Planbeskrivning för vägplan. Väg 726 Bygdsiljum-Burträsk Skellefteå kommun, Västerbottens län. Objektnummer: Granskningshandling

Transkript

1 Planbeskrivning för vägplan Granskningshandling Väg 726 Bygdsiljum-Burträsk Skellefteå kommun, Västerbottens län Objektnummer:

2 Dokumenttitel: Vägplan, granskningshandling, Väg 726 Bygdsiljum-Burträsk Skapat av: WSP Samhällsbyggnad Christer Lindström Luleå/Umeå Fotograf: WSP Samhällsbyggnad, om inte annat anges Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Trafikverkets diarienummer: Objektnummer: Version: 1.0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Nina Chlot, Trafikverket Region Nord, Uppdragsansvarig: Nina Chlot Distributör: Trafikverket, Box 809, Luleå, telefon:

3 INNEHÅLL 1 Sammanfattning bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål Nuvarande förhållanden Allmänt Tidigare och pågående utredningar och beslut Trafik- och vägförhållanden Markanvändning och naturresurser Miljö Förutsättningar Byggnadstekniska förutsättningar Behov av förändringar Ändamål och projektmål Övergripande mål Projektmål Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Miljömål Miljöbalken Miljökvalitetsnormer Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) Val av lokalisering Val av utformning Vägåtgärder Tekniska åtgärdsförslag Konsekvenser av förslaget Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Trafikmängder Framkomlighet

4 Trafiksäkerhet Trafikekonomi/restid/komfort Trafikupplevelser och trafikservice Miljökonsekvenser Hälsa och säkerhet Natur- och kulturmiljö Hushållning med naturresurser Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Skadeförebyggande åtgärder under byggtiden Konsekvenser för pågående markanvändning Markanspråk Vägområde för allmän väg Område med tillfällig nyttjanderätt Övrigt område Påverkan under byggnadstiden Genomförande och finansiering Formell hantering Fastställelseprövning Väghållningsansvar för allmänna vägar Kommunala planer Genomförande Dispenser och tillstånd Produktion Finansiering

5 1 SAMMANFATTNING Väg 726 mellan Bygdsiljum och Burträsk är allmänt spårig, uppvisar ojämna sättningar och har dålig bärighet. Vägen fungerar idag framför allt som lokal väg för boende i byarna, men har även betydelse för näringslivet och för arbetspendling. Syftet och målsättningen med projektet är att åtgärda vägdelen så att högsta bärighetsklass, BK1 säkerställs året om. För att förbättra situationen för oskyddade trafikanter anläggs en gång- och cykelbana avskild med kantsten, på vägens västra sida i Bygdeträsk. Trafikverket har i sitt ställningstagande beslutat att gå vidare med projektet genom att upprätta en vägplan. Projektet kommer att följa den nya planläggningsprocessens typ 2 eftersom inga andra alternativa lokaliseringar finns samt att projektet inte kan antas ha betydande miljöpåverkan. Föreslagna vägåtgärder sker i huvudsak inom befintligt vägområde förutom där gång- och cykelbanan planerar att anläggas. Syftet med vägplanen är att fastställa det vägområde som krävs för att utföra föreslagna vägåtgärder. Inga Natura 2000-områden eller andra skyddade områden berörs. Riksintresse rennäring berörs men bedöms inte påverkas negativt. Mindre markanspråk på våtmarker och odlingsmark görs i direkt anslutning till vägen men dessa bedöms inte påverkas negativt. Sammantaget bedöms konsekvenserna för miljön som små då åtgärderna genomförs på eller i direkt anslutning till befintlig väg och genom de skyddsåtgärder samt försiktighetsmått som finns angivna. En separat miljöbeskrivning har upprättats och finns med som ett komplement till denna vägplansbeskrivning. Planerad byggstart är tidigast år Kostnaden för projektet beräknas till ca 73,2 miljoner kronor. 5

6 2 BAKGRUND, FÖRUTSÄTTNINGAR, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL 2.1 Nuvarande förhållanden Allmänt Väg 726 sträcker sig från väg 621 i Robertsfors kommun i söder till Burträsk (väg 364) i norr, Skellefteå kommun. Sträckan mellan Bygdsiljum och Burträsk är ca 21 km lång och belägen i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Figur Översiktskarta, Väg 726, delen Bygdsiljum-Burträsk, Skellefteå kommun. 6

7 På sträckan Bygdsiljum-Burträsk är vägen allmänt spårig, uppvisar ojämna sättningar och har dålig bärighet. Vägen har inte full bärighet året runt vilket innebär försämrad framkomlighet för näringslivet och boende efter vägen. Genom planerade vägåtgärder skall vägdelen åtgärdas så att högsta bärighetsklass BK1 säkerställs året om Tidigare och pågående utredningar och beslut Planeringsprocessen Den 1 januari 2013 har en ny infrastrukturlagstiftning trätt i kraft, med ändringar i Väglagen (1971:948), men även i Lag om byggande av järnväg. Detta innebär bl.a. att den fysiska planeringen av transportinfrastruktur sker i en sammanhållen planeringsprocess istället för i flera steg. I den nya planläggningsprocessen finns fem olika planläggningstyper. För varje projekt görs en bedömning av projektets komplexitet, miljöpåverkan mm. och utifrån den bedömningen bestäms planläggningstyp. Bärighets- och förstärkningsprojektet för väg 726 är påbörjat enligt den planeringsprocess som gällde fram till och den tidigare upprättade förstudien har utgjort underlag för de inledande samråden och länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet sker enligt den nya planläggningsprocessen. I den nya planläggningsprocessen används, (för projekt som av Länsstyrelsen beslutats inte innebära betydande miljöpåverkan där inte flera lokaliseringsalternativ finns), planläggningstyp 2. I det fortsatta arbetet ska vägplanen kungöras för granskning och godkännas av Länsstyrelsen. Förstudie För planering av vägsystemet har Trafikverket utarbetat den så kallade Fyrstegsprincipen som prövar alternativa lösningsförslag i olika nivåer. Metoden finns beskriven i Åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen, Vägverket, publ. 2002:72. Åtgärder studeras enligt: Steg 1 Påverkan av transportbehovet. Steg 2- Effektivt utnyttjande av befintliga vägar. Steg 3 - Åtgärder på befintlig väg. Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. I den förstudie som upprättats har Trafikverket i enlighet med fyrstegsprincipen, beslutat att åtgärder enligt steg 3 ska genomföras. Under april 2013 färdigställdes förstudien som studerade möjliga förstärkningsoch bärighetsåtgärder längs den aktuella vägsträckan. Förstudien lämnades in till Länsstyrelsen för yttranden och för beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Västerbottens län har med stöd av 6 kap. 5 miljöbalken, beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 7

