Förstudie Samrådshandling

Transkript

1 Förstudie Samrådshandling Väg 805, Randijaur Seitevarekorsningen Jokkmokks kommun, Norrbottens län Objekt nr

2 Förord Förstudien berör väg 805, sträckan Randijaur (start vid väg 806 mot Nautijaur) Seitevarekorsningen. Vägen är i behov av förbättring eftersom vägsträckan uppvisar ojämnheter på grund av sättningar och blockuppfrysningar. Beläggningen är även utsliten på sträckan. Förstudien syftar till att klargöra viktiga förutsättningar inom angivet utredningsområde trafik, miljö och markanvändning, identifiera brister och problem samt föreslå förbättringsåtgärder. Samråd kommer att ske med allmänhet, organisationer, sakägare, boende, myndigheter, berörd kommun samt andra som har ett väsentligt intresse i frågan. Medverkande Kenneth Enbom Projektansvarig Eric Carlsson Annica Forsberg Thomas Olofsson Eric Carlsson Uppdragsansvarig Förstudie Förstudie Geoteknik/bärighetsåtgärder Titel: FÖRSTUDIE, Samrådshandling väg 805, Randijaur Seitevarekorsningen, Jokkmokks kommun Norrbottens län. Objektnr: Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Region Norr Kontaktperson: Kenneth Enbom Distributör: Trafikverket Region Norr, Sundsbacken 2-4, Luleå telefon: , fax:

3 Innehåll 1. Sammanfattning 4 2. Bakgrund Brister, problem och syfte Aktualitet Geografisk avgränsning Tidigare utredningar och beslut Övergripande mål och strategier Vägplaneringsprocessen Befintliga förhållanden Vägsystem, trafik och trafikanter Markanvändning Miljö Byggnadstekniska förutsättningar Funktionsanalys av transportsystemet Projektmål Tänkbara åtgärder Analys av tänkbara åtgärder Beskrivning av tänkbara åtgärder Effekter och konsekvenser Riskhantering Måluppfyllelse Samråd Beslut om betydande miljöpåverkan Väghållningsmyndighetens ställningstagande Fortsatt arbete Källförteckning. 25 3

4 1. Sammanfattning Förstudien omfattar en delsträcka längs väg 805 som börjar strax nordväst om korsning mot väg 806 Nautijaur och slutar strax innan avtagsväg mot Seitevare kraftstation (längdmätning km ca 32/000-66/800). Se bild 1-1. Aktuell sträcka av väg 805 är ca 34 km lång och har bärighetsklass BK 1. Tjäluppfrysningar förekommer och vägdiken behöver åtgärdas för att förbättra vägkroppens avvattning längs vägsträckan. Målet med åtgärderna är att att förbättra framkomligheten och transportkvaliteten på vägen så att bärighetsklass BK 1 kan upprätthållas. Åtgärderna innebär att vägens profil höjs, särskilt vid partier med dålig bärighet. Utskiftningar (utgrävning av dåliga massor) erfodras troligtvis på vissa ställen med ojämna sättningar, främst vid vägtrummor. Ny krönbredd på vägen föreslås bli 6.5 m (6,0 m belagd bredd) eller befintlig krönbredd. Slitlagertypen på vägen bibehålls men förnyas. Vägdiken rensas där så behövs och dikesbotten flyttas ut genom att en flackare släntlutning (1:3) används. Åtgärderna innebär att vägområdet utvidgas ca 2-8 m på varje sida längs stora delar av sträckan. Vid åtgärder inom bebyggelse eller andra trånga passager sker åtgärderna främst inom befintligt vägområde. Trummor byts generellt om dessa har skador eller dålig funktion. Konsekvenserna bedöms bli positiva för tillgänglighet, transportkvalitet, trafiksäkerhet och regional utveckling. Jämställdhet bedöms inte påverkas av tänkbara åtgärder. Miljön kan påverkas negativt inom områdena landskapsbild och naturmiljö. Naturmiljön kan även påverkas positivt genom att vandringshinder i vattendrag kan åtgärdas. 4

