Kallelse och handlingar. till mötet i residenset i Vänersborg med beredningen för hållbar utveckling. 5 mars 2013

Transkript

1 Kallelse och handlingar till mötet i residenset i Vänersborg med beredningen för hållbar utveckling 5 mars 2013

2 Kallelse Föredragningslista Sida: 1(2) Sammanträde med beredningen för hållbar utveckling tisdag 5 mars Plats: Tid: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Kl ca (OBS TIDEN) Kaffe från kl Gemensam lunch kl (lunch tillsammans med besök från socialdepartementet och SKL samt VästKom och HSU) Kommunalförbunden sammanträder i Sessionssalen kl Länk till BHUs handlingar: Ärenden Hålltid kl Upprop 2. Val av justerare Hålltid kl Lägesrapport angående arbetet med kompetensplattform Västra Götaland bl a matchningsproblematiken och val av gymnasieprogram, medverkan av arbetsgruppens ordförande Karin Engdahl, handling bifogas Hålltid kl Yttrande till regeringen över Naturvårdsverkets rapport om färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, handlingar bifogas Dnr RS Hålltid kl IT-samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna, handlingar bifogas Dnr RS Hålltid kl Revidering av de regionala investeringsplanerna för transportinfrastrukturen , handling bifogas Dnr RS Paus 10 min Hålltid kl West Swedens framtida inriktning, organisation och finansiering, handlingar bifogas Dnr RS POSTADRESS: Regionens hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

3 Sammanträdesdatum: Sida: 2(2) Hålltid Sammanställning av anmälningsärenden, handlingar bifogas. Dnr RS Ev. tillkommande ärenden. Övrigt Har du förhinder vänligen kontakta Solveig Fagerberg tfn: eller e-post: Leif Blomqvist Ordförande

4 Ärende nr 1

5 Ledamöter i beredningen för hållbar utveckling Regionens ledamöter Leif Blomqvist, ordförande Kristina Jonäng, 2:e vice ordförande Gert-Inge Andersson Johnny Magnusson Alex Bergström Birgitta Losman Lena Jagers Bladini Lars Nordström Sören Kviberg Helen Persgren Stigolov Tingbratt Conny Brännberg Gunilla Levén Sekreterare Lennart Löfgren Kommunernas ledamöter Göteborgsregionen: Jonas Ransgård, 1:e vice ordförande Patrik Karlsson Johan Nyhus Stefan Svensson Skaraborg: Katarina Jonsson Ulf Eriksson Kjell Hedvall Carina Gullberg Sjuhärad: Ulf Olsson, 3 vice ordförande Mattias Josefsson Margareta Lövgren Eva Johansson Fyrbodal: Clas-Åke Sörkvist Henrik Sundström Paul Åkerlund Martin Carling Chefer Bertil Törsäter, Västra Götalandsregionen Sture Carlsson, Västra Götalandsregionen Peter Holmberg, Västra Götalandsregionen Nils-Gunnar Ernstsson, Göteborgsregionens kommunalförbund Lasse Lindén, Fyrbodals kommunalförbund Joakim Svärdström, Sjuhärads kommunalförbund Thomas Jungbeck, Skaraborgs kommunalförbund Föredraganden Rolf Thor, Västra Götalandsregionen Christian Bergman, Västra Götalandsregionen Georgia Larsson, Västra Götalandsregionen Marja-Leena Lampinen, Västra Götalandsregionen Birgitta Nilsson, Västra Götalandsregionen Kommunikatör Camilla Lundén, Västra Götalandsregionen

6 Ärende nr 3

7 1(2) PM Gymnasieval 2013 Kompetensplattform Västra Götaland Söktryck yrkesförberedande respektive studieförberedande Gymnasieprogram till hösten 2013 Resultat från grundskoleelevers preliminära val om gymnasieprogram till hösten Antalet sökande till yrkesförberedandeprogram har gått ner sedan den nya gymnasiereformen, GY11. Trenden fortsätter men dock ser fördelningen olika ut mellan storstadsregionen och omlandet. Bilden nedan visar fördelningen mellan studieförberedande- och yrkesförberedande gymnasieprogram inom kommunalförbunden i Västra Götaland. Sökande till Introduktionsprogram ingår ej. Det behöver uppmärksammas att detta är preliminära siffror och utgår från elevers förstahandsval. Respektive kommunalförbund har lämnat underlag. Förstahands val till gymnasiet nuläge Procent GR Fyrbodal Sjuhärad Sk araborg Yrk esförberedande Studieförberedande

8 2(2) Som jämförelse visar bilden nedan fördelningen mellan yrkesprogram och studieförberedande program ut Bilden visar resultatet även för hela Västra Götaland. Underlaget är från Skolverket. Här finns även individuella val mm i utgångssiffrorna så procentsumman blir inte 100 %. Gymnaiesval Procent GR Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Yrk esförberedande Studieförberende Vid BHU den 5:e mars kommer flera fördjupade underlag presenteras. Arbetet med kompetensplattformen har visat att det finns ett stort behov av statistik och underlag inom utbildningsområdet på flera nivåer. För att åtgärda detta pågår ett utvecklingsarbete. Vid halvårsskiftet 2013 kommer Kompetensplattform Västra Götaland att kunna tillhandla hålla en översikt över hur många individer som studerar inom olika inriktningar och inom olika utbildningsformer samt kunna koppla dessa till prognoser över kommande kompetensbehov. Marja-Leena Lampinen Regionutvecklingssekretariatet

9 Ärende nr 4

10 Missiv Datum Diarienummer RS Handläggare Birgitta Nilsson Till Beredningen för hållbar utveckling Yttrande över Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Ärendet Västra Götalandsregionen har från Miljödepartementet fått möjlighet att yttra sig över Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp En sammanfattning av rapporten bifogas. Beredning Bifogat förslag till yttrande har utarbetats av miljösekretariatet för behandling av beredningen för hållbar utveckling inför beslut av regionstyrelsen. Förslag till ställningstagande Beredningen för hållbar utveckling föreslår regionstyrelsen avge yttrande i enlighet med bifogat förslag. Miljösekretariatet Peter Holmberg Birgitta Nilsson POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionkansliet@vgregion.se

11 Sida 1(4) Datum Diarienummer RS Förslag till yttrande Till Miljödepartementet Yttrande över Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Ärendet Västra Götalandsregionen har från Miljödepartementet fått möjlighet att yttra sig över Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Yttrandet har beretts av beredningen för hållbar utveckling, ett politiskt organ mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Våra synpunkter Positivt i förslaget: Västra Götalandsregionen har tilltro till utredarnas förslag att styrmedel får önskad effekt men anser att många ligger för långt fram i tiden. Det är också mycket viktigt att det blir tydliga och långsiktiga styrmedel så att näringslivet och andra aktörer vet vad som gäller så att man verkligen ställer om i rätt riktning. Särskilda överenskommelser med basindustrin för hur de kan minska sina utsläpp är viktigt, något som borde göras så snart som möjligt. I Västra Götaland finns exempelvis redan ett samarbete med den petrokemiska industrin runt Stenungsund med målet att bli fossilfria Samtycker med utredarna om att det är viktigt att förändra planeringen till mer regionala, målstyrda planer mot ex 2030 och arbeta med exempelvis backcasting. Förslag till förändringar: Omställningen kommer att vara i behov av ett ambitiöst, engagerat och tydligt politiskt ledarskap där åtgärder som minskar klimatpåverkan POSTADRESS: Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

12 Sida 2(4) Datum Dnr RS genomsyrar flera politikområden och ger långsiktiga spelregler som gynnar klimatsmarta val hos alla samhällets aktörer. Generellt anser Västra Götalandsregionen att många av förslagen skjuts för långt på framtiden. Det är nödvändigt att genomföra ambitiösa utsläppsminskningar av redan kända åtgärder inom de närmsta åren och hur det ska ske bör få ett större genomslag i färdplanen. Några viktiga förslag som bör tillföras: Inför ekonomiskt stöd till kommuner och regioner som stimulerar till en aktiv klimatomställningen för åtgärder som kan genomföras redan nu. Det har tidigare visat sig ge bra resultat och underlättar att omställningen görs i snabbare takt, vilket är nödvändigt. Stöd kan ges till demoanläggningar, brett genomförande av viktiga åtgärder, innovativ upphandling mm. Stödet till metangasreducering bör införas omgående. Låt klimatomställningen bli en viktig drivkraft för näringslivsutveckling i flera branschområden omgående. I utredningen finns en stark teknikoptimism, vilket är positivt men kommer inte vara tillräckligt för att uppnå klimatmålen, dessutom är det osäkert vilket genomslag det kan få. En klimatsmart näringslivsutveckling är angeläget i många fler branschområden än de som nämns i underlaget och man bör från nationell nivå underlätta för de aktörer som vill gå före. För att stimulera denna utveckling bör man säkerställa att en viss andel av strukturfonderna och andra finansiella möjligheter öronmärks till klimatomställning. Ett särskilt uppdrag bör ges till en region att, med stöd av nationella myndigheter och instrument, vidareutvecklar ett innovativt klimatarbete. I Västra Götaland ser vi klimatomställningen som en viktig drivkraft för näringslivsutveckling i ett utvecklings- och tillväxt perspektiv och detta synsätt anser vi bör fördjupas i underlaget. Utnyttja offentlig upphandling som en tydligare omställningsfaktor Den offentliga sektorn bör gå före och efterfråga klimatsmarta lösningar för att stimulera utvecklingen av de bästa alternativen. Vid översynen av den offentliga upphandlingen är det viktigt att underlätta processen och ge utrymme för klimatsmarta val. Likaså en fortsatt utveckling för mer innovativ upphandling för att stimulera till ny teknik, cirkulära affärsmodeller m fl lösningar som ger en resurseffektiv och klimatsmart konsumtion.

