvar för att avhjälpa skador. Projektet kommer att bedrivas så att de hänsynsregler som är relevanta beaktas och uppfylls. Motivet till detta är att vägplan inklusive miljöbeskrivning upprättas. Projekteringen samt miljöbeskrivningen har gjorts av erfarna projektörer och handläggare och följer gällande normer och krav. Kunskap från tidigare upprättat samrådsunderlag samt genomförda samråd för projektet har tagits till vara. Förbättringsåtgärderna görs på befintlig väg. Schaktade massor eftersträvas att användas i projektet. I första hand nyttjas miljövänliga produkter och arbetsmetoder Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap miljöbalken. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer: Föroreningar i utomhusluft Fisk- och musselvatten Omgivningsbuller Vattenförekomster, bestämmelserna i förordningen gäller förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön enligt 5 kap miljöbalken. Skrövån och grundvattenförekomsten vid Mukkavaara omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster, se avsnitt Åtgärdande av vandringshinder är positivt för den ekologiska statusen i vattendragen. Grundvattenförekomstens kemiska status påverkas inte av planerade åtgärder. Inget vattendrag längs vägsträckan omfattas av normerna för fisk- och musselvatten. Normerna för utomhusluft och buller bedöms inte överskridas på denna vägsträcka pga. låg trafikmängd och få närboende. 2.9 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning Väg 818 mellan Kilvo och Mukkavaara är ursprungligen byggd för en bebyggelse på landsbygd och inte för större trafikmängder. Vägen har problem med att uppnå högsta bärighetsklass året runt och boende i närheten samt transporter för näringslivet drabbas på grund av detta. Då behovet av att vägens brister åtgärdas är stort, bedöms projektet vara samhällsekonomiskt lönsamt. 15

16 3 DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) Ingen åtgärdsvalsstudie har genomförts för detta projekt. Ett Samrådsunderlag har färdigställts år Se kapitel Tidigare och pågående utredningar och beslut. 3.2 Val av lokalisering Då åtgärderna planeras att utföras på befintlig väg har inga andra alternativ till lokalisering utförts. 3.3 Val av utformning Vägåtgärder Ny beläggning utförs på hela sträckan. På delar av sträckan finns det behov av att byta ut den gamla överbyggnaden och ersätta med ny. Partier med bärighetsbrister och tjäluppfrysningar åtgärdas samt block i vägen rensas bort. Mindre kurvrätningar, breddökningar i kurvor och profiljusteringar utförs där behov finns. Vägdiken rensas och justeras för att säkerställa en funktionell avvattning av vägkroppen. Där öppna diken inte kan utföras kan dräneringsledningar bli aktuella. Skadade eller underdimensionerade trummor byts ut vid behov. Identifierade vandringshinder vid trummor åtgärdas. Infarter justeras och sidotrummor i anslutning till dessa byts ut vid behov. Vägen och sidoområdena trafiksäkras för 80 km/h. Befintliga vägräcken vid Skrövån byts ut mot nya. Nya vägräcken anläggs vid sjön Mollijärvi för att öka trafiksäkerheten. För detaljerade beskrivningar av vägåtgärder se plankartor, illustrationskartor samt övriga handlingar i vägplanen Tekniska åtgärdsförslag Referensstandard och typsektion Vägförslagets referenshastighet är 80 km/h. Dimensionering har skett enligt VGU (Vägar och gators utformning) publ. 2012:179, 2012:180, 2012:181 och 2012:199. Sidoområden 80 km/h, inklusive rätt släntlutning på sidovägar. Säkerhetszoner för 80 km/h. Utifrån detta har Trafikverket valt vägtypen normal tvåfältsväg (lågt trafikerad) med sektion: Sr 0,25 +K 6,0+ Sr 0,25. 16