5 Bild 1-1 Aktuell vägsträcka av väg 805 som omfattas av förstudien. 5

6 2. Bakgrund 2.1 Brister, problem och syfte Vägsträckan uppvisar ojämnheter på grund av sättningar och blockuppfrysningar. Beläggningen är även utsliten på sträckan. Block och elledningsstag längs vägsträckan förekommer för nära vägen och utgör trafikfaror. Vägdiken behöver åtgärdas för att förbättra vägkroppens avvattning längs vägsträckan och att oeftergivliga hinder undanröjs. Förstudien syftar till att klargöra viktiga förutsättningar inom angivet utredningsområde trafik, miljö och markanvändning, identifiera brister och problem samt föreslå förbättringsåtgärder. 2.2 Aktualitet Åtgärderna planeras påbörjas Geografisk avgränsning Förstudien omfattar närområdet kring aktuell vägsträcka, enligt karta 1-1, sid Tidigare utredningar och beslut Några tidigare förstudier eller bristanalyser är inte utförda för aktuella vägsträckor. Väg 805 ingår i det vägnät som på uppdrag av Trafikverket har inventerats och dokumenterats i ett gestaltningsprogram med avseende på drift och utveckling av vägmiljöer samt i rapporten: Mål för natur- och kulturmiljövärden, Driftområde Jokkmokk, Dessutom ingår sträckan i gestaltningsprogrammet, Vägen mellan två världsarv (augusti 2007). Världsarven är Laponia och Gammelstads kyrkstad. 2.5 Övergripande mål och strategier Riksdagen har beslutat om transportpolitiska mål. Det övergripande målet gör transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet berör tillgänglighet genom resor och transporter. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Miljökvalitetsnormer finns enligt Vattenmyndigheten antagna för vattendrag, se tabell samt kartor samt Vattendrag Miljöproblem Miljökvalitetsnorm (Status/kvalitetskrav) Nautijaurälven Nautasätno Lokkibäcken Låkejåkkå Kvarnbäcken Kårnåjåkkå Grundvattenförekomst Randijaur/ Björknäs Morfologiska förändringar Inga Kontinuietet, miljögifter Inga God ekologisk status God ekologisk status 2015, God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus 2015 God ekologisk status God ekologisk status 2015, God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus 2015 Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021, God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus 2015 God kvantitativ status God kemisk status 2015 Tabell miljökvalitetsnormer för vattendrag längs sträckan. Aktuell status se kap 3.3 6

7 2.6 Vägplaneringsprocessen. Vägplaneringsprocessen inleds med att en förstudie upprättas där samråd förs med allmänhet, myndigheter och särskilt berörda. Nästa steg i planeringsprocessen är normalt att upprätta en arbetsplan med en miljökonsekvensbeskrivning. Därefter görs en bygghandling som mer i detalj beskriver hur de tänkbara åtgärderna kan utföras. Bild Planeringsprocessens olika steg. 7

8 3. Befintliga förhållanden 3.1 Vägsystem, trafik och trafikanter. Väg 805 börjar i byn Vaikijaur vid korsningen med väg 45 och slutar i Kvikkjokk. Denna förstudie omfattar en sträcka av väg 805 på 34 km. Objektet börjar strax norr om korsningen mot väg 806 mot Nautijaur och slutar strax innan korsningen med väg till Seitivaredammen. Vägen är asfalterad och har bärighetsklass BK1. Vägens bredd varierar men är normalt ca 6 m. Trafikmängden på väg 805 uppgår till 120 st (65% osäkerhet) Årsdygnmedeltrafik (ÅDT, mätår 2007) varav 20 st (65% osäkerhet) ÅDT tung trafik. Hastigheten är begränsad till 90 km/tim. Kollektivtrafik förekommer längs väg 805 med buss 47 och 94 som går sammanlagt 3 turer i vardera riktning på vardagar. Vägen trafikeras av ett mindre antal oskyddade trafikanter. Åtta avfarter till enskilda vägar finns längs sträckan. Objektet slutar strax innan korsningen med vägen till Seitevare kraftverksdamm och bron över Sitojaure. Under perioden har 2 polisrapporterade trafikolyckor skett på aktuell del av väg 805, varav en var dödsolycka. Skotertrafik förekommer frekvent i området. En kommunövergripande led går parallellt med väg 805, se karta nedan. Korsande trafik med skoter förekommer dock på vägsträckorna. Bild Kommunövergipande skoterleder. Vägsträckor markerade med gult. 8