13 Sida 3(4) Datum Dnr RS Fördjupa medborgarperspektivet och åtgärder som gynnar en klimatsmart livsstil. Det är förvånande att medborgarperspektivet är så osynligt i underlaget. Lika viktigt som en teknikomställning är att skapa ett attraktivt och resurseffektivt samhälle där människor vinner på att göra klimatsmarta val och uppmuntra denna utveckling på olika sätt. Avsnittet om hållbar konsumtion och produktion är ytligt och behöver en rejäl fördjupning för att omställningen ska lyckas. I exempelvis Naturvårdsverkets rapport 6524 Hur kan vi leva hållbart 2030 från november 2012 lyfts flera faktorer fram om hur denna omställning kan ske som utredningen bör ta fasta på. Tydliggör roller i län med både Länsstyrelse och regionuppdrag. I län med både Länsstyrelse och självstyrelseorgan är det angeläget att den nationella nivån ser över de uppdrag som ges för att undvika dubbelarbete och istället skapa synergieffekter. Redan 2009 hade Västra Götalandsregionen ett omfattande förankringsarbete för att ta fram Klimatstrategi för Västra Götaland. När Länsstyrelsen får ett liknande uppdrag med färdplan 2050 skapas förvirring bland många aktörer varför samma sak görs om igen fast med en annan aktör. I underlag till färdplan 2050 lyfts samhällsplanering fram som en av de viktigaste regionala frågorna, detta beror sannolikt på att Länsstyrelsen, som skickat in underlagen, ansvarar för samhällsplaneringen. I Västra Götalandsregionens process får näringslivsfrågorna en stor tyngd. Båda är självklart viktiga och flertalet prioriteringar är desamma i de båda processerna eftersom vi samarbetat med många liknande aktörer. Om Västra Götalandsregionen klimatarbete Redan 2009 antogs Klimatstrategi för Västra Götaland med målet att bli oberoende av fossil energi Strategin har antagits av regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen och ambitionen att bli fossiloberoende 2030 har undertecknats av närmare 70 olika aktörer med i stort sett alla kommuner, universitet/högskolor, stiften och ett antal stora företag. Dessa aktörer arbetar i sin egen organisation med konkreta åtgärder som minskar klimatpåverkan och arbetet följs upp varje år. När många aktörer är intresserade av samma fråga samarbetar vi i överenskommelser för att nå resultat på ett effektivt sätt ex inom energieffektivt byggande, solenergi, klimatsmarta inköp, vindkraft osv. Just nu är Tillväxt och utvecklingsstrategi för Västra Götaland på remiss. I denna strategi lyfts ambitionen att bli fossiloberoende till

14 Sida 4(4) Datum Dnr RS som en mycket angelägen målsättning. För att bidra till denna ambitionsnivå har tre handlingsprogram tagits fram inom transporter, energi och livsmedel och regionen har avsatt 300 miljoner kr under för utvecklingsprojekt som kan växlas upp av olika aktörer i Västsverige. REGIONSTYRELSEN Gert-Inge Andersson Ann-Sofi Lodin Bilaga/Expedieras till/kopia till Expedieras till/kopia till

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24 Ärende nr 5

25 REGIONUTVECKLING Infrastruktur och IT-bredband MISSIV RS Till BHU Förslag angående utredning om möjligheter att bilda ett regionalt och kommunalt samägt bolag för att främja utbyggnaden av bredband i Västra Götaland I IT-bredbandsstrategin för Västra Götaland pekas stadsnäten ut som en viktig resurs för utbyggnaden av bredband. Det finns nu ett initiativ från stadsnäten om en samverkan med regionen för att bilda ett samägt bolag i syfte att främja utbyggnaden av bredband i länet. Vi har presenterat tankegångarna för regionutvecklingsnämndens presidie och fått en positiv reaktion. Vi vill nu få en uppslutning i BHU för att snarast möjligt genomföra en utredning och under hösten återkomma med en rapportering och förslag till fortsatt agerande. Regionens samverkan med kommunerna sker idag främst via arbetsgruppen Ubit där bl a en kommunal företrädare från resp kommunalförbundsområde ingår. Vi föreslår att Ubit i samverkan med företrädare för stadsnäten (föreningen Västlänk) får i uppdrag att genomföra utredningen och återkomma till BHU med slutsatser och förslag. Under arbetets gång bör avstämningar göras med BHU s presidie. Förslag till ställningstagande: BHU uppdrar åt Ubit att i samverkan med företrädare för föreningen Västlänk utreda förutsättningarna för att bilda ett gemensamt bolag med syfte att säkra konkurrens för nätägande, utveckla befintliga stadsnät, främja utbyggnaden av nya nät och möjliggöra övertagande av byalagsnät mm. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Rolf Thor Postadress Besöksadress Telefon E-post rolf.thor@vgregion.se Box 1091 N Hamngatan Göteborg Mobil

26 REGIONUTVECKLING Infrastruktur och IT-bredband PM RS Till BHU Förslag angående utredning om möjligheter att bilda ett regionalt och kommunalt samägt bolag för att främja utbyggnaden av bredband i Västra Götaland Förslag: BHU uppdrar åt Ubit att i samverkan med företrädare för föreningen Västlänk utreda förutsättningarna för att bilda ett gemensamt bolag med syfte att säkra konkurrens för nätägande, utveckla befintliga stadsnät, främja utbyggnaden av nya nät, möjliggöra övertagande av byalagsnät mm. Utredningen ska resultera i konkreta förslag som tas upp i BHU för beslut. Behövliga avstämningar görs under arbetets gång med presidiet. Bakgrund: I Vision Västra Götaland sägs bl a att vi ska ha En infrastruktur för bredband med högsta hastighet och kapacitet till alla företag och hushåll och att Västra Götaland ska vara ledande i tillämpning av IT som främjar konkurrenskraft, resursutnyttjande och demokrati. Tillgången till infrastruktur för bredband i hela länet är en förutsättning för att kunna nyttja den digitala teknikens möjligheter. Vår analys är att det behövs en fungerande konkurrens vad gäller ägande av svartfiber och goda möjligheter till lokal/regional påverkan på utbyggnadsmöjligheterna för att vi ska klara målsättningarna i visionen. Skanova, dotterbolag till Telia Sonera, är den helt dominerande nätägaren i länet. Den enda större existerande och potentiella konkurrenten är stadsnäten som har en begränsad samverkan i föreningen Västlänk men som i de flesta avseenden agerar som solitära enheter. Stadsnäten i föreningen är 18 till antalet och man verkar i 29 kommuner. Stadsnäten har investerat ca 2 mdkr i nät, har 600 mil fiberkabel, når 200 tätorter med fiber eller radiolänk och utgör en viktig resurs för att skapa konkurrens och bättre lokala/regionala påverkansmöjligheter vad gäller utveckling av fibernätet i länet. Stadsnäten har ungefär 100 anställda. Stadsnäten har i flera fall problem med lönsamhet mm och det finns en risk för uppköp och återmonopolisering. Samtidigt kan en utvecklad samverkan mellan stadsnäten öka intäkterna genom nya affärsmöjligheter och dessutom sänka driftkostnader mm. Strategier, målsättningar: I IT-bredbandsstrategin för Västra Götaland som behandlats i BRU och beslutats av regionstyrelsen i februari 2009 anges att stadsnäten kan vara en viktig aktör för att nå målen i strategin och att en organisation för hela länet bör ge lägre kostnader och en ökad konkurrenskraft. Styrelsen för Västlänk presenterade nyligen ett Postadress Besöksadress Telefon E-post rolf.thor@vgregion.se Box 1091 N Hamngatan Göteborg Mobil

27 koncept för en utökad samverkan mellan stadsnäten och deras huvudmän tillsammans med Västra Götalandsregionen med liknande utgångspunkt som i strategin. Den gemensamma bedömningen är alltså att något måste göras för att förbättra stadsnätens möjligheter att existera och utvecklas. Vi tror också att detta i sin tur ökar våra möjligheter att nå målsättningarna angående tillgänglighet till infrastruktur för bredband med hög kvalitet och kapacitet i Västra Götaland. Tanken är att bilda ett gemensamt bolag vars huvudsakliga syften är att effektivisera driften, höja kvaliteten och samordna försäljningen för hela nätet till tjänsteleverantörer med ett gemensamt priserbjudande. Härigenom skapas en leverantör för regionala och nationella affärer. Etableringströskeln för nya nät kan sänkas. Bolaget förutsätts både konkurrera och samverka med andra nätägare. Genom dessa åtgärder kan nya kunder attraheras och lönsamheten för stadsnätens ägare förbättras vilket i sin tur främjar möjligheten att ytterligare bygga ut näten. Liknande, etablerade samarbeten, finns i flera län: i Norrbotten, Västerbotten, Dalarna m fl, Västmanland och Skåne. Goda erfarenheter finns av effekterna av dessa samarbeten. Med en utökad samverkan kan en fortsatt konkurrens på svartfibernivå säkras, vilket ger möjligheter för en lokal påverkan av nätutbyggnad, bättre anpassning till enskilda kunders, exempelvis små och medelstora företags behov, hemvist för fiberföreningar mm. Slutkunderna möter en bättre prisnivå och en ökad tillgänglighet. Bättre affärsmöjligheter skapas för mindre och medelstora tjänsteleverantörer. Motiv för VGR s medverkan: Viktigast är att säkra en fortsatt konkurrens vad gäller nätägandet, att främja ytterligare bredbandsutbyggnad, att säkra en hög kvalitet och robusthet i näten, att medverka till att stötta byalagsnäten och att vara en brygga mellan kommuner med respektive utan stadsnät. Om det bildas ett gemensamt bolag förutsätts regionen bli delägare åtminstone i ett initialt skede. Förslag Vi vill nu få våra ägares/uppdragsgivares godkännande att utreda och ta fram ett förslag till hur ett sådant bolag skulle kunna bildas, vilka uppgifter det skulle ha, hur ägandet skulle kunna se ut, resultatet disponeras, uppträdande på marknaden, konkurrensfrågor, vilket stöd man skulle kunna erbjuda till kommuner, hur man kan inkludera nya stadsnät och fiberföreningar etc. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Rolf Thor