17 Där vägräcken följer vägen förändras stödremsans bredd till 0,5 m på den sida där räcket anläggs. Se typsektionsritning, 1 01 T Generellt utförs kurvbreddningar enligt VGU, mellan 0,5-2,0 m beroende på radiens storlek, där innerkurvans radie understiger 500 m. Anm. Sr (stödremsa), K (körbana). Plan- och profilstandard Minsta valda horisontalradie 102 m. Största vertikala lutning är 5,5 % Minsta konvexa vertikalradie är RV 1000 m och minsta konkava vertikalradie är RV 1300 m. Se illustrationskartor och profilritningar, 1 01 T och 1 01 T Korsningar och anslutningar Befintliga anslutningar består av gårdsanslutningar, anslutningar mot skogsskiften och åkermark samt anslutande skogsbilvägar. Stängning av anslutningar är förslag som formellt inte ingår i vägplanen. Beslut om stängning måste tas av väghållningsmyndigheten, Trafikverket Region Nord, i särskild ordning. Stängning av anslutningar är inte aktuellt i detta projekt. Enskilda anslutningar och parallellvägar Befintliga anslutningar till väg 818 föreslås behållas och anpassas i höjd. Väg- och utloppsdiken Befintliga utloppsdiken och till viss mån inloppsdiken föreslås rensas ca 20 m från den föreslagna gränsen för vägområde. Detta för att säkerställa avvattningen av vägen. Tillträde till åtgärderna för vägdiken föreslås ske genom vägrätt och inskränkt vägrätt för åtgärder som utförs i befintliga in- och/eller utloppsdiken. Där kurvrätningar utförs justeras vägdikena i erforderlig omfattning så att en bra avvattning erhålls. Arbeten i vägdiken och utloppsdiken medför ingen markavvattning, utan görs för att avleda vatten från vägbanan. Även nuvarande diken har den funktionen. Trummor En översyn av väg- och sidotrummor föreslås utföras så att en funktionell avvattning uppnås. Befintliga väg- och sidotrummor åtgärdas där behov finns, skadade och inte fungerande trummor byts. Där vägens profil höjs kommer sidotrummor i högre utsträckning att kräva större åtgärder i form av ersättning med nya sidotrummor. Vägtrummor föreslås att bytas ut i fyra bäckar för att säkra kapaciteten för högre vattenflöden på våren samt åtgärda befintliga vandringshinder. Trummor ska 17

18 utföras enligt TRVK väg (2011:072) men val av konstruktion görs av utsedd entreprenör. Tillträde till åtgärder som utförs i trummor föreslås ske med vägrätt. Beläggning Vägen ska beläggas med bitumenbundet slitlager. Belysning Belysningen behålls i befintligt läge. Belysningsstolpar som ligger inom det nya vägområdets säkerhetszon flyttas. Räcken Befintliga vägräcken vid Skrövån byts ut mot nya då de inte uppfyller kapacitetskraven. Nya vägräcken anläggs vid Mollijärvi i erforderlig omfattning. Placering och omfattning av vägräcken framgår av vägplanens illustrationskartor. Skyltar Trafikskyltar med tillhörande stolpar ses över i erforderlig omfattning så att de är aktuella för rådande förhållanden och övriga trafikregler. Skyltning kommer att ske enligt vägmärkesförordningen. Nya vägmärken redovisas i kommande bygghandling. Vägmarkering Vägmarkering föreslås utförs med streckad kant- och mittlinje. Jord- och luftledningar Längs den aktuella vägsträckan, främst i anslutning till byarna, finns luft- och markförlagda tele- och elledningar samt VA-ledningar. I kommande bygghandling redovisas lägen samt eventuella åtgärder för att skydda och fortsättningsvis upprätthålla ledningarnas funktion. 4 KONSEKVENSER AV FÖRSLAGET 4.1 Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att de transportpolitiska målen uppfylls. Åtgärderna innebär: Förbättrad framkomlighet och tillgänglighet Näringslivets behov av vägen tillgodoses Liten påverkan på miljön 18

19 Åtgärderna är positiva för alla trafikantgrupper längs vägen och gynnar både de boende längs vägen och näringslivet i området. Överensstämmelse med projektmål Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att projektmålen uppfylls. Vägens bärighet samt plan- och profilstandard förbättras. God funktion av vägen för näringslivet genom förbättrad framkomlighet säkerställs Trafikmängder Förändring av trafikmängder förväntas inte uppkomma Framkomlighet Planerade vägåtgärder säkerställer vägens funktion, innebär förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet. Bra framkomlighet och transportkvalitet stödjer näringslivet och den regionala utvecklingen Trafiksäkerhet