RAPPORT. Resvaneundersökning med åtgärdsförslag i Nyköping Interngranskning / Haide Backman

Transkript

1 RAPPORT Resvaneundersökning med åtgärdsförslag i Nyköping Interngranskning / Haide Backman

2 analys och utredning/7_leverans/rapport_rvu med åtgärdsförslag_ docx

3 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Resvaneundersökning med åtgärdsförslag i Nyköping Redaktör: Fredrik Johansson WSP, Thomas Höjemo WSP och Markus Robèrt CERO. WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: info@wspgroup.se Org nr: Analys & Strategi Styrelsens säte: Stockholm Foto: TS Eriksson CC-BY-3.0 ( via Wikimedia Commons

4 4

5 Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND Syfte och mål Disposition TILLVÄGAGÅNGSSÄTT RESVANOR OCH ATTITYDER Enkätresultat samtliga resenärer Analys av de lokala resorna Analys av de regionala resorna EFFEKT- OCH MILJÖEFFEKTANALYS Potential för förändrat resebeteende Färdmedel och koldioxidutsläpp ÅTGÄRDSFÖRSLAG Lokala resor Regionala resor HANDLINGSPLAN FÖR DE KOMMANDE TRE ÅREN Riktade åtgärder mot anställda med lång resväg (SJ eller motsvarande) Uppmuntra anställda att välja fordon med miljöhänsyn Uppmuntra flexibla arbetsformer Uppmuntra närboende att gå och cykla...89

6 2

7 Sammanfattning Nyköpings kommun har en stark befolkningstillväxt som, tillsammans med utvidgningen av den funktionella arbetsmarknadsregionen, påverkar transportsystemet och efterfrågan på transporter. För att klara av utmaningarna på tranportsystemet arbetar Nyköpings kommun med transportsnål planering, där hållbara färdsätt och förnyelsebar energi premieras. Ett led i den transportsnåla planeringen är förtätning och utvidgning av stadskärnan, vilket underlättar för kollektivtrafik, gång och cykel. Nyköpings kommun planerar även för ett nytt resecentrum i centrum. Från resecentrum ska det vara enkelt att byta mellan olika färdmedel för att transportera sig såväl lokalt, regionalt, nationellt som internationellt via Skavsta flygplats. Nyköpings kommun har gjort en trafikanalys för biltrafiken i kommunen för att få en bild av trafikflödena på stadens största vägar idag och år Analysen visar var i systemet som det finns störst belastningar, men den ger ingen information om hur resorna sker eller om orsakerna till varför ett visst färdmedel har valts. Därför har kommunen valt att göra en resvaneundersökning bland pendlare till arbete och studier. I den här rapporten presenteras resultaten från resvaneundersökningen. Undersökningen har genomförts på de tio största arbetsplatserna i kommunen, samt med personer som pendlar från Nyköping till en annan kommun. Totalt deltog 1520 personer i enkäten. Resultaten från resvaneundersökningen är inte representativa för hela befolkningen på grund av det selektiva urvalet. Färdmedelsval för resor inom kommunen Resvaneundersökningen visar att lokala resor (resor inom kommunen) och regionala resor (in- och utpendlare som korsar kommungränsen) är av olika karaktär. De lokala resorna består till stor del av gång och cykelresor, medan andelen som reser med kollektivtrafiken är relativt låg. 1

8 Kollektivt 8% Cykel 32% Bil 48% Gång 11% Figur 1. Färdmedelsval för respondenter som både bor och studerar/arbetar i Nyköpings kommun. Källa: RVU. (1181 respondenter) För de lokala resorna finns det en stor potential för ökad cykelpendling. Åtgärder som efterfrågas är sammanhängande cykelvägar inne i centrum och till närförorten, samt förbättrad standard på drift och underhåll (speciellt tidigarelagd vårsopning och förbättrad vinterskottning). Regionala resor De regionala pendlingsresorna präglas av större andelar bilresor (66 %) och kollektivtrafikresor (25 %) jämfört med de lokala resorna. Andelen gång och cykeltrafik är däremot lägre än för de lokala resorna. 2