28 Ärende nr 6

29 REGIONUTVECKLING MISSIV Dnr RUN Infrastruktur och IT-bredband Dnr RS Christian Bergman Till beredningen för hållbar utveckling Revidering av de regionala investeringsplanerna för transportinfrastrukturen På BHU:s möte i januari fastställdes tidplanen för revideringen av vår regionala infrastrukturplan. Samtidigt fördes en preliminär diskussion om inriktningar och utgångspunkter för planarbetet. Tidplanen innebär att BHU redan på dagens möte behöver ta fram en preliminär prioritering mellan åtgärdsområden. I bifogat tjänsteutlåtande med tillhörande tabellbilaga presenteras ett principförslag till fördelning av medel mellan åtgärdsområden. Därutöver bifogas inspel från respektive kommunalförbund*, kollektivtrafiksekretariatet/västtrafik och Trafikverket. *) Sjuhärads kommunalförbund behandlar frågan 26 februari, deras inspel utsänds därför senare. Beredning har skett i vårt tjänstemannanätverk där kommunalförbunden, Västtrafik, Trafikverket, länsstyrelsen samt miljö- och kollektivtrafiksekretariaten ingår. Förslag till beslut BHU godkänner redovisat förslag till fördelning mellan åtgärdsområden i den regionala infrastrukturplanen, som utgångspunkt för framtagande av ett mer preciserat förslag till majmötet. I arbetet med planen ska principerna i det nya planeringssystemet för perioden tillämpas. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Rolf Thor

30 REGIONUTVECKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr RUN Infrastruktur och IT-bredband Dnr RS Christian Bergman Till beredningen för hållbar utveckling Revidering av de regionala investeringsplanerna för transportinfrastrukturen Ekonomisk ram BHU ställde sig i januari bakom principen att gällande plan fram till år 2021 i möjligaste mån ska ligga kvar. Västra Götalands preliminära ram för de tillkommande åren är drygt 2 miljarder kr. Enligt Trafikverket uppgår den samlade fördyringen för samtliga vägobjekt i planen till runt 200 miljoner kr (utöver den uppräkning som sker till 2013 års prisnivå). Notera att i bilagt förslag till fördelning mellan åtgärdsområden har denna post lagts under väganslaget. BHU behöver ta ställning till om de fördyrade vägobjekten ska kvarstå enligt prioriteringen i gällande plan. Om prioriteringsordningen lämnas oförändrad återstår det ca 1,8 miljarder kr att fördela till nya insatser åren I bilagd redogörelse från Trafikverket framgår vilka vägprojekt som fått betydande kostnadsökningar. Justeringar kan även komma att göras på kollektivtrafiksidan, även om det i dagsläget inte ser ut att bli några påtagliga fördyringar. Utgångspunkter Förslaget till fördelning mellan åtgärdsområden grundar sig på de regionala och nationella utgångspunkter som redovisades för BHU i januari. Det handlar t.ex. om de trafikpolitiska målen, regeringens propositioner och direktiv samt vårt inriktningsunderlag och vår systemanalys. Beaktande har även skett av de inspel som hittills gjorts i BHU. Angelägna åtgärdsområden som lyfts fram är bl.a. samfinansiering av järnvägar i nationell plan, cykelvägar, kollektivtrafik, regionala vägstråk, det mindre vägnätet och klimatfrågan. Dialog om behov, resursfördelning mm har också förts i vårt tjänstemannanätverk där kommunalförbunden, Västtrafik, Trafikverket, länsstyrelsen samt miljö- och kollektivtrafiksekretariaten ingår. Miljöbedömningen som görs i samband med revideringen av planen har varit vägledande vid framtagandet av förslaget till fördelning mellan åtgärdsområden. Särskild tonvikt läggs på klimatfrågan, människors hälsa och landskap. En tydlig förändring som föreslås jämfört med gällande plan är att järnvägar i nationell plan och cykelvägar ges en mer framskjuten position. Båda dessa åtgärdsområden lyftes fram på BHU:s januarimöte och ligger väl i linje med utgångspunkter som BHU ställt sig bakom ifråga om t.ex. minskad miljöbelastning, ökad järnvägskapacitet och beaktande av folkhälsan.

31 Förslag till åtgärdsområden Förslaget innebär en fördelning av det tillkommande ramanslaget (ca 2 mdr kr) till fyra större åtgärdsområden (väg, kollektivtrafik, järnvägar i nationell plan och cykelvägar) och ett mindre (bidrag till kommuner). Tabeller med förslag till fördelning av resurser mellan åtgärdsområden bifogas. Den första tabellen ger förslag på fördelning (inom olika utgiftsintervaller) mellan de fem åtgärdsområdena. Därefter följer fem tabeller som ger förslag på utgiftsområden inom respektive åtgärdsområde. I tabellerna för väg och kollektivtrafik ges även förslag på hur resurserna kan fördelas (i procent) inom respektive åtgärdsområde. Inför BHU:s marsmöte har kommunalförbunden och Västtrafik/kollektivtrafiksekretariatet tillfrågats om att komma in med skriftliga inspel gällande planens innehåll, inklusive förslag på namngivna brister/objekt. Inspelen bifogas med handlingarna. Väg BHU har särskilt betonat det mindre vägnätet och dess betydelse för arbetspendling, resor till studier och näringslivets transporter. Metoden att arbeta med stråkpotter har också lyfts fram som en positiv erfarenhet. Inom väganslaget föreslår vi att det inryms en relativt stor pott kallad Smärreåtgärder. Potten är avsedd till ett flertal olika typer av åtgärder på de mindre vägarna. Här ingår även åtgärder som kan påverka valet av transportsätt och ge ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur, dvs steg 1-2-åtgärder enligt Trafikverkets sk fyrstegsmodell. Vi föreslår också en mindre pott till de utpekade regionala vägstråken. I gällande plan ligger åtgärder i stråken fram till år Resurserna som nu föreslås till stråken är tänkta att användas för åtgärder i befintliga stråk eller i tillkommande sträckningar. Förslaget till väganslag innehåller även en post för att täcka de fördyringar som Trafikverket redovisat för gällande plan. Det är viktigt att BHU tar ställning till om prioriteringsordningen ska kvarstå för dessa objekt. Notera att länsstyrelsen sagt nej till väg 168 förbi Tjuvkil. Kollektivtrafik I det inriktningsunderlag som togs fram inför framtagandet av gällande plan betonades behovet av att göra kollektivtrafiken mer konkurrenskraftig och att öka kollektivtrafikens marknadsandel (fördubblingsmålet). Kollektivtrafiken har också en viktig roll när det gäller att göra transportsystemet mer hållbart och anpassat till olika samhällsgruppers behov. Västtrafiks bedömning är i dagsläget att objekten i gällande plan överlag håller sina kostnader och att utrymmet för kan användas till nya angelägna satsningar. I bilagan från Västtrafik och kollektivtrafiksekretariatet ges en mer ingående förklaring av vilka objekt och potter som föreslås. Inför BHU:s majmöte kommer förslaget till fördelning inom kollektivtrafikanslaget att konkretiseras bl.a. med preliminära kostnadsberäkningar för de namngivna objekten.

