PLANBESKRIVNING Väg 620 Buberget - Botsmark Vindeln och Umeå kommun, Västerbottens län

Transkript

1 PLANBESKRIVNING Väg 620 Buberget - Botsmark Vindeln och Umeå kommun, Västerbottens län Objekt:

2 Dokumentdata Dokumenttitel: Planbeskrivning, Väg 620 Buberget - Botsmark Dokumentdatum: Projektnummer: Utgivare: Trafikverket Projektledare: Jonas Hallin Upprättad av: Konsult: Vectura Consulting Uppdragsansvarig: Mattias Olofsson Vägutredning: Mattias Olofsson och Jonas P Andersson Miljöbeskrivning och GIS: Elin Oja och Elin Andersson Landskap och bullerberäkning: Leif Wiklund Interngranskning: Ida Rundbladh Distributör: Trafikverket, Box 809, Luleå, telefon:

3 Innehåll 1 Sammanfattning Projektet Motiv Föreslagna åtgärder Effekter och konsekvenser Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål Nuvarande förhållanden Behov av förändringar Ändamål och projektmål Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Områden som undantas från förbud enligt miljöbalken Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv Tidigare utredningar och beslut (Åtgärdsvalstudier) Val av lokalisering Val av utformning Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Konsekvenser av förslaget Trafiktekniska konsekvenser Miljökonsekvenser Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Påverkan under byggnadstiden Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Uppfyllelse av mål Genomförande och finansiering Formell hantering Genomförande Finansiering Referenser Tryckta referenser Elektroniska referenser Övriga referenser

4 4

5 1 Sammanfattning 1.1 Projektet Vägplanen omfattar upprustning av väg 620 mellan Buberget och Botsmark, i Vindelns och Umeå kommun, Västerbottens län. Sträckan är ca 17 km lång. 1.2 Motiv Syftet med vägplanen är att möjliggöra förbättring av framkomlighet, bärighet och att öka trafiksäkerheten på aktuell sträcka. Vägen har längsgående tjälsprickor, potthål, hjulspår, tjälfrysningar och bärighetsskador. Trafiksäkerheten längs sträckan ska också ses över då t.ex. vägräcken saknas vid högre vägbankar samt i bergsskärningar. Nuvarande vägstandard innebär problem med dålig bärighet och tjälproblem samt medför negativa konsekvenser för de boende i området. 1.3 Föreslagna åtgärder Vägsträckan föreslås åtgärdas med en ny överbyggnad. Ny belagd bredd föreslås bli 6,5 m. Dåliga vägtrummor och sidotrummor byts ut och diken rensas upp. Trafiksäkerhetsåtgärder utförs genom att nya vägräcken sätts upp. 1.4 Effekter och konsekvenser Tillgängligheten förbättras så väl för gående och cyklister som för fordonstrafik när transportkvaliteten blir bättre och vägytan blir jämn. Åtgärderna bidrar till att förbättra trafiksäkerheten samt tillgodoser behoven av tillgänglighet för näringslivets transporter. Efter upprustning kommer färdig väg att ha samma läge som idag men höjas något där den går genom åker- och skogsmark. Förbi tomtmarker kommer befintlig vägnivå i så stor utsträckning som möjligt att behållas. Åtgärderna är begränsade och tar liten andel ny mark i anspråk, miljöeffekterna bedöms därför inte som omfattande. Ingen påtaglig skada bedöms uppkomma för riksintressen och Natura 2000-områden. Arbeten med åtgärder på trummor och dikesrensningar ska utföras så att så lite sediment som möjligt följer med vattendragen nedströms. Planen innefattar borttagande av vandringshinder i två vattendrag. Syftet med åtgärderna är att förbättra förutsättningarna för fisk, vilket medför positiva effekter för vattendraget. Projektet kommer inte att påverka förutsättningarna för att bedriva renskötsel i området och bedöms därför medföra små konsekvenser för rennäringen. Under byggtiden kommer boende längs vägen och trafikanter att få tillfälliga störningar. 5

6 2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål 2.1 Nuvarande förhållanden Allmänt Projektet omfattar väg 620 mellan Buberget och Botsmark. Sträckan är 17 km lång Översiktskarta med aktuell del av väg Väg- och trafikförhållanden Väg 620 är ca 6,5 meter bred. Vägen är belagd och har den högsta bärighetsklassen BK1. Skyltad hastighet är 90 km/h längs hela sträckan förutom för de 100 meter närmast Botsmark och korsningen med väg 364 där skyltad hastighet är 70 km/h. Väg 620 trafikerades år 2004, när de senaste mätningarna gjordes, av ca 260 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT) varav ca 35 var tunga fordon. Bedömning är att trafikmängden är oförändrad sedan 2004 på grund av att det inte pågår någon befolkningsökning i inlandet samt att det inte öppnats någon ny täktverksamhet eller övrig industriell verksamhet som kan medföra trafikökningar på vägsträckan. Väg 620 trafikeras dels av boende längs vägen, service och besökande till dessa, samt näringslivets transporter. Längs vägen finns tre busslinjer. Linje 21, Skellefteå-Burträsk-Umeå, avgår från Botsmark fem gånger per dag, tur och retur. Under lördag och söndag avgår den tre respektive fyra turer per dag. År 2011 hade denna linje påstigande samt 713 avstigande i Botsmark. Linje 116, Botsmark -Sävar, avgår från Botsmark två gånger per dag vardagar, tur och retur. År 2011 hade denna linje påstigande samt avstigande i Botsmark. Linje 158 från Tillflykten-Vindelånäset-Vindeln avgår från Vindelånäset och Buberget två gånger per dag, tur och retur i vardera riktningen. Ingen resandestatistik finns för denna busslinje. Det finns också länstaxi 533 samt 544 som går i riktning mot Botsmark två gånger per vecka vid förbeställning. Resandestatistik saknas för dessa. Av- och påstigning sker intill väg. 6