9 3.2 Markanvändning Inom objektet finns få byggnader vid vägen. Strax söder om förstudieområdet ligger byn Björknäs. Vid slutet på sträckan längs väg 805 ligger byn Tjåmotis. Längs sjön Skalka finns främst fritidshus bebyggelse som ligger avskilda med skogsområden från vägen. Vid byn Granudden finns ett hus i anslutning till vägen. Vägsträckan ligger utanför detaljplanelagt område. Markanvändningen i området domineras av skogsbruk och rennäring. Området ligger ovanför odlingsgränsen. Aktuell vägsträcka ligger inom Sirges och Jåhkågasska samebyars betesområden. Största delen av aktuell vägsträcka ligger inom vårvinterland för Jåhkågasska sameby. Rastbeten för Jåhkågasska sameby berör vägen på ett flertal platser. Samebyn har en renvaktarstuga vid Ridåloukta. Huvuddelen av vägsträckorna berör riksintresse för rennäringen. Strax före Tjåmotis korsar en flyttled väg 805 samt även vid Koberget och vid Björknäs. Målpunkter längs väg 805 är Kvikkjokk, Seitevare kraftstation, Sareks nationalpark samt Årrenjarka turistanläggning. Vägen bedöms främst nyttjas av de boende längs vägen, som tillfartsväg till kraftverksanläggningar, för trafik till turistanläggningar samt för skogsbruket och rennäringen. Gruvbrytning utreds vid Kvikkjokk och vid Björkholmen vilket gör att väg 805 kan komma att nyttjas för mycket tunga transporter. 3.3 Miljö Följande sex kartor redovisar de miljöintressen som angränsar till objektet. 9

10 10 Karta Intressen längs väg 805, från starten vid km 32/000, väg mot Nautijaur.

11 Karta Intressen längs väg 805 vid km 39/500 till 46/

12 12 Karta Intressen längs väg 805 vid km 47/000 till 53/500.

13 Karta Intressen längs väg 805 vid km 54/000 till 60/

14 14 Karta Intressen längs väg 805 vid km 61/500 till 66/800.

15 Landskapsbild Landskapet längs väg 805 är relativt likartat längs hela sträckan och karaktäriseras av blockrik skogsmark samt fina utblickar över sjön Skalka. Längs vägen finns även rikligt med parkeringsplatser. Vägen innehåller många korta grusiga skärningslänter som successivt etableras av lavar och ris. Många stora block kantar vägen. På höger sida löper en teleledning. Ingen bebyggelse finns vid vägen förutom vid byn Granudden där det finns ett hus. Objektet börjar i längdmätning km 32/000. Strax efter starten passerar vägen två förgreningar av Nautijuarälven som man skymtar från vägen. Vattendraget omges av skog och är därför inte särskilt exponerat mot väg 805. Vid km 35/500-35/700 finns ett grustag som är exponerad mot vägen och har en diffus avgränsning. Vid 36/600-37/000 passerar vägen Stainas sjöarna. Trafikanter får här vattenkontakt. Mellan ca km 42/900 och 48/000 öppnas vyn och man har som trafikant ögonkontakt med sjön Skalka då vägen följer Skalkas strand. Vid km 45/835 finns en grusad yta vid sjön som nyttjas av turister längs vägen. Vid km 52/ 300 korsar vägen den så kallade Kvarnviken. Vägen korsar viken på en bank med en större trumma som förbinder viken med sjön Skalka. Bild Karaktäristiskt vägrum omgivet av Tallskog. Rikblockig mark och skärningsslänter. Bild Grustäkt med en diffus avgränsning mot väg