Planerade vägåtgärder innebär vid befintlig trafikmängd att vägen blir säkrare och får ökad framkomlighet Trafikekonomi/restid/komfort Trafikanternas fordonskostnader och väghållarens kostnader för drift och underhåll påverkas positivt av vägåtgärderna. Restiden bedöms inte förändras eftersom planerade åtgärder inte förändrar vägsträckans längd. Ny vägbeläggning och ny överbyggnad innebär en jämnare väg och därigenom ökad komfort Trafikupplevelser och trafikservice I och med att stor del av aktuell vägsträcka föreslås får ny överbyggnad och nytt slitlager, ger detta en jämnare, tystare och smidigare färd. 4.2 Miljökonsekvenser Inga områden som omfattas av generellt biotopskydd enligt miljöbalken, t.ex. öppna diken i jordbruksmark, bedöms påverkas eller skadas då dessa inte berörs av planerade vägåtgärder. Inga konsekvenser för skyddade områden uppstår. Sjöar och vattendrag i området omfattas generellt av strandskydd på 100 m enligt miljöbalken. Strandskyddets syften vid berörda sjöar och vattendrag uppfylls även fortsättningsvis då allmänhetens tillgång till strandområden inte förändras pga. planerade vägåtgärder samt då goda livsvillkor för djur- och växtliv på land och i vatten bevaras. 19

20 Hälsa och säkerhet Barriärer, buller, luft och vibrationer Med hänsyn till att oskyddade trafikanter förekommer i mycket liten omfattning samt den begränsade trafikmängden, utgör fordonstrafiken i dagsläget ingen egentlig barriär för oskyddade trafikanter längs vägen. Eftersom trafikmängden efter genomförda vägåtgärder inte bedöms öka i nämnvärd omfattning bedöms barriäreffekten vara oförändrad. Trafiken kan orsaka störningar i boendemiljöer längs vägen i form av buller och luftföroreningar. Buller från fordonstrafik beskrivs på två sätt: Ekvivalent ljudnivå som är ett vägt medelvärde för hela dygnet. Maximal ljudnivå som är den högsta förekommande ljudnivån när ett fordon passerar. Den maximala ljudnivån bestäms oftast av enstaka särskilt bullrande fordon, exempelvis lastbilar. Trafikverket har beslutat att åtgärderna inte är att betrakta som väsentlig ombyggnad och att riktvärden för befintliga miljöer därför ska gälla. Motivet är att projektet är ett bärighets- och förstärkningsobjekt med åtgärder på befintlig väg. Bullerskyddsåtgärder ska utföras för bostadsfastigheter längs vägen där den ekvivalenta ljudnivån utomhus är högre än 65 db(a) vid fasad eller där den maximala ljudnivån 80 db(a) vid fasad utomhus överskrids fler än fem gånger per natt. Om bullerskyddsåtgärder är aktuella bör de i första hand leda till begränsningar av inomhusnivåerna som överstiger 30 db(a) ekvivalentnivå och 45 db(a) maximalnivå. Det ska dessutom vara tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att göra åtgärden. Översiktliga bullerberäkningar som utgår från de nya förutsättningarna efter genomförda vägåtgärder visar att ekvivalent ljudnivå 65 db(a) utomhus inte överskrids för något bostadshus. Inga bostadsfastigheter bedöms utsättas för maximal ljudnivå 80 db(a) fem gånger per natt på grund av låg trafikmängd och liten andel tung trafik. Trafikmängden efter genomförda vägåtgärder bedöms inte öka i sådan omfattning att det påverkar ljudnivån efter vägen. Konsekvenserna bedöms sammantaget som små. Planerade åtgärder och befintlig trafikmängd innebär ingen förändring av utsläppen till luft. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft berörs men bedöms inte överskridas på grund av låg trafikmängd och få närboende. Inga miljökonsekvenser uppstår. Planerade åtgärder innebär ingen förändring av vibrationsförhållanden längs vägen. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå. Åtgärderna medför sammantaget positiva konsekvenser för människors hälsa och säkerhet då trafiksäkerheten förbättras Natur- och kulturmiljö Landskapsbild Planerade bärighets- och förstärkningsåtgärder inklusive mindre justeringar i plan- och profil som huvudsakligen utförs inom befintligt vägområde bedöms 20

