När brödrosten utträder ur sitt brödrostskap

Transkript

1 Faculteit Letteren & Wijsbegeerte När brödrosten utträder ur sitt brödrostskap En undersökning av semantiken i de svenska nominaliseringssuffixen skap och het utifrån moderna ordbildningsteorier Hilde De Vaere Masterproef voorgedragen tot het behalen van de graad van Master in de Scandinavistiek 2015 Promotor Co-Promotor Prof. Dr. K. Willems Vakgroep Taalkunde, Afdeling Algemene Taalwetenschap Prof. Dr. J. Brandtler Vakgroep Taalkunde, Afdeling Scandinavistiek en Noord-Europakunde

2

3 Dedikation Vad gör du under lovet? frågade min far en 85-årig, pensionerad lärare latin och grekiska och UGent alumnus via epost. Jag svarade att jag granskade svenska suffix och undersökte om de har en polysem eller en monosem betydelse. Jag fick per omgående svaret att enligt min gammaldags och ödmjuka åsikt har ett suffix en polysem betydelse. Varför skulle ett suffix inte kunna ha olika betydelser? Det slog mig att han, med sin mångåriga erfarenhet, i tio sekunder kunde besvara en fråga som nu har sysselsatt mig i mer än två år. Därför tillägnar jag honom den här uppsatsen med stor kärlek både till honom och till lingvistiken som också ligger honom varmt om hjärtat. iii

4 Lista på tabeller Tabell 1: Förekomster av avledda ord på dom, het och skap i korpusen utifrån PAROLE... 6 Tabell 2: Betydelsekategorier i den semantiska gruppen Status baserad på Söderbergh (1971)... 7 Tabell 3: Semantiska subkategorier hos de konkreta avledningarna baserad på Söderberg (1971)... 8 Tabell 4: Grundord till suffixet skap utifrån PAROLE Tabell 5: Grundord till suffixet skap utifrån 44 korpusar i KORP Tabell 6: Distribution av grundord som inte är adjektiv i het-korpusen Tabell 7: Distribution av adjektivavledningar i het-korpusen Tabell 8: Svenska kognater/pendanger till stage-level grundord airman, friend, king, penman, priest och sponsor Tabell 9: Svenska pendanger till individual-level grundord parent, wife, niece, woman Tabell 10: Svenska avledingar på skap med individual-level grundord Tabell 11: Aronoff & Chos doublets och deras svenska kognater eller pendanger Tabell 12: Suffixet hood enligt Liebers OT-teori Tabell 13: Subschemana för [ XNi,Proni, Ai, Vi -skap]nj [existensform av SEMi]j där a) = kollektiv betydelse, b) = individuellt bruk Tabell 14: Subschemana för [X i -aktighet] Nj [BESKAFFENHET MED RELATION R TILL SEM i ] j iv

5 Lista på figurer Figur 1: Qualiastruktur för book enligt Pustejovsky (1995: ) Figur 2: Qualiastruktur för suffixet ship enligt Baeskow Figur 3: (Del av en) Qualiastruktur för suffixet skap Figur 4: Qualia för suffixet skap Figur 5: Baeskows Qualiastruktur för suffixet hood Figur 6: Baeskows QUALIA i Qualiastrukturen för ordet brotherhood Figur 7: (Del av en) Qualiastruktur för suffixet het Figur 8: Qualia för suffixet het Figur 9: Den lexikala representationen av det svenska ordet arghet Figur 10: Schemat för nominalisering med det svenska suffixet skap Figur 11: Nederländska deverbala substantiv som slutar på er Figur 10: Schemat för nominalisering med det svenska suffixet skap Figur 12: Svenska substantiv på aktighet v

6 Innehållsförteckning Lista på tabeller... iv Lista på figurer... v Innehållsförteckning... vi 1 Presentation och problemställning Det svenska materialet Förklaring av termer Mönster i den svenska ordbildningen med dom, het och skap Suffixet -dom enligt SAOB Suffixet -skap enligt SAOB Skap-korpusen Tendens 1 - Modifikation Tendens 2 - Hapax legomena Tendens 3 - Personbeteckande substantiv + suffix Tendens 4 - Nybildningar av sent datum Slutsats Suffixet -het enligt SAOB Het-korpusen Tendens 1 - Adjektiviska grundord Tendens 2 - Hapax legomena Tendens 3 - Grundordets kategori Slutsats Sammanfattning Förklaring av några centrala teoretiska termer och analys av materialet Betydelse, meaning visavi sense, polysemi Analys av det svenska materialet Särdraget [+human] i ordbildningen med skap? Nybildningar på skap Avledningar på skap visavi avledningar på het Suffixet het och adjektiviska grundord het-avledningar med icke-adjektiviska grundord Inga verbala grundord i hetkorpusen Slutsats Översikt av några recenta ordbildningsmodeller tillämpade på nominaliseringssuffixen skap och het Aronoff & Cho Tillämpbarheten av Aronoff & Cho (2001) till svenskan Skillnaden mellan stage-level och individual-level Dubbletter Slutsats Baeskow Baeskow: svårt att falsifiera? vi

7 4.2.2 ship och skap: en jämförelse QS i engelskan Tillämpning på svenskan hood och het QS i engelskan Tillämpning på svenskan Diskussion och slutsats Lieber Liebers indelning: tillämpning på svenskan och för- och nackdelar Preliminär slutsats Booij Konstruktionsmorfologins grundförutsättningar CMs hierarkiska lexikon Affixets status inom CM Vad är betydelse inom CM? Kontroverser kring betydelse och polysemi Tillämpning av CM på de svenska avledningarma skap och het Observationer i skap-korpusen Observationer i het-korpusen Sammanfattning och diskussion Slutsats Olika betydelsetyper och nivåer Grundordets roll Olika metoder Utblick Bibliografi Appendix: förklaring av termer och synonymer ord vii

8 viii

9 1 Presentation och problemställning!! När gryningen utträder ur sitt gryningskap När främlingen utträder ur sitt främlingskap När brödrosten utträder ur sitt brödrostskap När stenen utträder ur sin stenighet När sparven utträder ur sin sparvighet När Kyrklund utträder ur sin kyrklundhet Denna längtan. När natten utträder ur sin nattlighet När intet utträder ur sin intighet Denna ängslan. Willy Kyrklund 1! Ovanstående dikt av Willy Kyrklund utgjorde inspirationen för uppsatsens titel och ledde till frågeställningen varför ord som gryningskap, brödrostskap, sparvighet och kyrklundhet låter som perfekt acceptabla och förståeliga ord i det svenska språket även om de inte förekommer och förmodligen aldrig kommer att upptas i ett lexikon. Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera suffixens grammatiska status. Den övergripande frågeställningen rör vad suffixet tillfogar till grundordet och vilka semantiska och/eller morfologiska förutsättningar som måste uppfyllas för att ett suffix ska kunna kombineras med ett visst grundord. Vilka restriktioner gäller för suffixet vid valet av grundord? Är de morfosyntaktiska eller de semantiska kraven avgörande, eller är det ett samspel? I synnerhet ämnar jag i den här uppsatsen behandla följande tre frågor: 1 Kyrklund, W. (1989). Om godheten. Stockholm: Bonniers Grafiska Industrier AB. 1