8 Trafikverket i sitt ställningstagande daterat beslutat att gå vidare i planläggningsprocessen genom att ta fram en vägplan. Miljöbeskrivning En miljöbeskrivning är upprättad för projektet och belyser de miljökonsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av planerade förstärknings- och bärighetsåtgärder. Miljöbeskrivningen ger även förslag till Trafikverkets åtgärder som kan minimera eventuella konsekvenser som uppstår vid planerade vägåtgärder. Med utgångspunkt från de begränsade vägåtgärder som planeras avgränsar sig miljöbeskrivningen i huvudsak till de miljöeffekter som kan uppkomma i närområdet som berörs av vägåtgärderna. Projektets huvudsakliga influensområde bedöms därför vara inom vägområdet. Längs vägen finns relativt få boende samtidigt som trafikmängden är låg varför utsläpp till luft, buller och vibrationer behandlas mer översiktligt. Miljöbeskrivningen har även belyst ett så kallat nollalternativ och dess effekter och konsekvenser. Ett nollalternativ innebär ingen förändring d.v.s. inga förstärkningseller bärighetsåtgärder, inga arbeten kommer att utföras i vatten och ingen ny mark behöver tas i anspråk. Endast normala drift- och underhållsåtgärder genomförs Trafik- och vägförhållanden Väg 726 fungerar framför allt som en lokal väg för boende i byarna längs vägen, men har även betydelse för arbetspendling. Vägen är utpekad som viktig näringslivsväg och ett mycket viktigt stråk för transporter bl.a. till och från skogsförädlingsindustrin i Bygdsiljum. Skyltad hastighet: 50, 70 och 80 km/h. Vägens bärighetsklass: BK1, högsta klass Befintlig vägbredd: ca 6,3-6,7 meter Nuvarande slitlager: belagd (asfalt) Vid mätningen uppgick trafikmängden (år 2009) på delen mellan Bygdsiljum och Bydeträsk till ca 610 fordon per årsmedeldygn (ÅDT tot )varav ca 100 tunga fordon. På delen mellan Bygdeträsk och Burträsk är trafikmängden (år 2007) ca 720 fordon per årsmedeldygn (ÅDT tot )varav ca 100 tunga fordon. Väg 726 är inte rekommenderad väg för farligt gods och omfattningen av transporter med farligt gods bedöms vara mycket begränsad på aktuell vägsträcka. Dispenstransporter förekommer på väg 726 men bedöms vara i begränsad omfattning. Omfattningen av oskyddade trafikanter är mycket begränsad, och förekommer främst i anslutning till orterna Burträsk och Bygdsiljum samt byarna Gammelbyn, Stormyrbacken, Bygdeträsk och Lappsjöudden. I Bygdsiljum finns en gång- och cykelbana på den västra sidan av vägen. GC-banan sträcker sig ca 380 m mellan 8

9 vägarna 728 och 831. I övrigt finns inga särskilda anläggningar eller anordningar finns för oskyddade trafikanter längs vägen. Länstrafiken trafikerar sträckan Bygdsiljum-Burträsk med linjerna 21, 229 och 233. Busshållplats finns bland annat i Lappsjöudden och Brännbergsliden. Mellan åren finns totalt 14 olyckor rapporterade på den aktuella vägsträckan varav en med dödlig utgång, fyra med svårt skadade personer och nio med lindrigt skadade Markanvändning och naturresurser Befolkning och boendemiljö Boende längs den aktuella sträckan finns förutom i orterna Burträsk och Bygdsiljum samt byarna Gammelbyn, Stormyrbacken, Edet och Lappsjöudden. Under sommarhalvåret tillkommer ett antal fritidsboende. Flera av fastigheterna ligger nära vägen och har direktutfarter till väg 726. Väg 726 mellan Bygdsiljum och Burträsk nyttjas för arbetspendling och godstransporter till och från industrierna på respektive orter. Främst vintertid är skidbackarna i Bygdsiljum en populär målpunkt där väg 726 nyttjas av besökare norr om orten. Jordbruk och skogsbruk Skogsbruk bedrivs i området. Hävdade åkermarker finns framförallt i anslutning till Burträsk och Bygdsiljum samt byarna Gammelbyn, Stormyrbacken, Edet och Lappsjöudden. Åkermarkerna kring Bygdeträsket och Göksjön finns upptagna i länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskap. Rennäring Inom området ligger Malå skogssamebys vårvinterland. I april påbörjas flytten till vårland och flyttlederna nyttjas. I anslutning till den aktuella vägsträckan finns riksintressen i form av flyttled, kärnområde och svår passage. Den svåra passagen finns vid Bygdeträsk i anslutning till korsningen väg 726/730/742. En vårhage (arbetshage) finns vid Vitsidan på västra sidan av vägen. Vattenresurser Nordväst om Bygdsiljum finns ett fastställt vattenskyddsområde för vattentänkt. Vattenskyddsområdet ligger som närmast på ett avstånd av ca 300 m väster om vägen. Fastställt vattenskyddsområde som finns norr om Burträsk berörs inte. Flertalet av fastigheterna längs vägen har enskilda brunnar. Enligt SGU:s brunnsarkiv och uppgifter som framkomit i samråden finns enskilda brunnar längs vägsträckan enligt figur