21 kunna genomföras utan att upplevelsen av landskapsbilden förändras negativt. Vägens profil höjs generellt ca cm, kortare sträckor upp till ca 1 meter. Vägens anpassning till omgivande terräng bibehålls även om några mindre breddökningar i kurvor och ett par mindre kurvrätningar görs, se illustrationskartor 1 01 T Vägens bredd eller karaktär förändras inte då vägen fortsättningsvis kommer att gå i befintligt läge. Genom byarna i anslutning till bebyggelse genomförs åtgärderna huvudsakligen inom befintligt vägområde och bedöms kunna genomföras utan att förändra eller negativt påverka omgivande landskap och bebyggelsemiljöer. På sträckan förbi björkallén i Palohuornas görs ingen dikning eller annan vägåtgärd som berör allén utan vägen kvarstår i befintligt läge. Avvattningen löses genom att vägdagvatten avleds till andra sidan av vägen. På sträckan förbi björkallén i Mukkavaara utförs inga vägåtgärder som kan påverka björkarna, vägen kvarstår i befintligt läge och befintlig dikesnivå bibehålls. För mer utförligare information, se illustrationskartor 1 01 T Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms sammantaget som små till ringa. Naturmiljö Byte av vägtrummor görs i vattendragen Matojoki, Haukijoki och Pahajoki som ingår i Natura 2000-området Torne- och Kalix älvsystem. I området finns utter men det finns inga registrerade fynd av markeringsplatser och spår vid vattendragen. Särskilda åtgärder för utter har inte prioriterats pga. låg trafikmängd. Utteråtgärder i anslutning till bron över Skrövån kommer att utföras inom ett annat projekt. Biotopskyddsområdet Matojoki ligger nästan 2 km uppströms vägen och berörs därför inte av planerade trum- och vägåtgärder. Planerade vägåtgärder omfattar rensning, justering eller mindre sidojustering av diken. Vägåtgärderna medför ett mindre markintrång i sumpskogar och våtmarker med utpekade värden längs vägen i samband med utökning av vägområde och dikesjusteringar. Framförallt är det våtmarksområden klass 1 och 3 mellan Kilvo och Pikkujako som berörs. Påverkan bedöms vara mycket begränsad och lokal eftersom vägåtgärderna utförs i utkanten av våtmarks- och sumpskogsområden vars hydrologi redan idag är påverkade av befintliga vägdiken. Vägens profil höjs ca 50 cm och vägområdesgränsen utökas i mycket liten omfattning på delen förbi våtmark klass 1, km ca 6/000-7/000. Konsekvenser för våtmarker och sumpskogar bedöms sammantaget som ringa. Längs hela den aktuella vägsträckan görs justering och dikesrensning för att säkerställa en fungerande avvattning av vägkroppen. Befintliga dikessystems avrinningsriktning förändras inte. Mindre grumling uppstår i samband med dikesjusteringarna samt även under den tid som dikesslänterna ligger blottlagda utan vegetation. Genom att dikesjusteringar genomförs under lågvattenperioder minimeras grumling och inga negativa konsekvenser bedöms uppstå. Vägåtgärderna bedöms kunna utföras utan att negativt påverka det bevarandevärda odlingslandskapet i Purnu och Pikkujako eftersom endast ett mycket begränsat markintrång görs (ca 2500 m 2 odlingslandskap berörs). Vägåtgärderna utförs också så att intrång i utpekat ängs- och hagmarksobjekt i 21

22 Pikkujako inte sker, km ca 10/850-11/100. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå för odlingslandskap och ängs- och hagmarksobjektet. Björkalléerna i Palohuornas och Mukkavaara berörs inte av planerade vägåtgärder. Konsekvenserna för alléerna bedöms som ringa. Observationer av rödlistade arter av växter och djur finns enligt artportalen. se som närmast ca meter från vägen varför någon påverkan på dessa inte bedöms uppstå. Under byggtiden kan en tillfällig och ringa påverkan för fågellivet uppstå. Konsekvenserna bedöms som försumbara. Vattenmiljö Vägtrummor kommer vid behov att bytas ut av tekniska skäl, t.ex. skadade trummor eller pga. vandringshinder. Byte av trummor i naturliga vattendrag innebär att kapaciteten höjs vilket säkrar att högre flöden på våren kan avledas. Byte