9 Färdmedelsval för regionala resor Kollektivt 25% Cykel 5% Gång 4% Bil 66% Figur 2. Färdmedelsval för respondenter som reser över kommungränsen till arbete/skola. Källa: RVU. (339 respondenter) För de regionala resorna finns överflyttningspotentialen främst till kollektivtrafiken. Åtgärder som efterfrågas är direktbussar, bättre integrerad kollektivtrafiktaxa samt bättre punktlighet på tågtrafiken. Jämförelse mellan lokala och regionala resor Medianreslängden är 5 km för lokala resor och 45 km för regionala resor, vilket betyder att in- och utpendlare reser betydligt längre sträckor än de lokala pendlarna. Utsläppen av koldioxid blir följaktligen även betydligt högre för en genomsnittlig regional resa än för en lokal resa. 3

10 Kilometer per person och år både bor och arbetar/studerar i Nyköpings kommun bor i Nyköpings kommun och arbetar/studerar i annan kommun bor i annan kommun och arbetar/studerar i Nyköpings kommun bilkm kollkm Figur 3. Antal resta km per person och år (med bil och kollektivtrafik) både bor och arbetar/studerar i Nyköpings kommun kg CO 2 per person och år bor i Nyköpings kommun och arbetar/studerar i annan kommun bor i annan kommun och arbetar/studerar i Nyköpings kommun bilco2 kollco2 Figur 4. kg CO2 utsläpp per person och år, uppdelat på fördmedel och typ av resa Workshop med åtgärdsförslag En workshop hölls av WSP och CERO i november 2012 med representanter för Nyköpings kommun, Trafikverket, Länstrafiken samt Svenska kyrkan. Under workshopen fastställdes målet att pendlingsresornas koldioxidutsläpp ska minska med 10 % inom tre år och att utsläppen ska minska med 20 % år 2020 jämfört med år Åtgärdsmålet gäller för samtliga lokala pendlingsresor, in- och utpendlingsresor. 4

11 I slutet av rapporten presenteras en bruttolista på åtgärdsförslag från WSP. En handlingsplan, framtaget gemensamt på workshopen, för att nå målen på en utsläppsreduktion på 10 % de kommande tre åren redovisas också. Fokusområdena för handlingsplanen är: Ersätta bil med kollektiva färdmedel Riktade åtgärder mot anställda med lång resväg Uppmuntra anställda att välja fordon med miljöhänsyn Uppmuntra till flexibla arbetsformer Uppmuntra närboende att gå och cykla 5

12 1 Bakgrund I centrala Nyköping bor ungefär personer och i hela kommunen bor det fler än Nyköpings kommun står inför en stark befolkningstillväxt och kommunen har som målsättning att öka med ca 700 personer per år. Bl.a. planeras en ny stadsdel, Dammgruvan, med 2100 bostäder. Befolkningstillväxten och utvidgningen av den funktionella arbetsmarknadsregionen påverkar transportsystemet och efterfrågan på transporter. För att klara av utmaningarna som tranportsystemet står inför arbetar Nyköpings kommun med transportsnål planering, där hållbara färdsätt och förnyelsebar energi premieras. Ett led i den transportsnåla planeringen är förtätning och utvidgning av stadskärnan, vilket underlättar för kollektivtrafik, gång och cykel. Nyköping planerar även för ett nytt resecentrum i centrum, där det ska vara enkelt att byta mellan olika färdmedel för att transportera sig såväl lokalt, regionalt, nationellt som internationellt via Skavsta flygplats. Det är viktigt att resecentrumet är tillgängligt för alla och att samtliga trafikslag ska kunna nå det på ett smidigt sätt. Nyköpings kommun har gjort en trafikanalys för biltrafiken i kommunen för att få en bild av trafikflödena på stadens största vägar idag och år Analysen visar var i systemet som det finns störst belastningar, men den ger ingen information om hur resorna sker eller orsakerna till varför ett visst färdmedel har valts. Därför har Nyköpings kommun valt att göra en resvaneundersökning inriktad mot pendlare till arbete och studier. Resvaneundersökningen ska ge ett kvalitativt underlag för val av åtgärder som dels bidrar till en ökad tillgänglighet för alla användare av Resecentrum, dels öka möjligheten för hållbara resor. Den här rapporten presenterar resultaten från resvaneundersökningen. Resvaneundersökningen fokuserar främst på arbetspendling eftersom dessa resor genererar stora trafikflöden under maxtimmarna. Undersökningen har genomförts på de 10 största arbetsplatserna i kommunen, samt genom en telefonscreening för pendlare ut från Nyköpings kommun. Undersökningen kommer att fungera som ett kvalitativt underlag till transportplaneringen. Information från resvaneundersökningen kommer att bidra till att införa rätt fysiska åtgärder i transportsystemet samt till att genomföra effektiva mobility managementåtgärder. 1.1 Syfte och mål Syftet är att genomföra en resevaneundersökning med avsikt att erhålla ett kvalitativt underlag för val av åtgärder i trafiksystemet som stärker samverkan mellan flera transportslag. Målet är dessutom att på ett effektivt sätt bidra till ökad tillgänglighet för alla användare av Resecentrum. WSP Analys & Strategi Arenavägen Stockholm-Globen Telefon Fax