7 Ett fåtal oskyddade trafikanter rör sig längs aktuell sträcka av väg 620, det finns ingen gång- och cykelväg. I Lappliden korsar vägen två skoterleder Olycksstatistik Längs sträckan har det mellan åren 2003 till och med september 2012 inträffat fem polis- eller sjukhusrapporterade olyckor. I dessa olyckor har sex personer skadat sig lindrigt. Alla olyckor var singelolyckor (Källa: STRADA). Översiktskarta på var olyckor inträffat, skoterleder och busshållplatser Bebyggelse och markanvändning Sträckan går till största delen genom ett skogslandskap, bortsett från i byarna där jordbruksmarker dominerar. Bebyggelse längs vägen finns i byarna Buberget, Högliden och i Botsmark. Längs vägsträckan finns det parallella och korsande VA-, el- och teleledningar i och ovan mark. Underlag på befintliga ledningar har inhämtats från ledningsägare samt av fastighetsägare på sakägarsammanträdet Kommunala planer Större delen av vägplanens område ligger inom Vindeln kommuns översiktsplan som är från Markanvändningsplan finns för området och här gäller beteckning G som är generella rekommendationer inom kommunens yta. Området är inte reglerat i detaljplaner. Vägplanens område ligger även delvis inom Umeå kommuns översiktsplan från Botsmark ingår i området Umeå Nordost. Området är inte detaljplanelagt Avgränsning av miljöaspekter De intresseområden som studeras är riksintressen och Natura 2000, landskapsbild, naturmiljö, rekreation och friluftsliv, kulturmiljö, boendemiljö, rennäring, vattenresurser och dricksvatten, masshantering och förorenade områden samt störning och påverkan under byggtiden. Av dessa redovisas nedan de förutsättningar, skadeförebyggande åtgärder samt effekter och konsekvenser som anses vara relevanta 7

8 för planen. Miljöbeskrivningen tar endast upp de natur- och kulturvärden som är i angränsning till befintligt vägområde. Skogsbruk bedrivs i skogsområden som finns längs vägen. Småskaligt jordbruk förekommer i byarna längs väg 620. Åtgärderna medför ett smalt intrång längs befintlig väg på hela sträckan och projektet påverkar inte förutsättningarna för markanvändningen. Således beskrivs inte skogs- och jordbruk vidare i denna planbeskrivning Miljöförutsättningar Miljöförutsättningar för projektet presenteras kortfattat nedan. För mer utförlig information, se Miljöbeskrivning Landskapsbild Vägen går i långa kurvor genom ett kuperat skogslandskap. I skogslandskapet är vägrummet oftast smalt med uppvuxen skog nära vägen. Ett fåtal små myrar ligger vid vägen. Anpassningen till terrängen är god, men på vissa håll finns högre bankar eller skärningar. På två ställen finns bergskärningar som är speciella element i landskapet. En stor kraftledning korsar vägen, den är också ett slags landmärke. Bebyggelse finns i Buberget, en liten by på sluttningen ovanför, norr om, vägen. I byn finns också småskaliga odlingsmarker. I övrigt är området längs vägen obebott förutom ett hus i Högliden och några vid Blåkullträsket. Det finns ett fåtal utblickar från vägen, bland annat vid Kvarnsjön och över odlingsmarkerna i Buberget med bergen i bakgrunden Naturmiljö Vägen passerar förbi naturreservatet Västermark som börjar ca 10 m från vägen. Västermark utgör även Natura 2000 område. Inom naturreservatet Västermark finns ett myrområde med höga naturvärden. I naturreservatet, längs med Kvarnbäcken samt i vägens närhet, växer sumpskogar. Ryptjärnsbäcken, som sedermera rinner ut i Sävarån vid Botsmark ingår i Sävaråns Natura 2000 område. Arter som utifrån habitatdirektivet ska värnas inom Natura 2000 området är lax, stensimpa, flodpärlmussla, utter och bred gulbrämad dykare. Förekomsten av utter i de vattendrag som berörs av projektet är okänd. Bäckarna Bubergsån, Svartbäcken, Rödån, Rörtjärnsbäcken samt Kvarnbäcken har fastställda miljökvalitetsnormer med kvalitetskravet att god ekologisk status och god kemisk status ska uppnås till För samtliga bäckar är den ekologiska och kemiska statusen god. En inventering av vandringshinder har genomförts längs den aktuella sträckan. Längs vägen finns två vandringshinder för fisk. Samtliga trummor är dessutom dåligt utteranpassade. Vattendragen längs sträckan innefattas av strandskyddet. Syftet med strandskyddet är att säkra allmänhetens tillgänglighet till stränder och att skydda växt- och djurlivet. I vägens närhet finns, utöver många korsande vattendrag, ett antal områden med naturvärden, nyckelbiotoper samt sumpskog. Flera av de naturtyper som berörs av ombyggnationen av vägen är redan idag påverkade av befintlig väg. Inga områden som omfattas av biotopskydd finns längs vägen. 8

9 Rekreation och friluftsliv I området förekommer friluftsliv i form av exempelvis naturstudier, skoteråkning, skidåkning, jakt samt svamp- och bärplockning. På två ställen korsas vägen av kryssmarkerade skoterleder. Naturreservatet Västermark hyser goda förutsättningar för friluftslivet. En skid- och vandringsled går genom reservatet och möjlighet till övernattning finns i Kvarnbäckskojan som ligger ca 2 km in i reservatet Kulturmiljö I vägens närhet finns en kulturlämning bestående av en tjärdal med en diameter på 8 meter, RAÄ Sävar 351:1. Kulturlämningen är belägen ca 20 meter från vägen. Bäckarna Bubergsån, Rödån, Rörtjärnsbäcken utgör gamla flottleder. I vägens närhet finns i övrigt inga kända forn- eller kulturlämningar Hälsa och boendemiljö Bebyggelse finns längs vägen i byarna Buberget, Högliden, Kvarnsjöliden, Vindel-Ånäset och Botsmark. För att ett projekt ska klassas som en väsentlig ombyggnad ska det omfatta en helt ny väg eller en större förändring av befintlig väg, t.ex. större breddningar eller profiljusteringar. Ett projekt kan också klassas som väsentlig ombyggnad om det medför att trafikmängden förändras. De planerade förstärkningsåtgärderna i detta projekt bedöms inte att betraktas som väsentlig ombyggnad och därför tillämpas andra planeringsmål, som gäller alla boendemiljöer längs befintliga vägar. Buller och vibrationer En bullerberäkning har utförts, med syfte att klargöra om boende längs vägen kan utsättas för ljudnivåer som överstiger riktvärdena, före eller efter ombyggnaden av vägen. Beräkningen gjordes med antagandet att ett hus står 15 meter från vägmitt. Ekvivalentnivån, ett medelvärde över dygnet, beror bland annat på trafikmängden. Den beräknade ekvivalentnivån blev 54 dba (decibel A) utomhus. Detta underskrider med stor marginal riktvärdet 65 dba som gäller i befintlig miljö. Ljudnivån minskar med ökat avstånd från vägen. För maximal ljudnivå, som inträffar vid varje fordonspassage, finns riktvärdet 55 dba inomhus nattetid för befintlig miljö. Detta värde får överskridas högst fem gånger per natt. Det beräknade värdet blev 51 dba. Eftersom de närmaste husen ligger meter från vägen är ljudnivåerna lägre än i exemplet, och några riktvärden överskrids inte någonstans. Vibrationsstörningar som ger upphov till problem på närliggande bebyggelse från vägtrafik är relativt sällsynt. Störningar från vibrationer bedöms vara små. Luftkvalitet Trafiken bedöms inte ge upphov till att luftföroreningar överskrider miljökvalitetsnormerna enligt nomogram i Vägverkets publikation 2001:128 och ligger långt under det värde där mer detaljerade beräkningar behöver övervägas. 9