16 Från km 52/500 följer vägen återigen sjön Skalka. På en sträcka av drygt 10 km har man mer eller mindre kontakt med sjön. Landskapet är mindre kuperat i början av objektet och vägen ligger där ofta på bank vilket ger fina vyer över sjön och bergen som omger sjön. Bild Utblick över sjön Skalka. En stor del av vägsträckan följer sjöns strand. Bild Vy mot fjällandskapet i slutet av objektet längs väg

17 Naturmiljö Längs aktuell vägsträcka finns inga Natura 2000-områden eller riksintressen för naturvården, Miljöbalken (MB), 3 kap 6 och 7 kap 6. Strandskydd gäller enligt MB 7 kap för sjön Skalka. Följande vattendrag passeras längs väg 805 med start från söder, se bild 1.1: Nautijaurälven (Nautasätno), plattram broar, två flöden Lokkibäcken (Låkkejåkka)/Kaska-Stainasjaure, plattram bro Bäck vid Vierra, trumma Harrbäcken, trumma Såkvaratsbäcken mynnande i Ritaloukta, trumma Kvarnbäcken (Kårnajåkkå), rörbro Rutatj-jåkkå, rörbro Enligt fiskeriverkets trumdatabas utgör trumma vid Rutatj-jåkkå (Tjäulaluokta) ett vandringshinder, se bild och karta Trumma vid Harrbäcken bedömdes vid platsbesök av konsult utgöra ett vandringshinder se bild och karta Åtgärder i vägområdet planeras vid Nautijaureälven för att minska problemen med översvämningar vid höga flöden. Bild Vandringshinder i Rutatj-jåkka (se karta 3.3-4), registrerat i fiskeriverkets databas. Bild Vandringshinder i Harrbäcken (se karta 3.3-2). 17

18 En nyckelbiotop som gränsar till befintligt vägområde finns längs väg 805, se karta Fem sumpskogar förekommer längs vägsträckan som kan komma att beröras. Två sumpskogar har preliminär klass 1 (skogsstyrelsens klassning), en mossekog och en strandskog, bägge i början av sträckan (karta 3.3-1) Väg 805 går till stora delar av sträckan alldeles intill sjön Skalka, se bild 1.1. Spår av utter (spillning) har påträffats längs vägen. Inga naturreservat eller områden med naturvårdsavtal eller biotopskydd gränsar till vägområdet. Inga vägkanter längs sträckan är klassade som artrika vägkanter. Inga förekomster av flodpärlmussla är kända längs sträckan. Kulturmiljö Inga fornlämningar finns registrerade i vägens direkta närhet. Några övriga kulturmiljövärden bedöms inte finnas längs vägsträckan. Rekreation och friluftsliv. Aktuell del av väg 805 berör riksintresse för friluftsliv (3:6 MB) och riksintresse enligt och MB 4 kap 2. Intressena berörs vid slutet av sträckan, vid avtagsväg mot Seitevare kraftverk. Riksintressenas värdebärare: fritidsfiske, kulturstudier och skidåkning, respektive friluftsliv. Större naturliga vattendrag i området är av intresse för fisketurism och friluftsliv. Naturresurser Skogsbruk är den dominerande näringen i området. Rennäring bedrivs i området, se kapitel 3.2. Odlingsmark förekommer mycket sparsamt i området och inte i direkt anslutning till vägområdet. En berg- eller grusresurs kan komma att beröras av tänkbara åtgärder som innebär utvidgat vägområde. En täkt med gällande tillstånd samt en mineralfyndighet med beviljat undersökningstillstånd finns längs väg 805. Riksintresse för mineral i Tjåmotis berörs inte av åtgärderna, se bild Tjåmotis Jokkmokk Bild Täkter- och mineralförekomster längs aktuell sträcka (rödstreckad). Jokkmokks kommuns översiktsplan 2010, utställelsehandling. 18