13 På längre sikt är målet att åtgärderna som föreslås inom projektet ska minska utsläpp från transporter och resor. Detta görs genom att påverka och planera för fler hållbara resor, samt genom att minska behovet av resor. Projektet ligger i linje med de nationella och regionala miljömålen effektivare energianvändning och god bebyggd miljö. Projektet stärker även arbetet för en långsiktigt hållbar utveckling. De konkreta målen med projektet är att: Den genomförda resevaneundersökning ska resultera i kvalitativa åtgärdsförslag som i nästa fas ska ligga till grund för arbetet med ett effektivare och långsiktigt hållbart transportsystem. Resvaneundersökningen ska resultera i ett effektivt och kvalitativt verktyg för kommunen vid planering för Resecentrum samt för övrig kommunal fysisk planering. Målet är även att andra intressenter ska dra nytta av resultatet av resvaneundersökningen, dessa är t ex Trafikverket Region Öst, Länstrafiken i Mälardalen/Sörmland, Regionförbundet i Sörmland, Länsstyrelsen samt kringliggande kommuner och län. Det långsiktiga målet är att planeringen för hållbara resor på sikt ska leda till minskad miljöpåverkan och effektivare energianvändning. Det långsiktiga målet kommer inte kommer att förverkligas under projektets genomförande, utan kommer vara en effekt av de åtgärder som projektet genererar. 1.2 Disposition I kapitel 2 beskrivs tillvägagångssättet som har använts i arbetet. Sedan, i kapitel 3, presenteras resultaten från Resvaneundersökningen, dvs. hur de som deltagit i undersökningen reser till och från arbete och studier, samt under vilka förutsättningar de kan tänka sig att byta färdmedel. Analysen är uppdelad i lokala och regionala resor. I kapitel 4 presenteras en effekt- och miljöanalys, där bl.a. koldioxidutsläppen och överflyttningspotentialen presenteras. I kapitel 5 presenteras en lista på åtgärdsförslag och slutligen i kapitel 6 presenteras en handlingsplan. 2 Tillvägagångssätt I undersökningen har fem delmoment ingått. Nedan presenteras varje delmoment separat. Delmoment 1. Resvaneundersökningen Resvaneundersökningen genomfördes på de tio största arbetsplatserna i Nyköpings kommun (för pendlare inom kommunen och för inpendlare), samt genom en telefonscreening bland utpendlande Nyköpingsbor. Dessutom skickades en länk till 7