10 Trafiksäkerhet och oskyddade trafikanter Trafiken kan orsaka otrygghet för oskyddade trafikanter men problemen antas vara små då trafikmängden är sparsam. Sidoområdet uppfyller inte krav enligt VGU (Trafikverkets regelverk för vägar och gators utformning). Idag saknas vägräcken vid bankslänter högre än 4 m samt är bergväggar för nära vägkanten Rennäring Renskötsel förekommer i hela området. Utredningsområdet berör Gran samt Ran fjällsamebyar. Längs vägen passeras två flyttleder av riksintresse för rennäringen, en av riksintresse för Gran sameby i höjd med Stor-Hålvattnet och en av riksintresse för Ran sameby strax innan Botsmark. Söder om vägområdet finns ett kärnområde av riksintresse för Ran sameby. Området utgör även trivselland Vattenresurser och dricksvatten I Botsmark, i närheten av korsningen mellan väg 620 och väg 364 finns en vattentäkt med vattenskyddsområde. Området ligger utanför aktuell plan (ungefär 200 m från vägen). Enligt SGU:s brunnsarkiv finns 2 enskilda brunnar i Buberget. Den närmsta vattenbrunnen är lokaliserad mer än 35 m från vägen Masshantering och förorenade områden Vägbyggnadsprojekt innebär en omfattande hantering av massor. I ett förstärkningsprojekt som detta sker ofta en urgrävning av massor som är mindre lämpliga som vägbyggnadsmaterial samtidigt som krossmaterial till vägens överbyggnad måste tillföras utifrån. Vid entreprenaderna eftersträvas i regel så korta transporter som möjligt av ekonomiska skäl. Korta transporter är också att föredra ur miljösynpunkt. Nytt bärlager, förstärkningslager och återfyll i utskiftningar kommer att tas från sidotag. Kompletterande fyllning på t.ex. innerslänter utförs med material från jordschakt inom vägområdet. Kontroller av terrassmaterial har utfört på 49 ställen. Vid ett av dessa bedömdes terrassmaterialet innehålla sulfidjord. Jordlagret låg däremot på 2,0 m djup och berörs eventuellt inte av förstärkningsåtgärder. I övrigt berörs ingen kännedom om förorenade områden Riksintressen och Natura 2000 Västermark utgör naturreservat och Natura 2000-område. Ryptjärnsbäcken ingår i Sävaråns Natura 2000-område. Natura 2000-områden har skydd enligt miljöbalken 7 kap 27 samt är riksintressen enligt 4 kap. 8. Flyttlederna samt kärnområdet utgör riksintresse för rennäringen enligt 3 kap 5 miljöbalken. 10

11 Riksintressen och Natura 2000-områden vid aktuell del av väg Byggnadstekniska förutsättningar Vägen har dålig bärighet på grund av att överbyggnaden är för tunn för att klara dagens trafikmängder. Dikena är relativt djupa och men avvattningen ska förbättras då vegetationen i innerslänterna börjar bli tjock, vilket medför att vatten stängs inne i vägkroppen. Vatten i överbyggnaden och den siltiga/leriga terrassen innebär att bärigheten försämras ytterligare samt att vägen får kraftigare tjälskador under vinterhalvåret än om vägkroppen hade haft en bättre fungerande avvattning. Längs sträckan finns det ojämna uppfrysningar, vilket oftast beror på för korta övergångar mellan materialtyper med olika tjälfarlighetsklasser. Tjälskador kan även visa sig som stora längsgående sprickor i vägmitt eller i vägkanterna. I de jordskärningar som finns läng sträckan har blockrensning av terrassen varit bristfällig. Blocken har frusit upp och skapar ojämnheter i körbanan. 2.2 Behov av förändringar Vägen är i dåligt skick och i behov av en grundlig upprustning för att kunna stå upp mot näringslivets behov. I samband med att åtgärder utförs på vägen ska även trafiksäkerheten ses över och förbättras. Eventuella vandringshinder som befintliga vägtrummor medförs ska åtgärdas. 2.3 Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är att förbättra framkomligheten, bärigheten och att öka trafiksäkerheten för trafikanter som nyttjar vägen. Målen med projektet är: En bättre väg för näringslivet på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt tillfredsställande sätt. Sakägarna skall vara delaktiga i vägplaneringsprocessen samt positivt inställda till slutresultatet dvs färdig väg. 11

12 2.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Detta projekt är hela utbyggnadsprojektet i sin helhet och ansluter i start och slutsektion till befintlig väg som i dagsläget inte är aktuellt för ombyggnad eller annan förändring. I övrigt är det endast normala drift- och underhållsarbeten längs väg 620 som kommer att beröras när ombyggnationen utförs. 2.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Detta projekt följer planläggningsprocess typ 2 och är inte aktuellt för tillåtlighetsprövning av regeringen. Figur som beskriver Trafikverkets 5 olika planläggningstyper 2.6 Områden som undantas från förbud enligt miljöbalken Denna vägplan kommer att fastställas. Enligt lagstiftning behöver inte en separat dispens sökas för åtgärder inom strandskyddat område eller för generella biotopskydd om de behandlas inom en vägplan som fastställs. Undantag från strandskydd gäller enligt miljöbalken kap Det generella biotopskyddet regleras i miljöbalken kap 7 11a. Skyldigheten att göra anmälan för samråd enligt 12:6 MB gäller inte för de verksamheter och åtgärder som behövs för att bygga vägen och som fastställs och ingår i vägområde för allmän väg eller område för tillfällig nyttjanderätt Strandskyddade områden kommer att beröras när vägtrummor byts och vid rensning av utloppsdiken. 2.7 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning Det har inte utförts någon samhällsekonomisk analys men en upprustning av vägen är nödvändig för att näringslivet ska kunna transportera gods längs väg