32 Samfinansiering av järnväg i nationell plan I gällande plan finns ett anslag på 200 mnkr till järnvägsinvesteringar i nationell plan som i första hand var avsett till de tre fd länsjärnvägarna Norra Bohus- Kinnekulle- och Viskadalsbanorna. Stora behov finns dock på fler håll, inte minst på Södra Bohusbanan där regionutvecklingsnämnden nyligen tagit ett inriktningsbeslut om att förskottera plattformsförlängningar (preliminär kostnad 70 mnkr) för att bemöta kapacitetsbristen. Ett förslag är att täcka denna finansiering genom att föra över 100 mnkr från kollektivtrafikpotten Övriga K2020-åtgärder till Samfinansiering av järnvägsinvesteringar i nationell plan. Vi föreslår att regionstyrelsen snarast möjligt beslutar om en sådan revidering av gällande plan. Behovet av åtgärder för att höja och återställa standarden på de järnvägar som är viktiga för regiontrafik (utöver stambanorna) är stort. Vi bedömer det nödvändigt att via regional plan finansiera delar av en sådan upprustning. I förslaget till resursfördelning i den regionala planen föreslås därför en utökning av anslaget till samfinansiering av järnvägar i nationell plan med mellan mnkr av den ram som tillkommer i och med planens förlängning med fyra år. En ytterligare förändring som föreslås (mot bakgrund av förda diskussioner i BHU) jämfört med gällande plan är att vi i samfinansieringen av järnvägar även inkluderar Södra Bohusoch Älvsborgsbanorna. Cykelvägar I gällande plan ligger investeringar i cykelvägar som en pott under vägåtgärder (Gång- och cykelvägar längs statligt vägnät) och som en del i bidraget till kommuner för trafiksäkerhet och miljö. Utöver ramen för den regionala planen har regionutvecklingsnämnden anslagit medel till gång- och cykelvägar som i sin tur mötts upp av kommunerna. Totalt har det avsatts ca 225 mnkr till gång- och cykelvägar under gällande planperiod. Bifogat förslag innebär att anslagen till cykelvägar samlas under ett åtgärdsområde. Detta ger en tydligare överblick av hur stort resursutrymme som tilldelas till cykelvägar, vilket är ett önskemål som uttalas i regeringens direktiv. I dialog med kommunerna har det framkommit att det finns ett investeringsbehov i cykelvägar utanför tätort på ca 900 mnkr som kommunerna är beredda att medfinansiera till hälften. Nu föreslås att mellan mnkr av det tillkommande ramanslaget ska gå till cykelvägar. Om kommunerna svarar upp med motsvarande belopp så når vi (när detta läggs samman med det som avsatts för gällande planperiod) upp i ungefär det investeringsbehov som formulerats i samråd med kommuner och Trafikverket. Notera att det uppskattade investeringsbehovet är formulerat efter dagens förutsättningar inte efter hur behoven bedöms vara mot slutet av planperioden. En diskussion som förts är om det inom cykelanslaget är önskvärt att avsätta resurser till steg 1-2-åtgärder i fyrstegsmodellen. Ställning behöver också tas till hur stor del av cykelanslaget som ska avsättas för cykelvägar inom respektive utanför tätort.

33 Bidrag till kommuner för trafiksäkerhet och miljö Anslaget till kommuner för trafiksäkerhet och miljö ligger i förslaget kvar på ungefär samma nivå som i gällande plan. Notera att medel till cykelbanor i stadsmiljöer har lyfts ut ur åtgärdsområdet för att istället placeras under cykelanslaget. Samtidigt föreslås att anslaget även ska kunna nyttjas för steg 1-2-åtgärder. Tillämpning av nya planeringssystemet Enligt regeringens direktiv är det upp till länsplaneupprättarna själva att avgöra om det nya planeringssystemet ska användas i arbetet med de regionala planerna. Vi föreslår att det nya systemet används för de tillkommande åren i planen, Systemet innebär att de objekt/brister som ligger närmare i tiden utreds utförligare och är mer definitivt beslutade medan de som ligger mot slutet av planperioden inte har samma krav på utredningsunderlag och är indikativt beslutade. Detta bedömer vi skapar utrymme för en mer flexibel och effektivare planering. Nya namngivna objekt som läggs in i plan kommer bli föremål för såväl åtgärdsvalsstudier som prövning enligt fyrstegsprincipen. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Christian Bergman

34 Förslag till fördelning mellan åtgärdsområden Fördelning per åtgärdsområde Mnkr % Väg % Kollektivtrafik % Järnväg, nationell plan % Cykelvägar % Bidrag till kommuner % Summa ram, tillkommande åren % Fördelning inom väg Mnkr % av väganslaget Namngivna objekt/brister 41% Smärreåtgärder; inkl riktade trafiksäkerhetsåtgärder, framkomlighet, mindre vägnätet, steg 1-2-åtgärder, miljöåtgärder 20% Stråkpotter 8% Fördyring av projekt i gällande plan 31% Totalt % Fördelning inom kollektivtrafik Mnkr % av kollanslaget Namngivna objekt/brister 55% Potter bidrag Funktionshinder, hållplatser och knutpunkter Pendelparkeringar Steg 1-2-åtgärder Övriga K2020 åtgärder, framkomlighet och knutpunkter Potter 100 % 35% Hållplatser väg/järnväg Pendelparkeringar Stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft Totalt % 100% Fördelning inom järnväg Mnkr % Bohusbanan Kinnekullebanan Viskadalsbanan Älvsborgsbanan Totalt Fördelning preciseras ej %

35 Fördelning inom cykelvägar Mnkr % av cykelanslaget Cykelvägar utanför tätort Bidrag till kommuner för cykelvägar, tätort Ev steg 1-2-pott Totalt % Fördelning inom bidraget till kommuner Mnkr % Trafiksäkerhet Miljö Steg 1-2-åtgärder Totalt Fördelning preciseras ej %

36 Kostnadsökning objekt i regional plan VGR (feb 2013) Trafikverket Objekt Plankostnad (mnkr) Möjlig byggstart (år) Kostnadsökning exkl. index (mnkr) Kommentar Väg 161 Rotvik Bäcken Två alternativa sträckningar studeras, utbyggnad i befintlig sträckning alt. i ny sträckning. Utbyggnad i befintlig sträckning har visat sig bli dyrare än vad som beräknats i nuvarande plankostnad. Val av alternativ sker under våren. Väg 190 Gunnilseås Angereds kyrkväg Väg 44 Förbifart Lidköping Väg 168 Förbi Tjuvkil 74? 14 Väg 190 Storåsvägen Gunnilseås Väg E20/40 Tvärförbindelse etapp A Väg 160 Säckebäck Varekil Planeringen sker parallellt kommunens detaljplanearbete. Med hänsyn till kommunens utbyggnadsplaner behöver den nya och gamla vägen korsa varandra med en ny bro. Kostnaden för denna korsningspunkt har tillkommit. Plankostnaden bygger på kalkylen från förstudien. I arbetsplaneskedet och med ökad kunskap om projektet har det varit nödvändigt att justera upp kostnaden. Länsstyrelsen bedömer att det innebär påtaglig skada på riksintresset för hushållningsbestämmelser om vägen byggs enligt alternativen till 0+. Länsstyrelsen förordar alternativ 0+, dvs. förbättring av vägen i befintlig sträckning. Betydligt högre kostnad för cirkulationsplatser och ny bro över Lärjeån i arbetsplanens kalkyl jmf. med förstudiens kalkyl som ligger till grund för plankostnaden. Objektet har enligt tidigare plan utretts vidare (etapperna A0, A1 och A2). Avsatta medel i planen inrymmer endast etappen A0 (Bårhultsmotet Öjersjö) Högre kostnad för marklösen, markarbeten vid sidan om vägen samt belysning för GC vägen. ca 200 mnkr

37 plan Fyrbodals inspel till nationell och regional Nationell plan Objekt väg E45 Väster om Vänern E45 Gbg - Trollhättan Åtgärd/beskrivning Separata vägbanor, mittseparering Åtgärda flaskhalsarna vid Torpabron och Göta Objekt järnväg N:a Bohusbanan Norge-Vänerbanan Vänerbanan väster Vänern Triangelspår i Skälebol och Håkantorp Åtgärd/beskrivning Allmän standardhöjning Utbyggnad Missing Link Öxnered-Halden samt allmän standardhöjning Standardhöjning. Standardhöjning till malmbärighet Byggande av triangelspår Objekt övrigt Slussarna i Göta Älv Åtgärd/beskrivning Nya slussar i Trollhätte kanal/göta Älv E45 väster om Vänern på sträckan Frändefors-Åmål är på stora delar av låg standard avseende trafiksäkerhet (bl.a. avsaknad av mittseparering), skymda krön och kurvor, få omkörningsmöjligheter, skog direkt inpå vägen etc. Med tanke på den relativt stora trafikmängd som dagligen belastar vägen, med stor andel tung trafik och personbilstrafik, och mot bakgrund av antalet allvarliga trafikolyckor, är det angeläget att snarast åtgärda denna Europaväg till en standard som matchar den nivå som en Europaväg ska ha. Att vid nybyggnation av E45 mellan Göteborg och Trollhättan lämna två flaskhalsar är för många ett svårförståeligt faktum som snarast bör årgärdas och därmed ge hela sträckningen den standard den ska ha. Fyrbodal har under många år verkat för en kraftig standardupprustning av norra Bohusbanan. Stora investeringar har nyligen gjorts på banan från Skee in till Strömstad vilket än mer stärker logiken för att även resterande bansträckning ges motsvarande standard. Detta rimmar väl med den prioritering både regionen och Fyrbodal framfört gällande f.d. länsjärnvägar.