14 enkäten till studenter på campuset i Nyköping. Enkäten bestod av en internetbaserad webbenkät. Varje arbetsplats fick en inbjudan att delta av kommunen, tillsammans med en länk till webbenkäten. Arbetsplatserna ansvarade i sin tur för att skicka ut inbjudan och webblänken till sina anställda. Enkäten innehöll huvudsakligen frågor om hur ofta man reser till arbete/skola under en vanlig vecka i september, val av färdmedel samt några frågor om resecentrum 1. Enkäten besvarades totalt av 1520 personer. I tabell 1 nedan finns information om vilka arbetsplatser som deltog. Tabell 1 Deltagande arbetsplatser, antal anställda och antal svar Arbetsgivare Antal anställda Antal svar Bransch Nyköpings kommun Kommun Landstinget Sörmland Landsting Swenox AB Avgasrör Stockholm Skavsta Flygplats Flygplats Thorsman & Co Aktiebolag Elartiklar Studsvik Nuclear Aktiebolag Kärnkraft SAAB Automobile Parts AB Reservdelar Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelse Nyköpings Kyrkliga Samfällighet Kyrklig verksamhet Annat 131 Summa I respondentgruppen fanns de som pendlar inom kommunen, in till kommunen samt utpendlare. Inompendlarna var den största svarsgruppen med 78 % av alla svar, inpendlarna stod för 15 % och utpendlarna för 7 %. Undersökningen genomfördes under september månad år Observera att resvaneundersökningen inte utgör ett representativt bruttourval, utan ska ses som kvalitativ information om resenärers preferenser och syn på transportsystemet. Delmoment 2. Översiktlig genomgång av befintligt underlag och strukturanalys I det här delmomentet har en översiktlig insamling och analys av befintligt underlag gjorts. Den inkluderar bl.a. förutsättningarna att resa med cykel, gång och kollektivtrafik i Nyköping. En översiktlig analys av Nyköpings cykelplan har 1 Enkäten finns i bilaga 1. 8

15 genomförts och restidskvoter (cykel och kollektivtrafik i förhållande till bil) för några reserelationer presenteras. Delmoment 3. Effekt- och miljöeffektanalys Utifrån enkäten sammanställs och analyseras pendlingsresorna från Nyköpings största arbetsplatser. Sammanställningen visar färdmedelsfördelningen för år 2012 samt hur och varför resorna företas. För att ge en ökad förståelse för potentialen till förändrat resebeteende görs en analys av resebeteende och preferenser. Denna del angrips med mikroekonomiska ansatser (logitmodeller) och statistiska modeller (t.ex. signifikanstester och korrelationstester), där vi testar på vilka sätt de anställda upplever att pendlingsresor kan effektiviseras mot bakgrund av faktorer som påverkar resandet. Med utgångspunkt från resvaneundersökningen kan vi dra slutsatser kring hur konkreta åtgärder kan påverka de anställdas val mellan olika färdmedel. Effektanalysen används som underlag till miljöeffektanalysen. Med utgångspunkt från resvaneundersökningen (färdsträcka) beräknas pendlingsresornas CO 2 -utsläpp fördelat per färdmedel. I analysen ingår även överflyttningspotentialen från bilpendling till alternativa färdmedel, samt vilken åtgärdstyp som har störst potential (t.ex. potential för överflyttning till cykel, till kollektivtrafik, distansarbete etc.). Redovisningen sker i form av dagens CO 2 -utsläpp och minskningspotentialen för olika åtgärder. Delmoment 4. Framtagande av åtgärdsförslag Utifrån resvaneundersökning, effektanalysen och miljöeffektanalysen utformas ett konkret underlag för hur framtidens klimatmål kan nås, samtidigt som regionens attraktionskraft ökar. Dels tas en meny av översiktiga alternativa effektiviseringar fram på en aggregerad nivå, där den årliga utsläppsreduktionen redovisas i relation till företags och organisationers summerade pendlingsresor. Dels tas det fram förslag på fysiska åtgärder samt planerings- och beteendeåtgärder relaterade till hållbar stadsplanering och hållbart resande som projektgruppen har rådighet över (kommunen, Trafikverket Region Öst, Länstrafiken Mälardalen/Sörmland). Särskild tonvikt läggs på kopplingen till resecentrum. Även åtgärder som de tio medverkande arbetsplatserna har rådighet över presenteras. Underlaget innehåller en meny av alternativa effektiviseringar. Syftet är att välja de effektiviseringar av resandet som bedöms effektivast samt vilka kombinationer av åtgärder som passar bäst tillsammans. 9