13 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 3.1 Tidigare utredningar och beslut (Åtgärdsvalstudier) Trafikverket har tagit fram en förstudie under 2012 för den aktuella sträckan. Länsstyrelsen beslutade den 18 januari 2013 att vägprojektet ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 miljöbalken. I förstudien analyserades möjliga åtgärder på väg 620 utifrån fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen innebär att i steg för steg analysera hur ett problem kan lösas och tidigt ta fram en rad olika åtgärdsalternativ inför fortsatt planering. De fyra stegen sammanfaller därmed delvis med Miljöbalkens hänsynsregler Fyrstegsprincipen 1. Tänk om- Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera- Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om- Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt- Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/ eller större ombyggnadsåtgärder Steg 1 Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Transportbehovet kan allmänt påverkas genom ekonomisk styrning och/eller samhällsplanering (markanvändning m.m.). Lokala bilresor kan ersättas med kollektivtrafik, samåkning till arbetsplatser eller med ökad andel resor till fots eller med cykel. Att öka andelen kollektivtrafikresande, gående och cyklister påverkar inte projektmålen men bidrar till att nå de övergripande målen för transportpolitiken Steg 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Det finns ingen parallell bilväg till väg 620 i närheten av förstudieområdet. Att fordonstrafik skulle överföras till annan väg skulle medföra orimliga omvägar och är därför inte vidare utrett Steg 3 Förbättringar och begränsade ombyggnadsåtgärder Väg 620 har bärighetsproblem och problem med tjäluppfrysningar. För att skapa en bättre väg för näringslivets transporter behöver bärigheten och trafiksäkerheten förbättras. Nedan listas tänkbara åtgärder. Bärighetsproblematiken åtgärdas förslagsvis med stabilitetshöjande åtgärder, t ex infräsning av material alternativt ny överbyggnad. Tjälgupp kan åtgärdas med utskiftningar. Vägens diken och utloppsdiken ska åtgärdas för att åstadkomma en fungerande avvattning. 13

14 Skadade väg- och sidotrummor byts ut. Trummor som utgör vandringshinder byts ut mot större dimensioner och om möjlighet finns ska de läggas djupare än utloppsdiket så att det alltid kommer stå vatten i trummorna. Trafiksäkerheten förbättras genom en översyn av vägens sidoräcken Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Nyinvesteringar och större ombyggnader av väg 620 bedöms inte nödvändiga för att nå projektmålen Val av åtgärd enligt fyrstegsprincipen Trafikverket har gjort ställningstagandet efter förstudien att gå vidare med redovisat förslag, alternativ Val av lokalisering Alternativ till vald lokalisering har inte studerats. De tänkbara åtgärder enligt steg 3 som listas i föregående kapitel kan bidra till att förbättra transportkvalitet och trafiksäkerhet samt tillgodoser behoven av tillgänglighet för näringslivets transporter. Åtgärderna bidrar därmed till uppfyllelse av projektmålen. 3.3 Val av utformning Vägen ska utformas enligt VGU (Vägar och gators utformning, dokument som används för styrning av väghållning inom Trafikverket) som en tvåfältsvägs VR80. Upphandlingsform för ombyggnation Trafikverket planerar att upphandla kommande entreprenad som en totalentreprenad med funktionskrav. Det innebär att antagen entreprenör kommer att utföra dimensionering och bedöma vilka åtgärder vägsträckan behöver för att uppnå de funktionskrav som Trafikverket ställer vad det gäller t.ex. krav på bärighet, tjällyft eller spårdjup baserat på den trafik som förväntas trafikera väg Typsektion Ny belagd bredd kommer att bli 6,5 m inklusive 0,25 meter breda vägrenar på båda sidor. Utanför beläggningskant läggs i normala fall en 0,25 m bred stödremsa av grusslitlager. Typsektioner finns redovisade på typritning 101T0401. SR 0,25 + V 0,25 + K 3,00 + K 3,00 + V 0,25 +SR 0,25. Vid räcken blir V 0,50 samt SR 0,50. (Måtten anges i meter, SR= stödremsa, VR = vägren och K = körfält.) Vägens sidoområden rensas så att säkerhetszon uppfyller kraven för VR80 (80 km/h) enligt VGU. Det innebär att större block, träd, stolpar och andra oeftergivliga föremål i vägens direkta närhet avlägsnas. Generellt går säkerhetszonen för VR80 2,0 m utanför dikesbotten i skärning eller 2,0 m utanför släntfot vid bank. Undantag finns i ytterkurvor med radie mindre än 450 m. Då går säkerhetszonen minst 7,0 m ut från beläggningskant. 14

15 Plan och profilstandard För vägförslag gäller kraven i plan och profil för tvåfältsväg i VR80 enligt VGU, vilket uppfylls i vägförlaget. Plan och profilstandard finns redovisade på profilritningarna 101T Eftersom upprustning av vägen planeras att utföras i befintligt läge uppfyller inte väggeometrin krav enligt VGU. Minsta vertikala konvexradie blir: 2000 m (VGU krav för fri sikt över krön är >1500 m) Minsta vertikala konkavradie blir: m (VGU krav, sikt utan vägbelysning är >1500 m) Minsta horisontella radie blir: 200 m (VGU krav på minsta godkända radie i skevad horisontalkurva är 200 m). På grund av den tänkta upphandlingsformen kan på profilritningar redovisad nivån för färdig väg förändras med ± 200 mm Korsningar och anslutningar Endast korsningstyp A ansluter mot väg 620. Korsningstyp A är korsningar utan trafiköar (refuger) och har bara ett körfält som ansluter in mot vägen. Se även typritning 130T0501 som visar hur anslutningar ska utformas. Bruknings- och anslutningsvägar som förändras eller byggs nya med anledning av vägförslaget utgör inte väganordning enligt vägplanen och fastställs inte. Justeringar av befintliga och nya anslutningar kommer delvis att utföras utanför vägområdet. Som justeringar räknas till exempel att fylla upp anslutningen med jordmaterial för att kunna skapa ett vilplan mot vägen, påföra nytt bär- och slitlager samt byta sidotrumma utanför vägområdet. Åtgärder på anslutningar utförs i samråd med fastighetsägare. Vägförslaget innebär att ingen anslutning kommer att stängas eller att nya anläggs. De anslutningar som berörs av vägens ombyggnad kommer att behöva höjas något i samband med att väg 620 höjs Broar och andra byggnadsverk Över Blåkullån passerar väg 620 över rörbron Sedan passerar vägen över Svartbäcken, 3,5 km öster om Buberget, på bron som är en plattramsbro. Konstruktionen för båda broarna är av funktionstypen Vägbro och de byggdes år 1954 respektive år De ägs och förvaltas av Trafikverket Förstärkningsåtgärder I vägplanen redovisas inga förstärkningsåtgärder på grund av att det kommer att styras av antagen entreprenör. I vägförslaget har vi med hjälp av dimensioneringsberäkningar kommit fram till ett förstärkningsbehov och anpassat nivå på ny väg efter det. Dimensioneringsberäkningar är utförda med uppmätta trafikmängder från 2004 samt en dimensioneringsperiod (livslängd) på 20 år Kollektivtrafik Det finns inga busshållplatser längs sträckan och då det är relativt få av- och påstigande kommer inga nya att anläggas Gång- och cykeltrafik Vägförlaget innebär ingen förändring för gång- och cykeltrafiken. 15