10 Figur Enskilda brunnar nära väg 726 Nr Brunnstyp Sektion Sida Avstånd, m Fastighet Provtagning Brunnsarkiv 1 Djupborrad 13/935 V 25 Burträsks- Högliden 3:8 Ja Ja 2 Grävd 18/200 H 30 Bygdeträsk 6:7 Ja Nej 3 Grävd 23/700 H 100 Brännbergsliden 3:1 4 Djupborrad 25/950 H 50 Burträsks- Gammelbyn 29:1 Ja Ja Nej Ja Grus-, sand- och bergtäkter I området för vägplan finns inga registrerade förekomster av naturgrus enligt länsstyrelsens inventeringar. Genom Bygdsiljum passerar Rickleåsen bestående av isälvssediment. Det finns inte heller några tillståndsgivna berg-, grus-, sand- eller moräntäkter i anslutning till vägen. Rekreation och friluftsliv Inom området för vägplan finns inga områden av riksintresse för friluftslivet. Skidbackarna i Bygdsiljum är populära målpunkter för rekreation och friluftsliv och naturen i området utgör även en viktig resurs för det rörliga friluftslivet med möjligheter till främst bär- och svampplockning samt jakt. Enligt skoterledskartan på Skellefteå kommuns hemsida finns skoterleder som antingen löper parallellt med eller korsar väg Miljö Landskapsbild Väg 726 mellan Bygdsiljum och Burträsk går genom ett kuperat och tydligt bergkullandskap. Vägsträckningen följer landskapet väl och raksträckorna är relativt få. Höjder och vattendrag skymtar över åkrar, kalhyggen och sjöar som ligger i anslutning till vägen. Längs den aktuella vägsträckan finns ett antal mindre byar med hus nära vägen kring vilka åkermark finns som gör att landskapet öppnar upp sig. På vissa delsträckor passerar vägen nära sjöar och myrar vilket också bidrar till en varierad landskapsbild. Genom Burträsk är tätortskänslan med byggnader och korsande vägar utmärkande. Söder om Burträsk finns jordbrukslandskap med stora och långa utblickar mot kullar, över åkermark och kalhyggen. Efter byn Edet är jordbrukslandskapet brukat i mindre utsträckning och där finns även en hel del skog. I Bygdsiljum präglas landskapet av träindustrin som ligger norr om tätorten. 10

11 Belysning förekommer i anslutning till Burträsk och på sträckan mellan Gammelbyn och avtagsvägen mot Furuberget samt i byn Edet. Vid träindustrin finns belysning som sträcker sig till Bygdsiljum. Olika typer av belysningsstolpar förekommer. Naturmiljö Längs den aktuella sträckan passerar väg 726 genom skogs-, myr- och åkermark. Åkermark finns främst i anslutning till byarna längs vägen. Väster om vägen på ett avstånd av ca 600 m finns Fäbodskogen som är naturreservat och Natura område. Inga arter är listade enligt habitatdirektivet. Strax norr om Lappsjöudden, i nära anslutning till vägen har Skogsstyrelsen registrerat en nyckelbiotop och naturvärde i form av barr- och sumpgranskog. I länsstyrelsens inventering av våtmarker finns ett område ca 1,5 km öster om vägen som är bedömt till klass 2. I övrigt finns inga klassificerade våtmarker i anslutning till vägen. Skogsstyrelsen har även ett mindre antal sumpskogar registrerade, oklassificerade eller med låga naturvärden, dock få i nära anslutning till vägen. Flodpärlmussla kan finnas i vattendragen men inga tillgängliga uppgifter finns som kan bekräfta att så är fallet. Även utter kan finnas i vattendragen men registrerade observationer finns bara kring Burträsket, mellan Göksjön och Bygdeträsket samt söder om Bygdeträsket. Längs den aktuella sträckan finns inga områden som tagits upp i trafikverkets förteckning över artrika vägkanter. Enligt Artportalen finns inga fynd av rödlistade eller formellt skyddade arter av kärlväxter, storsvampar, lavar, mossor eller fåglar längs vägen. På sträckan passeras flera namngivna vattendrag och även flera mindre och större sjöar. Hösten 2012 har 23 vägtrummor inventerats med avseende på bland annat vandringshinder och utteranpassning. Samtliga inventerade trummor bedöms ha dålig eller mycket dålig utteranpassning och fyra trummor bedöms utgöra vandringshinder. Kulturmiljö Byarna runt Bygdeträsket omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. Uttryck för riksintresset är jordbruksbyar i lidläge med det omgivande odlingslandskapets sluttningar ner mot sjöarna. I riksintresset ingår även Västerbottens första järnmalmsgruva från 1630-talet i Bygdsiljum. Riksintresseområdet finns på västra sidan av vägen mellan väg 726 och väg 364. Vägen ingår inte i länsstyrelsens inventering av kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer, vägobjekt och broar. Till väg 726 ansluter väg 730 vid Edet som klassats som värdefull vägmiljö. Fornlämningar finns i nära anslutning till väg 726, bl.a. vid dammanläggningen i Bygdsiljum. 11

12 Figur Fornlämningar i nära anslutning till väg 726 RAÄ nummer Avstånd från vägmitt Beskrivning Burträsk 195:1 Ca 40 m öst om väg 726 Borttagen Boplats, skärvstensförekomst Burträsk 196:1 Ca 100 m öst om väg Övrig kulturhistorisk lämning Hyttlämning, masugn Burträsk 202:1 Ca 250 m väst om väg 726 Övrig kulturhistorisk lämning Fyndplats, skifferyxa Burträsk 127:1 Ca 250 m öst om väg 726 Övrig kulturhistorisk lämning Fäbod Burträsk 147:1 Ca 250m väst om väg 726 (längs väg 730) Övrig kulturhistorisk lämning Kemisk industri, tjärdal Burträsk 210:1 Ca 190 m väst om väg 726 Övrig kulturhistorisk lämning Fyndplats, skidspets Burträsk 198:1 Ca 425 m öst om väg 726 Fast fornlämning Boplats Burträsk 153:1 Ca 450 m väst om väg 726 Fast fornlämning Gruvområde, gruvberget 2.2 Förutsättningar Byggnadstekniska förutsättningar Geoteknik Vägen går genom svagt till måttligt kuperat skogslandskap där jorden i huvudsak består av morän med lokala inslag av lera/silt, sand, svallsediment/grus samt torv. Markytan i anslutning till vägen är relativt plan i både tvär- och längdled och är bitvis blockig. Berggrunden består i området Bygdsiljum-Edet i huvudsak av gnejsiga bergarter, kvarts-fältspatrika sedimentära bergarter. I området Edet-Burträsk består berggrunden i huvudsak av ställvis gnejsiga bergarter med inslag av sur vulkanisk bergart. Få synliga ytor med berg finns i direkt anslutning till vägen. Sulfidjord har inte påträffats i genomförda geotekniska undersökningar längs vägen. Hydrologi Enligt Vattenmyndighetens sammanställning av vattenförekomster, VISS, finns registrerade grundvattenresurser i Rickleåsen (isälvssediment) som passerar genom Bygdsiljum. Grundvattenförekomsten EU_CD: SE , bedöms ha goda uttagsmöjligheter och i VISS anges följande god kvantitativ status och god kemisk grundvattenstatus, ingen risk att status inte uppnås