16 Delmoment 5. Workshop och framtagande av handlingsplan För att uppnå potentialen av åtgärdsförslagen och för att förändra resandet i praktiken krävs det att en handlingsplan upprättas. Syftet med workshopen var att tillsammans diskutera vilka åtgärder som ska ingå i handlingsplanen, samt förankra dessa åtgärder hos alla relevanta aktörer. Workshopen gjordes med hjälp av ett interaktivt webbverktyg, där möjliga åtgärder valdes ut utifrån en bruttolista. Verktyget innehåller även ett uppslagsverk av konkreta åtgärder, vilket gör att organisationen kan: a) skapa målbilder över ett önskat resande bestående av valda effektiviseringar, b) tillämpa verktyget som ett kontinuerligt planeringsverktyg för hantering av handlingsplanen, omfattande både taktiska och strategiska överväganden. 3 Resvanor och attityder I det här kapitlet presenteras informationen från resvaneundersökningen. Kapitlet är indelat i tre delar: Del 1. Enkätresultat samtliga resenärer Del 2. Analys av det lokala resandet (inompendlare) Del 3. Analys av det regionala resandet (in- och utpendlare) Den här indelningen har gjort eftersom resornas karaktär ser olika ut för lokala och regionala resor. 3.1 Enkätresultat samtliga resenärer Dagbefolkningen (alla arbetande i Nyköping under en dag) i Nyköpings kommun 2 3 är ungefär personer. Av dessa bor 80 % ( personer) också i Nyköpings kommun. Övriga 20 % pendlar in till sina arbeten i Nyköping från andra kommuner. I det här kapitlet presenteras resultaten från resvaneundersökningen aggregerat till alla resor (både lokala och regionala). Först presenteras ett urval av bakgrundsfaktorer, sedan resefrekvenser och färdmedelsfördelning, slutligen presenteras information om vad som efterfrågas på det nya resecentrumet. 2 Källa: Nyköpings kommun, samhällsbyggnad: Pendling till och från Nyköpings kommun Källa: Nyköpings kommun, samhällsbyggnad: Näringslivsrapport

17 Bakgrundsfaktorer Enkäten besvarades totalt av 1520 personer, varav 71 % var kvinnor och 29 % män. Se tabell 2 för en översikt över deltagande arbetsplatser. Alla anställda på de deltagande arbetsplatserna (8 223 personer) motsvarar omkring 36 % av samtliga anställda i Nyköping. De som har svarat på enkäten motsvarar 6 % av alla anställda i Nyköping. Arbetsgivare Antal anställda Antal svar Bransch Nyköpings kommun Kommun Landstinget Sörmland Landsting Swenox AB Avgasrör Stockholm Skavsta Flygplats Flygplats Thorsman & Co Aktiebolag Elartiklar Studsvik Nuclear Aktiebolag Kärnkraft SAAB Automobile Parts AB Reservdelar Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelse Nyköpings Kyrkliga Samfällighet Kyrklig verksamhet Annat 131 Summa Tabell 2. Arbetsgivare som deltog i undersökningen Åldersfördelningen presenteras i figuren nedan. Nästan 60 % av de som svarade var 45 år eller äldre, ca 40 % mellan 25 och 44 år gamla och endast 3 % mellan 18 och 25 år gamla. Detta kan förklaras av att man numera studerar allt längre tid och att arbetslösheten är hög bland ungdomar. 11

18 65 år eller äldre; 1% år; 3% år; 38% år; 58% Figur 5. Åldersfördelning I figuren nedan redovisas antalet barn i hushållen. 40 % av respondenterna hade minst ett barn (18 år eller yngre) i hushållet, varav de flesta hade ett (ca 15 %) eller två barn (ca 20 %). 57 % av respondenterna bodde i villa/radhus och vardera 20 % i bostadsrätt respektive hyresrätt. tre barn; 6% två barn; 19% fyra barn; 1% ett barn; 14% inga barn; 60% Figur 6. Antal barn i hushållet I tabellen nedan presenteras hushållsinkomsten per år. 27 % hade en inkomst under kr, 36 % en inkomst mellan och kr per år och 15 % över kr per år. Ca 20 % ville inte uppge sin inkomst. 12