10 1. Överför suffix information, och i så fall vilken information? Vilket semantiskt värde har ett suffix? 2. Vilken roll spelar grundordet i förhållande till suffixet för avledningens definitiva betydelse och hur ska man beskriva förhållandet mellan suffix och grundord? 3. Vilken metod är lämpligast för att beskriva ordbildningsprocessen, i synnerhet med avseende på frågan om ett suffix har en allmän betydelse (monosemi) eller flera relaterade betydelser (polysemi)? I De Vaere (2011) drog jag slutsatsen att svaret på dessa frågor i hög grad beror på den lingvistiska modell som tillämpas. Den gängse synen inom traditionell grammatik är att ett suffix inte bara bestämmer ordklasstillhörighet utan också är betydelsebärande. Andra lingvistiska teorier betraktar suffix som funktionella element i grammatiken utan någon egen betydelse, vars funktion är begränsad till ordklassbestämning. Jag skulle i föreliggande uppsats vilja konkretisera och belysa dessa två synsätt genom att studera nominaliseringssuffixen skap och het som används i svenskan för att skapa abstrakta substantiv. Jag behandlar suffixet dom bara i korthet eftersom det inte längre är produktivt i svenskan. Tillvägagångssättet som tillämpas i uppsatsen är följande. Efter en kort terminologibeskrivning beskriver jag suffixen dom, skap och het utifrån Svenska Akademiens Ordbok (hädanefter SAOB). Sedan presenterar jag min empiriska undersökning som är baserad på 44 korpusar i KORP, ett språkteknologiskt verktyg i forskningsenheten Språkbanken vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Min korpus består av två delkorpusar med svenska ord på skap och het. Jag gjorde ingen korpus på suffixet dom. Som nästa steg ger jag en teorineutral redogörelse för mina observationer i skap- och het-korpusen. Innan jag presenterar min analys av det svenska materialet förklarar jag några centrala teoretiska termer. Med utgångspunkt i Coserius betydelsedefinition visar jag i den teoretiska delen att det är nödvändigt att finslipa begreppen meaning ( betydelse ) och sense ( mening ) och att skilja mellan systembetydelse, normbetydelse och diskursbetydelse. Jag tar också ställning i monosemi-polysemi-debatten. Med denna teoretiska utgångspunkt analyserar jag det svenska materialet. Som nästa steg jämför jag min analys med tidigare analyser av de engelska motsvarigheterna till de svenska suffixen ( ship, hood och dom) Aronoff & Cho (2001), Baeskow (2010) och Lieber (2010) samt Booij (2010). Aronoff & Cho (2001) behandlar ordbildning med ship och med hood. Enligt deras hypotes bestäms valet mellan nominaliseringssuffixen ship och hood av huruvida substantivet betecknar ett stage-level eller individual-level predikat. Jag relaterar Aronoff & Chos (2001) hypotes till de svenska motsvarigheterna skap och het och visar att deras analys inte utan vidare kan tillämpas på mina svenska data. Baeskow (2010) tillämpar så kallade Qualiastrukturer i Pustejovskys anda (Pustejovsky (1995)) för att visa att ett suffix bär både lexikal och konceptuell betydelse. Metoden kan ses som ett plausibelt tillvägagångssätt för att komma åt suffixets inherenta systembetydelse. I andra delundersökningen granskar jag därför Baeskows Qualiastrukturer för engelskan och undersöker om man kan använda analysen för de svenska suffixen skap och het och göra 2

11 Qualiastrukturer för dessa svenska suffix. Jag följer Baeskow i antagandet att suffix överför betydelse, men mina svenska data visar att det är svårt att fånga suffixets alla betydelsemöjligheterna på ett systematiskt sätt. Jag diskuterar vidare en del nackdelar med Baeskows analys. Lieber (2010) använder Lexical Semantic Framework i kombination med Optimality Theory för att beskriva alla suffixens kombinationsmöjligheter. Vad gäller ordbildningens struktur urskiljer hon ett skelett och en kropp. Jag behandlar för- och nackdelar med Liebers tillvägagångssätt. De tre teorierna ovan betraktar ordbildningsprocessen från olika synvinklar. Enligt Aronoff & Cho (2001) avgörs valet av grundord av suffixets semantiska egenskaper. Baeskow ser ordbildingsprocessen som en morfo-semantisk process medan Lieber betraktar selektionen som helt och hållet semantiskt men ägnar samtidigt också uppmärksamhet åt hela ordbildningens struktur. I den här uppsatsen vill jag dock även diskutera suffix inom ett annat teoretiskt ramverk som framhåller att ett suffix hämtar sin funktion från konstruktionen som det utgör en del av, nämligen Booijs (2010) konstruktionsmorfologi (Construction Morphology, CM). Booijs teoretiska ramverk inordnas i den nu för tiden aktuella konstruktionsgrammatiken. Teorin har också efterföljare i ordbildningsundersökningen (jfr Van Goethem (2014) och Battefeld (2014)). Jag visar att konstruktionsgrammatik å ena sidan har bra teoretiska förutsättningar att besvara undersökningsfrågorna, men å andra sidan pekar jag på konstruktionsmorfologins svårigheter med att precisera hur betydelse måste omskrivas. Jag försöker därefter fastställa huruvida teorin har tillräckligt med tekniska medel för att noggrant beskriva suffixets systembetydelse eller för att visa de lexikala och icke-lexikala egenskaperna av alla de i språkbruket konventionella användningar av suffixen. Målet med uppsatsen är inte bara att försöka besvara huruvida suffix innehåller semantisk information utan också att definiera vilken slags betydelse som i så fall realiseras. Uppsatsen har följande struktur. I kapitel 2 fokuserar jag på min svenska undersökning av skap och het och presenterar materialet. Kapitel 3 ägnas åt de centrala teoretiska termerna och åt analysen. I kapitel 4 genomför jag en litteraturgenomgång kopplad till problemet. Frågan ställs om befintliga teorier kan förklara mitt resultat och jag tillämpar metoderna på det svenska materialet. På slutet av kapitel 4 introduceras konstruktionsmorfologi. Kapitlet omfattar en tolkning av det svenska resultatet inom ett konstruktionsmorfologiskt ramverk. Jag lämnar mitt teoretiska bidrag och resonerar kring suffixets status och dess betydelse och jag föreslår finslipningar i konstruktionsmorfologins semantiska pelare. I kapitel 5 sammanfattar och diskuterar jag mina iakttagelser och i kapitel 6 drar jag slutsatsen att en noggrann definition på begreppet betydelse är nödigt för en grundlig analys av suffixets status och att det behövs en fin skillnad mellan system-, norm- och diskursbetydelse. Resultatet av min tillämpning av metoderna på mitt svenska material leder till systembetydelsen [beskaffenhet] för het-avledningar och [existensform] för skap-avledningar. Dessa betydelser har framför allt ett metodologiskt syfte i den meningen att de tillåter att beskriva en rad av normbetydelser och diskursbetydelser av multifunktionella suffix på ett koherent sätt och att belysa enheten i den semantiska variationen. I kapitlets sista avsnitt ges en utblick där jag resonerar kring vidare utvidgning av semantiska aspekter vid ordbildningen. 3