av trummor innebär att schaktningsarbete i vatten kommer att utföras. Arbetet kommer att ge upphov till temporär grumling i vattendraget som successivt kommer att upphöra när schaktningsarbetena är avslutade. Effekten av grumling under byggtiden förväntas bli att vattenspegeln närmast trumman missfärgas. Undviks åtgärder under tiden för fiskvandring samt att de genomförs under lågvattenperioder blir konsekvenserna för fiskar och andra vattenlevande djur försumbara d.v.s. inga skador på fisk eller andra vattenlevande djur bedöms uppstå. Bedömningen är att endast ringa eller små negativa konsekvenser för vattendrag kommer att uppstå med anledning av planerade åtgärder för vägen. I Skrövån och övriga vattendrag finns inga registrerade fynd av flodpärlmussla. Övriga utpekade arter lax, stensimpa och venhavre finns inte i vattendragen. Byte av vägtrummor bedöms därför kunna utföras utan att de på ett betydande sätt påverkar miljön i utpekat Natura 2000-område eller påtagligt skadar riksintresset. Prövning av Länsstyrelsen enligt miljöbalken 7 kap 28b bedöms därför inte erfordras. Övriga trumbyten görs i vattendrag som inte är utpekade som Natura områden. Berörda sjöar och vattendrags kemiska status (enligt VISS) kommer inte att motverkas eftersom bäckarnas funktion, vattenflöde och förutsättningar i övrigt inte förändras. Åtgärdande av trummor med vandringshinder medför positiva konsekvenser för fiskar och vattenlevande djur då förutsättningarna för vandring förbättras och den ekologiska statusen (enligt VISS) kan förbättras. Skyldighet att göra anmälan för samråd enligt 12:6 miljöbalken gäller inte för verksamheter och åtgärder som krävs för att bygga vägen och som fastställs och ingår i vägområdet eller område för tillfällig nyttjanderätt. Samråd har utförts under vägplaneprocessen. Bedömningen är att endast ringa eller små negativa konsekvenser för sjöar och vattendrag kommer att uppstå med anledning av planerade åtgärder för vägen. 22

23 Kulturmiljö Genom byarna utförs vägåtgärderna inom befintligt vägområde och bedöms kunna genomföras utan negativ påverkan på den äldre kulturbebyggelsen. Inga skyddade kulturmiljöområden enligt miljöbalken berörs. De kilometerstenar som hamnar inom vägområdet föreslås flyttas och/eller i övrigt åtgärdas och synliggöras genom att sly och annan vegetation rensas bort. Erforderliga tillstånd enligt Kulturmiljölagen söks i samråd med Länsstyrelsen i Norrbottens län. För läge på berörda fornlämningar, se illustrationskartor. Bedömning av påverkan på övriga utpekade kända fornlämningar t.ex. härdar och fornlämningsområden som ligger på ett längre avstånd från vägen kan göras efter den arkeologiska utredningen är klar. Vägens kulturmiljövärden bedöms inte påverkas negativt eftersom vägen fortsättningsvis huvudsakligen kommer att gå i befintligt läge. Rekommendationerna att en så ljus beläggning som möjligt bör användas för väg 818 som kulturmiljöväg, kan inte tillmötesgås i projektet. Färgen på vägens beläggning kommer dock att ljusna successivt. Vid bron över Skrövån byts endast det anslutande vägräcket. Inga åtgärder på själva bron eller broräckena är aktuella vilket innebär att brons kulturhistoriska värde kvarstår. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms sammantaget som positiva eftersom upprustningen av vägen i kombination med rensning av sly och annan skymmande växtlighet förstärker vägens kulturmiljövärden. Rekreation och friluftsliv Vägåtgärderna bedöms medföra positiva konsekvenser för friluftslivet då vägens förbättrade standard ökar tillgängligheten till området Hushållning med naturresurser Material och massor Projektet kommer att kräva vägbyggnadsmaterial i form av material för vägens överbyggnad (bärlager, förstärkningslager och undre förstärkningslager). Det finns inga uppgifter om förorenade massor inom vägområdet. Stenkolstjära har inte påträffats vid provtagning. Projektet kommer att omfatta schakt och fyllning. Jordschakt: ca m 3 Fyllning ca m 3 Vägbyggnadsmaterial: ca m 3 Användbara schaktmassor används inom projektet som fyllnadsmaterial. Ej användbara överskottsmassor transporteras till av entreprenören anskaffad och bekostad deponi. Konsekvenserna bedöms som små då material tas från godkända täkter. 23