13 På sträckan passeras flera namngivna vattendrag så som Rickleån, Lappsjöbäcken, Andersvattenån, Notsjöbäcken, Halmbäcken, Vitsidabäcken, Marratjärnbäcken, Karolinabäcken, Ellbergsmyrbäcken och Kvarnbäcken. På sträckan finns även flera mindre och större sjöar som Bygdeträsket, Göksjön, Andersvattnet, Vitsidatjärn och Lill-Bocktjärnen. Rickleån passeras på bro i Bygdsiljum och Andersvattnet passeras på rörbro vid Edet. Betsånd av gös finns i Burträsket och anslutande vatten. Bland övriga arter kan nämnas gädda, abborre, braxen, mört, löja och lake. Inom området finns även ruda, gärs, stensimpa samt i rinnande vatten harr, öring, elritsa samt bäcknejonöga. Halmbäcken och biflöde från Halmbäcken till Stor-Bocktjärnen omfattas av biotopvårdsplan Lappsjöbäcken som utarbetats av Länsstyrelsen. I VISS anges följande angående vattendragens ekologiska och kemiska status: Figur Berörda vattendrag enligt VISS Namn ID nummer Ekologisk status Kemisk status Rickleån Otillfredsställande. Risk att kvalitetskravet inte uppnås 2015 pga. flödesförändringar, morfologiska förändringar och kontinuitetsförändringar. Kvalitetskrav år 2021 är god ekologisk status. God. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppnås år Lappsjöbäcken Måttlig. Risk att kvalitetskravet inte uppnås år 2015 pga. övergödning och kontinuitetsförändringar. God. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppfylls år Andersvattnet God. MKN är god ekologisk status år God. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppfylls år Andersvattenån Måttlig. Risk att kvalitetskravet inte uppfylls år 2015 pga. övergödning och morfologiska förändringar. God. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppfylls år Lill-Bocktjärnen God. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppnås år God. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppfylls år Kvarnbäcken Måttlig. Risk att kvalitetskravet inte uppnås år 2015 pga. övergödning och morfologiska förändringar. God. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppnås år Vitsidbäcken Burträsket Otillfredsställande (beroende på delsträcka). Risk att kvalitetskravet inte uppnås 2015 pga. kontinuitetsförändringar. Kvalitetskrav är god ekologisk status år God. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppnås år God. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppnås år God. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppnås år

14 Masshantering I området för vägplanen finns inga grus-, sand- eller bergtäkter. Projektet kommer att kräva vägbyggnadsmaterial i form av material för överbyggnad (bärlager, förstärkningslager och slitlager). Ledningar Längs den aktuella vägsträckan, främst i anslutning till byarna, finns luft- och markförlagda tele- och elledningar. Korsningar och anslutningar Längs den aktuella sträckan finns ett antal direktutfarter mot väg Behov av förändringar Väg 726 på sträckan Bygdsiljum-Burträsk är allmänt spårig, uppvisar ojämna sättningar och har dålig bärighet. Ny beläggning samt nytt överbyggnadsmaterial i vägkropp på hela sträckan utförs. Partier med bärighetsbrister och tjäluppfrysningar åtgärdas. Kurvrätningar, kurvbreddningar och profiljusteringar utförs där behov finns. Vägdiken och trummor inventeras. Lutningar utefter hela vägsträckan justeras så att en funktionell avvattning av vägen ska uppnås. Trummor byts ut vid behov (t.ex. skadade trummor). Infarter justeras och trummor i anslutning till dessa byts ut vid behov. Vägen och sidoområdena trafiksäkras för 80 km/h. Gamla vägräcken byts ut mot nya. Genom planerade vägåtgärder skall vägdelen åtgärdas så att högsta bärighetsklass (BK1) säkerställs året om. För att förbättra situationen för oskyddade trafikanter anläggs en gång- och cykelbana på vägens västra sida i Bygdeträsk. 2.4 Ändamål och projektmål Övergripande mål En av Trafikverkets uppgifter är att utveckla och förvalta det statliga vägnätet. Verksamheten ska bidra till att det blir möjligt att nå de transportpolitiska mål som riksdagen har fastställt. I maj 2009 tog riksdagen beslut om de nya transportpolitiska målen, enligt regeringens förslag i propositionen Mål för framtidens resor och transporter, prop. 2008/09:93. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: Funktionsmålet, som berör resans eller transportens tillgänglighet Hänsynsmålet, som handlar om säkerhet, miljö och hälsa. 14

15 De transportpolitiska målen är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet Projektmål Trafikverket har tagit fram ett antal mål med projektet: Säkerställa högsta bärighetsklass, BK1 året om. Förbättrad plan- och profilstandard där behov finns. Säkerställa vägens funktion för näringslivet. 2.5 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Inte relevant i denna vägplan. 2.6 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Tillåtlighetsprövas enligt 17 kap miljöbalken är inte aktuellt i denna vägplan. 2.7 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Genom Bygdeträsk och Bygdsiljum utförs de planerade åtgärderna inom befintligt vägområde och bedöms kunna genomföras utan negativ påverkan på den äldre kulturbebyggelsen, odlingslandskapet och värdekärnorna i riksintresseområdet. Naturreservatet och Natura 2000-området Fäbodskogen vid Gammelbyns fäbodar berörs inte av planerade vägåtgärder. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå för riksintresse rennäring eftersom ny mark endast tas i anspråk i direkt anslutning till befintlig väg. Förbättrad standard av vägen innebär förbättrad framkomlighet för rennäringens transporter. 2.8 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskiver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De nationella miljömålen har anpassats och formulerats till regionala miljömål i Västerbottens län. För regionala miljömål hänvisas till länsstyrelsens hemsida. 15