12 2 Det svenska materialet I detta kapitel presenterar jag materialet varpå uppsatsens analys är baserad. Jag använder olika svenska korpusar för att göra mina observationer. De första korpusar gjordes i PAROLE som nu ingår i KORP ( år 2010 tog jag en random sample på 5000 ord för varje avledning på dom, het och skap. Det resulterade i en dom-, en het- och en skapkorpus. År 2014 upprepade jag korpusundersökningen med två större korpora från KORP. Eftersom det i De Vaere (2011) påvisades att suffixet dom inte längre är produktivt i svenskan gjorde jag ingen dom-korpus år En sådan oproduktiv korpus skulle inte kunna bidra till studien av nybildningar. För både den nya het-korpusen som den nya skapkorpusen valde jag 44 korpusar i KORP: skönlitteratur (5 korpusar), tidningstexter (37 korpusar), tidskrifter (1 korpus) och svenska Wikipedia. Jag tog denna kombination för att för det första ha ett brett urval av olika textsorter och för det andra att återspegla det ursprungliga mer anspråkslösa materialet. 2.1 Förklaring av termer För följande undersökning är det viktigt att precisera några teoretiska termer. Betydelse är ett mångtydigt begrepp och för att kunna tolka det svenska materialet måste det klargöras att termen betydelse betecknar etts ords etablerade semantiska innebörd som återfinns i exempelvis ordböcker. Ord betecknar utomspråkliga realiteter och bara om ett ords särskilda bruk är tillräckligt etablerat tas det upp i en ordbok. Ordboksbetydelser måste därför ses som exempel på språkbruk. Om ett ord har flera betydelser i SAOB betyder det alltså att det har flera etablerade användningar (polysemi). Men ordbetydelse kan också uppstå i diskursen, och således vara situationellt betingad; I KORP har jag hittat flera exempel på icke-etablerade ordbetydelser. Man bör alltså skilja mellan etablerad betydelse och situationell betydelse och granska om dessa betydelser kan härledas till en gemensam grundbetydelse. 2 Jag återkommer till detta i kapitel 3. Vad gäller SAOBs påstående att ett ord ibland kan få en konkret eller en kollektiv betydelse måste också uppmärksammas att jag utgår ifrån att ett ord inte kan ändra sin grundbetydelse: SAOBs beskrivning ska följaktligen läsas som om ordet används för att referera till abstrakta eller konkreta saker eller kollektiva begrepp. Ordets grundbetydelse blir densamma. Utsagor som dessa ord får ofta en konkretare betydelse då de används för att beteckna... ska därför tolkas med hänsyn till skillnaden mellan grundbetydelse och etablerad betydelse. Eftersom fenomenet grammatikalisering spelar en roll i förklaringen av suffixens dom, het och skaps semantiska möjligheter måste också begreppet grammatikalisering 2 SAOB använder termen grundbetydelse och med den menas en basisbetydelse därifrån alla andra betydelser uppstod om man betraktar betydelserna diakront. Jag använder termen grundbetydelse snarare synkront för att beskriva den homogena betydelsen som ligger till grund av ett ords polysemi. 4

13 förtydligas. Undersökningens första mål är att ge en synkron översikt över olika betydelsemöjligheter men SAOB fokuserar också på diakrona betydelseegenskaper. Grammatikalisering är en omdiskuterad term. Den åsysftar en process där innehållsord utvecklar sig till grammatiska element och eventuellt vidare till klitika eller böjningsaffix. Processen anses kunna ha två resultat. För det första kan den resultera i ett grammatiskt språkelement t.ex ett böjningsmorfem. Enligt Hopper & Traugott (2003:8) utvecklades t.ex. i svenskan den efterställda artikeln et/ en från ett tidigare efterställt demonstrativt pronomen hinn (som i fornnordiska úlfr hinn denna varg ). För det andra kan processen resultera i ett avledningsaffix som t.ex. det svenska suffixet dom som enligt SAOB uppstod ur det självständiga ordet dom med betydelsen det sagda, det lagda. Vad gäller den semantiska utvecklingen har ord som kommer att grammatikaliseras från början ofta en allmän betydelse och under processen genomgår betydelsen en vidare generalisering. Det semantiska innehållet försvagas och förlorar sin komplexitet. Sweetser (1988:389) och Hopper & Traugott (2003:94) kallar det för blekning ( semantic bleaching ). Eftersom det finns ett steg i utvecklingen där både den ursprungliga och den nya betydelsen förekommer samtidigt kan man förklara hur polysemi (d.v.s. semantisk variation i språkbruket) uppstår under den diakrona utvecklingen (Hopper & Traugott 2003:103). På det syntaktiska planet kan ordet också dekategoriseras, d.v.s. att det förlorar de morfologiska och syntaktiska egenskaper som det hade som lexikalt element (Hopper & Traugott 2003:107). When a form undergoes grammaticalization from a lexical to a grammatical form, however, it tends to lose the morphological and syntactic properties that would identify it as a full member of a major category such as noun or verb. Ordbildningen som står i fokus i den här uppsatsen är nominalisering. Termen åsyftar en ordklassbyte med hjälp av ett suffix. Det betyder inte bara att ett adjektiv, ett verb, osv. kan bli substantiv efter kombination med ett suffix som i arghet, kännedom utan också att substantiv kan så att säga nominaliseras en gång till 3 (den så kallade class maintaining derivation - se vidare) som i ministerskap. 2.2 Mönster i den svenska ordbildningen med dom, het och skap Från korpusmaterialet (jmf tabell 1) i De Vaere (2011) framgår att avledningar på dom i svenskan framför allt är etablerade ( entrenched ) ord med hög frekvens, men att suffixet inte längre är produktivt i den svenska ordbildningen. Sett i ljuset av de undersökningar som följer måste det uppmärksammas att svenskan påvisar en helt annorlunda bild än engelskan om data 3 Med nominalisera ett nomen åsyftas alltså fenomenet där ett suffix förorsakar en semantisk förändring i ordklassen nomen, inte att ett nomen blir ett nomen. 5