24 Jord- och skogsbruk Markerna i anslutning till vägen består i huvudsak av skogsmark och våtmarksområden. Inga negativa konsekvenser för möjligheten till fortsatt brukande av skogen bedöms uppstå eftersom ny mark endast tas i anspråk i direkt anslutning till befintlig väg. Övrig mark som tas i anspråk i liten omfattning är åker-, ängs- och hagmark. Ingen negativ påverkan på bedrivande av jordbruk uppstår eftersom ny mark endast tas i anspråk i direkt anslutning till befintlig väg. De negativa konsekvenserna bedöms som försumbara. Vattenresurser Vattenkvaliteten i de enskilda brunnar som finns i nära anslutning till vägen bedöms generellt inte förändras av de begränsade vägåtgärderna. De begränsade vägåtgärderna som utförs inom skyddsområdet för Palohuornas vattentäkt bedöms inte negativt påverka kvalitén på vattenresursen. Vägåtgärderna berör inte det grundvattenförande isälvssedimentet längs med väg E10. Rennäring Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå för rennäringen då ny mark tas i anspråk endast i direkt anslutning till befintlig väg. Förbättrad standard på vägen innebär förbättrad framkomlighet för rennäringens transporter och stärker utpekat riksintresse. Sammantaget bedöms konsekvenserna för hushållning med naturresurser som positiva då tillgängligheten till markerna förbättras. Värdefulla ämnen och mineraler Utpekat riksintresse för värdefulla ämnen ca 1,5 km öster om Purnu vid berget Puolavaara berörs inte av planerade vägåtgärder varför inga negativa miljökonsekvenser uppstår. 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Landskapsbild Vägåtgärderna utförs så att de väl harmonierar med omgivande landskap i fråga om plan och profil. Höga bankar och djupa diken kommer inte att anläggas. Minsta möjliga markintrång i angränsande skogsmark, odlingslandskap och tomtmark görs. Befintlig vegetation skall bevaras i så stor utsträckning som möjligt i bebyggd miljö. Där nya vägslänter utförs genom bebyggelse sprutsås slänterna med lämplig gräsfröblandning för en snabb etablering. Gräsfröblandningen och växtbädden ska vara anpassad för klimatet och platsens förhållanden. Där så är möjligt tas markskiktet av innan arbetena påbörjas och lagras för att kunna återanvändas vid efterbehandling och slänttäckning. Detta är särskilt viktigt vid odlingsmark, men 24

25 bör även utföras vid skogsmark. Massorna lagras under en begränsad tid och i strängar så att inte fröbanken tar skada. Björkalléer och solitärträd i Palohuornas och Mukkavaara märks ut och skyddas under byggtiden. Naturmiljö Förlängning av befintliga trummor sker enligt Trafikverkets riktlinjer (TRVK väg (2011:072 och TRVR väg 2011:073) så att tillräcklig kapacitet erhålls och så att vattenhastigheten genom trumman inte blir för hög samt så att vandringshinder undviks. Vägtrummor med vandringshinder byts ut eller läggs om så att vandringshindret åtgärdas. Anmälan om vattenverksamhet upprättas för byte av vägtrummor i Matojokoi (km 10/097), Haukijoki (km 10/ 479), Pahajoki (km 12/202 och km 12/437) och ett mindre ej namngivet vattendrag söder om Mollijärvi (km 14/707). För läge se vägplanens illustrationskartor. Arbeten i vatten utförs så att minsta möjliga grumling uppstår. Arbetena bör ske under tidpunkter då effekterna av verksamheten som leder till grumling är som minst, t.ex. under lågvattenperioder och under perioder då fiskvandring ej sker. Vägtrummor dimensioneras av entreprenör men ska vara minst 800 mm. Övriga trumbyten som görs i diken bedöms kunna ske utan att enskilda eller allmänna intressen skadas varför tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken kap 11 inte bedöms krävas. Diken och trummor utformas och