19 Inkomst Antal Procent < kr 12 1% kr 14 1% kr 24 2% kr % kr % kr 144 9% kr % kr % kr 125 8% kr 81 5% kr 30 2% > kr 46 3% Vill inte uppge inkomst % Figur 7. Hushållsinkomst per år (summa lön, pension, studiemedel, ersättning från försäkringskassa, andra bidrag etc.) Resefrekvens och färdmedel Drygt varannan resa är en bilresa och cykel är det näst mest frekventa färdsättet med över en fjärdedel av resorna. Kollektivresande står för 12 % av resandet och en tiondel av resorna görs till fots. Observera att diagrammet visar andelen gjorda resor med hänsyn till hur ofta resorna sker. 13

20 Kollektivt 12% Cykel 26% Bil 53% Gång 10% Figur 8. Färdmedelsval i, till och från Nyköpings kommun. Anställda i Nyköpings kommunorgansation Kollektivt 9% Cykel 31% Bil 49% Gång 11% Figur 9. Färdmedelsval. 14

21 Anställda av andra arbetsgivare inom kommungränsen Kollektivt 16% Cykel 19% Bil 60% Gång 5% Figur 10. Färdmedelsval. Andel sällanresenärer Figur 10 visar att bil är det färdsätt som har minst andel sällanresenärer (dvs. de som pendlar med färdmedlet mindre än 5 gånger per vecka): ca två tredjedelar av bilresenärerna reser minst fem dagar i veckan med bil. För kollektivtrafiken står sällanresenärerna för omkring hälften (46 %) av samtliga kollektivtrafikresor. Det är intressant att notera de höga andelarna sällanresenärer i de tre kategorierna gång, cykel och kollektivtrafik. Det finns en risk för att sällanresenärerna missgynnas av den rådande taxepolitiken i kollektivtrafiken, där resor med rabattkort är minst 1,7 gånger så dyra 4 som resor med månadskort. Ett exempel: en enkelresa med rabattkort kostar 29 kronor mellan Oxelösund och Nyköping. För en resenär som reser fem dagar i veckan och har månadskort kostar samma resa 15 kronor. Ofta sker planeringen med perspektivet att människor alltid ska välja att åka på ett sätt. Resultatet ovan tyder på att respondenterna som inte åker bil har ett flexibelt förhållningssätt till att välja färdmedel under veckan. Bland sällanresenärerna är en dag i veckan och fyra dagar i veckan de vanligaste resefrekvenserna. 4 Jämförelse mellan a) kostnaden per resa vid inköp av månadskort för den som reser varje dag och b) den som köper rabattkort och är sällanresenär (1-4 resor tur och retur per vecka) 15

22 70% 60% 50% 40% 37% 60% 52% 46% 45% 30% 20% 10% 0% Bil Gång Cykel Kollektivt Samtliga Figur 11. Andel sällanresenärer av totala antalet resenärer för respektive färdsätt. Som sällanresenär definieras de som ej reser med samma färdsätt 5 dagar i veckan eller mer. Kollektivresande I figuren nedan presenteras färdmedelsfördelningen för kollektivtrafiken, uppdelat på antal dagar i veckan. Figuren visar att 16 % av respondenterna åker med kollektivtrafiken till arbete eller skola minst en dag i veckan. Hälften av alla som åker kollektivt är sällanresenärer (det vill säga åker mer sällan än fem gånger i veckan). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 84% 3% 1% 1% 3% 8% 0% 0% aldrig 1 dag 2 dagar 3 dagar 4 dagar 5 dagar 6 dagar 7 dagar 16