16 Hydrologi och hydroteknik Vägkroppen kommer att avvattnas med öppna diken. Ett dikesdjup på minst 1,3 m har eftersträvats Förändring av hastighetsbegränsningar Befintliga hastighetsbegränsningar kommer att behållas Övriga väganordningar Vägen kommer att utföras med vägmarkeringar enligt Trafikförordningen och Vägmärkesförordningen samt VGU. Befintliga vägmärken kommer att justeras så de har rätt vinkel och nivå mot vägen samt eventuellt bytas ut mot nya om de är skadade. Befintliga belysningsstolpar kommer att få stå kvar och byts ej ut mot nya eftergivliga stolpar Jord- och luftledningar Längs vägsträckan finns det el-, tele och vattenledningar. I vägförslaget framgår inte åtgärder på ledningar då läget på befintliga ledningar är för osäkra. Man kan ändå räkna med att en del ledningar inom vägområdet berörs av de schaktarbeten som kommer att utföras. Ledningar ovan mark kommer eventuellt att beröras då trästolpar inte tillåts vara kvar inom vägens säkerhetszon. Flytt av ledningar i mark kan också bli aktuellt då t.ex. diken ibland ska fördjupas. För att minska risken att ledningar skadas kommer ledningsägare ombeds markera ut befintliga ledningar innan byggstart. Efter utmärkning bedöms eventuell skyddsåtgärd och om ledning måste flyttas Kompensationsåtgärder Kompensationsåtgärder är inte aktuellt i detta projekt. 3.4 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Skadeförebyggande åtgärd presenteras kortfattat nedan. För mer utförlig information, se Miljöbeskrivning Landskapsbild Åtgärder till gagn för landskapsbilden kan vara att om möjligt täcka högre (mer än 2 m höga) ytterslänter med avbaningsmassor för snabbare återetablering av vegetation samt att anpassa vägen vid passage av tomtmark för minsta intrång. Släntförstärkning med bergkross kommer eventuellt att utföras där risken är stor för att slänter ska erodera. Slyröjning inom vägområdet förutsätts. I samråd med markägare kan röjning utanför vägområdet vid passagen av Kvarnsjön ge en förbättrad utblick över sjön som vore positiv för trafikantupplevelsen. På samma sätt bör utblickarna över odlingsmarkerna i Buberget säkerställas. 16

17 Naturmiljö För att minimera påverkan på vattendragen kommer grumlande arbeten att ske under perioder med lågvattenföring och låg biologisk aktivitet. Arbeten i vatten ska undvikas 1 maj 30 juni samt 15 september - 31 oktober för att inte störa vår- och höstlekande fisk. Vandringshinder ska åtgärdas enligt tabell 1. Tabell 1. Vandringshinder längs sträckan samt förslag till åtgärder. Ca sekt Vattendrag Vandringshinder Åtgärd /Befintlig trumma 15/537 Ormslättbäcken Ja, trumman lutar relativt mycket och ligger ovan bäckbotten på inloppssidan. Bäck viker av 90 grader efter trummutloppet. /Plåt dim: 1000 mm och plåt dim: 600 mm. Ersätts med en ny plastlaminerad plåttrumma dim 1200 mm, läggs ca 0,2 m under dikesbotten samt i max 0,5 % lutning. Ev. bör den läggas lite mer diagonalt. 20/381 Namnlös Ja, fallhöjd. Sten nedanför trummans kant. /Plåt dim: 800 mm. Trumma byts ut mot en ny plastlaminerad plåttrumma, dim 1000 mm. Vandringshinder kommer att kvarstå pga naturlig lutning på bäck. Trafikverkets riktlinjer för broar och trummor, som syftar till en tillfredsställande ekologisk funktion, kommer att följas vid arbeten med vägtrummor. Utteråtgärder planeras inte då trafiken är låg på sträckan. Några särskilda åtgärder för naturvärden, nyckelbiotoper samt sumpskogar bedöms inte krävas då ingreppen är begränsade och de delar som berörs redan är påverkade av den befintliga vägen. Vid naturreservatet Västermark görs endast åtgärder inom det befintliga vägområdet för att minimera påverkan på området Rekreation och friluftsliv Trafikmängderna är låga och det bedöms inte finnas svårigheter med att passera vägen. Åtgärder för rekreations- och friluftslivet anses således inte vara motiverade Kulturmiljö Den kulturlämning som finns i vägens närområde ska markeras i terrängen, och ingen fysisk påverkan får ske utanför det nya vägområdet inom 20 m från lämningarna. För att skydda fornlämningen sätts ett stängsel upp inom vägområdet under byggtiden. Stängslingen görs i dikesslänten för att ingen markpåverkan ska ske inom området. När arbetena är avslutade tas stängslet bort. Åtgärderna ska göras i samråd med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Om misstänkt fornlämning påträffas i byggskedet ska arbetet omedelbart avbrytas och beställaren kontaktas. Anmälan ska göras till länsstyrelsens kulturmiljöenhet. 17