19 Väg 805 Väg 806 Bild Grundvattenförekomst med goda kvantitativa kvaliteter markerat i mörkgrönt. Aktuell vägsträcka markerad med rött. Källa VISS. Indirekt kommer berg- och grusresurser att påverkas eftersom nya massor erfordras för åtgärderna, se även kapitel 4.2. Vägobjektet passerar vattenresurser i form av en grundvattenförekomst med goda kvantitativa kvaliteter (God kemisk och kvantitativ status 2015) strax norr om korsning med väg 806, vid sträckans början, se karta samt kapitel 2.5. Skyddade och skyddsvärda områden Inga kommunala vattentäkter finns längs aktuell vägsträcka. Hushållen har enskilda brunnar. Strandskydd gäller vid vattendrag längs sträckan. Miljöbelastning Det aktuella området bedöms ha låg miljöbelastning. Trafikmängden på 805 är idag mycket låg, vilket innebär små utsläpp av kväveoxider. De större vattendragen som berörs av vägen har god kemisk ytvattensstatus samt god till måttlig ekologisk status. (Vattenmyndigheten, vattenkartan) se kapitel 2.5. Några övriga miljökvalitetsnormer bedöms inte aktuella i området. 3.4 Byggnadstekniska förutsättningar De byggnadstekniska förutsättningarna för att utföra förstärkningsåtgärder av vägen bedöms vara goda. Jordarterna längs vägen domineras av morän. I början och framtill ca 43/000 förekommer även sandiga isälvsavlagringar. Den nuvarande beläggningen på vägsträckan består av bitumenbundet bärlager (asfalt). Risk finns för att beläggningen innehåller stenkolstjära. Vid misstanke om stenkolstjära i beläggningen ska hanteringen följa Trafikverkets publikation 2004:90. Vägen korsas av luftburna kraftledningar vid km ca 40/000. Luftledning för tele finns längs hela väg 805. Inga kända bredbandsnät finns i området. Vägbelysning finns inte längs aktuell vägsträcka. Kommunala VA-ledningar förekommer ej längs aktuella vägsträcka. 3.5 Funktionsanalys av transportsystemet Tillgänglighet Framkomligheten och tillgänglighet längs aktuell väg idag är nedsatt på grund av bristande standard. 19

20 Transportkvalitet Vägen håller en bredd på ca 6,0 m och uppvisar flera olika skador, främst blockuppfrysningar, tjälsprickor, lyfta och sänkta trummor och ojämna tjällyft till följd av dålig avvattning. Regional utveckling Aktuell väg är viktig för skogs- och rennäring samt turism. Det direkta området längs vägen har idag få arbetsplatser och de få boende i området antas pendla till sina arbeten. Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten på sträckan bedöms på grund av bärighetsskador vara något nedsatt. Om inte åtgärder vidtas kommer vägens skick försämras med tiden. Så småningom kommer vägarnas låga standard resultera i ökande brister beträffande trafiksäkerhet och transportkvalitet. Miljö Transportsystemets påverkan på omgivande miljö utgörs av visst buller och vibrationer samt utsläpp av kväveoxider till luft. Med de låga trafikmängderna bedöms effekten på miljön vara liten. Aktuella vattendrag invid vägsträckan påverkas delvis negativt av nuvarande vägsystem där vägtrummor i vissa fall utgör vandringshinder som innebär nedsatt ekologisk funktion. Angränsande sjösystem är även påverkat av vattenreglering. Miljökvalitetsnormer finns för de större vattendragen i området, se kapitel 2.5. Jämställdhet Transportsystemet bedöms inte påverka jämställdheten i någon större omfattning. 3.6 Projektmål Projektets mål är att förbättra framkomlighet och transportkvalitet på vägsträckan så att den upprätthåller befintlig bärighetsklass (BK1). Projektmål miljö Vägar och vägars sidoområden skall utformas med utgångspunkt i omgivande landskaps natur- och kulturvärden. Naturmiljön, både på land och i vatten, inom förstudieområdet ska ha bibehållna eller förbättrade kvaliteter efter vägåtgärdernas färdigställande. Värden att särskilt beakta är nyckelbiotop längs väg 805 och trumpassager i vattendrag, landskapsåtgärder vid grustag samt anpassning vid innerslänter. 20