23 Figur 12. Resefrekvens för kollektivresenärer. Hur många dagar åkte du kollektivt till ditt arbete/skola under veckan? Cykelresande I figuren nedan presenteras färdmedelsfördelningen för cykel, uppdelat på antal dagar i veckan. Över en tredjedel cyklade till arbetet/skolan minst en dag i veckan och 17 % cyklade varje dag. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 64% 4% 3% 4% 7% 17% 0% 0% aldrig 1 dag 2 dagar 3 dagar 4 dagar 5 dagar 6 dagar 7 dagar Figur 13. Resefrekvens för cykelresenärer. Hur många dagar cyklade du till ditt arbete/skola under veckan? Åtgärder som påverkar färdmedelsvalet Nedan presenteras kortfattat hur olika åtgärder påverkar färdmedelsvalet. Åtgärderna kommer att analyseras mer ingående under kapitel 3.2 och 3.3 samt under kapitel 4. I figuren nedan redovisas hur respondenterna som hämtar/lämnar barn vid skola/förskola, och åkte bil minst en dag i veckan, skulle ha rest om de hade kunnat använda sig av vandrande skolbuss. Vandrande skolbuss är ett organiserat samgående där flera föräldrar turas om att följa sina egna och andras barn till/från skolan. En femtedel uppger att de skulle kunna tänka sig att byta färdmedel från bil om det fanns en vandrande skolbuss. 17

24 100% 90% 80% 70% 60% 50% 45% 40% 35% 30% 20% 10% 0% 1% 7% 9% 3% Figur 14. Du som åkte bil till arbetet/skolan och hämtar/lämnar barn på dagis, hur skulle du åkt om du kunde använt dig av en "vandrande skolbuss"? Följande figur visar hur de som åker bil minst en dag i veckan uppger att de skulle resa om de hade cykelväg hela vägen till arbetet/skolan. Över en femtedel av alla bilister kan tänka sig att cykla om det fanns cykelväg hela vägen. 18

25 100% 90% 80% 70% 64% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0% 3% 18% 4% 11% Figur 15. Du som åkte bil till arbetet/skolan, hur skulle du åkt om det fanns cykelbanor hela vägen mellan bostad och arbete/skola? Figuren nedan visar hur de som hämtar/lämnar barn vid skolan, och reser med bil minst en dag i veckan, skulle ha rest om de hade fått förbättrade gång- och cykelvägar till skolan. Totalt 14 % skulle ha rest på ett annat sätt än med bil om det fanns bättre gång- och cykelvägar till skolan. 8 % uppger att de då skulle cykla hela vägen, medan 42 % är osäkra på hur de skulle rest. 19

26 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 45% 42% 30% 20% 10% 0% 1% 3% 8% 2% Figur 16. Du som åkte bil till arbetet/skolan och hämtar/lämnar barn på dagis, hur skulle du åkt om ditt/dina barn hade fått förbättrade gång- och cykelvägar till skolan? I diagrammet nedan redovisas hur ofta respondenterna vanligtvis var på arbetet. 85 % var på arbetsplatsen minst 5 dagar i veckan. 11 % uppger att de var på arbetet 4 dagar i veckan. 20

27 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0% 0% 0% 1% aldrig mer sällan 3% 11% 82% 2% 1% 1 dag 2 dagar 3 dagar 4 dagar 5 dagar 6 dagar 7 dagar Figur 17. Hur ofta var du vanligen på din arbetsplats/skola under perioden (per vecka)? Potential för överflyttning De som oftast tog bilen till arbetet hade kostnadsfri parkering både vid arbetet (72 %) och vid hemmet (80 %). De flesta av dessa körde en bil som gick på bensin (69 %) eller diesel (22 %) Det var också vanligare att de som tog bilen minst 5 dagar i veckan hämtade eller lämnade barn på väg till eller från arbetet. 55 % av de som hämtade/lämnade barn tog bilen 5 dagar i veckan. 38 % av de som inte hämtade och lämnade barn tog bilen 5 dagar i veckan. Att hämta och/eller lämna barn på väg till eller från arbetet kan vara en förklaring till varför många väljer bilen. Gratis parkering vid arbetet och hemmet kan också bidra. Det som spelar allra störst roll i valet mellan bil och kollektivtrafik är dock restid, turtäthet och tillgänglighet rent allmänt. Höjda parkeringskostnader uppges inte väga lika tungt. Figuren nedan redovisar hur de som rest med bil uppger att de skulle ha rest under olika förutsättningar. 21