18 Boendemiljö För- och efterbesiktning kommer att utföras på byggnader som ligger i riskzonen för att ta skada av vibrationsalstrande arbeten Vattenresurser och dricksvatten En noggrannare inventering av enskilda brunnar ska ske i kommande skeden och åtgärder ska vidtas så att projektet inte påverkar de berörda fastigheternas vattenförsörjning negativt. Hanteringen kommer att följa Trafikverkets publikation 2006:123 Dricksvattenbrunnar hantering av mindre vattentäkter utmed vägar. Trafikmängden är inte så stor att några särskilda anordningar för rening av vägdagvatten av hänsyn till naturmiljön behövs Masshantering och förorenade områden Vägbyggnadsprojekt innebär en omfattande hantering av massor. I ett förstärkningsprojekt som detta sker ofta en urgrävning av massor som är mindre lämpliga som vägbyggnadsmaterial samtidigt som krossmaterial till vägens överbyggnad måste tillföras utifrån. Vid entreprenaderna eftersträvas i regel så korta transporter som möjligt av ekonomiska skäl. Det är därför sannolikt att överskottsmassor i möjligaste mån kommer att användas lokalt för t.ex. återställning av täkter. Korta transporter är också att föredra ur miljösynpunkt. Material till beläggning, bärlager, förstärkningslager och utskifntingar kommer att tas från sidotag. Erforderliga fyllnadsmassor kan tas från sidotag eller genom eventuellt materialuttag inom arbetsområde om åtgärd medför detta. Morän används i första hand vid släntutfyllnad. Antagen entreprenören kommer att ansvara för masshanteringen. Kontroller av terrassmaterial har utfört på 49 ställen. Vid ett av dessa bedömdes terrassmaterialet innehålla sulfidjord. Sulfidjordlagret låg på 2,0 m djup och berörs eventuellt inte av förstärkningsåtgärder. Om sulfidjordar eller förorenade massor påträffas i byggskedet ska dessa hanteras efter Trafikverkets riktlinjer. Den sulfidjord som påträffades vid undersökningar kommer inte att beröras på grund av att utskiftningsdjupet normalt är ca 1,6 m under befintlig väg. Däremot kan det visa sig att sulfidjorden ligger högre upp eller berörs vid t.ex. trumbyte. Den totala mängden som eventuellt berörs kommer ändå bli relativt liten (mindre än 200 ton) på grund av att sulfidjord inte finns i någon större omfattning längs denna sträcka Skyddsåtgärder under byggnadstiden För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (publikation TDOK 2012:1039 och riktlinje TDOK 2012:93). I 2012:93 regleras entreprenörens miljöarbete, kemiska produkter och andra material samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Lokalisering och utformning av platser för tankning, förvaring och annan hantering av större mängder miljöskadliga produkter ska ske med hänsyn till de värden som finns i området. Vid arbeten i närheten av boendemiljöer ska arbetena anpassas så att inte störningar sker vid olämpliga tider. Schaktmassor som innehåller sulfid ska hanteras i enlighet med Trafikverkets riktlinjer. 18

19 4 Konsekvenser av förslaget 4.1 Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Projektet bidrar till de transportpolitiska målen att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv Restid/komfort Transportkvaliteten blir bättre när vägytan blir jämn. Komforten förbättras då ojämnheterna på vägen kommer att minska Framkomlighet För trafikanterna förbättras framkomligheten eftersom vägen förstärks och får nytt ytskikt Kapacitet Vägförslaget bedöms inte medföra någon särskild förändring av dagens trafikmängd Drift och underhåll En upprustad väg innebär minskat behov av underhållsarbeten med t.ex. lagning av skador på vägen och vinterväghållningsarbeten underlättas Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten längs vägen ökar. Trafiksäkerheten förbättras genom att vägens säkerhetszon rensas oeftergivliga föremål samt att vägräcken sätts upp vid högre bankslänter och i bergskärningar. 4.2 Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser av planerade åtgärder presenteras kortfattat nedan. För mer utförlig information samt bedömningsgrunder för konsekvensbedömningen, se miljöbeskrivning Landskapsbild Ombyggnaden av vägen medför en liten påverkan på landskapsbilden. Vägen byggs om i befintligt läge och förhållandet till omgivande landskap förändras inte. Vägens karaktär påverkas genom att markvegetationen som idag går ända fram till asfalten tas bort. I skogsmiljön blir vägrummet ibland några meter bredare då skog närmast vägen kommer att avverkas av trafiksäkerhetsskäl. Påverkan på de estetiska värdena kommer att vara störst under och direkt efter byggtiden. Med tiden etableras vegetation kring vägen som så småningom smälter in på nytt i landskapet. Konsekvenserna kan bli måttliga i början men på längre sikt blir de små. 19

20 Naturmiljö Åtgärderna är begränsade och tar liten andel ny mark i anspråk, miljöeffekterna bedöms därför inte som omfattande. Om skyddsåtgärder vidtas och trumläggning sker med hänsyn till lekperioder för fisk bedöms konsekvenserna för vattendragen bli små. Att vandringshinder åtgärdas ses som en positiv konsekvens för vattendragen. Ett vandringshinder kommer att kvarstå efter ombyggnad på grund av att det inte är vägtrumman som är själva vandringshindret. Det är bäcken (ej namngiven bäck) som har en för kraftig lutning nedströms vägtrumman. Trafikmängderna längs sträckan är låga och barriäreffekterna små. Konsekvenserna för utter och övrigt vilt i området bedöms som små. Projektet bedöms inte motverka syftet med naturreservatet Västermark och inte heller påverka bevarandestatusen för Natura 2000 arter eller naturtyper då åtgärderna sker inom befintligt vägområde och miljön där redan är störd av den befintliga vägen. Projektet innebär en kortsiktig påverkan på vattendragen, främst i form av grumling. Då åtgärderna är begränsade och skyddsåtgärder vidas bedöms åtgärderna ej medföra betydande påverkan på Natura 2000-området Sävarån. Trafikverket bedömer därför att en ansökan enligt 7 kap 28 a MB om Natura 2000-tillstånd inte krävs. Åtgärderna bedöms inte heller medföra påtaglig skada för riksintresse för naturvården. Konsekvenserna för de Natura 2000 arter som ingår i Sävarån vid Botsmark blir små då dessa intepåverkas av föreslagna åtgärder. Åtgärderna kommer inte heller påverka den ekologiska statusen för bäckarna Bubergsån, Svartbäcken, Rödån Rörtjärnsbäcken samt Kvarnbäcken och de faktorer som ligger till grund för bedömningen av vattendragens status. Konsekvenserna för övriga naturvärden, nyckelbiotoper samt sumpskogar bedöms som små då ingreppen är begränsade och de delar som berörs redan är påverkade av den befintliga vägen. Projektet strider inte mot strandskyddets syften. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön som små Rekreation och friluftsliv Trafikbuller och barriäreffekt blir oförändrade jämfört med om ingen åtgärd genomförs. Säkerhetshöjande åtgärder som t.ex. siktröjning inom vägområdet bedöms inte påverka rörligt friluftsliv. För friluftslivet och allmänhetens tillgång till stränder innebär projektet en kortvarig försämring av tillgängligheten under byggtiden. Långsiktigt ändras inte förhållandena för friluftslivet. Det betyder sammantaget att inte heller strandskyddets syften motverkas. Skoterlederna kommer att finnas kvar i samma läge och med samma funktion som i dagsläget. Sammantaget medför planen små konsekvenser för friluftslivet Kulturmiljö Tjärdalen bedöms inte påverkas då den ligger utanför vägområdet. Övriga inventerade fornlämningar samt skogs- och historiska lämningar kommer inte att påverkas av projektet då de ligger mer än 20 m från vägen. 20

