Gång- och cykelväg, längs väg 394, Mettä-Dokkas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gång- och cykelväg, längs väg 394, Mettä-Dokkas"

Transkript

1 PLAN- OCH MILJÖBESKRIVNING Gång- och cykelväg, längs väg 394, Mettä-Dokkas Gällivare kommun, Norrbottens län Objekt: , TRV 2014/4034 Datum: GRANSKNINGSHANDLING

2 Dokumenttitel: Plan- och miljöbeskrivning, Gång- och cykelväg, längs väg 394, Mettä-Dokkas Skapat av: Carina Seppelin, ÅF Infrastructure AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2014/4034 Projektnummer: Version: 1.0 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Simon Koskenniemi Uppdragsansvarig: Folke Sandberg, ÅF Infrastructure AB Fotograf: ÅF Distributör: Trafikverket, Box 809, Luleå, telefon:

3 Innehåll 1 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål Nuvarande förhållanden Behov av förändring Ändamål och projektmål Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Eventuellt beslut om tillåtlighet enl 17 kap miljöbalken Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv Tidigare och pågående utredningar och beslut Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) samt val av lokalisering Val av utformning Konsekvenser av förslaget Trafiktekniska konsekvenser Miljökonsekvenser Markanspråk Konsekvenser för pågående markanvändning Påverkan under byggnadstiden Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Genomförande och finansiering Formell hantering Genomförande Finansiering Läsanvisning Miljöbeskrivningen är en inarbetad del planbeskrivningen. De delar som ingår i miljöbeskrivningen är blå i innehållsförteckningen samt i rubriksättning 3

4 Sammanfattning Väg 394 är ett viktigt stråk för skogs- och persontransporter. Vägen fungerar som uppsamlingsled till arbetsplatser och målpunkter för det rörliga friluftslivet. Gång- och cykeltrafiken längs väg 394 förbi Mettä-Dokkas samsas med biltrafiken på den befintliga vägen. Väg 394 är rekommenderad som primär väg för farligt gods. Syftet och målsättningen med projektet är att skapa en gång- och cykelbana med ökad trafiksäkerhet och god tillgänglighet. Alla berörda sakägare ska vara delaktiga i planeringsprocessen och positivt inställda till slutresultatet. Vägprojektet ska anpassas efter de miljöförutsättningar som finns i området. Av två studerade alternativ har Trafikverket i sitt ställningstagande daterat beslutat att gå vidare i vägplaneringsprocessen med det kortare alternativet genom att ta fram en vägplan enligt fyrstegsprincipens Steg 4. Projektet kommer att följa den nya planläggningsprocessen och arbetet kommer att ske enligt planläggningstyp 2, eftersom projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. De planerade åtgärderna omfattar anläggande av en ca 400 meter lång ny gång- och cykelbana från östra utfarten från Mettä-Dokkas till infart till EMMA-skolan. Det valda alternativet är fördelaktigt för att det ansluter till befintlig gång- och cykelväg och bidrar till ett mer sammanhängande gång- och cykelstråk. Alternativet bidrar även till säkrare skolvägar och möjliggör en framtida fortsättning till Leipojärvi. Gång- och cykelbanan utformas med kantstöd och belysning och med en säkrare passage med refug ungefär mitt på vägsträckan. Även busshållplatser anläggs och integreras i gång- och cykelbanan. Hastigheten föreslås sänkas till 60 km/h. Den föreslagna gång- och cykelbanan sträcker sig inom kärnområdet Leipojärvi som är riksintresse för Gällivare sameby. Inga andra riksintresseområden eller Natura områden finns inom eller i nära anslutning till den aktuella vägsträckan. Sammantaget bedöms konsekvenserna för miljön som små då marken som tas i anspråk ligger i direkt anslutning till befintlig väg och natur- och kulturmiljövärden i anslutning till vägen är låga. Inga negativa konsekvenser för möjligheten till fortsatt brukande av skogen eller bedrivande av jordbruk bedöms uppstå. Den nya gång- och cykelbanan bedöms medföra små positiva konsekvenser för friluftslivet då tillgängligheten till närområdet ökar. Tid för byggstart är ännu inte planerad. Projektkostnaden är bedömd till ca 2,1 3,1 Mkr. Varav ca 0,4-0,7 Mkr består av Byggherrens egna kostnader. Kostnadsspannen är antagna med en osäkerhet på ca 20%. 4

5 1 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål 1.1 Nuvarande förhållanden Allmänt Väg 394 sträcker sig från E10 söder om Gällivare österut till väg 395 väster om Pajala. Sträckan genom Mettä-Dokkas ligger mellan Leipojärvi och Dokkas, ca 30 km sydost om Gällivare i Gällivare kommun, Norrbottens län, figur Sträckan genom Mettä-Dokkas saknar idag gång- och cykelbana. De oskyddade trafikanterna är hänvisade till vägen och måste samsas med fordonstrafiken. Den smala vägen saknar vägren. Det i kombination med den höga hastigheten på fordonstrafiken gör att de oskyddade trafikanterna upplever situationen som otrygg. Sedan länge har det funnits önskemål från de boende i byarna om en gång- och cykelförbindelse där detta saknas längs väg 394. Behovet har ökat i takt med att andelen tung trafik med åren har ökat. Figur Översiktskarta. Lantmäteriet, Geodatasamverkan. 5

6 Vägnät och trafik Väg 394 är ett viktigt stråk för skogs- och persontransporter och fungerar som uppsamlingsled till arbetsplatser och målpunkter för det rörliga friluftslivet. Trafikflödet på sträckan var år 2009, 920 fordon per årsmedeldygn (ÅDT), varav 70 tunga fordon. Väg 394 är rekommenderad som primär väg för farligt gods. Den högsta tillåtna hastigheten är 80 km/h. Vägbredden på sträckan är ca 6,5 meter. Belysning följer vägens södra sida. Inget viltstängsel finns längs vägsträckan. Enligt uppgifter från Trafikverket innehåller inte den befintliga vägbeläggningen stenkolstjära. Kollektivtrafik Länstrafiken trafikerar sträckan med 2 turer/riktning/dag måndag till fredag och 1 tur/riktning/dag på lördag, söndag samt helgdag. Det finns hållplatser på båda sidor av väg 394. Olycksstatistik Enligt STRADA (olyckor rapporterade av polis och sjukhus) har det under perioden till skett en svår avsvängningsolycka på väg 394 genom Mettä- Dokkas. Bebyggelse och markanvändning Befolkning och boendemiljö Samlad bebyggelse i Mettä-Dokkas finns längs båda sidor om väg 394 och de flesta av husen är åretruntboende. I området finns även fritidshusbebyggelse. I bygden (med de omgivande byarna) bor ca 500 personer. Målpunkter Många av de boende i området pendlar till Gällivare, Malmberget och Svappavaara. Avståndet till Lappland Airport utanför Gällivare är ca 20 km och till Gällivare järnvägsstation ca 30 km. Byarna Dokkas, Mettä-Dokkas och Leipojärvi är målpunkter i närområdet. Mellan Mettä-Dokkas och Dokkas finns en cirka 2 km lång belyst gång- och cykelbana som ansluter vid skolan. Andra målpunkter för boende i området är skolan och förskolan. I Mettä Dokkas finns EMMA-skolan för barn i förskoleklassen till årskurs 6 och Skogsgläntans förskola. Till skolan kommer även barn från de omkringliggande byarna Alavaara, Ampiaslantto, Dokkas, Leipojärvi, Keskijärvi, Ullatti, Nilavaara och Granhult. Från årskurs 7 har eleverna skolskjuts till Gällivare/Malmberget. 6

7 Även kiosken i Dokkas, fritidsaktiviteter i de olika byarna och längs sjöar och älvar i närheten av vägen är målpunkter i omgivningen. Badplatsen i Leipojärvi är målpunkt för många barn och ungdomar under sommarmånaderna. Rennäring Vid Mettä-Dokkas passerar väg 394 genom kärnområdet Leipojärvi som är av riksintresse för rennäringen. Leipojärvi är kärnområde för Gällivare sameby under framförallt vinterhalvåret och används som vinterbetesland. Söder om väg 394 finns Gällivare samebys trivselland. Báste sameby har flyttled och svår passage över väg 394. Rennäringens intressen redovisas i figur Figur Rennäringens intressen i anslutning till Mettä-Dokkas. Ortofoto Lantmäteriet, Geodatasamverkan. Jordbruk och skogsbruk Skogsbruk finns längs båda sidor av väg 394, men även jordbruk i liten skala utmed vägsträckan. Åker- och ängsmarkmarker finns söder om vägen, se figur Inga odlingslandskap ingår i länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskap. Vattenresurser Vattenskyddsområden finns i Dokkas, cirka 1 km söder om vägen och i Leipojärvi. Inga vattenskyddsområden finns i anslutning till vägen i Mettä-Dokkas. Enligt SGUs brunnsarkiv finns inga brunnar i anslutning till väg 394 genom Mettä-Dokkas. 7