14 i tabell 1 jämförs med de engelska data som Lieber (2010:2) kom fram till utifrån COCA. 4 I engelskan är distributionen mycket mer jämlik: dom: 229 types, hood: 211 types och ship: 281 types. Vad gäller det svenska suffixet dom utgör 8 ord ( types ) (sjukdom, ungdom, egendom, barndom, rikedom, fattigdom, kännedom och lärdom och deras sammansättningar som t.ex. bristsjukdom och bildrikedom) 90,6% av hela korpusen. Av totalt 26 types har 14 ett nominalt grundord, 7 ett adjektiviskt, 4 ett verbalt och 1 har ett egennamn som bas (lutherdom). Eftersom dessa ord är så etablerade har betydelserna utvecklat sig åt olika håll: stundom används dessa ord på dom fortfarande med en abstrakt betydelse t.ex. tillstånd (sjukdom) eller förhållande (rikedom), men de kan också användas för att beteckna något konkret (en sjukdom, rikedom, fattigdom, en barndom eller kollektivt (en egendom); de kan även personifieras (rikedom, fattigdom, ungdom). korpus dom het skap tokens/träffar types Tabell 1: Förekomster av avledda ord på dom, het och skap i korpusen utifrån PAROLE Suffixet het är däremot mycket produktivt: totalt 678 olika types varav ordet frihet (och dess sammansättningar) har den högsta frekvensen med 3,9%. Grundorden är nästan alla adjektiviska (676 av 678 ord med t.ex. arghet, ärlighet, erfarenhet, tystlåtenhet) och i korpusen finns bara ett räkneord (enhet) och en preposition (överhet). Iögonfallande är att det finns många hapax legomena i het-korpussen och enligt Baaijen (1992) påvisar förekomsten av många hapax legomena ordbildningens produktivitet. Påfallande på det morfosyntaktiska planet är också att det finns många suffixkombinationer som fullhet, löshet, värdhet, fasthet, rikhet, likhet, aktighet, (l)ighet, (i)skhet, osv. Dessutom förekommer många participformer som grundord t.ex. mynthet, sy/inthet, ögdhet och medvetenhet, nedlåtenhet. Avledningar på het används med följande frekvent förekommande betydelser: egenskap (t.ex. möjlighet, skönhet, säkerhet), förhållande (t.ex. (be)lägenhet, möjlighet, säkerhet, erfarenhet), tillstånd (t.ex. trygghet), men de kan också referera till konkreta (t.ex. lägenhet) och kollektiva (t.ex allmänhet) saker. Suffixet skap visar en mer diversifierad bild: av de 92 träffar i korpusen har 76 ett substantivisk grundord (t.ex. chefskap), 11 en adjektivisk (t.ex. bekantskap), 4 ett verb (t.ex. köpenskap), 1 ett adverb (utanförskap) och 1 ett räkneord (tvåskap). Substantiven är framför allt personbetecknande substantiv som i amatörskap, partnerskap och broderskap. Dessa avledningar används med betydelser som varierar från förhållande (t.ex. bekantskap, kunskap, mästerskap), egenskap (t.ex. amatörskap), värdighet, ställning, befogenhet (t.ex. chefskap), verksamhet, handling (t.ex. författarskap) men de kan också användas 4 Corpus of Contemporary American English, [ 6

15 konkret (t.ex. en bekantskap, ett budskap, ett landskap, ett redskap) eller med kollektiva betydelser (t.ex. sällskap, mästerskap, redskap). Två oberoende studier av nybildningar (Molde (1986) och Moberg (2001)) bekräftar suffixet doms ringa och suffixet hets stora produktivitet. Suffixet skap är framför allt produktivt i nybildningar med mänskliga substantiv (t.ex. invandrarskap, idolskap, sponsorskap, samboskap) medan het har en preferens för dubbelsuffixet ighet (t.ex. grabbighet, bitchighet, töntighet). Vad gäller semantiken återger de svenska grammatikböckerna följande betydelser för avledningar med de olika suffixen. För tabell 2 och 3 tar jag Söderberghs (1971: ) indelning eftersom den är representativ för de andra (Thorell (1981, 1984), Liljestrand (1993), Malmgren (1994), Svenska Akademiens Grammatik II (1999), Josefsson (2005)) som upptogs i en litteraturundersökning i De Vaere (2011). ABSTRAKT dom het skap Egenskaper (egenheter, karakteristiska) hos personer, djur och ting Fysiska egenskaper såsom dimension, kvalitet Känslor, förnimmelser och mentala tillstånd fattigdom, visdom Sjukdomar och sjukliga böjelser sjukdom Yttre tillstånd och förhållanden träldom 5 Ställning främst vår ställning och våra roller i gemenskapen med andra människor Social ställning godhet, grymhet, lätthet, snabbhet, vithet hårdhet, mjukhet, hållfasthet dysterhet, sorgsenhet, upprördhet galenskap, dårskap moderskap, barnaskap, släktskap, vänskap, grannskap, fiendskap, främlingskap adelskap, burskap 6 Tabell 2: Betydelsekategorier i den semantiska gruppen Status baserad på Söderbergh (1971) Som framgår av tabell 2 och 3 urskiljer Söderberg (1971) abstrakta och konkreta användningar i den semantiska gruppen Status. Abstrakta betydelser är egenskap ; fysisk egenskap ; känsla, förnimmelse eller mental tillstånd ; sjukdom ; yttre tillstånd eller 5 Träldom betyder slaveri. 6 Söderbergh tillfogar att dessa ord uttryckte social ställning. Burskap betyder borgarskap. 7

16 förhållande ; ställning och social ställning. Konkreta avledningar betecknar enligt Söderberg personer, grupper av personer (kollektiv betydelse), yttranden eller handlingar, tids- eller platsbeteckningar och statusbeteckningar eller konkretiserade betydelser. KONKRET dom het skap en person ungdomar en storhet en bekantskap faderskapet 7 kollektiv betydelse ungdom en allmänhet ett borgerskap (Söderbergh kallar denna en kristenhet ett prästerskap betydelse särskilt vänlig hos skap och het ) en mänsklighet en offentlighet en överhet ett ridderskap ett brödraskap ett grannskap ett herrskap ett manskap ett sällskap en boskap 8 yttranden eller handlingar snillrikhet galenskap 9 tidsbetecknande ord barndom ungdom ålderdom platsbetecknande ord ett grannskap 10 dels statusbetecknande, dels med en mer konkretiserad betydelse sjukdom befogenhet Tabell 3: Semantiska subkategorier hos de konkreta avledningarna baserad på Söderberg (1971) 2.3 Suffixet -dom enligt SAOB I den digitala SAOB ( förekommer fem olika uppslagsord dom. Dom 1 kan användas på tio olika sätt så att det kan hävdas att det självständiga ordet dom är polysemt. Grundbetydelsen är det satta, lagda. När man studerar ordet diakront kan man se att suffixet dom härstammar från detta substantiv. Suffixet dom är enligt SAOB ett suffix för bildande av substantiv och ordet har genomgått fyra utvecklingssteg: 7 Ordet förekommer alltid i bestämd form som i Vi skall fråga faderskapet (skämts.). 8 I SAOB: sammanfattande benämning på vissa i allm. tama däggdjur, särsk. dels nötkreatur o. (mindre ofta) hästar, ( ) dels får, getter, svin o.d. 9 I sammanhang som Han yttrade som vanligt några snillrikheter; Vad har hon nu ställt till med för galenskaper. s I sammanhang som Han bor här i grannskapet. 8