16 I detta projekt berörs främst målen Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Inget av målen bedöms motverkas, till följd av föreslagen verksamhet, i och med att försiktighetsmått vidtas för att påverkan på vattendrag och omkringliggande miljöer skall bli så liten som möjligt Miljöbalken I projektet tillämpas miljöbalken och därtill hörande eller samverkande lagstiftning. Miljöbalken ska tillämpas så att: människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras en långsiktigt god hushållning med mark, vatten samt fysisk miljö i övrigt tryggas återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som ska beaktas i alla anläggningsprojekt. Dessa är bevisbördsregeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, lokaliseringsprincipen, hushållningsprincipen, produktvalsprincipen, och ansvar för att avhjälpa skador. Projektet kommer att bedrivas så att de hänsynsregler som är relevanta beaktas och uppfylls. Motivet till detta är att vägplan inklusive miljöbeskrivning upprättas. Projekteringen samt miljöbeskrivningen har gjorts av erfarna projektörer och handläggare och följer gällande normer och krav. Kunskap från tidigare upprättad förstudie samt genomförda samråd för projektet har tagits till vara. Förbättringsåtgärderna görs på befintlig väg. Schaktade massor eftersträvas att användas i projektet. I första hand nyttjas miljövänliga produkter och arbetsmetoder Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap miljöbalken. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer: Föroreningar i utomhusluft Fisk- och musselvatten Omgivningsbuller Vattenförekomster, bestämmelserna i förordningen gäller förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön enligt 5 kap miljöbalken. Inga vattendrag omfattas av miljökvalitetsnormerna för fisk-och musselvatten., Flertalet sjöar och vattendrag samt grundvattenförekomsten i Bygdsiljum omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster, se avsnitt Normerna för utomhusluft och buller bedöms inte överskridas på denna vägsträcka pga. låg trafikmängd och få närboende. 16

17 2.9 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning Väg 726 mellan Bygdsiljum och Burträsk är ursprungligen byggd för en bebyggelse på landsbygd och inte för större trafikmängder. Vägen har problem med att uppnå högsta bärighetsklass året runt och boende i närheten samt transporter för näringslivet drabbas på grund av detta. För att förbättra situationen för oskyddade trafikanter anläggs en gång- och cykelbana på vägens västra sida i Bygdeträsk. Då behovet av att vägens brister åtgärdas är stort, bedöms projektet vara samhällsekonomiskt lönsamt. 3 DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) Ingen åtgärdsvalsstudie har genomförts för detta projekt. En förstudie enligt Trafikverkets tidigare planeringsprocess har färdigställts år Se kapitel Tidigare och pågående utredningar och beslut. 3.2 Val av lokalisering Då åtgärderna planeras att utföras på befintlig väg har inga andra alternativ till lokalisering utförts. Ny gång-och cykelbana anläggs på västra sidan av väg 726 i Bygdeträsk. 3.3 Val av utformning Vägåtgärder För utförligare beskrivning av vägens utformning se planritningar 1 01 T Se även profilritning 1 01 T , typsektionsritning, 1 01 T och tvärsektionsritning, 1 01 T Tekniska åtgärdsförslag Referensstandard och typsektion Vägförslagets referenshastighet är 80 km/h. Dimensionering har skett enligt Vägar och gators utformning (VGU) publ. 2012:179, 2012:180, 2012:181 och 2012:199. Sidoområden 80 km/h, inklusive rätt släntlutning på sidovägar. Säkerhetszoner för 80 km/h. 17

18 Utifrån detta har Trafikverket valt vägtypen normal tvåfältsväg (lågt trafikerad) med sektion: Sr 0,25+V 0,25+K 6,0+V 0,25+Sr 0,25. Där vägräcken följer vägen förändras sektionen: Sr 0,5+V 0,5+K 6,0+V 0,5+ Sr 0,5. Där horisontalradien är mindre än R500 ökas körbana K till 6,5 m. Se typsektion, 1 01 T Gång- och cykelvägen anläggs i direkt anslutning till väg 726, förslagsvis avskild med kantsten med höjden 16 cm. Belagd bredd föreslås bli 2,5 m inkl. kantstöd. Anm. Sr (stödremsa), V (vägren), K (körbana). Plan- och profilstandard Minsta valda horisontalradie 100 m. Befintlig väg genom Bygdsiljum följs med hänsyn till befintlig bebyggelse. Största vertikala lutning är 7,06 % Minsta konvexa vertikalradie är RV 1600 och minsta konkava vertikalradie är RV Profilen följer befintlig väg med hänsyn till befintlig bebyggelse i Bygdeträsk. Se plan och profilritningar, 1 01 T och 1 01 T Korsningar och anslutningar Befintliga anslutningar kan bestå av gårdsanslutningar, anslutningar mot skogsskiften och åkermark samt anslutande skogsbilvägar. Stängning av anslutningar är förslag som formellt inte ingår i vägplanen. Beslut om stängning måste tas av väghållningsmyndigheten, Trafikverket Region Nord, i särskild ordning. Enskilda anslutningar och parallellvägar Befintliga anslutningar till väg 726 föreslås behållas och anpassas i höjd. Väg- och utloppsdiken Kantskärning föreslås utföras och befintliga vägdiken rensas. Vid profiljustering av vägen kan det bli aktuellt att diket flyttas. De vägdiken som ändras kommer att följa den nya vägdragningen, medför ingen markavvattning, utan görs för att avleda vatten från vägbanan. Även nuvarande diken har den funktionen. Befintliga utloppsdiken och till viss mån inloppsdiken föreslås rensas ca 20 m från den föreslagna gränsen för vägområde. Detta för att förbättra avvattningen av vägen. Tillträde till åtgärderna för vägdiken föreslås ske genom vägrätt och inskränkt vägrätt för åtgärder som utförs i befintliga in- och/eller utloppsdiken. Ingen inskränkt vägrätt kommer att tas inom område för detaljplan. Trummor En översyn av väg- och sidotrummor föreslås utförs så att en funktionell avvattning uppnås. Befintliga väg- och sidotrummor åtgärdas där behov finns, skadade och inte fungerande trummor byts. Där vägens profil höjs kommer 18

19 sidotrummor i högre utsträckning att kräva större åtgärder i form av ersättning med nya sidotrummor. Vägtrummor föreslås att bytas ut i 23 bäckar för att säkra kapaciteten för högre vattenflöden på våren samt åtgärda befintliga vandringshinder. Tillträde till åtgärder som utförs i trummor föreslås ske med vägrätt. Beläggning Beläggning ska vara asfaltmassabeläggning. Belysning Belysningen i anslutning till Burträsk, på sträckan mellan Gammelbyn och avtagsvägen mot Furuberget samt i byn Edet och vid träindustrin mot Bygdsiljum behålls i befintligt läge. Stolpar inom säkerhetszon ska flyttas eller bytas ut mot eftergivliga stolpar. Behov av belysning i anslutning till ny gång- och cykelbana utreds till bygghandling. Räcken Befintliga vägräcken byts ut mot nya. Placering och omfattning framgår av ritningar i vägplanen. Skyltar Trafikskyltar med tillhörande stolpar ses över i erforderlig omfattning så att de är aktuella för rådande förhållanden och övriga trafikregler. Skyltning kommer att ske enligt vägmärkesförordningen. Nya vägmärken redovisas i kommande bygghandling. Vägmarkering Vägmarkering föreslås utförs med streckad kant- och mittlinje. 19