8 Grus-, sand- och bergtäkter Ingen täktverksamhet finns i anslutning till väg 394 i Mettä-Dokkas. Rekreation och friluftsliv Längs vägsträckan finns möjligheter till rekreation- och friluftsaktiviteter. De många små sjöarna och vattendragen i närområdet medför goda möjligheter till bland annat bad, fiske och paddling. Det finns även gott om bärmarker och småvilt i trakterna. Skoterleder finns i närheten av väg 394 genom Mettä-Dokkas. Skoterleden följer kraftledningen söder om vägen och korsar väg 394 mellan Leipojärvi och Mettä-Dokkas. I Mettä-Dokkas har en fritidsförening barnverksamhet. Vid skolan finns fotbollsplan och hockeyrink. Miljöförutsättningar Landskapsbeskrivning Landskapet kring Mettä-Dokkas består av småskaligt naturlandskap med en variation av hus och gårdar, barrskog, mindre odlingsmarker och en liten sjö, Silmäpuoli. Hus och gårdar finns längs vägens södra sida. Dessutom finna några hus och sjön Silmäpuoli, tätt intill vägen längs den norra sidan. Utblickar från vägen över det öppna odlingslandskapet och över sjön finns i de östra delarna av Mettä-Dokkas, se figur Figur Ortofoto över Mettä-Dokkas. Lantmäteriet, Geodatasamverkan. 8

9 Terrängen i området är relativt flack. Längs den aktuella sträckan ligger vägen på låg bank, med något högre terräng på vägens södra sida och lägre terräng på den norra. Mot sjön finns en relativt brant slänt. Direkt väst om avtagsvägen mot Mettä-Dokkas norra del övergår vägen till skärning med höga slänter på sidan av vägen, figur Figur De västra delarna av vägen genom Mettä-Dokkas går i skärning med höga slänter på sidan av vägen. Naturmiljö Vägobjektet ligger i den naturgeografiska regionen 52A, Norra Barrskogs-Lappland med mest barrskog och ett stort inslag av myrar. Sträckan av väg 394 genom Mettä-Dokkas kantas av vegetation relativt nära inpå vägen. Inga vattendrag korsar vägen. Biotopskyddsområde är en form av områdesskydd som kan användas för att skydda små mark- och vattenområden (biotoper) som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som annars är särskilt skyddsvärda. Till exempel öppna diken i jordbrukslandskap omfattas av generellt biotopskydd enligt miljöbalken. Sjöar och vattendrag i området omfattas av generellt strandskydd på 100 meter. Inga vattendrag i anslutning till väg 394 i Mettä-Dokkas finns registrerade i VISS (Vatten Informations System för Sverige) eller omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Inga våtmarksobjekt finns i anslutning till väg 394 genom Mettä-Dokkas. Skogsstyrelsen har inga registrerade naturvärden, biotoper, nyckelbiotoper eller sumpskog i området. Inga fynd av rödlistade eller formellt skyddade arter finns enligt Artportalen. Inga artrika vägkanter finns längs vägen. 9

10 Kulturmiljö Inga fornlämningar, enligt Riksantikvarieämbetets databas Fornsök, eller kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer finns i anslutning till väg 394 i Mettä-Dokkas. Inga områden i anslutning till vägen är utpekade i bevarandeprogrammet för odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Byggnadstekniska förutsättningar Geoteknik Naturlig mark i anslutning till väg 394 genom Mettä-Dokkas utgörs till största del av grusig sandmorän. Mitt på vägsträckan passeras områden där ytliga jordar består av torv med en mäktighet som uppgår till ca 1,5 m. Hydrologi Grundvattenytan, vid väg 394 i Mettä-Dokkas, har mätts på nivån ca 1,5-2,2 m under markytan. Grundvattennivån kan dock förväntas vara högre under vissa årstider. Ledningar Det går luftburna tele- och kraftledningar längs den södra sidan av väg 394 som korsar vägen, figur Det finns ca 700 meter belysning längs södra sidan av väg 394 genom Mettä-Dokkas. Längsgående va-ledningar finns på sidan av väg 394. Korsande VA-ledningar förekommer. Figur Luftburna tele- och kraftledningar korsar väg 394 vid den västra änden av den studerade vägsträckan. Korsningar och anslutningar Längs den aktuella sträckan finns ett antal direktutfarter mot väg

11 1.2 Behov av förändring Trafiksäkerheten längs väg 394 genom Mettä-Dokkas är otillräcklig för de oskyddade trafikanterna. Det saknas gång- och cykelbana och säkra möjligheter för de oskyddade trafikanterna att korsa väg 394. Oskyddade trafikanter är hänvisade till väg 394 utan särskild utrymme för gående och cyklister. Mellan skolan i Mettä-Dokkas och Dokkas finns idag en belyst kommunal gång- och cykelbana längs väg 394 södra sida. Genom att anlägga en gång- och cykelbana genom Mettä-Dokkas med säkrare passage kan de boende utmed väg 394, och framförallt skolbarn, gå tryggt och trafiksäkert längs vägen. Sänkt hastighet till 60 km/h ökar trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna ytterligare. Genom väderskyddade busshållplatser och en säkrare passage av väg 394 ökar kollektivtrafikens attraktivitet. 1.3 Ändamål och projektmål Övergripande mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: Funktionsmål (tillgänglighet) Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa) Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Utformningen, funktionen och användningen ska även bidra till ökad hälsa och till att miljökvalitetsmålen uppnås. Projektmål Projektets övergripande mål är att skapa en gång- och cykelbana med ökad trafiksäkerhet och god tillgänglighet året om med bibehållet vägkapital. Målet är även att alla berörda och sakägarna ska vara delaktiga i planeringsprocessen och positivt inställda till slutresultatet. Vägprojektet ska anpassas efter de miljöförutsättningar som finns i området genom en god gestaltning. 1.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Inte relevant i denna vägplan. 1.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enl 17 kap miljöbalken Inte aktuellt i detta projekt. 11

12 1.6 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Inga Natura 2000-områden finns inom eller i nära anslutning till den aktuella vägsträckan genom Mettä-Dokkas. Följande riksintressen enligt miljöbalken finns i anslutning till den aktuella vägsträckan: Rennäring, 3 kap. 5 miljöbalken. Kärnområdet Leipojärvi som är riksintresse för Gällivare sameby 1.7 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Miljöbalken Miljöbalken ska tillämpas så att: människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens: bevisbörderegeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, bästa möjliga teknik, produktvalsprincipen, hushållnings- och kretsloppsprinciperna och lokaliseringsprincipen. Projektet kommer att bedrivas så att miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls. Hänsynsreglerna bedöms uppfyllas genom att en vägplan inklusive miljöbeskrivning upprättas. Projekteringen och miljöbeskrivningen har gjorts av erfarna projektörer och handläggare och följer gällande normer och krav. Kunskap från tidigare upprättad förstudie och samråd har tagits till vara och getts möjlighet att påverka projektet. Förbättringsåtgärderna görs i nära anslutning till befintlig väg. Schaktade massor eftersträvas att användas i projektet. I första hand nyttjas miljövänliga produkter och arbetsmetoder. Miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De nationella miljömålen har anpassats och formulerats till regionala miljömål. För utförligare beskrivning av de regionala miljömålen hänvisas till 12

13 Nationella och regionala miljömål omfattar: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv I detta projekt berörs främst målen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Inget av målen bedöms motverkas för att de markintrång som har bedömts vara nödvändiga har så långt som möjligt minimerats. Vidare vidtas försiktighet så att påverkan på omgivande miljöer ska bli så liten som möjligt. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken 5 kap. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer: Föroreningar i utomhusluft Omgivningsbuller Fisk- och musselvatten Vattenförekomster Inga vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormerna för fisk- eller musselvatten eller vattenförekomster finns i anslutning till den studerade vägsträckan. Normerna för utomhusluft och buller bedöms inte överskridas på denna vägsträcka p.g.a. låg trafikmängd. 1.8 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning Ingen samhällsekonomisk bedömning har gjorts. 13