21 4. Tänkbara åtgärder 4.1 Analys av tänkbara åtgärder Tänkbara åtgärder har analyserats enligt fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen innebär en stegvis modell för prövning av lösningsförslag enligt följande: 1. Åtgärder som kan begränsa transportbehovet och val av transportsätt. 2. Åtgärder som ger effektivare nyttjande av befintligt vägnät via bl.a. styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem. 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder behöver tillämpas. En begränsning av transportsystemet enligt punkt 1 kan ske exempelvis med en utbyggd kollektivtrafik. Befolkningsunderlaget för busstrafik bedöms dock vara för litet. Ett effektivare nyttjande av vägen enligt punkt 2 bedöms inte vara möjligt. Att exempelvis sänka hastigheten permanent för att förbättra säkerheten får negativa konsekvenser för transportkvaliteten. Att sänka tillåten last på vägen får även detta negativa konsekvenser för transportkvalitet/effektivitet. Att utföra begränsade ombyggnadsåtgärder enligt punkt 3 skulle kunna innebära att vägarna får ökad bärighet genom förstärkningsåtgärder. Åtgärder enligt punkt 4 bedöms inte vara aktuella eftersom projektmålen erhålls redan i punkt 3. Nollalternativet innebär att inga åtgärder görs på vägen förutom det normala vägunderhållet. 4.2 Beskrivning av tänkbara åtgärder Åtgärderna innebär att profilen på vägen höjs, särskilt vid partier med dålig bärighet. Slitlagertypen på vägarna behålls men förbättras. Utskiftningar (utgrävning av dåliga massor) erfordras troligtvis på vissa ställen med ojämna tjäluppfrysningar, främst vid trummor. Oftast räcker dock blockrensning och tjälarmering. Tänkbara åtgärder utöver bärighetshöjande åtgärder: Vissa vägtrummor vid vattendrag kräver omläggning. Två trummor har identifierats som vandringshinder, se kapitel 3.3 naturmiljö. Vid Nautijaurälven planeras åtgärder för att minska vägskador vid höga flöden. Inga broar berörs. Trummor byts annars generellt om dessa har skador eller dålig funktion. Ny krönbredd föreslås bli 6.5 m med 6 m belagd del. Vägdiken rensas där så behövs längs alla sträckor och dikesbotten flyttas ut genom att en flackare släntlutning (1:3) används. Åtgärderna innebär att vägområdet utvidgas ca 2-8 m på varje sida längs stora delar av sträckan. Dikesdjup anpassas för att spara bakslänter som idag har ett etablerat vegetationsskikt som förhindrar erosion. Vid befintligt grustag, ca km 35/540, föreslås åtgärder (terrängmodellering samt vegetationsetablering) för att skapa en naturlig avgränsning mot vägområdet. Vid km 45/835 föreslås att en befintlig nedfart till en informell rastplats förbättras. 21