38 Norge-Vänerbanans (Öxnered-Halden) s.k. missing link är en eftersatt, men starkt efterfrågad, bandel som är i stort behov av en upprustning som på sikt kan bära en ökad trafikering gällande såväl arbetspendling som godståg. En upprustad bana innebär en väsentligt förbättrad potential för tåg mellan de stora städerna Oslo-Göteborg-Köpenhamn. Vänerbanan väster om Vänern rustas upp till en bärighet som matchar de volymer av tunga järnmalmståg som, vid ett eventuellt sådant beslut, kommer att transporteras från Bergslagen till västkusten för vidare sjötransporter ut på kontinenten och Kina (på sikt). Byggandet av triangelspår vid Skälebol (Vänerbanan) och Håkantorp (Kinnekullebanan) möjliggör effektivisering och bättre kapacitetsutnyttjande av berörda banor. Regional plan (i prioritetsordning) Objekt väg Åtgärd/beskrivning 1. Rv 161 Uddevalla-Lysekil Breddning, mötesseparering 2. Rv 172 Uddevalla-Bengtsfors Allmän standardhöjning 3. Rv 160 Säckebäck-Varekil Allmän standardhöjning (beslut finns om försskottering) 4. Trafikplats Torp (/Överby) Inför IKEA/IKANOs öppnande 2013/ Rv 162/171 Gläborg-Kungshamn F.n. finns de fem översta objekten i listan ovan med i gällande plan som dock ingen per idag är åtgärdad. Gällande väg 161 (prio 1) var det inför gällande plan Fyrbodals krav att hela sträckan skulle in i plan, men enbart ca en tredjedel (Rotvik-Bäcken) kom med i planen. Då sträckan i sin helhet inte finns i planen, innehar således väg 161 fortfarande högsta prioritet i Fyrbodals kommunalförbund och avser alltså hela sträckningen. Fyrbodal föreslår följande nya objekt för perioden och står i prioritetsordning. Objekt väg Åtgärd/beskrivning 6. Rv 173 Färgelanda-Frändesfors Allmän standardhöjning 7. Rv 164 Åmål-Strömstad Allmän standardhöjning 8. Rv 44/161 (ingår i stråk 5) Allmän standardhöjning Dals-Ed Järnvägsviadukt Hökedalen anpassas till standardhöjd 10. Rv 926/832 Munkedal-Hedekas Breddning, kurvuträtning För Fyrbodals kommunalförbund Christian Martins Bitr.förbundsdirektör 2

39 Göteborgsregionens kommunalförbund Inspel inför BHU 5 mars 2013 Underlag för preliminär prioritering mellan åtgärdsområden och diskussion om behov/brister Förbundsstyrelsen har fått information om följande material, dock utan formella beslut. Bakgrund - utgångspunkter För att Göteborgsregionen ska kunna växa och fortsätta vara en motor i Västsverige är det angeläget med infrastrukturinvesteringar som ger regionen en ökad tillgänglighet men också möjliggör en ökad integration av Göteborgsregionen och omkringliggande arbetsmarknader. I Uthållig tillväxt och K2020 har GR antagna inriktningar för regionens utveckling. Målsättningen är att möjliggöra ett hållbart transportsystem i regionen med bland annat ett fördubblat resande med kollektivtrafiken vilket ligger helt i linje med inriktningarna i infrastrukturpropositionen. En grund för K2020 är att tågtrafiken i de fem huvudstråken får en högre turtäthet, vilket i sin tur förutsätter ökad spårkapacitet. GR vill understryka behovet av att samtliga stråk måste, i det långsiktiga perspektivet, ha den kapacitet som krävs för att stödja en regional utveckling med en stark och långsiktigt hållbar struktur. Att kollektivtrafiken i regionens centrala delar har tillräcklig kapacitet och räckvidd är också en förutsättning för ett ökat resande. Hamnen i Göteborg har nationell och internationell betydelse och har även en central roll för regionens näringslivsutveckling och sysselsättning. Goda kopplingar med väg och järnväg är en förutsättning. Det är angeläget att transportkapaciteten till och från hamnen säkras i hela järnvägssystemet men även i vägsystemet. GR vill understryka vikten av att säkerställa godsflöden till och från hamnen i första hand på järnvägen men även på vägnätet. I det fortsatta arbetet är det även viktigt att även säkra tillgängligheten med väg och järnväg till hamnarna i Uddevalla och Stenungsund. 1

40 Göteborgsregionens kommunalförbund Nationell plan I den nationella planen är GRs utgångspunkt att de objekt och potter som finns i gällande plan genomförs. Utöver detta är nedanstående angelägna behov och brister. Götalandsbanan Regeringen har avsatt medel för etappen Mölnlycke Rävlanda/Bollebygd i kommande nationell plan som en del av en ny stambana med en hög standard. Göteborgsregionen ser mycket positivt på den inriktningen. Hela sträckan Göteborg- Borås bör byggas ut inom planperioden och GR har tagit ett inriktningsbeslut på att medfinansiera fördjupade studier av sträckan Almedal Mölnlycke vilket tillsammans med initiativ från Borås stad möjliggör ett samlat grepp över hela sträckan Göteborg Borås via Landvetter flygplats. Relationen är idag Västsveriges starkaste pendlingsrelation och potentialen för en utökad arbetsmarknad är uppenbar. Västra Stambanan med Olskroken Järnvägstrafiken mellan Göteborg och Stockholmsområdet via Västra Stambanan är av nationellt intresse och är en viktig förbindelse för såväl persontransporter som godstrafik. Västra Stambanan är också en av de viktiga järnvägarna i Västsverige för storstadspendling och regionförstoring. Bristande kapacitet på banan innebär redan i nutid en mycket hög sårbarhet. Åtgärder krävs för att skapa bättre kapacitet. De åtgärder kan komma att förslås i den pågående åtgärdsvalsstudien för banan är angelägna att genomföra under planperioden. En planskild korsning vid Olskroken är mycket angeläget att genomföra för att säkerställa kapaciteten för transporter till och från Göteborgs hamn och Göteborgs C. Västkustbanan Västkustbanan har för låg kapacitet för att möjliggöra en ökad trafikering vilket är viktigt för att möjliggöra ett ökat resande i regionen och Halland. Det är angeläget att på kort sikt genomföra trimningsåtgärder som ökar kapaciteten på banan. På längre sikt krävs utbyggnad av ytterligare spårkapacitet i stråket. Göteborg C Kapaciteten på Göteborgs C är ansträngd och det är angeläget att se över möjliga infrastrukturåtgärder och olika handlingsalternativ för ökad spårkapacitet på kort sikt. Hamnbanan Återstående etapper för att säkerställa kapaciteten för godstransporter. 2

41 Göteborgsregionens kommunalförbund Spårväg En utbyggnad längs norra Älvstranden som är delvis finansierad i gällande plan anses vara angelägen att fullfölja. Spårvägen är stommen i kollektivtrafiken i centrala Göteborgsområdet och för att möta en ökande efterfrågan är det nödvändigt att utveckla spårsystemet i linje med K2020. Med ett utökat linjenät och en tätare trafikering kommer också behovet av depåer för fordon i kollektivtrafiken. E45 Göteborg Trollhättan GR vill även framhålla att det är angeläget att E45 på sträckan Göteborg Trollhättan byggs ut i alla dess delar. E45 är en viktig transportled både för person- och godstransporter. Vägen är betydelsefull för näringslivet i stråket Göteborg-Trollhättan, men även för internationella transporter till och från Göteborgs hamn. Potter för utbyggnad av trafikplatser, planskildheter, trimningsåtgärder och saknade länkar i vägsystemet. I regionen finns angelägna behov av att bygga ut mot och saknade länkar, objekt som bland annat diskuterades vid framtagandet av gällande plan. Bohusbanan Fördjupad utredning för kapacitetshöjande åtgärder för ökad turtäthet Göteborg Uddevalla och godstrafik. Banan har en stor potential för ökad pendling på järnväg men även för godstransporter och robustheten i järnvägssystemet. Det är dock angeläget att ett första steg för att öka kapaciteten tas redan tidigt i planperioden genom att plattformar på banan förlängs. Gods på väg, sjö och järnväg Det är angeläget att utreda hur kapacitet och leveranssäkerhet för godstrafiken kan säkerställas i och kring Göteborg. Ett systemperspektiv på godsfrågorna handlar också om att utreda möjliga lokaliseringar för godsterminaler och ITS-system. Oslo Göteborg och Malmö/Köpenhamn För ett ökat utbyte mellan storstadsregionerna. Här finns angelägna utredningar på kortare sikt, där sträckan Öxnered Halden är en felande länk, men även på längre sikt med höghastighetsförbindelser som ger regionen en ökad internationell tillgänglighet. Spårväg (K2020) Målbild och systemöversyn för vidare utveckling av kollektivtrafikens stomnät i stadstrafikområdet. 3

42 Göteborgsregionens kommunalförbund Regional plan För den regionala planen är GRs utgångpunkt att de objekt och potter som finns i gällande plan genomförs. Utöver detta prioriteras nedanstående. Resecentrum och knutpunkter Ett ökat kollektivt resande ställer krav på attraktiva och tillgängliga hållplatser, knutpunkter och resecentra. GR ser att det är angeläget att utöver de som finns i gällande plan ges möjligheter till satsningar på en ny station på Bohusbanan i Brunnsbo, resecentrum i Alingsås (kopplat till utbyggnad av vändspår) samt att medel säkerställs för utbyggnad av resecentra på sträckan Göteborg Borås. Det är vidare angeläget att som en del av utbyggnaden av kapaciteten för ett ökat resande med kollektivtrafiken i och genom centrala Göteborg att göra det möjligt att under planperioden förstärka knutpunker i centrala staden. Regionala cykelstråk I Göteborgsregionen är andelarna som pendlar med cykel relativt sätt låga och det finns en potential att öka andelen. Cykeltrafiken kan i vissa relationer avlasta kollektivtrafiken och det bör därför skapas bättre förutsättningar för en ökad pendling med cykel genom en utbyggnad av ett sammanhängande cykelvägnät i regionen. Av betydelse är även satsningar på t ex cykelparkering och övrig service och ITS-åtgärder för att öka cykeltrafiken. Stort behov av potter GR ser att det är angeläget att, det fortsättningsvis finns potter inom planen för att med mindre åtgärder kunna upprätthålla storstadsregionens tillgänglighet för alla trafikslag, matcha regionens utbyggnad och minska transporternas miljöpåverkan. Vi föreslår potter för följande områden: Steg 1 och 2 åtgärder - beteendepåverkan Trimning och effektivisering, ITS Cykel K beredskap för att uppnå helheten i K2020 Trafiksäkerhet och miljö skydd av vattentäkter, upprustning av vägmiljöer, bullerskydd Stråkpotter för åtgärdsplaner och utredning Tvärförbindelser Viktigt att utreda nutida och framtida funktion utifrån ett systemperspektiv och hur tvärförbindelser kan bidra till regionala mål och för att definiera angelägna investeringsbehov. Kollektivtrafikens framkomlighet och funktion i det nationella vägnätet bör vägas in i en sådan systemstudie. 4