21 Hälsa och boendemiljö En jämnare vägbana efter ombyggnaden kan göra att bullernivåerna sjunker jämfört med dagsläget i och med att skrammel från en del fordon minskar. Halterna av luftföroreningar kommer att vara låga då trafikmängden är låg. Risken för störande vibrationer från trafiken bedöms som liten Rennäring Ombyggnationen av vägen innebär en kortvarig påverkan under byggtiden för rennäringen i form av buller och begränsad tillgänglighet till vägen. Projektet innebär inte långsiktigt att förutsättningarna för att bedriva renskötsel i området påverkas och därför bedöms projektet medföra små konsekvenser för rennäringen Vattenresurser och dricksvatten Vattenskyddsområdet bedöms inte påverkas då det ligger 200 meter från vägen. Enskilda brunnar hanteras enligt nedan. Med rätt hantering blir konsekvenserna små Masshantering och förorenade områden Vägprojektet innebär att allt material som kan återanvändas inom projektet kommer att nyttjas till det. Inom vägområdet finns det inte tillgång till bergmaterial så material till ny överbyggnad och beläggning kommer att tas från täkter utanför vägområdet. Otjänliga överskottsmassor kommer troligtvis läggas upp på permanenta upplag i närheten av vägen. Urlakning av påträffad sulfidjord kan innebära en tillfällig sänkning av ph, vilket skulle kunna medföra kortsiktigt negativa effekter för flora och fauna. Konsekvenserna bedöms emellertid som små om hantering av påträffade sulfidjordar görs i enlighet med Trafikverkets riktlinjer Hushållning med naturresurser Åtgärderna medför ett smalt intrång längs befintlig väg på hela sträckan och projektet påverkar inte förutsättningarna för markanvändningen. Vid projekteringen har massbalans eftersträvats. Alla massor som uppfyller kraven på material i olika delar av anläggningen återanvänds inom projektet. Detta görs för att minimera över- och underskottsmassor, vilket innebär en god resurshushållning och även en god ekonomi. Vägprojektet innebär att jord- och krossmaterial kommer att både schaktas bort och tillföras. Volymen schakt uppskattas till m 3. En del av dessa massor, ca m 3, kommer att återanvändas i projektet, övriga m 3 hamnar på permanenta upplag utanför vägområdet. Till skyddsfyll, förstärkning, bärlager och beläggning kommer ca m 3 att behöva tas från närliggande täkter. 21

22 4.3 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Utökningen av vägområdet tar både jordbruks- och skogsmark i anspråk. Intrånget blir litet och projektet påverkar inte förutsättningarna för markanvändningen. Konsekvenserna för jord- och skogsbruk bedöms bli små. För att minimera intrånget förbi tomtmarker kommer bakslänter mot t.ex. gräsmattor inte att åtgärdas Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för väganordningar. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om 2,0 meter i skog och öppen mark samt 0,5 meter på jordbruksmark. Kantremsan behövs för att säkra fortsatt drift och underhåll samt att främja trafiksäkerheten. I samband med granskningshandlingen kommer att på planritningarna framgå befintligt och nytt vägområde. I vägområdet ingår även det utrymme som krävs för vägens säkerhetszon. Med säkerhetszon menas det område utanför stödremsan vid sidan om vägbana som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. I det fall säkerhetszonen är bredare än utrymmet för vägen med dess väganordningar samt kantremsa går vägplanens vägområdesgräns vid gränsen för säkerhetszonen och ingen extra kantremsa läggs till. I fastighetsförteckningens arealberäkning kommer det tillkommande vägområdet att anges, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Det tillkommande vägområdet för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar ca m 2 (exkl. inskränkt vägrätt), se fastighetsägarförteckning med arealer. Arealer per markslag: Skogsmark m 2 Åkermark 360 m 2 Tomtmark 60 m 2 Öppen mark m Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt I vägplanen redovisas området med inskränkt vägrätt som avser rensning av utloppsdiken, omfattande totalt ca m² bestående av åker-, öppen- eller skogsmark. Berörda fastighetsägare framgår av fastighetsförteckningen. Den inskränkta vägrätten innefattar normalt rätt för väghållaren att nyttja marken för vägändamål, trots att annan har äganderätt till fastigheten. Dessa rättigheter kan inskränkas. I övrigt får markägaren använda marken så länge som denna användning inte medför negativ påverkan på vägens eller väganordningens (dikets) utformning eller funktion. 4.4 Påverkan under byggnadstiden Byggskedet i ett vägprojekt innebär en rad åtgärder och arbetsmoment som genererar störningar för närboende och risk för att skador uppstår på miljön. Även om påverkan i många fall är begränsad i tiden kan den ofta vara tillräckligt stor för att särskilda försiktighetsåtgärder ska vara motiverade. 22