20 Jord- och luftledningar Längs den aktuella vägsträckan, främst i anslutning till byarna, finns luft- och markförlagda tele- och elledningar samt VA-ledningar. I kommande bygghandling redovisas lägen samt eventuella åtgärder för att skydda och fortsättningsvis upprätthålla ledningarnas funktion. 4 KONSEKVENSER AV FÖRSLAGET 4.1 Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att de transportpolitiska målen uppfylls. Åtgärderna innebär: Förbättrad framkomlighet och tillgänglighet Näringslivets behov av vägen tillgodoses Liten påverkan på miljön Åtgärderna är positiva för alla trafikantgrupper längs vägen och gynnar både de boende längs vägen och näringslivet i området. Överensstämmelse med projektmål Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att projektmålen uppfylls. Vägens bärighet samt plan- och profilstandard förbättras. God funktion av vägen för näringslivet genom förbättrad framkomlighet säkerställs Trafikmängder Vägåtgärderna innebär ingen förändring av trafikmängder Framkomlighet Planerade vägåtgärder säkerställer vägens funktion, innebär förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet. Bra framkomlighet och transportkvalitet stödjer näringslivet och den regionala utvecklingen Trafiksäkerhet Planerade vägåtgärder innebär vid befintlig trafikmängd att vägen blir säkrare och får ökad framkomlighet. Genom att gång- och cykelbana anläggs genom Bygdeträsk förbättras situationen för oskyddade trafikanter Trafikekonomi/restid/komfort Väghållarens kostnader för drift och underhåll kommer att öka något då den nya gång- och cykelvägen anläggs. 20

21 Anläggningen förväntas inte förändra restiden på väg 726 eftersom planerade åtgärder inte förändrar vägsträckans längd. Ny vägbeläggning och ny överbyggnad innebär en jämnare väg och därigenom ökad komfort Trafikupplevelser och trafikservice I och med att stor del av aktuell vägsträcka föreslås får ny överbyggnad och nytt slitlager, ger detta en jämnare, tystare och smidigare färd. 4.2 Miljökonsekvenser Inga områden som omfattas av generellt biotopskydd enligt miljöbalken, t.ex. öppna diken i jordbruksmark, bedöms påverkas eller skadas då dessa inte berörs av planerade vägåtgärder. Inga konsekvenser för skyddade områden uppstår. Sjöar och vattendrag i området omfattas generellt av strandskydd på 100 m enligt miljöbalken. Strandskyddets syften vid berörda sjöar och vattendrag uppfylls även fortsättningsvis då allmänhetens tillgång till strandområden inte förändras pga. planerade vägåtgärder Hälsa och säkerhet Barriärer, buller, luft och vibrationer Med hänsyn till att oskyddade trafikanter förekommer i mycket liten omfattning samt den begränsade trafikmängden, utgör fordonstrafiken i dagsläget ingen egentlig barriär för oskyddade trafikanter längs vägen. Sammantaget bedöms konsekvenserna som positiva då trafiksäkerheten och framkomligheten förbättras. På sträckan förbi Bygdeträsk där ny gång- och cykelbana anläggs blir de positiva effekterna stora och barriäreffekterna minskar. På den övriga sträckan av väg 726 bedöms barriäreffekterna inte förändras eftersom inga särskilda åtgärder för oskyddade trafikanter genomförs. Konsekvenserna bedöms sammantaget som fortsatt små. Buller- och vibrationsförhållandena kommer inte att förändras. Med utgångpunkt från gjorda bullerberäkningar bedöms befintlig trafikmängd att inga boendemiljöer i närheten av vägen berörs av ekvivalenta ljudnivåer över 65 db(a). Antalet passager nattetid som ger maximal ljudnivå över 80 db(a) för närliggande bostadshus bedöms vara färre än fem stycken varför inga bullerskyddsåtgärder krävs. Planerade vägåtgärder innebär inget överskridande av miljökvalitetsnormer eller riktvärden för buller eller förändring av vibrationsförhållanden längs vägen. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå. Planerade åtgärder och befintlig trafikmängd innebär ingen förändring av utsläppen till luft. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och buller berörs men bedöms inte överskridas. Åtgärderna medför sammantaget positiva konsekvenser för människors hälsa och säkerhet då trafiksäkerheten förbättras. 21

22 Natur- och kulturmiljö Landskapsbild Planerade förstärkningsåtgärder och justeringar i plan- och profil som utförs huvudsakligen inom befintligt vägområde och i skogsmiljö bedöms kunna genomföras utan att upplevelsen av landskapsbilden negativt förändras. Vägens anpassning till omgivande terräng bibehålls. Utblickarna mot omgivande terräng kan förbättras där röjning av vegetation görs. Genom Bygdeträsk och Bygdsiljum genomförs åtgärderna huvudsakligen inom befintligt vägområde och bedöms kunna genomföras utan att förändra eller negativt påverka omgivande landskap och bebyggelsemiljöer. Ny gång- och cykelbana innebär utökat vägområde på västra sidan av vägen på en sträcka av ca 400 meter. Byte av trummor kommer inte att förändra upplevelsen av vägen. Inga åtgärder på befintliga broar över Rickleån och Andersvattenån kommer att göras och inga nya broar kommer att byggas. Konsekvenserna bedöms sammantaget som små till ringa. Naturmiljö Byte av trummor innebär att schaktningsarbete i vatten kommer att utföras. Arbetet kommer att ge upphov till temporär grumling i vattendraget som successivt kommer att upphöra när schaktningsarbetena är avslutade. Effekten av grumling under byggtiden förväntas bli att vattenspegeln närmast trumman missfärgas. Undviks åtgärder under tiden för fiskvandring samt att de genomförs under lågvattenperioder blir konsekvenserna för fiskar och andra vattenlevande djur försumbara d.v.s. inga skador på fisk eller andra vattenlevande djur bedöms uppstå. Åtgärdande av trummor med vandringshinder medför positiva konsekvenser för fiskar och andra vattenlevvande djur då förutsättningarna för vandring förbättras. Bedömningen är att endast ringa eller små negativa konsekvenser för vattendrag kommer att uppstå med anledning av planerade åtgärder för vägen. Längs hela den aktuella vägsträckan föreslås justering och dikesrensning för att förbättra avvattningen. Befintligt dikessystems avrinningsriktning förändras inte. Mindre grumling uppstår i samband med dikesjusteringar samt under den tid som dikesslänterna ligger blottlagda utan vegetation. Genom att dikesjusteringar genomförs under lågvattenperioder minimeras grumling och inga negativa konsekvenser bedöms uppstå. Vägåtgärderna medför ett mindre intrång i sumpskogar med låga eller inga utpekade värden i samband med utökat vägområde och dikesjusteringar. Framförallt berörs områden mellan Bygdeträsk och Vitsidbäcken. Påverkan bedöms som lokal eftersom åtgärderna utförs i utkanterna av de berörda områdena vars hydrologi redan idag är påverkad av den befintliga vägen. Någon förändring av hydrologi eller grundvattennivåer är inte att förvänta. Konsekvenserna för sumpskogar och våtmarker bedöms som ringa. 22