14 2 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 2.1 Tidigare och pågående utredningar och beslut Planläggningsprocessen Från och med 1 januari 2013 gäller en ny infrastrukturlagstiftning. Syftet med den nya planläggningsprocessen är att få en sammanhållen, effektivare och smidigare process. Det innebär att de tre tidigare skedena förstudie, vägutredning och arbetsplan ersätts av en ny sammanhängande planläggningsprocess. Projektet för gång- och cykelväg i Mettä-Dockas påbörjades enligt den planeringsprocess som gällde fram till Det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet sker enligt den nya planläggningsprocessen. Arbetet kommer att ske enligt planläggningstyp 2, d.v.s. en vägplan med miljöbeskrivning tas fram (för projektet som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och inte omfattas av krav på miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens 6 kapitel). I det fortsatta arbetet ska vägplanen kungöras för granskning och godkännas av Länsstyrelsen. Förstudie För planering av vägsystemet har Trafikverket utarbetat en metod, den s.k. Fyrstegsprincipen som prövar alternativa lösningsförslag i olika nivåer. Åtgärder studeras enligt: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Påverkan av transportbehovet och valet av färdsätt Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Förbättringar och mindre ombyggnader Nyinvesteringar och större ombyggnader En förstudie, som visar två olika alternativ för gång- och cykelväg för sträckan mellan Mettä-Dokkas och Leipojärvi, har upprättats. Ett kort alternativ där gång- och cykelvägen förlängs inom Mettä-Dokkas by och ett långt alternativ där gång- och cykelvägen förlängs hela sträckan mellan Mettä-Dokkas och avtagsvägen till Leipojärvi. Förstudien har utgjort underlag för de inledande samråden och länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Norrbottens län har med stöd av 6 kap. 5 miljöbalken beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I Förstudie beslutshandling daterad , för sträckan mellan Mettä-Dokkas och Leipojärvi har Trafikverket i sitt ställningstagande daterat beslutat att gå vidare i vägplaneringsprocessen genom att ta fram en vägplan enligt fyrstegsprincipens Steg 4. 14

15 Eftersom det finns begränsad mängd pengar avsatta för gång- och cykelåtgärder på det statliga vägnätet så saknas det finansiering för hela sträckan till Leipojärvi. Trafikverket har därför beslutat att driva det kortare alternativet vidare i vägplaneringsprocessen. Gång- och cykelåtgärden i Mettä-Dokkas är namngiven i länstransportplanen för Norrbottens län , som ett tänkbart tillkommande objekt. 2.2 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) samt val av lokalisering Ingen åtgärdsvalstudie har genomförts i detta projekt. Alternativa lösningar har studerats både i förstudieskedet och i vägplaneskedet. Valda åtgärder har fokuserat på trafiksäkerhetshöjande åtgärder för oskyddade trafikanter enligt förstudien. Åtgärderna är ny gång- och cykelbana, passage för oskyddade trafikanter med avsmalning av vägen genom refug samt tydligare busshållplatser. Det i förstudien studerade korta alternativet är fördelaktigt för att det ansluter till befintlig gång- och cykelväg vid skolan och bidrar till ett mer sammanhängande gångoch cykelstråk. Vidare gör alternativet skolvägarna samt vägar för promenader och cykling säkrare i Mettä-Dokkas. Alternativet gör det även möjligt att i framtiden ansluta en fortsättning av gång- och cykelvägen hela vägen till Leipojärvi. 2.3 Val av utformning Referensstandard och typsektion Vid utformning av vägförslaget har det utgåtts från en referenshastighet på 60 km/h längs sträckan där ny gång- och cykelbana anläggs. På sträckan km 0/062 0/405 längs väg 394 anläggs en gång- och cykelbana med bredden 2,5 m. Gång- och cykelbanan avskiljs från vägbanan med kantstöd. Gång- och cykelbana utförs med en belagd bredd av 2,5 m. En stödremsa av grus med bredden 0,25 m utförs utanför den belagda delen. En gångpassage med bredden 3,5 m och 2,5 m bred mittrefug föreslås i ca km 0/190. Gångpassagen tillgänglighetsanpassas i form av tydlig gräns mellan gångbana och cykelbana som förstås och uppfattas av seende, synsvaga och blinda. Utformningen anpassas till behoven hos synsvaga och rörelsehindrade även genom att en del utförs i nivå med vägbanan och en del utförs med sänkt kantsten och kontrastmarkering. Vid gångpassagen breddas befintliga körfält inklusive vägren till 3,75 m för att uppfylla krav för minsta bredd mellan kantstenar med avseende på driftsynpunkt. Befintliga parkeringsfickor byggs om och anpassas till busshållplatser. Kantstöd vid busshållplats utformas med 17 cm kantsten samt taktilt och visuellt ledstråk utmed hela plattformslängden samt vid påstigningspunkt. Busshållplatser planeras med en yta för möjligt väderskydd. Se även plankarta 101T0201 och typsektion 101T0401. Plan och profilstandard Ny gång och cykelbana följer befintlig väg i plan och profil. Se plankarta 101T

16 Korsningar och anslutningar Ingen förändring av befintliga korsningar och anslutningar kommer att ske. Enskilda anslutningar Ingen förändring av befintliga enskilda anslutningar kommer att ske. Väg- och utloppsdiken Diken kommer att flyttas på de sträckor där gång- och cykelbana anläggs och där väg 394 breddas. Övriga diken längs väg 394 inom vägplanen kommer att rensas. Trummor/avvattning I huvudsak kommer avvattning från vägen att ske genom avrinning till befintliga diken. Dock kommer en ny dagvattenbrunn att behövas vid ca km 0/305. Vatten från ny dagvattenbrunn leds ut genom en tät ledning till befintligt dike. En översyn av befintliga väg- och sidotrummor utförs i bygghandlingsskedet så att en funktionell avvattning uppnås. Befintliga väg- och sidotrummor förlängs på grund av den tillkommande gångoch cykelbanan. Beläggning Ny gång- och cykelbana skall beläggas. Belysning Befintlig belysning längs högra sidan om väg 394 justeras med avseende på den nya gång och cykelbanan. Nya belysningspunkter kompletteras på vänster sida om ny gångoch cykelbana på sträckan ca km 0/065 0/200. Passagen tydliggörs med extra belysning. Skyltar Trafikskyltar med tillhörande stolpar ses över i erforderlig omfattning så att de är aktuella för rådande förhållanden och övriga trafikregler. Detta utförs i bygghandlingsskedet. Skyltning kommer att ske enligt vägmärkesförordningen. Vägmarkering Vägmarkeringar utförs enligt krav i VGU. Jord- och luftledningar Markförlagda el- och teleledningar kan komma att påverkas av gång- och cykelbanan. I nästa skede, bygghandlingsskedet redovisas eventuella åtgärder för att skydda och fortsättningsvis upprätthålla ledningarnas funktion. 16

17 3 Konsekvenser av förslaget 3.1 Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att de transportpolitiska målen uppfylls: Vägåtgärderna förbättrar framkomligheten och tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna utan att försämra för fordonstrafiken. Vägåtgärderna medför därmed att näringslivets behov av vägen tillgodoses. En gång- och cykelbana ökar trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna längs vägen. Vägåtgärderna görs i nära anslutning till befintlig väg så att markintrång och ingrepp i naturmiljön minimeras. Tillgängligheten och användbarheten förbättras för alla oskyddade trafikanter genom att utformningen av passagen och hållplatserna anpassas till behoven hos synsvaga och rörelsehindrade. Överensstämmelse med projektmålen Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att projektmålen uppfylls genom att de planerade åtgärderna förbättrar tillgängligheten, framkomligheten och trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. Framkomligheten för fordonstrafiken kommer endast att påverkas marginellt genom sänkt hastighet. De boende och andra berörda har kunnat vara delaktiga i planeringsprocessen och komma med sina synpunkter under genomförda samråd. Restid/komfort Sänkning av hastigheten bedöms påverka restiden för fordonstrafiken marginellt. Framkomlighet Vägåtgärderna förbättrar framkomligheten och tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna utan att försämra för fordonstrafiken. Vägåtgärderna medför även att näringslivets behov av vägen tillgodoses. Kapacitet Vägåtgärderna innebär ingen förändring av trafikmängder. Bytespunkter med koppling till andra transportsystem Tillgängligheten för kollektivtrafiken ökar genom anläggande av busshållplatser med yta för möjligt väderskydd i anslutning till gång- och cykelbanan. Trafiksäkerhet En ny gång- och cykelbana med trafiksäkra passager ger en ökad trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna längs vägen. En tydligare passage, med förstärkt belysning vid passagen och utformning av busshållplatser gör fordonstrafiken uppmärksamma på att ett samhälle passeras och 17