23 Effekter och konsekvenser Under byggskedet hanteras en rad ämnen som vid olycka eller spill kan påverka mark och vatten negativt. Bland dessa finns bland annat petroleumprodukter i form av drivmedel, hydrauloljor och smörjmedel. Tankning innebär hantering av större volymer av diesel, som kan ha stor negativ påverkan på miljön vid spill. Lokalisering och utformning av platser för tankning, förvaring och annan hantering av större mängder miljöskadliga produkter har stor påverkan på risken för en olycka med allvarliga konsekvenser. För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (publikation TDOK 2012:1039 och TDOK 2012:93). I 2012:93 regleras entreprenörens miljöarbete, kemiska produkter och andra material samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Under byggtiden kommer arbeten med tunga maskiner att pågå i området. Anläggningsarbetena och trafik med entreprenadmaskiner och transportfordon orsakar störningar i form av intrång, buller, luftföroreningar, vibrationer och dammbildning. De boende nära vägen och trafikanterna på vägen drabbas av störningarna, i övrigt kan det rörliga friluftslivet och rennäringen påverkas. Då arbetena är tidsbegränsade kommer det sannolikt inte att medföra några bestående effekter på miljön. Vid arbeten i vatten kommer grumling att uppstå. Om åtgärder för att minimera grumling vidtas och hänsyn tas till lekperioder för fisk bedöms konsekvenserna som små då arbetena endast innebär en kortvarig påverkan. 4.5 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Under byggtiden kommer Natura 2000-områden att påverkas av att arbeten i vatten medför en mindre grumling. Buller från anläggningsmaskiner kan under byggtiden medföra störningar för rennäringen. Långsiktigt bedöms däremot inte projektet medföra någon påtaglig skada för riksintressen och Natura 2000-områden. 4.6 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som är hörnstenar i strävan mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Det är enligt 1 (bevisbörderegeln) verksamhetsutövarens ansvar att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. I detta projekt har hänsynsreglerna beaktats genom att Trafikverkets planeringsprocess följts. För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (publikation TDOK 2012:1039 och dokument TDOK 2012:93) och har möjlighet att ställa objektspecifika miljökrav för entreprenaden. Detta berör hänsynsreglerna i 2 (kunskapskravet), 3 (försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik), 5 (hushållnings- och kretsloppsprinciperna) och 4 (produktvalsprincipen). Trafikverket tillgodoser också kunskapskravet genom att ha välutbildad och kompetent personal i den egna organisationen och genom att ställa relevanta kompetenskrav vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader. 23

24 Hänsynsreglerna i 3, 4 och 5 tillgodoses också genom att Trafikverket styr projektets materialanvändning och utförande, och åtar sig att genomföra de miljöskyddsåtgärder som krävs för att undvika skada på viktiga miljöintressen. Trafikverkets krav på kemiska produkter innebär att miljömässigt sämre alternativ kontinuerligt fasas ut när bättre alternativ finns på marknaden, vilket är i linje med 4 (produktvalsprincipen). Hänsynsregel i 6 (lokaliseringsprincipen) anger att platsen för en verksamhet ska väljas så att miljöpåverkan minimeras, vilket säkerställs genom Trafikverkets planeringsprocess. I detta fall åtgärdas en befintlig väg och lokaliseringsregeln har mindre betydelse. Trafikverket har som verksamhetsutövare att ta hänsyn till 7 (rimlighetsavvägning) och 8 (ansvar för skadad miljö) i sin verksamhet Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660). Detta vägprojekt medför inte att några gällande miljökvalitetsnormer åsidosätts. Miljökvalitetsnormen för utomhusluft berörs, men bedöms inte överskridas. Enligt nomogram i Vägverkets publikation 2001:128 ger årsmedeldygnstrafiken på sträckan ej upphov till att luftföroreningar överskrider miljökvalitetsnormerna och trafikmängden ligger långt under de värden där mer detaljerade beräkningar behöver övervägas. Inga vatten där förordningen för fisk- och musselvatten ska tillämpas berörs. Normen för omgivningsbuller gäller vägar med betydligt högre trafikmängd. Bäckarna Bubergsån, Svartbäcken, Rödån, Rörtjärnsbäcken samt Kvarnbäcken omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Arbetena bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten då skyddsåtgärder vidtas och arbetena innebär en kortvarig påverkan under byggtiden. 4.7 Uppfyllelse av mål Projektmål Åtgärderna bidrar till att förbättra transportkvaliteten och trafiksäkerheten samt minskar risken för en försämring av tillgängligheten för näringslivets transporter. Därmed uppfylls projektmålet med att utforma en bättre väg. För att sakägare och övriga intressenter ska känna sig delaktiga i vägplanen har de t.ex. på samråd fått framföra sina synpunkter och kommer nu också få granska framtaget vägförslag. Åtgärder har också anpassas för att minimera intrång på tomtmarker längs sträckan. Eventuella synpunkter som innebär förändring av vägförslaget och är genomförbara kommer att arbetas in i vägplanen. Framtaget vägförslag ska medföra att projektmålet uppfylls Miljömål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. Dessa mål ska vara riktlinjer för att åstadkomma en miljömässig hållbar samhällsutveckling. Flera av miljömålen rör storskaliga miljöeffekter som klimatpåverkan eller ozonskiktet. Dessa miljömål påverkas av mer övergripande faktorer som val av transportslag och teknikutveckling för fordonen och i mindre grad av hur vägen utformas i en vägplan. 24

25 Nedan beskrivs de miljömål som främst berörs av denna vägplan. Levande sjöar och vattendrag, levande skogar och ett rikt växt- och djurliv Naturmiljön längs vägen påverkas i liten grad av de intrång i marker med höga utpekade värden som blir följden av att vägstandarden förbättras. Åtgärder i vattendrag genomförs med bibehållen eller förbättrad biologisk mångfald som mål. Projektet motverkar inte dessa mål. Grundvatten av god kvalitet Om enskilda brunnar påverkas, kommer förebyggande åtgärder att vidtas. Om naturgrus används kan målet motverkas till viss del. God bebyggd miljö Trafikbullernivåerna kommer att vara samma som idag. Inga riktvärden kommer att överskridas. En jämnare vägbana efter ombyggnaden kan göra att bullernivåerna sjunker jämfört med dagsläget i och med att skrammel från en del fordon minskar. Ett rikt odlingslandskap Kvaliteterna i odlingslandskapet påverkas inte av projektet. 5 Genomförande och finansiering 5.1 Formell hantering Fastställelsebeslut för vägplan som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. Fastställelsebeslutet inkluderar prövning enligt bestämmelser om strandskydd Fastställelsebeslutets omfattning och rättsverkan Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plan- och profilritningarna samt de villkor som tas upp i beslutet. Efter att vägplanen fastställts och har vunnit laga kraft samt när eventuella övriga tillstånd och beslut erhållits kan bygget påbörjas och den mark som behövs tas i anspråk. Ändamål och omfattning av mark som tas i anspråk framgår av vägplanens fastighetsförteckning. Markbehoven har tagits fram genom att utforma och reglera detaljer avseende väganläggningens utformning, tekniska lösningar, miljöskyddsåtgärder m.m. som behövs för vägens funktion. Vägplanen innefattar inga åtgärder som indragning av väg från allmänt underhåll, förändring av enskild väg till allmän eller förändring av väghållningsområde Förändring av väghållningsansvar för allmänna vägar Inom det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna vägnätet. Projektet medför ingen förändring av detta. 25