23 Kulturmiljö Genom Bygdeträsk och Bygdsiljum planeras de föreslagna åtgärderna att utföras framför allt inom befintligt vägområde och bedöms kunna genomföras utan negativ påverkan på den äldre kulturbebyggelsen, odlingslandskapet eller värdekärnorna i riksintresseområdet. Ny gång- och cykelbana i Bygdeträsk innebär något större markintrång men bedöms kunna anläggas utan att skada utpekade värdekärnor i riksintresset för kulturmiljö och bevarandevärt odlingslandkap. Vägens karaktär eller sträckning kommer inte att förändras varför upplevelsen av kulturlandskapet inte kommer att påverkas negativt. Ingen av de fornlämningar som finns inom området för vägplan ligger så pass nära vägen att de bedöms beröras av planerade åtgärder. Konsekvenserna bedöms sammantaget som ringa. Rekreation och friluftsliv Vägåtgärderna bedöms medföra positiva konsekvenser för friluftslivet då vägens förbättrade standard ökar tillgängligheten till området. Förutsättningarna för skotertrafik bedöms inte förändras Hushållning med naturresurser Sammantaget bedöms konsekvenserna för hushållning med naturresurser som positiva då tillgängligheten till markerna förbättras. Projektet kommer att kräva vägbyggnadsmaterial i form av material för överbyggnad (bärlager, förstärkningslager och slitalger). Det finns inga uppgifter om förorenade massor inom vägområdet. Användbara schaktmassor används inom projektet som fyllnadsmaterial. Konsekvenserna bedöms som små då material tas från godkända täkter. Inga åtgärder föreslås genomföras i nära anslutning till de fyra brunnarna nära vägen, varför ingen negativ påverkan bedöms uppstå. Grundvattenresursen i Rickleåsen påverkas inte då den inte berörs av de planerade vägåtgärderna. Någon förändring eller påverkan på de hydrologiska förhållandena uppstår inte. Vattenskyddsområdet för vattentäkten i Bygdsiljum bedöms inte påverkas negativt av planerade vägåtgärder eftersom samtliga åtgärder utförs inom befintligt vägområde och med nästan oförändrad profil. Inga grus-, sand- och bergtäkter eller naturgrusförekomster finns längs vägsträckan varför inga negativa konsekvenser uppstår. 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Landskapsbild Vägåtgärderna utförs så att de väl harmonierar med omgivande landskap i fråga om plan och profil. Höga bankar och djupa diken kommer inte att anläggas. Minsta möjliga markintrång i angränsande skogsmark, odlingslandskap och tomtmark görs. Befintlig vegetation skall bevaras i så stor utsträckning som möjligt i bebyggd miljö. 23

24 Ytor som skadas efterbehandlas efter arbetenas färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Där så är möjligt tas markskiktet av innan arbetena påbörjas och lagras för att kunna återanvändas vid efterbehandlingen. Självetablering av naturligt fältskikt i slänter i områden med odlingsmark ska främjas med avbaningsmassor. Vägens sidoområden i odlingslandskap ska täckas med jord från intilliggande ängsmark för spontan etablering av ängsväxter. Slänter och bankar i öppet landskap hålls rena från sly i vägområdet. I skogslandskap kan högre vegetation tillåtas etablera sig i de yttre delarna av slänten om vegetationen inte skymmer betydelsefulla utblickar över landskapet. Säkerhetsområde beaktas. Självetablering av naturligt växtskikt i slänter i skogsmark ska främjas med avbaningsmassor. Utveckling av möjliga utblickar över landskapet ska också beaktas. Naturmiljö Anläggning av trummor samt förlängning av befintliga trummor projekteras enligt Trafikverkets riktlinjer TRVK väg (2011:072, TRVR väg (2011:073) samt råd i skrift Utformning av Ekologiskt anpassade vägpassager utgiven av Trafikverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten.. Arbeten med trummor utförs så att minsta möjliga grumling uppstår. Arbetena bör ske under tidpunkter så effekterna av verksamheten som leder till grumling är som minst, t.ex. under lågvattenperioder och under perioder då fiskvandring ej sker. Anmälan om vattenverksamhet upprättas för 23 trummor. Diken och trummor utformas och anläggs så att utpekade sumpskogar och våtmarksområden inte riskerar att avvattnas. Erosionsskydd anläggs för att minimera grumling i samband med dikesjusteringar där behov finns. Kulturmiljö Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms som nödvändiga då inga kulturmiljöområden eller fornlämningar bedöms påverkas. Rekreation och friluftsliv Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms nödvändiga då de planerade vägåtgärderna bedöms medföra positiva konsekvenser och förutsättningarna för skotertrafik inte förändras Skadeförebyggande åtgärder under byggtiden Ytor som skadas ska efterbehandlas efter färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Där det är bedömt möjligt i vägplanen skall markskiktet tas av innan arbeten påbörjas och lagras för att kunna återanvändas vid efterbehandlingen. Om en fornlämning påträffas inom vägplaneområdet skall arbetet omedelbart stoppas, lämningen märkas ut och länsstyrelsen kontaktas. 24