anläggs så att utpekade sumpskogar och våtmarksområden inte riskerar att avvattnas. Erosionsskydd anläggs för att minimera grumling i samband med dikesjusteringar där behov finns. Innan vattnet från vägdiken leds till ett vattendrag bör det där så är möjligt översilas marken. Alléer i Palohuornas och Mukkavaara märks ut och skyddas under byggtiden. Kulturmiljö I samråd med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet görs följande åtgärder: samtliga kilometerstenar och vägvisarstenen mäts in och noteringar av dem som inte går att finna görs. Omkullfallna kilometerstenar reses upp, befintliga fundament används. Trasiga kilometerstenar lagas. Vid behov flyttas kilometerstenar tillsammans med befintliga fundament i samma längdsektion. Kilometerstenarna och vägvisarstenen föreslås synliggöras genom att sly och annan vegetation inom vägområdet som idag skymmer, rensas bort. Länsstyrelsens kulturmiljöenhet har meddelat att en arkeologisk utredning enligt Kulturmiljölagen kap 2 11 ska göras. Rekommendationer för vägen är att behålla vägens plan- och profil, dika varsamt, välja en ljus beläggning samt vårda kilometerstolparna och vägvisarstenen. Rekreation och friluftsliv Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms nödvändiga då de planerade vägåtgärderna bedöms medföra positiva konsekvenser och förutsättningarna för skotertrafik inte förändras. 25

26 Skadeförebyggande åtgärder under byggtiden Ytor som skadas ska efterbehandlas efter färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Där så är möjligt tas markskiktet av innan arbetena påbörjas och lagras för att kunna återanvändas vid efterbehandlingen och slänttäckning. Alléer och solitärträd i Palohuornas och Mukkavaara märks ut och skyddas under byggtiden. Kilometerstenar och vägvisarstenen som berörs av vägåtgärderna märks ut och skyddas under byggtiden. Vid behov flyttas kilometerstenarna. Skyddsåtgärder utförs i samråd med Länsstyrelsen i Norrbottens län. Även okända fornlämningar är skyddade enligt Kulturmiljölagen (1988:950). Om en fornlämning påträffas inom vägplaneområdet skall arbetet omedelbart stoppas, lämningen märkas ut och länsstyrelsen kontaktas. Arbeten i vatten utförs så att minsta möjliga grumling uppstår. För att minska påverkan från grumlande arbeten kan t.ex. sedimentationsfällor, duk eller höbalar användas. Arbetena bör även ske under tidpunkter då effekterna av verksamheten som leder till grumling är minst t.ex. under lågvattenperioder och perioder då fiskvandring ej sker. Arbeten undviks under perioden maj-juni (vårlekande fiskarter) samt under september-oktober (höstlekande fiskarter). Trafikverkets riktlinjer för anläggning av trummor ska följas, TRVK väg (2011:072) och TRVR väg (2011:073). Bullrande arbeten koncentreras så långt som möjligt till dagtid. Om de måste utföras under annan tid på dygnet underrättas boende i god tid. Ristvärden som föreslås av Naturvårdsverket och Socialstyrelsen får inte överskridas annat än undantagsvis. Innan byggentreprenaden påbörjas ska en riskanalys avseende risken för vibrationsskador för närliggande fastigheter göras. Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra kemiska produkter ska inte ske i närheten av vattendrag och sjöar eller inom skyddsområde för Palohuornas vattentäkt. Provtagning av vattenkvaliteten görs i enskilda vattentäkter (brunnar)som ligger inom ett avstånd av 100 m från vägen. Förslag till tillfälliga upplag och etableringsområden, med tillfällig nyttjanderätt för överskottsmassor och vägbyggnadsmaterial, är gjord i vägplanen med hänsyn till rådande mark- och vattenförhållanden. I byggskedet upprättas en anmälan eller tillståndsansökan enligt miljöbalken för denna verksamhet. Upplag och etableringsområden får inte lokaliseras inom skyddsområde för Palohuornas vattentäkt. Ej användbara massor transporteras till av entreprenören anskaffad och bekostad deponi. Användbara schaktmassor används inom projektet som fyllnadsmaterial. 26