17 Först bildades det sammansättningar med personbeteckningar i betydelsen värdighet, levnadsställning som i det fsax. kuningdŏm, feng. bisceopdŏm, fht. meistertuom, isl. konungdómr. I nästa steg bildades avledningar i analogi med förstnämnda sammansättningar, där det andra ledet i sammansättningen så småningom fick en mer allmän betydelse (semantisk blekning). Avledningarna fick betydelsen tillstånd i analogi med sammansättningar som feng. on þeŏwum dŏme eller bildades avledningar av abstrakta substantiv. Som nästa steg bildades även avledningar av adjektiv. Till sist användes ordet också med verbala grundord. Enligt SAOB beror suffixets användning i svenskan säkerligen till en stor del på inflytande från västgermanska språk. Vad gäller den semantiska utvecklingen anger SAOB den etymologiskt ursprungliga betydelsen hos ord som bildades med dom som levnadsställning, tillstånd. SAOB ser en semantisk utveckling i flera olika riktningar och hävdar att det har uppstått specifika betydelser som kan vara abstrakta eller konkreta. Exempel på ord som framför allt används med en abstrakt betydelse är egendom (abstrakt: ägande, ägo, äganderätt ), fattigdom ( egenskapen att vara fattig ) och rikedom ( egenskapen att vara rik ). Orden egendom ( vad man äger ), rikedom ( pengar ), barndom ( tid där en person är barn, första utvecklingsstadium ) kan man enligt SAOB också använda med en konkret betydelse. SAOB (2014) 11 förmodar att denna tendens att utveckla så många olika betydelser kunde vara grunden för suffixets ringa produktivitet. 12 Det påstås även att suffixets funktioner har övertagits av suffixen het och skap och av suffixet döme. (SAOB ibid.) På grund av suffixets ringa produktivitet (jfr De Vaere 2011) har jag inte sammanställt en ny korpus med avledningar på dom. 2.4 Suffixet -skap enligt SAOB Om man följer SAOBs ordning finns tre olika substantiv skap i svenskan, men bara den andra där skap är en avledning av verbet skapa och betyder skapat ting, skapad sak, skapelse är relevant för utvecklingen mot suffix. I den morfologiska beskrivningen anger SAOB (2014) att suffixet skap har många kognater i fornsvenska, forndanska, fornvästnordiska, medellågtyska, fornhögtyska, fornengelska, fornsaxiska och medelnederländska. I motsats till beskrivningen av suffixet 11 under uppslagsordet -dom: Denna skiftande bet. hos orden är det kanske som (jämte motviljan för att bilda ord som formellt skulle ansluta sig till DOM sbst.¹,) varit anledning till att suffixet - dom, hvilket i y. fsv. förekommer i rätt många od, under nysvensk tid visat ringa lifskraft ss. ordbildande o. länge knappt varit användbart ss. sådant. 12 Modern språkforskning pekar snarare på motsatsen. 9

18 dom som framför allt är diakront motiverad gör SAOB för suffixet skap bara en kortfattad diakron översikt där det hävdas att suffixet härstammar från olika avledningar till verbet skapa, bl.a. dels det fornhögtyska scaf, dels det medelhögtyska schaft och det forndanska och fornvästnordiska skap med betydelserna beskaffenhet, bild, gestalt, sinnelag. Om produktiviteten hävdas i SAOB att suffixet numera bara är produktivt i avledningar med betydelse 1 som här nedan beskrivs som mönster 1. Den morfologiska indelningen urskiljer substantiviska, pronominella, adjektiviska och verbala grundord. Om vi baserar den morfologiska indelningen och den semantiska beskrivningen på SAOB kan följande översikt för det svenska suffixet skap göras: Mönster 1 resulterar i avledningar av substantiv eller pronomina, adjektiv och verb med följande etablerade betydelser: En nominal avledning kan användas för att referera till förhållandet eller egenskapen att vara eller tillhöra eller äga eller vara berättigad till den eller det som betecknas av det substantiviska grundordet, t.ex. broderskap, medborgarskap En pronominal avledning kan användas för att referera till: förhållandet eller egenskapen att vara eller tillhöra eller äga eller vara berättigad till den eller det som betecknas av det pronominella grundordet, t.ex. duskap En adjektivisk avledning kan användas för att referera till: vara det som betecknas av det adjektiviska grundordet, t.ex. egenskap, galenskap En verbal avledning kan användas för att referera till: utföra den handling som betecknas av det verbala grundordet, t.ex. byggenskap, räkenskap Mönster 2 beskriver avledningar av substantiv, adjektiv och verb och resulterar i mer konkreta, kollektiva eller sammanfattande användningar: En nominal avledning kan referera till: personer eller varelser eller föremål eller företeelser och dylikt som är eller utgör eller härrör från eller har samband med eller lyder under vad som betecknas av det substantiviska grundordet t.ex. broderskap, djävulskap En adjektivisk avledning kan referera till: personer eller varelser som har eller söker förvärva (eller föremål eller företeelser och dylikt som har) den egenskap som betecknas av det adjektiviska grundordet t.ex. bekantskap, hedenskap En verbal avledning kan referera till: föremål eller företeelser som utgör objekt för eller resultat av den handling som betecknas av det verbala grundordet t.ex. köpenskap, vetskap Mönster 2 kan enligt SAOB också ha ett individuellt bruk: 10