43 Göteborgsregionens kommunalförbund Regionalt stomcykelnät GR ser ett starkt behov av att utreda av hur potentialen för ett ökat cyklande i regionen kan realiseras. En gemensam målbild för utvecklingen av ett sammanhängande stomcykelnät i regionen som skapar en god grund för fortsatta investeringar. Depåer för kollektivtrafiken För att kollektivtrafiken ska fungera krävs utöver hållplatser och tillgänglighet även depåer för bussar, tåg och vagnar. Det är angeläget att utreda lokalisering för dessa. 5

44 Kompletterad Ang. revidering av planerna för infrastruktur. Nationell plan: Skaraborgs Kommunalförbund ställer sig bakom VGR s förslag till inspel angående Nationell plan och poängterar vikten av utbyggnad av E20, Västra stambanan, Kinnekullebanan och Göta älv. Skaraborgs Kommunalförbund anser att tidigare tillämpad samfinansiering mellan Regional och Nationell plan skulle kunna vara en modell för att möjliggöra upprustning av Kinnekullebanan. Skaraborgs Kommunalförbund, anser dock att bärighetsanslaget bör ökas för att möjliggöra åtgärder på det mindre vägnätet. Regional plan: Skaraborgs Kommunalförbund anser att innevarande plan ( ) bör fastställas i sin nuvarande form. Skaraborgs Kommunalförbund anser att fördelningen mellan vägåtgärder och kollektivtrafikåtgärder är rimligt balanserad, möjligen med något för stor del till fördel till kollektivtrafikåtgärder. Skaraborgs Kommunalförbund anser att fördelning till de s.k. smärrepotterna är rimlig. Dock bör de s.k. stråkpotterna ökas i syfte att möjliggöra mer och större fysiska åtgärder på de utpekade stråken. Satsningen på GC-vägar bör få en fortsättning. Skaraborgs Kommunalförbund anser att principen med utpekade stråk är bra. Dock bör stråk 3 förlängas med slutpunkt väg 49 (Mölltorp), samt stråk 5 förlängas med slutpunkt Askersund. Stråkpotterna bör ges ökat ekonomiskt utrymme i syfte att möjliggöra åtgärder för bättre pendlingsmöjligheter och kortare restider. Större hänsyn bör tas till godstransporter samt kopplingen till hamnar och godsterminaler. Post Box 54, Skövde Besök Kaplansgatan 16 a Tel Fax E-post info@skaraborg.se Webb

45 Skaraborgs Kommunalförbund anser att följande brister/objekt bör tillföras Regional plan : 1. v.200 Töreboda Hova (Miljö-/TS- åtgärder) Vägen är delvis redan åtgärdad. Resterande delar av vägen har dock stora trafiksäkerhetsbrister med dålig plan och profil. Vägen går dessutom över vattentäkt (Lokaåsen) för två kommuner. Åtgärdsvalsstudie bör genomföras omgående både i syfte att åtgärda ovanstående problem men även för att undersöka olika finansieringsmöjligheter. 2. v.44 Förbi Lidköping, etapp 2 (Ny sträckning) Etapp 2 är en del av stråk 5 där nuvarande sträckning utgör en flaskhals. Etapp 2 är en naturlig fortsättning av etapp 1 som är planerad för utförande Åtgärder i anslutning till godsterminal Falköping (v.46/v.184) Kombiterminalen hanterar redan i dag stora mängder gods och kommer att utvecklas ytterligare. Terminalen är angelägen för hela Skaraborg. Terminalen genererar dock mycket lastbilstrafik vilket gör att åtgärder på och i anslutning till v.184 och v.46 krävs. Utredning finns, kommunen är villig att medfinansiera. 4. Förbifart Grästorp (ny, mindre omfattande lösning) Åtgärder för att koppla v.47 till v.44 i syfte att minska genomfartstrafik genom centrala Grästorp. Delvis utnyttjas befintliga vägar. 5. Genomfart Karlsborg V.49 går igenom centrala Karlsborg. Åtgärder för att öka trafiksäkerheten samt förbättringar för kollektivtrafiken krävs. 6. v.49 Varnhem Skövde V.49 mellan Skövde och Skara (E20) är utbyggd mellan Skara och Axvall, delen Axvall Varnhem är planerad för utbyggnad Återstående del, Varnhem Skövde bör som en naturlig fortsättning införas i planen Sträckan är en del av stråk v.2504 Nossebro S. Härene V.2504 är Nossebros naturliga koppling till E20 och vidare mot Göteborg. Åtgärder på befintlig väg i syfte att öka trafiksäkerheten samt att öka möjligheten för pendling och godstransporter. 8. V.44 Lidköping Grästorp (TS- och framkomlighets- åtgärder) Sträckan är en del av stråk 5. Sträckan omfattar delar med låg standard (70 km/h), vilka bör åtgärdas bl.a. i syfte att underlätta pendling i stråket. 9. Ny förbifart Skövde (v.49/v.26) Trafikflödet från väster (v.49) mot v.26, v.200 och öster ut på v.49 måste i dag gå genom tätorten vilket skapar problem. En ny koppling bör undersökas / byggas. Ovanstående synpunkter och prioriteringar är fastställda av Skaraborgs Kommunalförbunds Infrastrukturberedning På uppdrag av Skaraborgs Kommunalförbund Gunnar Carlsson Post Box 54, Skövde Besök Kaplansgatan 16 a Tel Fax E-post info@skaraborg.se Webb

46 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet/Västtrafik Handläggare Linda Billberg/Manne Wahlberg Till Beredningsgruppen för hållbar utveckling Behov av kollektivtrafikåtgärder i regional infrastrukturplan Kollektivtrafikåtgärder I arbetet med revideringen av den regionala planen har kollektivtrafiksekretariatet och Västtrafik sett över kollektivtrafikåtgärderna i gällande plan och tagit fram underlag för nya. En översyn behöver ske av hela objektlistan och inte enbart de fyra sista åren i planen. Åtgärdsförslagen har sin grund i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland och kommunalförbundens målbilder och kollektivtrafikprogram. Gällande regional plan I gällande plan är bedömningen att de ingående objekten överlag håller sina kostnader och att utrymmet för kan användas till nya angelägna kollektivtrafiksatsningar. Namngivna objekt, som följer med till plan Upprustning av stationer Trollhättan RC Älvängen RC Torp terminalen Tuvesvik etapp 2 Skövde RC Skeppsbron Amhult RC Gamlestadens RC etapp 2 Lerum RC Vänersborgs RC Swedenborgsplatsen/Hj Branting Kungsportsavenyn/allén etapp 2 Linnéplatsen etapp 2 Kungälv RC Stenungsund RC Norra Älvstranden spårväg (del av) POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

47 Sida 2(4) Möjliga nya kollektivtrafikobjekt Nedan listas möjliga nya kollektivtrafikobjekt i regional plan. Då det finns ett behov av nya kollektivtrafiksatsningar är det rimligt att en ökad del av bidragspengarna under planperioden fördelas till namngivna objekt. Kostnadsbedömningarna är ännu inte helt klara och det är därför osäkert hur många som kommer att kunna ingå. De objekt som har tagits med är sådana som kommunerna och Västtrafik arbetar aktivt med. Det finns ett flertal utpekade behov där processen inte kommit igång och dessa har inte tagits med på listan eftersom det finns en osäkerhet om de kommer att kunna genomföras inom planperioden. Till BHU- mötet i maj kommer det att finnas en tydligare precisering av behov och möjligt genomförande i tiden. Objekt Angered RC Nils Ericson Terminalen 3 Upprustning stationer övriga banor Brunnsbo station Hjalmar Brantingsplatsen Uddevalla RC Lysekil RC Strömstad RC Västlänkens stationer Åtgärd Förbättrad bytespunkt med väntmöjligheter. Nytt resecentrum i anslutning till befintlig terminal. Anpassning till ökad andel genomgående trafik och med möjlig koppling till Västlänken. Utrustning i samband med regionala tågsatsningar; Bohusbanan, Kinnekullebanan, Viskadalsbanan, Älvsborgsbanan Anslutning med kollektivtrafik till ny station. Möjliggörs först vid ett genomförade av dubbelspår mellan Kville och den nya stationen. Förbättrad bytespunkt med väntmöjligheter. Flytt av station närmare centrum och förbättrad anslutning för busstrafiken. Ny bytespunkt med väntmöjligheter. Ny bytespunkt med väntmöjligheter. De delar som inte ingår i TrV åtagande (eventuella mellanplan "mezzanin" och byggnader ovan mark). Potter statlig medfinansiering Åtgärder på det kommunala vägnätet kan beviljas 50 % i statlig medfinansiering. Baserat på utfallet de senaste åren och förändrade behov framöver behövs en justering av potter utifrån gällande plan. De fyra kategorierna enligt nedan bedöms svara mot dessa behov. 1. Funktionshinder, hållplatser och knutpunkter 2. Pendelparkeringar 3. Övriga K2020-åtg, framkomlighet och knutpunkter 4. Steg 1- och 2-åtgärder Övergripande bedöms att fördelningen till potter av de totala anslagen kan minskas något i jämförelse med gällande planperiod. Denna ligger idag på ca på 50 procent för hela perioden I ny plan behöver också beloppen mellan kategorierna ovan omfördelas för att spegla framtida behov. 1. Funktionshinder, hållplatser och knutpunkter De åtgärder som prioriteras här ska spegla målet om funktionshinderanpassning i det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland. Det omfattar alla hållplatser med fler än 100 påstigande per dygn samt viktiga knutpunkter. Anpassningar skall vara genomförda till år I början av den nya planperioden kommer denna pott att vara större jämfört med senare år i perioden för att nå målet. Då bedöms både hållplatserna och knutpunkter i några mindre kommunhuvudorter kunna ingå. Satsningar för