18 bidrar till sänkt hastighet bland bil- och lastbilstrafikanter. Även en mindre sidoförskjutning av körfälten bidrar till minskad hastighet. Tillsammans med sänkt högsta tillåtna hastighet på sträckan bidrar åtgärdena till ökad trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna vid passage av väg Miljökonsekvenser Miljöbeskrivningens avgränsning Miljöbeskrivningen ska belysa de konsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av planerad, ca 400 meter lång, gång- och cykelbana. I miljöbeskrivningen redovisas även de åtgärder som Trafikverket avser att utföra för att minimera konsekvenserna. Med utgångspunkt från de begränsade åtgärderna som planeras bedöms det huvudsakliga influensområdet vara i nära anslutning till befintligt vägområde. Miljöbeskrivningens ungefärliga geografiska avgränsning redovisas på karta i figur Figur Miljöbeskrivningens ungefärliga geografiska avgränsning markerad med rött. Ortofoto Lantmäteriet, Geodatasamverkan. Väsentliga miljöaspekter Miljöbeskrivningen följer miljöbalkens 6 kap avseende redovisningar av de uppgifter som krävs för att bedöma projektets huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser. Särskilt viktiga intressen att bedöma och beskriva i detta projekt är rennäring, landskapsbild, bebyggelsemiljöer och konsekvenser under byggtiden. Vägåtgärderna innebär ingen förändring av trafikmängder varför utsläpp till luft, buller och vibrationer behandlas mer översiktligt. Nollalternativet Effekter och konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. Ett nollalternativ innebär ingen förändring, dvs. ingen gång- och cykelbana anläggs. 18

19 Metodik - bedömning av konsekvenser Syfte. Miljöbeskrivningen ska redovisa uppgifter om områden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken samt miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. 3 miljöbalken samt skyddade områden och arter enligt 7 och 8 kap. miljöbalken och kulturminneslagen. Process. För ett projekt där Länsstyrelsen beslutat att projektet ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbeskrivning för vägplan upprättas som ej behöver godkännas av Länsstyrelsen. Metod. En bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets, eller störningens, omfattning. Där inte annat anges avses negativ konsekvens. Positiva konsekvenser lyfts fram och tydliggörs. Den begränsade skalan i bedömningarna gör att mindre skillnader inte alltid framgår. Varje bedömningsgrad får också ett stort omfång. Observera att begreppet stor saknar tak medan liten slutar vid inget eller försumbar. I löptexten kan andra ord för bedömning användas till exempel försumbara, ringa, minst, mindre, små, begränsad eller störst för att öka läsbarheten. Tabell 1 Bedömningsskala för konsekvenser. Ingreppets/störningens omfattning Intressets värde Stor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattning Högt värde Stor konsekvens Måttlig Stor konsekvens Måttlig konsekvens Måttligt värde Måttlig Stor konsekvens Måttlig konsekvens Liten Måttlig konsekvens Lågt värde Måttlig konsekvens Liten Måttlig konsekvens Liten konsekvens Begrepp. I miljöbeskrivningen används olika begrepp varav följande är av vikt att förklara för läsförståelsen. Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, till exempel att den nya vägen går i skärning som innebär lägre grundvattennivå. Effekten är den förändring av miljökvaliteter som uppstår där vägen dras fram, till exempel sättningar på byggnader eller sinande brunnar. Konsekvens är en värdering av effekten med hänsyn till vad den betyder för olika intressen, till exempel skador på byggnader eller att ett antal hushåll måste hämta sitt vatten i en annan brunn. För att undvika eller för att minimera negativa konsekvenser kan olika skyddsåtgärder utföras, till exempel stabilisering av husgrunden innan skadan uppkommer eller att brunnen grävs djupare. 19

20 Hälsa och säkerhet Eftersom anläggande av en ny gång- och cykelbana inte är att betrakta som väsentlig ombyggnad ska riktvärden för befintliga miljöer ska gälla. För närvarande utför Trafikverket bullerskyddsåtgärder för boende längs lågtrafikerade statliga vägar som bedöms vara värst utsatta. För att trafikverket ska göra en åtgärd krävs något av följande kriterier ska uppfyllas: ekvivalent ljudnivå är över 40 db(a) inomhus de maximala ljudnivåerna är högre än 55 db(a) inomhus fler än fem gånger per natt ekvivalent ljudnivå är över 70 db(a) vid en uteplats. Med befintlig trafikmängd bedöms inga boendemiljöer i närheten av vägen beröras av ekvivalenta ljudnivåer överstigande 40 db(a) inomhus. Antalet passager nattetid som ger maximal ljudnivå över 55 db(a) inomhus för närliggande bostadshus bedöms vara färre än fem varför bullerskyddsåtgärder inte krävs. En sänkning av hastighet ger en sänkning av ljudnivån. Planerad gång- och cykelbana innebär inget överskridande av miljökvalitetsnormer eller riktvärden för buller. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå. Idag finns inga kända problem med störande eller skadliga vibrationer för människor och byggnader längs vägsträckan. Den planerade åtgärden innebär ingen förändring av vibrationsförhållanden längs vägen. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå. Den planerade åtgärden innebär ingen ökning av mängden trafik eller utsläppen till luft. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft berörs men bedöms inte överskridas. Vissa positiva miljöeffekter kan väntas då alternativet ökar möjligheten att cykla och gå längs sträckan. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå. Åtgärderna medför sammantaget positiva konsekvenser för människors hälsa och säkerhet då trafiksäkerheten förbättras och bullret minskar. Natur- och kulturmiljö Landskapsbild Anläggning av en gång- och cykelbana innebär att vägrummet breddas, men eftersom det endast handlar om några meter kommer kontakten mot det kringliggande landskapet inte att påverkas nämnvärt. Viss gallring vid sjön Silmäpuoli ger bättre och tydligare utblickar från vägen över vattenytan. Gång- och cykelbanan placeras synlig längs vägen och belyses, vilket bidrar till att ökad uppmärksamhet riktas mot att en by passeras. Det nya vägområdet tar mark i anspråk i liten omfattning. Konsekvenserna bedöms sammantaget som små. 20

21 Naturmiljö Längs vägsträckan berörs inga naturmiljöer av riksintresse, Natura 2000-områden eller andra skyddade områden. Inga områden som omfattas av generellt biotopskydd enligt miljöbalken t.ex. öppna diken i jordbruksmark berörs. Inga våtmarksobjekt, inga registrerade naturvärden, biotoper, nyckelbiotoper eller sumpskog berörs. Inte heller några artrika vägkanter, fynd av rödlistade eller formellt skyddade arter enligt Artportalen berörs av planerad gång- och cykelbana. Föreslagna åtgärder innebär att ny mark måste tas i anspråk. Ny gång- och cykelbana medför intrång på omgivande mark. Då naturvärdena i vägens närområde är låga, bedöms ingen påtaglig skada uppkomma. Förhållandena för växt och djurliv ändras inte långsiktigt på platsen. Projektet bedöms inte påverka de ekologiska förutsättningarna i sjön Silmäpuoli. Inga konsekvenser för skyddade områden uppstår. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön som ringa. Kulturmiljö Inga kända forn- och kulturlämningar berörs. Ingen påverkan och inga konsekvenser för kulturmiljön. Hushållning med naturresurser Inget vattenskyddsområde berörs av den nya gång- och cykelbanan. Naturresurser i form av material för genomförande av projektet (bärlager, förstärkningslager och slitlager) kommer att tas i anspråk. Inga grus-, sand- och bergtäkter eller naturgrusförekomster finns längs vägsträckan, varför inga negativa konsekvenser uppstår. Det finns inga uppgifter om förorenade massor inom vägområdet. Enligt uppgifter från Trafikverket innehåller inte den befintliga vägbeläggningen, på väg 394 genom Mettä- Dokkas, stenkolstjära. 3.3 Markanspråk Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen, utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 2. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om vägen. I skogsmark är kantremsan 2,0 m utanför släntkrön respektive släntfot. Vid åkermark är kantremsan 0,5 m. Kantremsan behövs för att underlätta framtida drift och underhåll av väganordningar såsom t.ex. diken, slänter och trummor. På plankarta framgår befintligt och nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningen, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Tillkommande vägområde för allmän väg enligt denna vägplan omfattar ca 1500 m 2. 21