19 nominal avledning: person eller varelse eller föremål eller företeelse och dylikt som är eller utgör eller härrör från eller har samband med eller lyder under vad som betecknas av det substantiviska grundordet (särskilt om landområde som är eller har samband med eller lyder under vad som betecknas av det substantiviska grundordet) t.ex. dårskap, jungfruskap, landskap, naboskap adjektivisk avledning: person som har eller söker förvärva (eller föremål eller företeelse och dylikt som har) den egenskap som betecknas av det adjektiviska grundordet t.ex. gemenskap, kunskap verbal avledning: föremål eller företeelse som är objekt för eller resultat av den handling som betecknas av det verbala grundordet grund t.ex. byggenskap, räkenskap Från SAOBs beskrivning framgår att det nutida svenska suffixet skap har genomgått samma utveckling från självständigt substantiv i en sammansättning till suffix och att det har några överlappande semantiska fält med suffixet dom. 2.5 Skap-korpusen Undersökningen i De Vaere (2011) anger att nominaliseringsmönstret med ett substantiv som grundord och skap som suffix är mest produktivt. Från tabell 4 framgår att det finns 82,6% förekomster som nästan alla har mänskliga substantiv som grundord (t.ex. amatörskap, författarskap, grevskap) medan det också finns 11 förekomster med ett adjektiv (som t.ex. galenskap, klokskap, egenskap) och 4 förekomster med ett verb (köpenskap, räkenskap). Det förekommer bara en kombination med ett adverb (utanförskap) och en med ett räkneord (tvåskap). Types N A V Adv Räkneord % 82,6% 11,9% 4,3% 1% 1% Tabell 4: Grundord till suffixet skap utifrån PAROLE Den nya skap-korpusen består av 380 svenska ord på skap hämtade ur 44 delkorpusar i KORP. Sökningen resulterade ursprungligen i träffar/tokens med types, men efter bortsortering av stavfel, sammansättningar med substantivet skap osv. återstod bara 377 types. Av dessa 377 ord utgör 85,6% (323 ord) en kombination med ett substantiviskt grundord, 5,5% med ett adjektiviskt, 3,1% med ett adverb, 3,4% med ett verb och respektive 1,0%; 0,5% och 0,5% med en preposition, pronomen eller räkneord. 11

20 Types N person N sak N abstrakt A V Adv Prep Pron Räkneord ,5 % 6,6 % 4,5 % 100% 85,6% 5,5 % 3,4 % 3,1% 1,0 % 0,5 % 0,5 % Tabell 5: Grundord till suffixet skap utifrån 44 korpusar i KORP Dessa resultat överensstämmer genereltt sett (med undantag av antalet adjektiviska grundord som förekom frekventare i PAROLE-korpusen) med uppgifterna i De Vaere (2011). Tabell 5 påvisar att det är framför allt med personbetecknande substantiv (74,5 %) som suffixet kombineras Tendens 1 - Modifikation Vid sorteringen är antalet sammansättningar med mycket etablerade ord som kunskap, sällskap, budskap, äktenskap, mästerskap, medlemskap, ledarskap, landskap, beredskap och egenskap m.m. påfallande. Suffixets mest produktiva ordbildningsmönster utgörs av nybildningar som består av en kombination av ett redan etablerat ord med ett modifierande ord. I korpusen förekommer t.ex. statskunskap, teatersällskap, huvudbudskap, tvångsäktenskap och utomhusmästerskap. Förklaringen till detta fenomen är enligt Baaijen (1992) att frekventa ord (som i det här fallet kunskap, sällskap, mästerskap m.m) tas upp i det mentala lexikonet och att ordbildningen därmed blir ogenomskinlig ( opaque ). Ordet uppfattas som ett enkelt, odelbart ord. De mest frekventa orden är så etablerade att de tjänar som förebild för nybildningar. Rainer (2003:207) kallar dem för leader words 13 och ordbildningsprocessen för analogi. Om vi studerar användningarna som SAOB listar för dessa tio mycket frekventa ord ser vi att de framför allt användas för att referera till ett/en förhållande, egenskap, handling och för att hänvisa till något kollektivt eller konkret. Eftersom dessa ord är så etablerade i det svenska språket har de också flera etablerade användningar. Kunskap t.ex. har enligt SAOB utvecklat nio olika användningar, från förhållandet att veta något till handlingen att kunskapa eller spionera till den kollektiva betydelsen spaningstrupp. Det är emellertid svårt att bestämma om alla dessa olika betydelser ska räknas som etablerade bruk eller om några bara kommer till i en särskild kontext. 13 Enligt Rainer är ett leader ord ett mycket etablerat ord som tjänar som förebild för nybildningar och som alltså styr hela ordbildningen. Han utgår från en analogical model för ordbildningen där det gäller att bilda en neologism genom att leta efter en modell och ersätta grundordets (eller affixets) (lexikala) värde. 12

21 2.5.2 Tendens 2 - Hapax legomena Om man däremot utgår från hapax legomena i korpusen kan det fastslås att de flesta avledningar som bara förekommer en gång i korpusen också är sammansättningar med en mycket etablerad avledning som stillahavsgemenskap, parförfattarskap, ras-kunskap, kolonialvetenskap, Vreeswijksällskap, tjänstehundsmästerskap, anti-lukasjenko-budskap. Å andra sidan förekommer äkta nybildningar som hacker-skap, klientskap, ministerskap, lärjungsskap och ensamskap. I dessa nybildningar är de flesta grundord personbetecknande substantiv. Båda iakttagelser säger något om suffixets produktivitet: modifikationerna kan ses som produktiv ordbildning med suffixet skap även om det vid första anblicken inte rör sig om en avledning utan om en sammansättning med nominaliseringen som huvudord. Etablerade avledningar med hög tokenfrekvens kan nämligen vara indikationer på suffixets produktivitet. Äkta nybildningar kan också påvisa vilken ordbildningprocess som är mest produktiv och kreativ Tendens 3 - Personbeteckande substantiv + suffix Det mest produktiva mönstret som uppträder i hapax legomena är personbetecknande substantiv + suffix. Avledningen används framför allt om man vill uttrycka förhållandet (= omständigheten, situationen) eller egenskapen att vara hacker, klient, minister, lärjunge, men också att vara ensam (SAOB: vara det som adjektivet uttrycker ). Användningar som betecknar något konkret ses i korpusen t.ex. i nominaliseringen ministerskap som används när man åsyftar tiden där någon är minister. Användningar som hänvisar till en ställning eller en värdighet verkar vara frekventare än SAOB antyder. I nedanstående exempel (1a-e) från skapkorpusen försöker jag beskriva avledningens olika användningar och jämför jag i förekommande fall med betydelsen från SAOB. (1a) Den bild Lennart ger av sitt hacker-skap, hans sätt att tala om datorer och om människor han beundrar ser jag således som adekvata sätt för honom att skissera och utprova sina vägar fram till en egen profil. (SUC-romaner) > förhållande(t) att vara hacker eller om avledningen betecknar något konkret: ställning/värdighet som hacker (1b) Där politiken baseras på släktsammanhållning eller klientskap är det ett svårt och långdraget arbete att etablera ett partiväsende, i vilket lojaliteten skapas ur gemensamma värderingar och politiska programm. (Webbnyheter 2002) > förhållande(t) eller egenskap(en) att vara klient = idem SAOB (1c) POLITIK: Trots skarp intern kritik från ledande moderater undvek Cecilia Stegö Chilò att kommentera sitt ministerskap på söndagen. (GP 2006) > tid under vilken man är minister men också ställning/värdighet som minister, konkret användning jfr SAOB: egenskap att vara minister, tid under vilken man är minister (1d) Det var icke ovanligt att ett medlemskap i Heimdal kombinerades med ett lärjungskap hos Hjärne. (Svenska Wikipedia oktober 2014) 13