48 Sida 3(4) audiovisuella utrop samt skyltar på hållplatser och knutpunkter kommer också att ingå i denna prioritering. 2. Pendelparkeringar Pendelparkeringar för bil och cykel som ligger i linje med målbilderna prioriteras. De första åren ligger fokus på pendelparkeringar utanför Göteborgsregionen då dessa har finansiering via Västsvenska Paketet. 3. Övriga K2020-åtgärder Fokus i den här potten ligger på framkomlighet och åtgärder på knutpunkter i hela regionen som speglar de olika målbilderna. 4. Steg 1- och 2-åtgärder Den här potten används bland annat för åtgärder för att bättre nyttja befintlig kollektivtrafik eller för att prova att möjligheten att lösa kapacitetsproblem i infrastrukturen genom att fler reser kollektivt. Objekt som finansieras till 100 % i planen Åtgärder som görs på det statliga vägnätet finansieras till 100 % i regional plan. Det finns behov av att utöka med ytterligare en kategori jämfört med gällande plan. Motivet till den nya potten är att möjliggöra mindre framkomlighets- och trafiksäkerhetsåtgärder för att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft. 1. Hållplatser väg/järnväg 2. Pendelparkeringar 3. Stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft Uppskattningsvis skulle ca 10 procent av kollektivtrafikanslaget gå till dessa objekt. 1. Hållplatser väg/järnväg Den här potten är till för åtgärder som görs på statliga vägar inom regionen. De ska spegla målet om funktionshinderanpassning i det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland. Dessutom ska denna pott användas till åtgärder på stationer utmed järnvägen, enligt funktionshinderstrategin. 2. Pendelparkeringar Pendelparkeringar för bil och cykel, på regionala vägar, som ligger i linjer med målbilderna ingår här. De första åren ligger fokus på pendelparkeringar utanför Göteborgsregionen då dessa har finansiering via Västsvenska Paketet. 3. Stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft Här ingår åtgärder på det statliga vägnätet som ger kollektivtrafiken ökad konkurrenskraft, t.ex. framkomlighet för buss, accelerationsfält från hållplats och signalprioritet. Här ryms även trafiksäkerhetsåtgärder, exempelvis flytt av en hållplats, en säker gångpassage i anslutning till hållplats och belysning vid hållplats.

49 Sida 4(4) Kvarstående brister Det finns ett stort antal angelägna objekt som inte är finansierade och där det är osäkert om de ska ingå i regional eller nationell infrastrukturplan alternativt i Västsvenska paketet. Med nuvarande ram är de för kostsamma för att ingå i regional plan. I Göteborg ställs stora krav på spårvagnssystemet för att uppnå målen om fördubblat resande med kollektivtrafiken. För att klara kapaciteten finns det ett antal angelägna spårvägssatsningar bl.a. Norra Älvstranden (del ingår i gällande plan) Alléstråket Spårväg Brunnsbo (del av länk till Backa) Lindholmsförbindelsen Spårvagnsprojekten är mycket kostsamma och övergripande kostnadsbedömningar visar att endast spårväg Norra Älvstranden beräknas kosta ca 1 miljard kronor. Detta är också det enda objekt som idag finansieras till viss del i regional plan. I Borås utreds för närvarande en utbyggnad av ett BRT-system (Bus Rapid Transit prioriterad bussframkomlighet). Det finns ännu ingen bedömning av kostnaden. Till sist är Västlänkens stationer samtliga delar inte helt finansierade. Delar som eventuella mellanplan "mezzanin" och byggnader ovan mark ingår inte Trafikverkets åtagande och är därför för närvarande ofinansierade.

50 Ärende nr 7

51 Externa relationer Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Magnus Engelbrektsson RS Till Beredningen för Hållbar Utveckling West Swedens framtida inriktning, organisation och finansiering BHU har av West Sweden fått underlag om West Swedens framtida inriktning, organisation och finansiering. Detta är ett material för West Swedens medlemmar att besluta om kollektivt vid stämman den 31 maj och var för sig genom beslut om medlemskap. BHU kan inte formellt ta ställning till de scenarier som förs fram. Däremot kan BHU till ledning för regionens och kommunernas ställningstagande diskutera om det finns aspekter på frågan som påverkar arbetet med tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Till bilden hör att fyra av kommunerna i Västra Götaland, som tillsammans omfattar mer än 40 procent av Västra Götalands befolkning, har ansökt om utträde ur organisationen. EU-arbetet i Västra Götaland EU-frågor hanteras dagligen i tillväxtarbetet i Västra Götaland. För enkelhets skull görs i den här lägesbeskrivningen samma uppdelning på tre huvudområden som i West Swedens dokument policyarbete/ intressebevakning, projektverksamhet och utbildning/information. Policyarbete och intressebevakning Västra Götalandsregionen följer i dag EU:s beslutsfattande inom sammanhållningspolitik, forskning, maritim politik, kultur, livslångt lärande, social ekonomi, miljö, turism, hälsa med flera områden på flera vägar och till övervägande del utanför West Sweden. Det görs i regionens sekretariat av experter inom respektive område som ofta har goda kontakter i EU:s institutioner och i några fall egen erfarenhet av tjänstgöring i Bryssel. Det görs politiskt genom aktivt medlemskap i europeiska regionala intresseorganisationer som erbjuder analyser, kontakter/nätverk och gemensam intressebevakning. Västra Götalandsregionen är en välkänd medlem och har i olika omgångar suttit i styrelsen för de två stora regionorganisationerna Assembly of European Regions och Conference of Peripheral Maritime Regions. Regionen är också en aktiv medlem i europeiska nätverk på olika politikområden, till exempel EARLALL (livslångt lärande), REVES (social ekonomi), ENCORE (miljö), ECTN (kulturturism), ERRIN (forskning och innovation), EUREGHA (hälsofrågor), etc. Dessa nätverk är sammansatta av ett mindre antal regioner från olika länder som har ett särskilt intresse i ett visst område. De flesta av dessa nätverk är bara öppna för folkvalda regioner och inte för en organisation som West Sweden. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln regionenshus.goteborg@vgregion.se

52 Regionstyrelsen svarar, vanligtvis efter beredning i BHU, på samråd i EU-frågor. Regionens kontor i Bryssel bevakar möten och bygger nätverk. Vidare finns ett nära och bra samarbete på tjänstemannaplanet mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad, som genom medlemskap i europeiska stadsnätverk och genom sitt eget Brysselkontor har ytterligare ingångar och ett särskilt engagemang i storstadsfrågor. Regionen och kommunerna i Västra Götaland har också tillgång till intressebevakning genom medlemskapet i Sveriges Kommuner och Landsting. Vilka områden som bevakas är en direkt följd av Västra Götalands gemensamma strategier för tillväxt och utveckling. Återkopplingen till BHU om det arbete som görs skulle kunna förstärkas. Däremot är det svårt att se en roll för West Sweden i denna del av arbetet. Det skulle kräva kompetenser som organisationen inte har i dag. Projektverksamhet De program som främst används inom tillväxtarbetet i Västra Götaland är sammanhållningspolitikens program Mål 2 Västsverige och Mål 3 (Interreg), samt forskningsprogrammet FP7 som från 2014 slås samman med andra program under namnet Horizon Här, liksom i sektorsprogrammet för kultur, erbjuder Västra Götalandsregionen råd och stöd. Kommuner och region deltar också i en stor mängd EU-projekt inom ett brett spektrum av andra sektorsprogram. Program- och projektkunskap finns på många håll inom kommuner och kommunalförbund beroende på erfarenhet. Flera kommuner är med i Sverige Emilia- Romagna-nätverket (SERN) och har på den vägen fått stöd i projektarbete. West Sweden har god kännedom om många av EU:s sektorsprogram och har även kunskap om många kommuners utvecklingsprioriteringar och hur de kan matchas mot program. Man förmedlar projektförfrågningar till och från sina medlemmar och bistår med rådgivning kring projekt. Detta är kärnverksamheten för West Sweden i dag och en viktig fråga är hur denna kompetens ska bevaras vid en eventuell avveckling av West Sweden, då ingen annan aktör har ambitionen att bygga upp samma kompetens. Västra Götalandsregionen använder sig också av West Swedens tjänster, men framför allt inom området hälsa och i ytterst liten utsträckning inom tillväxt och utveckling. Utbildning/information Det råder ingen brist på EU-information. EU-institutionerna själva, SKL, Europa Direktkontoren (varav det finns fyra i Västra Götaland) och olika fristående nyhetsbrev är bara några exempel på informationskällor. West Sweden ordnar själva och tillsammans med medlemmarna utbildningar och temadagar som är uppskattade. De är dock knappast av avgörande betydelse för tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Andra vägar till Bryssel Det finns även andra kontaktvägar mellan Västra Götaland och EU:s institutioner. Två ledamöter i Europaparlamentet, Kent Johansson och Olle Ludvigsson, kommer från Västra Götaland, liksom kommissionären Cecilia Malmström. I EU:s regionkommitté, den EUinstitution som ska bevaka den lokala och regionala nivåns intressen, sitter Martin Andréasson, VGR, och Tore Hult, Alingsås kommun, som ersättare, förvisso på nationellt mandat och med tekniskt stöd av SKL.