22 Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får väghållaren tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkt för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet, med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättning avgörs i domstol. Väghållningsansvar för allmänna vägar Inom det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna vägnätet. Ingen förändring av väghållaransvaret är aktuellt i projektet då planerade åtgärder utförs på befintlig väg. Vägområde inom detaljplan Denna vägplan berör ingen detaljplan. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt I denna vägplan förekommer ingen inskränkt vägrätt. Område med tillfällig nyttjanderätt I vägplanen föreslås att ca 2280 m 2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Detta område har markerats på plankartan. Området kommer att användas som etableringssyta, upplag. Nyttjanderätten skall gälla under byggnadstiden till och med godkänd slutbesiktning av projektet i sin helhet. Marken kommer att återställas innan den återlämnas. Övrigt område Områden för enskild väg ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av enskilda vägnätet hanteras via ersättningsförhandlingar samt av lantmäterimyndigheten när väghållningsmyndigheten söker förrättning enligt anläggningslagen. Inget område för enskild väg är aktuellt i vägplanen. 22

23 3.4 Konsekvenser för pågående markanvändning Jord- och skogsbruk Enligt miljöbalkens 3 kapitel 4 är jord- och skogsbruk näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Markerna i anslutning till vägen består av både skogs- och jordbruksmark. Mark som tas i anspråk består i huvudsak av skogsmark. Inga negativa konsekvenser för möjligheten till fortsatt brukande av skogen eller bedrivande av jordbruk bedöms uppstå. Ny mark tas i anspråk endast i nära anslutning till befintlig väg. De befintliga anslutningarna till fastigheter behålls. Rennäring De föreslagna åtgärderna innebär mycket liten påverkan på verksamheten. Några bestående negativa konsekvenser för rennäringens bedrivande bedöms inte uppstå, eftersom ny mark endast tas i anspråk i direkt anslutning till befintlig väg. Rekreation och friluftsliv Den nya gång- och cykelbanan bedöms medföra små positiva konsekvenser för friluftslivet då tillgängligheten till närområdet ökar. Sjöar och vattendrag i området omfattas av generellt strandskydd på 100 meter enligt miljöbalken. Strandskyddets syften vid berörda sjöar uppfylls även fortsättningsvis då allmänhetens tillgång till strandområden inte förändras p.g.a. planerade vägåtgärder. 3.5 Påverkan under byggnadstiden Under byggtiden kan vägarbeten komma att orsaka störningar av varierande slag som damning, buller och byggtrafik med maskiner på och i anslutning till väg 394. Vägen kommer att vara öppen för trafik under hela byggskedet men försämrad framkomlighet kan periodvis råda. Trafikverket ställer krav på att entreprenörerna följer de regler för kvalitetssäkring, miljöhänsyn och trafiksäkerhet för entreprenader som finns. Byggskedets miljöhänsyn regleras i en separat miljöplan som tas fram i bygghandlingsskedet. 3.6 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Markintrång minimeras och de befintliga anslutningarna till fastigheter behålls. Arbeten utförs inom vägplanens föreslagna gränser och försiktighetsåtgärder vidtas för att inte störa närliggande miljö, flora och fauna. Vägåtgärderna utförs så att de harmonierar väl med omkringliggande landskap. Befintlig vegetation skall bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Ytor inom vägområdet som skadas återställs efter arbetenas färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Marken iordningställs så att en naturlig 23

24 etablering av vegetation kan ske. Där så är möjligt tas markskiktet av innan arbeten påbörjas och lagras för att kunna återanvändas vid efterbehandlingen. Gång- och cykelbanans sidoområden i odlingslandskap ska täckas med jord från intilliggande ängsmark för spontan etablering av ängsväxter. Även okända fornlämningar är skyddade i Lag om kulturminnen m.m. (KML, 1988:950). Om en fornlämning påträffas inom vägplaneområdet skall arbetet omedelbart stoppas, lämningen märkas ut och länsstyrelsen kontaktas. Bullrande arbeten nära bostäder koncentreras så långt som möjligt till dagtid. Om de måste utföras annan tid på dygnet underrättas boende i god tid. De riktvärden för ljudnivåer från byggarbetsplatser som föreslås av Naturvårdsverket och Socialstyrelsen får inte överskridas annat än undantagsvis. Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra kemiska produkter ska inte ske i närheten av vattendrag. Användbara schaktmassor används inom projektet som fyllnadsmaterial. Val av täkter m.m. till byggnadsmaterial ska göras med hänsyn till lokal miljö samt med strävan att minimera masstransporterna. Ej användbara överskottsmassor transporteras till av entreprenören anskaffad och bekostad deponi. Förslag till tillfälligt upplag, med tillfällig nyttjanderätt för överskottsmassor och vägbyggnadsmaterial, är gjord i vägplanen med hänsyn till rådande mark- och vattenförhållanden. I byggskedet upprättas en anmälan eller tillståndsansökan enligt miljöbalken för denna verksamhet. Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att inte nedskräpning och förorening uppstår. Gällivare kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas. Om massor som innehåller föroreningar upptäcks under byggskedet ska tillsynsmyndigheten underrättas. Påträffas massor som innehåller tjärhaltiga föroreningar under byggtiden ska dessa hanteras enligt trafikverkets riktlinjer. 4 Genomförande och finansiering 4.1 Formell hantering Fastställelseprövning Hur vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i väglagen. Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på vägplanen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. 24

25 De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar vägplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny kungörelse behöva göras. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Vägplanen och utlåtande översänds till länsstyrelsen för yttrande. Därefter begärs fastställelse av vägplanen hos Trafikverket. Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelseprövningen innebär en helhetsbedömning av vägens samtliga konsekvenser och en prövning av hur de planmässiga avvägningarna mellan olika allmänna och enskilda intressen har gjorts. Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de eventuella villkor som tas upp i beslutet. Även den formella hanteringen av vägplanen granskas. Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Om beslut tas att fastställa vägplanen kommer detta att kungöras. Beslutet kan överklagas till Regeringen. Ett beslut att fastställa en vägplan upphör att gälla fem år efter det år då beslutet fick laga kraft om inte vägens sträckning blivit tydligt utmärkt på marken och vägbygget har påbörjats. I vägplanen prövas inte enskilda vägar och brukningsvägar enligt väglagen utan dessa kommer att behandlas genom överenskommelser med berörda markägare vid ett senare tillfälle, eller genom förrättning enligt anläggningslagen. Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Om behov av tillfällig nyttjanderätt redovisats i vägplanen Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väg anordning läggs fast. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Den slutliga ersättningen för mark som tas i anspråk räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Kommunala planer 25

26 För området gäller Gällivare kommuns översiktsplan, antagen Den gällande översiktsplanen är inaktuell och arbete med framtagning av en ny översiktsplan pågår. Inga detaljplaner finns i anslutning till väg 394 i Mettä-Dokkas. 4.2 Genomförande Fastställd vägplan beräknas erhållas tidigast Tid för byggstart är ännu inte planerad. Bygghandling upprättas med den fastställda vägplanen som grund. Dispenser och tillstånd Följande prövningar kan bli aktuella i och söks i sådana fall av entreprenör: Uppläggning och deponering av massor och avfall kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken 9 kap. För avfallsmängder mellan 10 och ton är verksamheten anmälningspliktig. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen. Anläggning för mellanlagring av avfall, vägbyggnadsmaterial till exempel jord, sten och torv. Tillstånd krävs om avfall skall lagras högst tre år innan det återvinns eller behandlas och om mängden som mellanlagras vid enstaka tillfällen är större än ton. Tillstånd krävs även för att transportera massor och avfall. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen i Norrbottens län. Anläggning för stenkrossning, makadamtvätt och tillverkning av asfalt kräver enligt miljöbalken anmälan till miljönämnden. Produktion Trafiken längs väg 394 skall fortgå under byggtiden. Riskerna för trafikolyckor är störst där byggtrafik använder befintlig väg. Risk för påkörning av vägarbetare är förhöjd vid partier där arbeten bedrivs. Inskränkningar i hastighet, tillfälliga trafikanordningar, med t.ex. signalreglering för stopp och trafik i ett körfält, kan bli aktuellt under byggskedet. Under byggskedet kommer väg 394 att belastas av trafik i form av arbetsfordon som också orsakar utsläpp till luft. En stor del av det vägbyggnadsmaterial som erfordras kommer att behöva transporteras till området från omgivande täkter. Under byggtiden kan damning som orsakas av arbetsmaskiner vid schaktning, materialhantering och övriga transporter uppkomma. Vid problem med damning ska förebyggande åtgärder i form av vattning eller saltning genomföras. I byggskedet upprättas trafikanordningsplaner och arbetsmiljöplaner av entreprenören. Information till närboende och allmänhet ska ske i god tid innan arbetet påbörjas. 4.3 Finansiering Projektkostnaden är bedömd till ca 2,1 3,1 Mkr. Varav ca 0,4-0,7 Mkr består utav Byggherrens egna kostnader. Kostnadsspannen är antagna med en osäkerhet på ca 20%. 26