22 > ställning/värdighet som lärjunge, konkret användning jfr SAOB: egenskap(en) eller förhållande(t) att vara lärjunge. (1e) Frånskilda Sonja har bytt ut ordet ensamhet mot ensamskap. (GP 1994) > tillståndet att vara ensam hennes status har ändrat till den av ensamskap, den ensamma tillvaron av en frånskild kvinna. jfr ensamhet i SAOB: förhållandet att vara ensam, att icke sammanbo med andra Tendens 4 - Nybildningar av sent datum För att komma åt verkliga nybildningar behövs listor som Molde (1986) och Moberg (2001) (jfr De Vaere 2011). Resultatet av granskningen var bara orden idolskap, invandrarskap och sponsorskap från 40-tal till 80-tal och samboskap, partnerskap, mentorskap och intraprenörskap [sic] från 80-tal till 90-tal. Dessa 7 nybildningar stärker vid första anblicken hypotesen att skap kombineras med personbetecknande substantiv. En annan möjlig källa för nybildningar är Språkrådets nyordslista, men sistnämda lista innehåller inga abstrakta substantiv på skap. Listan på nyord i SAOL13 (Svenska Akademiens Ordlista) innehåller bara ordet homoäktenskap som är en modifiering av ett redan etablerat ord. Listan på några av de nya ord i svenskan som enligt Svenska Akademien kan dyka upp i nästa utgåva av Svenska Akademiens ordlista (SAOL14) innehåller inga avledningar på skap alls. För att komma åt nybildningar av sent datum granskade jag därför också Svenska Wikipedia (oktober 2014) i KORP som alternativ källa. Det måste emellertid uppmärksammas att inte varje hapax legomenon som förekommer i Wikipedia är en nybildning av sent datum. Det finns 1353 hapax legomena från Wikipedia i skap-korpusen. Jag tog bort 111 ord som är en sammansättning med ett redan etablerat ord (t.ex. begravingssällskap, sportvetenskap) och flera ord som hamnade i korpusen men som var bara stavningsfel (t.ex. parnerskap, egentskap). Det återstod alltså 76 types. 63 eller 82,8% av dessa ord har ett personbetecknande substantiv (t.ex. ambassadör, dirigent, hertig, kändis, kritiker, tvilling, vd) som grundord. 9 bildades med ett abstrakt begrepp (t.ex. befäl, följe, förtroende), 4 med en sak (t.ex. ord, kokosnöt) som grundord Slutsats Vad gäller ordbildningen med suffixet skap kan man utifrån det svenska materialet dra slutsatsen att suffixet kombineras både med substantiv, adjektiv, verb och adverb, medan prepositioner, räkneord och pronomen är också möjliga som grundord men förekommer mer sällan. Ordbildningar med substantiv som grundord är uppenbart dominerande. Ändå visar tillfällighetsbildningarna med andra grundord att det råder en särskild kreativitet i språkbruket och att suffixet inte är så improduktivt eller relativt improduktivt som somliga (t.ex. Josefsson 2005:162) påstår. 14

23 Ordbildningen med suffixet skap är å ena sidan produktivt i sammansättningar som modifierar mycket etablerade avledningar och å andra sidan i nybildningar med personbetecknande substantiv. Den mest frekventa type för ordbildningen med skap är kombinationen av ett mänskligt substantiv som grundord med suffixet skap. Avledningarna på skap används enligt SAOB för att uttrycka ett förhållande t.ex. släktskap, barnaskap en egenskap t.ex. artistskap, faderskap, en värdighet t.ex. friherrskap, adelskap. Ibland används avledningarna på skap för att hänvisa till konkreta saker (som föremål redskap eller ställning mästerskap, landområde landskap) eller med en kollektiv sense (som grupp av personer kamratskap, prästerskap). 2.6 Suffixet -het enligt SAOB I motsats till dom och skap finns det inte längre något substantiv het i svenskan, men SAOB nämner att suffixet härstammar från ett självständigt ord som var nära besläktat med ordet heder som betyder bland annat anseende, ära, aktning, vördnad, respekt och social ställning, rang. Ordet har kognater i andra språk. (jfr got. haidus, sätt, fsax. hĕd, stånd värdighet, feng. hăd, rang, ställning, natur, fht. och mht. heit, stånd, väsen, beskaffenhet). Det självständiga ordet utvecklade till avledningsändelse för abstrakta substantiv och som första steg i utvecklingen kombinerades det med substantiv. Tidiga exempel är fornengelska magdenhăd (eng. maidenhood), jungfrudom, jungfrulighet, till mægden (maiden), högtyska gottheit, gudom, till gott, gud. Sen utbreddes ordklassen för grundord till även adjektiv. Grammatikaliseringsprocessen anses alltså ha skett likadant som hos dom och skap. Enligt SAOB betecknar ord med avledningsändelsen het en egenskap eller beskaffenhet, ett förhållande eller ett tillstånd av den art som grundordet utsäger. Något som också framgår av De Vaere (2011) är att het redan tidigt blev (och fortfarande är) det ojämförligt vanligaste suffixet för bildandet av adjektivabstrakta 14. SAOB påstår att substantiv till participiala adjektiv på ad och ande ansluter sig i formen till sådana ord som beläsenhet och nakenhet. SAOB anger t.ex. godhjärtenhet vid sidan av godhjärtad, välgörenhet vid sidan av välgörande. Enligt SAOB kan bruket av dessa ord vara konkret om man använder dem för att beteckna: dels en yttring i ord eller en handling av egenskapen i fråga (jfr t.ex. dumhet, försumlighet, grovhet, vänlighet), dels person eller sak för vilken egenskapen är utmärkande (jfr t.ex. berömdhet, personlighet, skönhet; märkvärdighet, nyhet). Vi kan konkludera att det svenska het härstammar från ett gemensamt germanskt substantiv som genomgick en grammatikalisering till suffix het 15