22 Översyn av antalet parkeringsfickor på väg 805 föreslås att genomföras. Siktröjningar föreslås utföras där vattenkontakt finns längs sjöar. Översyn av oeftergivliga hinder såsom block eller stag från teleledningar 4.3 Effekter och konsekvenser. Nollalternativet Nollalternativet innebär att inga åtgärder görs på vägen förutom det normala vägunderhållet. Det innebär att vägens ojämnheten kvarstår och förvärras med tiden och ger stora negativa effekter för transportkvalitet och tillgänglighet. Skogsoch turistnäringen samt de boende i området får negativa konsekvenser. Riksintressen Riksintresse för friluftsliv (MB 3:6) och riksintresse enligt 4 kap 2 berörs på de sista 100 m innan sträckans slut. Riksintressena bedöms påverkas marginellt av vägåtgärderna eftersom befintlig väglinje bibehålls. Tänkbara åtgärder bedöms inte innebära någon påtaglig skada på värden som utgör grunden för riksintresset. Små konsekvenser. Markanvändning och kommunala planer Tänkbara förstärkningsåtgärder tar mark i anspråk i anslutning till befintligt vägområde. Ett flertal fastigheter kommer att beröras. Små konsekvenser. Tillgänglighet Förslaget innebär förstärkningsåtgärder som gör att vägens standard, BK 1, upprätthålls. Detta innebär att tillgängligheten på skadade sträckor förbättras. Den förstärkta vägen betyder stora fördelar för skogsnäringen i området som möjliggör ett mer effektivt uttag av skogsråvara. Turismnäringen och de längs vägen boende gynnas av aktuella åtgärder som innebär att vägen får ökad tillgängligheten till området (transportuppoffringen blir lägre). Sammantaget får tänkbara åtgärder positiva konsekvenser beträffande tillgänglighet i området. Transportkvalitet. Transporterna längs aktuell väg kommer att förbättras vilket främst gynnar skogsnäringen genom att man möjliggör tillförlitligare uttag av skogsråvara. Flexibilitet och bekvämlighet ökar längs vägen genom att vägens tekniska problem åtgärdas och standarden höjs. Regional utveckling. Aktuell väg är viktig för näringarna skogsbruk, rennäring och turism. En förbättring av standarden på vägen innebär att möjligheterna att bo i området ökar, vilket bidrar till en mer levande landsbygd. Möjligheterna för lokalt näringsliv förbättras. Trafiksäkerhet. Den upprustade vägen bidrar till att öka trafiksäkerheten något. Åtgärderna innebär bredare vägrum och mindre risk för viltolyckor. En höjd standard kan även innebära en viss ökning av framförallt den tunga trafiken. Hastigheten bedöms inte öka nämnvärt trots att vägen förbättras eftersom befintlig sträckning i plan behålls. 22