27 Luleå Simon Koskenniemi 27

28 Trafikverket, Box 809, Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Telefon: , Texttelefon:

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

Gång- och cykelväg mellan Bäckaskog och Gualöv

Gång- och cykelväg mellan Bäckaskog och Gualöv GRANSKNINGSHANDLING Gång- och cykelväg mellan Bäckaskog och Gualöv Kristianstad kommun och Bromölla kommun, Skåne län Plan- och miljöbeskrivning 2014-11-10 Projektnummer: 133719 Dokumenttitel: Granskningshandling,

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG Väg E14, stigningsfält i Rännbergsbacken Åre kommun, Jämtlands län. Vägplan 2015-08-25 Projektnummer: 150208

SAMRÅDSUNDERLAG Väg E14, stigningsfält i Rännbergsbacken Åre kommun, Jämtlands län. Vägplan 2015-08-25 Projektnummer: 150208 SAMRÅDSUNDERLAG Väg E14, stigningsfält i Rännbergsbacken Åre kommun, Jämtlands län Vägplan 2015-08-25 Projektnummer: 150208 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Trafikverket Postadress: Trafikverket,

Läs mer

Förstudie. Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING 2010-07-09 Objektsnummer: 83158970

Förstudie. Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING 2010-07-09 Objektsnummer: 83158970 Förstudie Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING 2010-07-09 Objektsnummer: 83158970 Projektgrupp: Trafikverket: Lars-Erik Håkansson Projektledare Trafikverket

Läs mer

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: 4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats: 3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning

Läs mer

Väg 46 Cirkulationsplats vid Ålleberg center

Väg 46 Cirkulationsplats vid Ålleberg center SAMRÅDSUNDERLAG Väg 46 Cirkulationsplats vid Ålleberg center Falköpings kommun, Västra Götalands län Vägplan, 2013-12-13 Projektnummer: 138960 Dokumenttitel: Samrådsunderlag, Väg 46, Cirkulationsplats

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

Arbetsplanens Beskrivning VÄG 1195, KARÖSUNDET. Östhammars Kommun, Uppsala Län. SAMRÅDSHANDLING 2011-09-29 Projektnummer: 863397

Arbetsplanens Beskrivning VÄG 1195, KARÖSUNDET. Östhammars Kommun, Uppsala Län. SAMRÅDSHANDLING 2011-09-29 Projektnummer: 863397 Arbetsplanens Beskrivning VÄG 1195, KARÖSUNDET Östhammars Kommun, Uppsala Län SAMRÅDSHANDLING 2011-09-29 Projektnummer: 863397 Dokumenttitel: Arbetsplanens Beskrivning Skapat av: Rickard Sundström Dokumentdatum:

Läs mer

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. Tillgänglighet I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. De föreslagna åtgärderna i alternativ B och C ger överlag fortsatt god tillgänglighet till bostäder,

Läs mer

Väg 942 Anslutning vid Mariedal, i Kungsbacka kommun Objektnr 85331260 FÖRSTUDIE Beslutshandling 2010-03-29

Väg 942 Anslutning vid Mariedal, i Kungsbacka kommun Objektnr 85331260 FÖRSTUDIE Beslutshandling 2010-03-29 Väg 942 Anslutning vid Mariedal, i Kungsbacka kommun Objektnr 85331260 FÖRSTUDIE Beslutshandling 2010-03-29 Objektdata Vägnr: 942 Vägnamn: Gathes väg Objektnamn: Väg 942, Anslutning vid Mariedal i Kungsbacka

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING. Väg 301 Furudal. Gång-och cykelväg Rättviks kommun, Dalarnas län. Vägplanbeskrivning 2015-01-22 Projektnummer: 132 830

GRANSKNINGSHANDLING. Väg 301 Furudal. Gång-och cykelväg Rättviks kommun, Dalarnas län. Vägplanbeskrivning 2015-01-22 Projektnummer: 132 830 GRANSKNINGSHANDLING Väg 301 Furudal Gång-och cykelväg Rättviks kommun, Dalarnas län Vägplanbeskrivning 2015-01-22 Projektnummer: 132 830 Dokumenttitel: Väg 301 Furudal, Gång- och cykelväg. Skapat av: EQC

Läs mer

Gång- och cykelväg Västanvik Karlsarvet längs väg 938, delen Mejeriplan (Matsolles gattu) Jobs boden (Iluvägen) Leksands kommun, Dalarnas län

Gång- och cykelväg Västanvik Karlsarvet längs väg 938, delen Mejeriplan (Matsolles gattu) Jobs boden (Iluvägen) Leksands kommun, Dalarnas län Uppdragsnr: 10170215 GRANSKNINGSHANDLING Gång- och cykelväg Västanvik Karlsarvet längs väg 938, delen Mejeriplan (Matsolles gattu) Jobs boden (Iluvägen) Leksands kommun, Dalarnas län Vägplanbeskrivning

Läs mer

Korsning väg 83/696 Järvsö

Korsning väg 83/696 Järvsö SAMRÅDSUNDERLAG Korsning väg 83/696 Järvsö Ljusdals kommun, Gävleborgs län Vägplan 2015-05-20 Projektnummer: 143999 Dokumenttitel: Korsning väg 83/696 Järvsö Skapat av: Sweco Dokumentdatum: 2015-05-20

Läs mer

Väg 1758 bro över Nolån

Väg 1758 bro över Nolån ARBETSPLAN BESKRIVNING Väg 1758 bro över Nolån 2012-04-18 Objektnr: 5815211 Objektdata Vägnr: 1758 Vägnamn: Objektnamn: Objektnr: 5815211 Kommun: Län: Dokumentdata Titel: Bollebygd Töllsjövägen Väg 1758

Läs mer

Samrådsmöte. Väg 2012, GC-väg Sjuntorp Glösemosse

Samrådsmöte. Väg 2012, GC-väg Sjuntorp Glösemosse Samrådsmöte Väg 2012, GC-väg Sjuntorp Glösemosse Dagordning 1. Presentation av oss från Trafikverket och Sweco 2. Syfte med dagens möte 3. Bakgrund till projektet 4. Vägplaneringsprocessen 5. Förutsättningar

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13

Läs mer

Väg E20 delen förbi Hova

Väg E20 delen förbi Hova VÄGPLAN Väg E20 delen förbi Hova Gullspångs kommun, Västra Götalands län Samrådsredogörelse 2014-05-23 Projektnummer: V85631195 Dokumenttitel: Samrådsredogörelse - Vägplan för E20 förbi Hova Skapat av:

Läs mer

Rastplats Skuleberget vid E4

Rastplats Skuleberget vid E4 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Rastplats Skuleberget vid E4 Kramfors kommun, Västernorrlands län Vägplan, 2015-09-15 Projektnummer: 142420 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev 1.0 Trafikverket Postadress: Box 186,

Läs mer

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING ANTAGANDEHANDLING Dnr 152/08 Stadsbyggnadskontoret Handläggare Jan Kristoferson Tel: 031 315 14 21 Mailadress: jan.kristoferson@molndal.se Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01 KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell

Läs mer

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

7.5 Rekreation och friluftsliv

7.5 Rekreation och friluftsliv Figur 7.4. Utsikt över Indalsälven från Kävstabron. 7.5 Rekreation och friluftsliv Indalsälvens dalgång, se figur 7.4, är klassad som riksintresse för friluftslivet. Detta område berör hela den norra halvan

Läs mer

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR 3.1 Riksväg 68 Av alternativen från förstudien har tre korridorer valts att gå vidare att studeras närmare i den fortsatta planeringsprocessen. Alternativen Genom Fors

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Väg 13, Ystad Ängelholm, delen Hedeskoga Sövestad, gång- och cykelväg

Väg 13, Ystad Ängelholm, delen Hedeskoga Sövestad, gång- och cykelväg SAMRÅDSUNDERLAG Väg 13, Ystad Ängelholm, delen Hedeskoga Sövestad, gång- och cykelväg Ystad kommun, Skåne län Vägplan, 2015-06-02 Projektnummer: 144882 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Trafikverket