25 Arbeten i vatten utförs så att minsta möjliga grumling uppstår, d.v.s. under lågvattenperioder och perioder då fiskvandring ej sker. Bullrande arbeten koncentreras så långt som möjligt till dagtid. Om de måste utföras under annan tid på dygnet underrättas boende i god tid. Riksvärden som föreslås av Naturvårdsverket och Socialstyrelsen får inte överskridas annat än undantagsvis. Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra kemiska produkter ska inte ske i närheten av vattendrag. Provtagning av vattenkvaliteten görs i enskilda vattentäkter (brunnar)som ligger inom ett avstånd av 100 m från vägen. Ej användbara massor transporteras till av entreprenören anskaffad och bekostad deponi. Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att nedskräpning och förorening inte uppstår. Skellefteå kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas. Om massor som innehåller tjärhaltiga föroreningar upptäcks ska dessa hanteras enligt Hantering av tjärhaltiga beläggningar, VV Publikation 2004:90. Påträffas sulfidjord ska denna hanteras enligt Trafikverkets publikation Råd och rekommendation för hantering av sulfidjordsmassor, 2007: Konsekvenser för pågående markanvändning Jord- och skogsbruksmark Markintrånget i angränsande skogs- och jordbruksmark är försumbart och kommer inte att försvåra brukandet av marken. Rekreation och friluftsliv De planerade vägåtgärderna bedöms medföra positiva konsekvenser för friluftslivet då vägens förbättrade standard ökar tillgängligheten i området. Rennäring Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå för rennäringen eftersom ny mark endast tas i anspråk i direkt anslutning till befintlig väg. Förbättrad standard på vägen innebär förbättrad framkomlighet för rennäringens transporter. 4.5 Markanspråk Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg omfattar körbana med stödremsa samt diken på respektive sida av vägen. Vägområdet innefattar även en säkerhetszon, (där vägen inte har vägräcken) som är beräknad till 3 m med hänsyn till vägens dimensionerande referensstandard VR 80 (hastighet 80 km/h). Där vägen har vägräcken behövs inte säkerhetszonen för att klara trafiksäkerheten, där utformas en kantremsa på båda sidor av vägen. I skogsmark är kantremsan 2,0 m utanför 25

26 släntfot respektive släntkrön. Kantremsan behövs för att säkerställa framtida drift och skötsel av väganordningar såsom t.ex. diken, slänter och trummor. På planritningarna framgår befintligt, nytt vägområde samt avgående vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Tillkommande vägområde för allmän väg enligt denna vägplan omfattar ca m 2, med fördelning enligt tabell Figur Sammanställning av ianspråktagen mark Markslag Areal (m 2 ) Skog m² Åker 8615 m² Tomt 445 m² Totalt: m 2 Avgående vägområde dvs mark som återgår till fastighetsägare vid kurvrätningar omfattar ca 1190 m². Mark återställs som skogsmark. På plankartor markerat som DEL AV VÄGOMRÅDE SOM DRAS IN FRÅN ALLMÄNT UNDERHÅLL. Figur Avgående vägområde Markslag Areal (m 2 ) Fastighet Fastighetsägare Sektion Skog 590 m² Brännbergsliden 3:1 Holmen AB 23/595-23/733 H Skog 300 m² Brännbergsliden 3:1 Holmen AB 24/000-24/101 V Skellefte Burträsks- Helen Wiksten 28/444-28/473 H Skog 280 m² Gammelbyn 14:37 Bernt Wiksten Skellefte Burträsks- Marianne Lindqvist 28/454-28/473 H Skog 20 m² Totalt: 1190 m 2 Gammelbyn 14:34 Kenneth Lindqvist Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av fastställd, vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga 26

27 ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet, med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Det nya, tillkommande vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar ca 10,9 ha. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt I vägplanen redovisas områden med inskränkt vägrätt. Vägrätt innefattar normalt rätt för väghållaren att nyttja vägen för vägändamål, trots att annan har äganderätt till fastigheten. Vägrätten ger även i övrigt väghållaren rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över markens användning under den tid vägrätten består, men också att tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken. Dessa rättigheter kan inskränkas. Väghållaren har, inom markerat område för inskränkt vägrätt endast rätt att uppföra och rensa in- och utloppsdiken. I övrigt får markägaren använda marken så länge som denna användning inte medför någon negativ påverkan på vägens eller väganordningens (dikets) utformning och funktion. Områden med inskränkt vägrätt omfattar ca 3800 m 2, bestående av åkermark. Fastigheterna Skellefteå Bygdsiljum 24:2, Skellefteå Bygdsiljum 3:15, Skellefteå Burträsks-Högliden 3:3, Skellefteå Burträsks-Högliden 3:8, Skellefteå Burträsks-Högliden 4:1, Skellefteå Burträsks-Högliden 3:7, Skellefteå Bygdeträsk 6:2, Skellefteå Bygdeträsk 6:7, Skellefteå Bygdeträsk 9:3, Skellefteå Burträsks- Gammelbyn 29:1, Skellefteå Brännbergsliden 1:11, Skellefteå Burträsks-Gammelbyn 57:2, Skellefteå Burträsks-Gammelbyn 59:2, Skellefteå Burträsks-Gammelbyn 60:1, Skellefteå Burträsks-Gammelbyn 61:1, Skellefteå Burträsks-Gammelbyn 14:37, Skellefteå Burträsks-Gammelbyn 13:21, Skellefteå Burträsks-Gammelbyn 17:72, Skellefteå Burträsks-Gammelbyn 17:39 och Skellefteå Burträsks-Gammelbyn 20:17 berörs av områden med inskränkt vägrätt Område med tillfällig nyttjanderätt I vägplanen föreslås att ca 4930 m 2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Dessa områden har markerats på planritningar (1 01 T 02 05, 1 01 T 02 12, 1 01 T 02 17). Fastigheter som berörs är Bygdeträsk 5:8, Brännbergsliden 3:1 och Burträsks- Gammelbyn 16:20. Områdena som redovisas är: - etableringsområde Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden, från byggstart till slutbesiktning av anläggningen. Marken kommer att återställas innan den återlämnas Övrigt område Områden för enskild väg ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av enskilda vägnätet hanteras via ersättningsförhandlingar samt av lantmäterimyndigheten när väghållningsmyndigheten söker förrättning enligt anläggningslagen. Inget område för enskild väg är aktuellt i vägplanen. 4.6 Påverkan under byggnadstiden 27