24 2.7 Het-korpusen Det mest påfallande kännetecknet i min ursprungliga het-korpus är att det bara förekommer avledningar med ett adjektiviskt grundord. Från tabell 1 här ovan framgår att det finns 678 olika ord och av dessa har 676 ett adjektiv som grundord. Det finns bara två undantag: enhet med ett räkneord och överhet med en preposition som grundord. Min nya het-korpus består av 3565 svenska ord på het hämtade ur 44 korpusar i KORP. Sökningen resulterade ursprungligen i träffar 15 med tokens, men efter borttagandet av stavfel, av adjektivet het, sammantagandet av allomorfer (frusenhet och frysenhet, arbet(e)slöshet, ansvar(s)löshet) och efter sortering efter grundord (t.ex. alkoholverksamhet sorterades under verksamhet, balettnyhet under nyhet och fastighetsbildningsmyndighet under myndighet) återstod bara 3565 ord i korpusen. Av totalt 3565 ord utgör bara 34 ord (< 1,0%) en kombination med något annat än ett ett adjektiviskt grundord. Suffixet kombineras med t.ex. ett personbetecknande substantiv som barnhet, negerhet, nördhet, ett egennamn som brysselhet, ett räkneord som enhet, tvåhet, ett pronomen som annathet, sådanhet, en preposition som överhet, underhet, ett adverb som bortomhet, nuhet eller en presens participform som levandehet. Distributionen visas i tabell 6 här nedan. antal grundord subst egennamn räkneord pronomen preposition adverb pres part 34 (1,0 %) Tabell 6: Distribution av grundord som inte är adjektiv i het-korpusen Att det finns så få förekomster av kombinationen av substantiv + het som enligt SAOB var den ursprungliga ordbildningsprocessen betyder alltså att ordbildningsprocessen historiskt har kommit att domineras av adjektiv (98,9%). Det finns några påfallande tendenser som visas i tabell 7 här nedan. Om vi bortser från ovanstående 34 ord handlar det alltså om en korpus på drygt ord där adjektivet kan anta olika former. kombination antal procent enkelt adjektiv [A-het] ,5 [ig-het] ,9 [mässig-het] 2 suffix 66 1,9 [färdig-het] 2 suffix! 59 (57 sorterade 1,7 under färdighet) [aktig-het] 2 suffix 61 1,8 [formig-het] 2 suffix 9 0,2 15 Det totala kan variera för varje dag eftersom korpusarna i KORP är variabla. 16 Antalet kan inte exakt räknas samman eftersom några ord förekommer i två olika kategorier. 16

25 kombination antal procent [faldig-het] 2 suffix 5 0,1 [lig-het] ,9 particip-het ,1 [-ad/at-het] (grupp 1,2,3) 278 [-en-het] (grupp 4) 235 [lös-het] 285 8,4 [bar-het] 271 8,0 [(i)sk-het] 153 4,5 [sam-het] 122 3,6 [full-het] 80 2,3 [bent/hänt/ögd-het/synt/sint-het] 74 2,1 [synt/sint-het]!! 34!! [lik-het] 35 1,0 [värd-het] 17 0,5 [fast-het] 9 0,3 [för-het] 6 0,2 [rik-het] 5 0,1 [fri-het] 3 0,1 TOTALT 3380 Tabell 7: Distribution av adjektivavledningar i het-korpusen Enligt SAOB används ord på het alltså för att hänvisa till en egenskap eller beskaffenhet, ett förhållande eller ett tillstånd av den art som grundordet utsäger. Påfallande i det här fallet är att grundordet själv är ett adjektiv som enligt SAOB kan definieras som ett ord, som närmare bestämmer ett substantiv genom att tillägga det en egenskap eller beskaffenhet. Följaktligen skulle semantiken av denna ordfamilj kunna omskrivas som egenskapen att ha en egenskap. Jag kunde också observera olika morfologiska och semantiska tendenser samt deras nutida produktivitet. Tendenserna beskrivs här nedan Tendens 1 - Adjektiviska grundord I mitt material är 11,5 % av alla adjektiviska grundord är så kallade enkla adjektiv (som absolut, arg, blyg, fin, galen, god, lätt, modest, rädd, sann, trött och vild). Dessutom 17

26 kombineras adjektiv som slutar på ig 17 mycket frekvent med suffixen het. En fjärdedel (25,9% ) av min korpus eller träffar i KORP är sådana kombinationer. Dessutom kan vid denna ordbildningprocess urskiljas subkategorier som mässig + het, aktig + het, språkig + het, stämmig + het, formig + het, faldig + het, och färdig + het. Enligt SAOB är dessa suffix antingen verkliga suffix ( mässig) eller lexikaliserade till adjektivsuffix ( aktig, faldig, formig, färdig). språkig och stämmig anges (ännu) inte som adjektivsuffix i SAOB. Därtill har 15,9% eller 540 olika ord en kombination av suffixet lig med het. Frekventa avledningar på het är: brottslighet, fientlighet, känslighet, möjlighet, personlighet, skicklighet, vänlighet och verklighet. Nominaliseringar på het används för att hänvisa till en/ett egenskap, beskaffenhet, förhållande eller tillstånd som i (2a-c): (2a) Eller hindrade hans blyghet honom att ens försöka? (GP 1994) > SAOB: egenskapen, förhållandet att vara blyg. (2b) Enligt regeringen hade Marcos delaktighet i kuppförsöket avslöjats av filippinska diplomater på Hawaii, där Marcos lever i exil, och amerikanska myndigheter som övervakar den avsatte presidentens rörelser. (DN 1987) > SAOB: förhållandet att vara med om eller medverka vid (ett företag, en handling). (2c) TYST säger de till människorna det är vår jord vår evighet. (DN 1987) > SAOB: egenskap(en) eller förhållande(t) eller tillstånd(et) att vara evig Tendens 2 - Hapax legomena I de mest kreativa avledningarna alla är hapax legomena ser jag samma påfallande tendenser som hos suffixet skap: redan etablerade ord kan lätt modifieras, som i kåkfararvåldsamhet, plastmormorsverksamhet, måste-verksamhet och helyllehyglighet (3 a- c). Hos avledningar med suffixet het uppträder många sammansättningar med ovanliga kombinationer som i (3 d-e): (3a) Men det är nog inte hela grejen: under söndagsskoleytan finns det en latent kåkfararvåldsamhet som låter ana andra och ruskigare berättelser. (DN1987) 17 En observation är att det finns grundord som både kan kombineras med -ighet som med -lighet. Hypotesen som ursprungligen framstod är att -ig och -lig skulle kunna vara allomorfer, men vid vidare undersökning handlar det framför allt om stavfel t.ex begripighet i stället för begriplighet. En annan orsak är att det handlar om två olika substantiv som ligger till grund för avledningen genre jäv > jävig > jävighet vs. jävel (=djävul) > jävlighet eller olika avledningsmönster som å ena sida en kombination substantiv > adjektiv > nominalisering genre gräs + ig + het och å andra sida en adjektiv som nominaliseras genre gräslig + het. 18