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar

Läs mer

Väg 954, Guntoftavägen, gång- och cykelväg

Väg 954, Guntoftavägen, gång- och cykelväg PM Ändringar efter granskning av vägplan Väg 954, Guntoftavägen, gång- och cykelväg Kungsbacka kommun, Hallands Län Vägplan, 2015-03-31 Projektnummer: 108130 TMALL 0093 PM ändringar efter granskning av

Läs mer

E6.21 Lundbyleden, delen Brantingmotet Ringömotet. Samråd December 2014 januari 2015

E6.21 Lundbyleden, delen Brantingmotet Ringömotet. Samråd December 2014 januari 2015 E6.21 Lundbyleden, delen Brantingmotet Ringömotet Samråd December 2014 januari 2015 Vägplan ger markåtkomst för vägen Planläggning Åtgärdsval Utredningsarbete VAR ska den nya vägen gå och HUR ska den utformas

Läs mer

FASTSTÄLLELSEHANDLING Väg 823, delen Örebro-Glanshammar Gång- och cykelväg

FASTSTÄLLELSEHANDLING Väg 823, delen Örebro-Glanshammar Gång- och cykelväg FASTSTÄLLELSEHANDLING Väg 823, delen Örebro-Glanshammar Gång- och cykelväg Örebro kommun, Örebro län Vägplanbeskrivning, 2015-05-01 Projektnummer: 138707 Yta för bild eller mönster Trafikverket Postadress:

Läs mer

VÄGPLAN, GRANSKNINGSHANDLING. Göteborgs Stad, Västra Götalands län. Planbeskrivning 2014-07-07 Projektnummer:

VÄGPLAN, GRANSKNINGSHANDLING. Göteborgs Stad, Västra Götalands län. Planbeskrivning 2014-07-07 Projektnummer: VÄGPLAN, GRANSKNINGSHANDLING Göteborgs Stad, Västra Götalands län Planbeskrivning 2014-07-07 Projektnummer: Dokumenttitel: Planbeskrivning 2014-07-07, granskningshandling Skapat av: Maja Ånelius, Ramböll

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING 2014-10-29 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun

SAMRÅDSHANDLING 2014-10-29 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun PLANBESKRIVNING Dnr 2014/0297 Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro E-post Org.nr Box 501 Mejerigatan 3 042 458 50 00 042

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

DETALJPLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

DETALJPLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG PROGRAM FÖR ALMÖSTRAND Tjörns kommun BEHOVSBEDÖMNING - Behövs miljöbedömning? MILJÖBEDÖMNING AV DETALJPLANER Enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken ska kommunen genomföra en miljöbedömning av alla

Läs mer

1 (11) Granskningshandling 2016-01-05 835/15. Detaljplan för del av Staden 2:20 och 2:28 NY BRO TILL HÅGESTAÖN. Standardförfarande

1 (11) Granskningshandling 2016-01-05 835/15. Detaljplan för del av Staden 2:20 och 2:28 NY BRO TILL HÅGESTAÖN. Standardförfarande Granskningshandling Datum 2016-01-05 1 (11) Detaljplan för del av Staden 2:20 och 2:28 NY BRO TILL HÅGESTAÖN Standardförfarande 2 (11) PLANBESKRIVNING Handlingar Till planen finns följande handlingar -

Läs mer

Väg 527, Rytternevägen delen 56/252 till Tidö slott

Väg 527, Rytternevägen delen 56/252 till Tidö slott SAMRÅDSUNDERLAG Väg 527, Rytternevägen delen 56/252 till Tidö slott Västerås kommun, Västmanlands län 2013-03-15 Objekt: 106949 Följande tjänstemän och konsulter har deltagit i arbetet med denna samrådsunderlag:

Läs mer

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter 3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län UNDERLAG FÖR SAMRÅD: generella biotopskydd, artskydd och strandskydd, 2013-10-09 Projektnummer: 884258 Bakgrund om projektet Befintlig

Läs mer

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk 1(8) Miljö- och Byggnämnden Kiruna kommun Upprättad i mars 2004 Reviderad juni 2004 PLANBESKRIVNING Handlingar Planens

Läs mer

Hyltegärde 2:2 Bouleklubben

Hyltegärde 2:2 Bouleklubben PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING FÖR HYLTEGÄRDE 2:2 OCH DEL AV 2:3, KOMMUN Bouleklubben Handlingar Plan och genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Fastighetsförteckning 1 2

Läs mer

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun Upprättad i januari 2008 reviderad i mars 2008 Miljö- och byggnämnden antog planen 2008-04-29 87. Planen vann laga kraft 2008-05-20

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466 DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL

Läs mer

Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede

Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede Munkedals kommun Västra Götalands län Infarten till Fisketorp med

Läs mer

Dnr 2011-1297 Tillstånd till grundvattenbortledning för Förbifart Stockholm, ert dnr M 3346-11. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till beslut

Dnr 2011-1297 Tillstånd till grundvattenbortledning för Förbifart Stockholm, ert dnr M 3346-11. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till beslut TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2012-01-03 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr 2011-1297 Tillstånd till grundvattenbortledning för Förbifart Stockholm, ert dnr M 3346-11 Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens

Läs mer

Vägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1

Läs mer

E45/70 Genom Mora E45/Malungsvägen-Svedjärnsvägen, Cirkulationsplats Mora kommun, Dalarnas Län

E45/70 Genom Mora E45/Malungsvägen-Svedjärnsvägen, Cirkulationsplats Mora kommun, Dalarnas Län PLAN- OCH MILJÖBESKRIVNING E45/70 Genom Mora E45/Malungsvägen-Svedjärnsvägen, Cirkulationsplats Mora kommun, Dalarnas Län Granskningshandling: 2015-12-01 Projektnummer: 144779 1 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag

Läs mer

SOLNA STAD 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Caroline Novak 2013-03-06 SBN 2010:1430. inom stadsdelarna Skytteholm och Hagalund, upprättad i juni 2012

SOLNA STAD 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Caroline Novak 2013-03-06 SBN 2010:1430. inom stadsdelarna Skytteholm och Hagalund, upprättad i juni 2012 SOLNA STAD 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Caroline Novak 2013-03-06 SBN 2010:1430 Utställningshandling Planbeskrivning Spårområde vid kv Tegen inom stadsdelarna Skytteholm och Hagalund, upprättad i juni

Läs mer

Väg 2012, Gång och cykelväg, Sjuntorp-Glösemosse

Väg 2012, Gång och cykelväg, Sjuntorp-Glösemosse VÄGPLAN Väg 2012, Gång och cykelväg, Sjuntorp-Glösemosse Trollhättans stad, Västra Götalands län Samrådsunderlag, 2013-07-05 Projektnummer: 130919 Dokumenttitel: Vägplan, Väg 162, Gång- och cykelväg, Sjuntorp

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 22 oktober 2010 A N

Läs mer

Plan- och genomförandebeskrivning

Plan- och genomförandebeskrivning 1 tillhörande detaljplan för del av Vimmerby 3:3, del av ALV:s stugby SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-32 Planbeskrivning Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Inledning En planbeskrivning skall underlätta förståelsen

Läs mer

Väg 1000 genom Orsa, delen Lillån - Fryksåsvägen

Väg 1000 genom Orsa, delen Lillån - Fryksåsvägen GRANSKNINGSHANDLING Väg 1000 genom Orsa, delen Lillån - Fryksåsvägen Orsa kommun, Dalarnas län Vägplanbeskrivning 2014-12-19 Projektnummer: 102734 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Box 417, 801 05

Läs mer

Väg 27, förbi Backaryd till Hallabro

Väg 27, förbi Backaryd till Hallabro Miljökonsekvensbeskrivning, MKB Väg 27, förbi Backaryd till Hallabro Ronneby kommun, Blekinge län Vägplan, Samrådshandling 2016-05-16 Projektnummer: 145395 Dokumenttitel: Miljökonsekvensbeskrivning, MKB

Läs mer

Kil-Ställdalen, plankorsning i Mölnbacka

Kil-Ställdalen, plankorsning i Mölnbacka Samrådsunderlag Kil-Ställdalen, plankorsning i Mölnbacka Forshaga kommun, Värmlands län Vägplan, 2015-08-28 Projektnummer: B531047 TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0 Trafikverket Postadress: Box 1015,

Läs mer

Planhandlingen utgörs av denna planbeskrivning samt en plankarta i skala 1:1 000 med tillhörande bestämmelser.