53 Samverkan med Halland och Värmland En viktig fråga i sammanhanget är hur Västra Götalands samverkan med andra regioner i EUfrågor ser ut. Är samarbetet med Halland och Värmland ett avgörande argument för att behålla West Sweden? Nästan allt EU-arbete som Västra Götalandsregionen bedriver innefattar samarbete med andra regioner både i och utanför Sverige. Det gäller arbetet i organisationer och nätverk, det gäller projekt och det gäller evenemang av olika slag, till exempel Open Days. Vem man samarbetar med beror på vad saken gäller och vilka andra regioner som är engagerade i frågan. Västra Götalandsregionen har omfattande nätverk av regionala kolleger i Europa och samverkar ofta i EU-arbetet med såväl Skåne och Norrbotten som med exempelvis Emilia- Romagna, Katalonien, Wales eller Flandern. Samarbete med Halland och Värmland i EUfrågor förekommer, framför allt inom sammanhållningspolitiken. Utbyte med Region Halland sker också i CPMR/Nordsjökommissionen och med Landstinget Värmland i AER. Däremot sker inget praktiskt samarbete med Halland och Värmland inom ramarna för West Sweden, och inte i Bryssel eftersom ingen av de båda regionerna har personal där. Sammanblandning Ett bekymmer för Västra Götaland är att West Sweden fortfarande av många i Bryssel uppfattas som en region. Många tror att West Sweden är synonymt med Västra Götalandsregionen, vilket leder till missförstånd och sammanblandning. Förvirringen blir inte mindre av att West Sweden/Västsverige är namnet på en statistisk region på så kallad NUTS2-nivå som omfattar Västra Götaland och Halland men inte Värmland. Vi ser inte att det är rationellt för tillväxt- och utvecklingsarbetet att arbeta med ett parallellt varumärke vid sidan av Västra Götaland i kontakterna med EU-institutioner och med andra europeiska regioner. Ekonomin Man kan inte bortse från kostnaden när man gör en bedömning av West Swedens roll i utvecklingsarbetet. Region och kommuner i Västra Götaland lägger i dag tillsammans cirka 10,5 miljoner kronor per år i medlemsavgifter till West Sweden. Vid en avveckling av West Sweden skulle dessa medel frigöras och exempelvis kunna användas för att förstärka EUarbetet på andra sätt. Detta är vad Göteborgs stad gör just nu. Även Västra Götalandsregionen skulle kunna använda de 2,6 miljoner kronor som West Sweden-medlemskapet kostar till en offensiv egen satsning i Bryssel. Sammanfattning och slutsats Oavsett vilket alternativ som stämman väljer för West Swedens framtid kommer Västra Götalandsregionen att fortsätta sitt eget EU-arbete, att fortsätta driva och på sikt förstärka ett kontor i Bryssel i eget namn för att arbeta med regionala utvecklingsfrågor och företräda Västra Götaland. Västra Götalandsregionen vill samverka i EU-frågor med kommunerna i Västra Götaland, vare sig de är medlemmar i West Sweden eller inte. Det är en integrerad del av arbetet med tillväxt och utveckling och BHU är ett viktigt forum för detta. Om West Sweden avvecklas kan Västra Götalandsregionen använda de resurser som i dag läggs på medlemsavgiften till att förstärka Västra Götalandsregionens kontor i Bryssel. Därmed ökar också möjligheten att erbjuda kommunerna i Västra Götaland hjälp med nätverk, kontakter, information, besöksprogram, etc i Bryssel. Regionen kan precis som i dag

54 erbjuda sin kompetens inom regionala utvecklingsfrågor, sammanhållningspolitik och sektorsprogrammen inom kultur och forskning, men har däremot inte ambitionen att bygga upp den kompetens West Sweden har i dag inom övriga sektorsprogram. Vi vill se en hög grad av samverkan och utbyte mellan de aktörer från Västra Götaland (och Halland och Värmland) som har egen närvaro i Bryssel, så att dessa kontor kompletterar/förstärker varandra och har en rationell arbetsfördelning sinsemellan. Sammanfattningsvis ser Västra Götalandsregionen för egen del en avveckling av West Sweden som förstahandsvalet från ett tillväxt- och utvecklingsperspektiv. Om den allmänna uppfattningen bland kommunerna i Västra Götaland är att West Sweden ska finnas kvar, om kommunerna stannar kvar som medlemmar och det finns en gemensam syn på vad uppdraget ska vara, så är regionen däremot beredd att fortsatt delta i/stödja organisationen. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Magnus Engelbrektsson Chef Externa relationer

55 Till; Kommunberedningen i Region Halland Kommunberedningen i Region Värmland Västra Götalandsregionens beredning för hållbar utveckling För kännedom; Medlemmar i West Sweden Ideell Förening Remiss angående - West Swedens framtida inriktning, organisation och finansiering West Sweden Ideell Förening beslutade på den extra föreningsstämman den 9 november 2012, 8 att ge styrelsen i uppdrag att, till ordinarie stämma 2013, presentera ett beslutsunderlag rörande West Swedens framtida organisation i enlighet med inriktningsbeslutet och framtida finansiering av verksamheten. Slutlig behandling i ärendet sker på ordinarie föreningsstämma den 31 maj Styrelsen för West Sweden Ideell Förening har tagit fram förslag på tre olika sceninarier för framtida organisation och verksamhet, samt ett förslag om avveckling av verksamheten. På den extra föreningsstämman beslutades det att styrelsen särskilt skulle beakta att en aktiv dialog förs med medlemmarna för att förankra kommande förslag. För kommunernas del kan detta ske via kommunalförbunden. Beredningen av ärendet sker genom remiss enligt följande sammanträdesplan; Kommunberedningen i Region Värmland den 22 februari Västra Götalandsregionens beredning för hållbar utveckling den 5 mars Kommunberedningen i Region Halland den 13 mars Vid respektive beredning kommer West Sweden WS AB:s tf VD Pia Karlsson att föredra ärendet. För att öka delaktigheten med kommunerna vore det önskvärt att kommunalförbunden har stämt av förslagen med sina respektive kommuner före beredningen. Medlemmar som önskar lämna eget remissvar kan göra det senast den 10 mars WEST SWEDEN KRONHUSGATAN 7, SE GÖTEBORG, SWEDEN. PHONE FAX SWEDEN HOUSE, RUE DU LUXEMBOURG 3, BE-1000 BRUSSELS, BELGIUM. PHONE FAX info@westsweden.se,

56 Remissvar För att underlätta det fortsatta beredningsarbetet inför West Swedens Ideell Förenings föreningsstämma är det bra om ni kan välja mellan de tre olika scenarier för fortsatt verksamhet alternativt avveckling av verksamheten. Rangordna dessa utifrån första- och andrahandsalternativ. Sedan står det er självklart fritt att komplettera med ytterligare synpunkter. Rangordning av alternativ Gör ett förstahandsval respektive andrahandsval utifrån de fyra alternativen nedan. Rangordning Verksamhetsalternativ Scenario 1 Med fokus på regionalutveckling Scenario 2 Med fokus på projektutveckling av kommunal kärnkompetens Scenario 3 Med fokus på nätverksbyggande, med möjlighet till arbetsplats i Bryssel Avveckling av verksamheten Gert-Inge Andersson Ordförande West Sweden Ideell Förening Vid eventuella frågor kontakta Pia Karlsson Tf VD West Sweden WS AB pia.karlsson@westsweden.se WEST SWEDEN KRONHUSGATAN 7, SE GÖTEBORG, SWEDEN. PHONE FAX SWEDEN HOUSE, RUE DU LUXEMBOURG 3, BE-1000 BRUSSELS, BELGIUM. PHONE FAX info@westsweden.se,

57

58

59

60

61

62

63

64 Scenarion, Den efterfrågade verksamheten i West Sweden (WS) kan beskrivas utifrån tre olika huvudområden; Policyarbete och intressebevakning Projektverksamhet Utbildning och information Scenario 1 Med fokus på regionalutveckling Scenario 2 Med fokus på projektutveckling av kommunal kärnkompetens Scenario 3 Med fokus på nätverksbyggande, med möjlighet till arbetsplats i Bryssel Fokus främst på medlemmarnas behov av regionalutveckling. Innebär en verksamhet med tyngdpunkt på policyarbete och intressebevakning samt med projektutveckling endast i begränsad omfattning. Kan bedrivas på en personstyrka om 7-8 tjänster vid oförändrad efterfrågan från medlemmarna. Oförändrad serviceavgift vid samma antal medlemmar som Kontor i Göteborg och Bryssel. Fokus främst på medlemmarnas behov av projektutveckling av kommunal kärnkompetens. Innebär en verksamhet med tyngdpunkt på projektutveckling samt med policyarbete och intressebevakning endast i begränsad omfattning. Kan bedrivas på en personstyrka om 7-8 tjänster vid oförändrad efterfrågan från medlemmarna. Oförändrad serviceavgift vid samma antal medlemmar som Kontor i Göteborg och Bryssel. Fokus främst på medlemmarnas behov av nätverksbyggande och dörröppning, samt möjlighet till en fysisk arbetsplats i Bryssel. Innebär en verksamhet med tyngdpunkt på nätverksbyggande och intressebevakning. Innehåller ingen projektutveckling. Kan bedrivas på en personstyrka om 3 tjänster vid oförändrad efterfrågan från medlemmarna. Halvering av serviceavgiften vid samma antal medlemmar som Kontor i Bryssel. 1