28 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% inte fanns p-plats vid arbete/skola parkeringskostnaden vid arbete/skola ökade med 25% drivmedelspriset ökade med 5 kr/liter du hade flexiblare arbetstider? det fanns direktbuss i närheten av hemmet till arbete/skola? det fanns bilar på arbetet som kunde bokas för tjänsteärenden? restiden var kortare med kollektivtrafiken än med bil? det fanns personalbuss/skolbuss som hämtade och lämnade på utvalda platser? det fanns trygg och stöldsäker cykelparkering vid arbete/skola? det fanns cykelbanor hela vägen mellan bostad och arbete/skola? det fanns bra cykelvägar till en cykelparkering nära kollektivtrafikförbindelser? det fanns en parkering nära kollektivtrafikförbindelser? Åkt bil ändå Infartsparkerat + kollektivt Åkt kollektivt Cyklat hela vägen Cyklat + kollektivt Vet ej Figur 18. Du som åkte bil till arbetet, hur skulle du åkt om 22

29 I figuren nedan redovisas vilka färdmedel som oftast användes vid tjänsteresor. 36 % gjorde minst en tjänsteresa under veckan, och bilen var då det vanligaste färdmedlet (87 %). De flesta tjänsteresorna skedde inom kommunen (56 %), eller inom Södermanlands län (21 %). 70 % uppgav att de inte kunnat ersätta tjänsteresan/resorna med ett resfritt möte via telefon eller webben. 100% 90% 87% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 16% 10% 0% 3% 4% 0% 1% 13% 8% 1% Figur 19. Färdmedel som användes vid tjänsteresor (flervalsfråga) I figuren nedan redovisas de främsta uppgivna skälen till att använda bilen vid tjänsteresor. De främsta skälen till att resa med bil vid tjänsteresor var tidsbesparing, att man hade mycket material med sig samt att kollektiva förbindelserna var för dåliga eller helt saknades. 23

30 0% 20% 40% 60% 80% Tidsvinst 64% jag uträttar andra ärenden/hämtar/lämnar i anslutning till min tjänsteresa 13% jag har mycket material med mig 32% praktiskt då jag tagit bilen till jobbet 16% kollektiva förbindelser är dåliga 30% kollektiva förbindelser saknas 22% annat 14% Figur 20. Vilket/vilka var det främsta skälet till att du använde bilen vid dina tjänsteresor? (flervalsfråga) Drygt 10 % av respondenterna distansarbetade från hemmet någon gång per månad eller oftare. 58 % hade inte den möjligheten och 13 % hade inte behov av att kunna göra det. 20 % uttryckte att de hade kunnat distansarbeta oftare från hemmet (se figuren nedan). 24

31 100% 90% 80% 70% 73% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2% 4% dagligen några några gånger/vecka gånger/månad 7% 7% 7% några gånger/år mer sällan aldrig Figur 21. Hur ofta arbetade du på distans från hemmet? Resecentrum service och utbud I utformningen av ett nytt resecentrum värderas trygga gång- och cykelvägar högt, liksom säkra och väderskyddade cykelparkeringar och hållplatser, samt möjlighet att sitta ner vid hållplatser utomhus. Trådlöst internet, bemanning dygnet runt och café/bistro uppfattas inte som lika viktigt. 25

32 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% pendlarparkering för bil i anslutning till resecentrum? säkra- och värderskyddade cykelparkeringar i anslutning till resecentrum? trygga gång- och cykelvägar till resecentrum? cykelparkering med tak? tillförlitlig realtidsinformation för kollektivtrafiken (avgångar, förseningar etc)? café/bistro? bemanning dygnet runt? gratis trådlöst internet? väderskyddade hållplatser med tak? möjlighet att sitta ner vid hållplatser utomhus? Mycket VIKTIGT Ganska VIKTIGT Ganska OVIKTIGT Helt OVIKTIGT Vet ej Figur 22. Hur viktigt är respektive åtgärd för nya resecentrum? 26