Planhandlingen utgörs av denna planbeskrivning samt en plankarta i skala 1:1 000 med tillhörande bestämmelser. Antagandehandling 2010-12-06 Dnr 2009/2094 Detaljplan för del av Gyljeryd 1:3 (Kärleksudden) Mullsjö Mullsjö kommun Godkännande: 2010-10-26, 77, BN Antagande: 2010-12-21, 152, KF Laga kraft: 2011-07-21

Läs mer

E18 Enköping-Stockholm, tpl Kockbacka

E18 Enköping-Stockholm, tpl Kockbacka GRANSKNINGSHANDLING E18 Enköping-Stockholm, tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län Vägplanbeskrivning 2013-12-05 Projektnummer: 884258 Dokumenttitel: Planbeskrivning Skapat av: Sven-Bertil Götvall

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för vägplan. Väg 811, Kuouka - Messaure, riskobjekt, skredområde Suobbatsel, Jokkmokks kommun, Norrbottens

Miljökonsekvensbeskrivning för vägplan. Väg 811, Kuouka - Messaure, riskobjekt, skredområde Suobbatsel, Jokkmokks kommun, Norrbottens Miljökonsekvensbeskrivning för vägplan Samrådshandling Väg 811, Kuouka - Messaure, riskobjekt, skredområde Suobbatsel, Jokkmokks kommun, Norrbottens län TRV uppdragsnummer: 130575 2015-03-09 Dokumenttitel:

Läs mer

3 Vägprojektet en översikt

3 Vägprojektet en översikt 3 Vägprojektet en översikt 3.1 Nuvarande väg Vägens funktion E20 har en nationell, regional och lokal funktion och den kraftigt ökande lastbilstrafiken visar också att E20 har en vital betydelse för näringslivet

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Omläggning av allmänna vägar i Östra Grevie i samband med Trelleborgsbanans utbyggnad

Omläggning av allmänna vägar i Östra Grevie i samband med Trelleborgsbanans utbyggnad Förstudie Omläggning av allmänna vägar i Östra Grevie i samband med Trelleborgsbanans utbyggnad Vellinge kommun, Skåne 2010-12-17 Beslutshandling 0 Dokumenttitel: Omläggning av allmänna vägar i Östra Grevie

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som

Läs mer

Del av Västerås 4:86. Detaljplan för: Vallby, Västerås

Del av Västerås 4:86. Detaljplan för: Vallby, Västerås DP 1781 Detaljplan för: Del av Västerås 4:86 Vallby, Västerås GRANSKNINGSTID: 3 oktober 25 oktober 2013 Granskningshandling, 2013-09-26, dnr: 2011/104-BN Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad PLANPROCESSEN

Läs mer

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DNR KS 2011/416 2014-06-02 PLAN NR 158 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Del av Kv. Svärdet, Tomelilla kommun, Skåne län INLEDNING Varje detaljplan

Läs mer

ARBETSPLAN. VÄG 101, Tätortsåtgärder Skivarp Skurups Kommun. Objektnr 8850499 Upprättad 2009-08-20 Pärm 1

ARBETSPLAN. VÄG 101, Tätortsåtgärder Skivarp Skurups Kommun. Objektnr 8850499 Upprättad 2009-08-20 Pärm 1 ARBETSPLAN VÄG 101, Tätortsåtgärder Skivarp Skurups Kommun Objektnr 8850499 Upprättad 2009-08-20 Pärm 1 ARBETSPLAN Väg 101 Tätortsåtgärder Skivarp Skurups kommun Objektnr 8850499 Upprättad 2009-09-20 BESKRIVNING

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer

Läs mer

Väg 19, Bjärlöv - Broby

Väg 19, Bjärlöv - Broby Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande vägplan Väg 19, Bjärlöv - Broby Kristianstad kommun och Östra Göinges kommun, Skåne län 2015-12-22 Projektnummer: 144215 Dokumenttitel: MKB Väg 19, Bjärlöv - Broby

Läs mer

Förstudie slutrapport 2011-05-09. Lerums Kommun, Västra Götaland

Förstudie slutrapport 2011-05-09. Lerums Kommun, Västra Götaland Förstudie slutrapport 2011-05-09 Västra Stambanan, Göteborg Skövde, Punktinsatser för effektivare tågtrafik Förbigångsspår Lerum/Stenkullen Lerums Kommun, Västra Götaland Ärendennummer: TRV 2011/34318

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN DNR 2014/36 UPPHÄVANDE AV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR RUD HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN ANTAGANDEHANDLING 2014-08-11 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT OM UPPHÄVANDE 2014-09-01 VANN LAGA KRAFT 2014-09-30 HANDLINGAR

Läs mer

Kullsvedens handels- och småindustriområde

Kullsvedens handels- och småindustriområde Detaljplan för UTSTÄLLNINGSHANDLING Kullsvedens handels- och småindustriområde i Säters kommun, Dalarnas län SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2007-06-20, 120,

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för del av Alfta tätort TEKNISKA FÖRVALTNINGEN

Läs mer

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl Fritidshus på Ringkallen Nordingrå, Kramfors kommun Upprättad av Palle Sjölander AB 2014-01-16 Ringkalleberget sett från Mädan (nordväst om planområdet) PLANBESKRIVNING

Läs mer

Förstudie E45/väg 44 Trafikplats Överby i Trollhättan SAMRÅDSHANDLING. Trollhättans Stad, Västra Götalands län

Förstudie E45/väg 44 Trafikplats Överby i Trollhättan SAMRÅDSHANDLING. Trollhättans Stad, Västra Götalands län Förstudie E45/väg 44 Trafikplats Överby i Trollhättan SAMRÅDSHANDLING Trollhättans Stad, Västra Götalands län Objektnr: 108113 Juni 2012 Publicerad 2012-06-21 Beställare Kontaktperson Trafikverket Örjan

Läs mer

Förstudie Väg 595, GC-väg Gagnefs kyrkby - resecentrum. Gagnef kommun, Dalarnas län. Slutrapport, juni 2013

Förstudie Väg 595, GC-väg Gagnefs kyrkby - resecentrum. Gagnef kommun, Dalarnas län. Slutrapport, juni 2013 Förstudie Väg 595, GC-väg Gagnefs kyrkby - resecentrum Gagnef kommun, Dalarnas län Slutrapport, juni 2013 Titel: Väg 595, GC-väg Gagnefs kyrkby - resecentrum Skede: Förstudie Utgivare: Trafikverket Projektledare:

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

Förstudie Rv 83 Bollnäs-Arbrå

Förstudie Rv 83 Bollnäs-Arbrå 1 (5) Förstudie Rv 83 Bollnäs-Arbrå Minnesanteckningar Öppet Hus 2012-03-27 För förstudien Rv 83 Bollnäs-Arbrå hölls den 27 mars 2012 ett tidigt samråd med allmänheten i form av ett öppet hus i Forum Arbrå.

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Datum 16 februari 2015 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Mikaela Ranweg) Konsult

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN. för. Del av kv. Norsen, Norsen 9 och Hedemora 6:1. i Hedemora tätort, Hedemora kommun, Dalarnas län

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN. för. Del av kv. Norsen, Norsen 9 och Hedemora 6:1. i Hedemora tätort, Hedemora kommun, Dalarnas län ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN för Del av kv. Norsen, Norsen 9 och Hedemora 6:1 i Hedemora tätort, Hedemora kommun, Dalarnas län OBS. På grund av reglerna i personuppgiftslagen har namnen på de personer

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Väg 56 Västerås Gävle Delen Sala - Heby

Väg 56 Västerås Gävle Delen Sala - Heby Arbetsplan väg 56 Västerås Gävle, delen Sala - Heby. Projektnr 8611096 BESKRIVNING Väg 56 Västerås Gävle Delen Sala - Heby Sala och Heby Kommun, Västmanlands och Uppsala Län Utställelsehandling 2012-03-16

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN SUNNERBO 1:10 I GNOSJÖ KOMMUN

DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN SUNNERBO 1:10 I GNOSJÖ KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN SUNNERBO 1:10 I GNOSJÖ KOMMUN PROGRAMHANDLING II HANDLINGAR Upprättad av Miljö och byggförvaltningen i Gnosjö kommun 2009 11 03 Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3 Dnr: SBK 2009/167 Copyright BLOM Pictometry Planbeskrivning Detaljplan för del av Malmudden Svartholmen 3 Luleå kommun Norrbottens län Samrådshandling 2012-01 1 Innehåll Handlingar 3 Planens syfte och

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 10 kv-ledning mellan Fåglum och Bajaregården, Essunga kommun, Västra Götalands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen December

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008 Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett

Läs mer