23 Miljö Landskapsbilden påverkas i måttlig omfattning av vägrummets breddning på varje sida med ca 2-8 m där vägen går i skogsmark. Brynzonen längs vägen påverkas vilket ger en förfulad landskapsbild och en tillfälligt (tills ett nytt bryn vuxit upp) lägre trafikantupplevelse. Ett gestaltningsprogram finns framtaget Vägen mellan Världsarven, där aktuell sträcka är medtagen. I programmet finns förslag och lägen på utsiktsröjningar samt informations- och pausplatser. Programmet bör beaktas under kommande projektering. Vägåtgärderna med ett utökat vägområde kan beröra nyckelbiotop längs väg 805 om inte anpassning utförs. Byte av trummor som utgör vandringshinder innebär kortvarig grumling i vattendragen under byggtiden. Byte av dessa trummor innebär positiva konsekvenser. Övriga trumåtgärder är i dagsläget inte fastställda, vilket innebär att åtgärder eventuellt kan påverka mindre vattendrag längs sträckan. Detta kommer att studeras utförligare under arbetsplaneskedet där en miljökonsekvensbeskrivning kommer att upprättas som mer detaljerat belyser konsekvenser och eventuella skyddsåtgärder som kan behöva vidtas. Försiktighetsåtgärder beträffande naturmiljö som kan bli aktuella är minimering av risker för grumling under byggtiden samt att nya trummor läggs så att dessa inte kommer att utgöra vandringshinder. Kulturmiljövärden berörs inte av vägåtgärderna. Tänkbara vägåtgärder berör geografiskt områden av riksintresse för friluftsliv (MB 3:6) och riksintresse enligt och 4 kap 2. Ingen påtaglig skada bedöms uppstå på riksintressena. Små konsekvenser. Buller och vibrationer från vägtrafiken är i dagsläget låga och bedöms inte förändras av åtgärder. Luftkvaliteten i området bedöms vara god med små mängder föroreningar. Tänkbara vägåtgärder påverkar luftkvalitén i liten utsträckning. Vägåtgärderna bedöms inte påverka att miljökvalitetsnormer (kvalitetskrav, Vattenmyndigheten, se tabell 2.5-1) för berörda vattendrag uppnås. Åtgärderna kan även bidra till att kvalitetskraven uppnås genom att vandringshinder byggs bort. Påverkan under byggtid är tidsbegränsad och negativa effekter av störningar i form av buller och vibrationer från arbetsmaskiner, damning m m uppstår. Mängden luftföroreningar från arbetsmaskiner bedöms öka under byggtiden. Framkomligheten längs sträckan kommer att vara nedsatt under byggtiden och etableringsområden kommer att erfordras. Masshanteringen genererar trafik med transportfordon under byggtiden. Riskerna för grumling till vattendrag ökar under byggtiden. Jämställdhet Aktuellt projekt bedöms i lika stor grad gynna kvinnliga som manliga trafikanter. 23

24 5. Riskhantering Skydds- och riskobjekt På sträckan har följande riskobjekt beträffande miljö och säkerhet identifierats: Kraftledningar som passerar vägområde samt övriga ledningar i luft och mark. Grundvattenförekomst vid Randijaur/Björknäs. Konfliktpunkter Åtgärder vid vattendrag såsom Nautiijaurälven, Harrbäcken samt Rutatj-jåkkå Övriga trumåtgärder i bäckar Åtgärder vid Nyckelbiotop km 52/500 Åtgärder vid Sumpskogar klass 1, ca km 33/500, 36/ Måluppfyllelse Enligt analysen i kapitel 4.1 uppfylls projektmålen genom att utföra begränsade ombyggnadsåtgärder enligt punkt 3. Genom att utföra lämpliga skyddsåtgärder för att minimera påverka på värden beträffande landskapsbild, naturmiljö så bedöms projektmål miljö kunna uppfyllas. 7. Samråd Under förstudien ska samråd genomföras i enlighet med Miljöbalken 6 kap. 4, B Väglagen 14 samt VVFS 2007:223, 3-8. En samrådsredogörelse upprättas efter samrådet. 8. Beslut om betydande miljöpåverkan Skrivs efter beslut från Länsstyrelsen. 9. Väghållningsmyndighetens ställningstagande Skrivs i senare skede. 10. Fortsatt arbete Efter genomfört samråd och remisstid kommer en samrådsredogörelse att upprättas som bland annat redovisar hur och när information skett, vilka synpunkter som har framförts på förstudien samt Trafikverkets kommentar till dessa. Utifrån detta underlag fattar Länsstyrelsen beslut om objektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej, enligt Miljöbalkens definition. Därefter färdigställs förstudien och beslut fattas om det fortsatta projekteringsarbetet. 24

25 11. Källförteckning. Digital information Samebyarnas intressen för rennäringen. Länsstyrelsens digitala information asp Skogens källa Vattenmyndigheten Trafikverkets väg- och trafikinformation Fiskeriverket Skriftliga källor Översiktsplan för Jokkmokk, 1991 Jokkmokks kommuns översiktsplan 2010, (Utställelsehandling) Gestaltningsprogram, Vägen mellan två världsarv, augusti

26 Trafikverket, Box 809, Luleå, Besöksadress: Sundsbacken 2-4 Telefon :