Delårsrapport 08 år 2015

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Therese Petersson Dnr: TSN Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Delårsrapport 08 år 2015 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på verksamhetsuppföljning, delårsbokslut och helårsbedömning. Delårsrapport 08 innehåller uppföljning av regiondirektörens verksamhetsplan avseende kollektivtrafiken, delårsbokslut med resultat till och med augusti, samt en ekonomisk helårsbedömning. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden föreslås BESLUTA att godkänna redovisad delårsrapport inklusive ekonomisk helårsbedömning. Mats Uddin Tillförordnad regiondirektör Andreas Capilla Regionutvecklingsdirektör Dokument: Delårsrapport 08 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 2015 (januari augusti)

2 08 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 2015 Januari augusti Datum: Diarienummer: TSN

3 januari augusti Innehållsförteckning Område kollektivtrafik... 1 Medborgarperspektivet... 1 Processperspektivet... 5 Område samhällsplanering Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Ekonomiperspektivet Ekonomi som ger handlingsfrihet.13 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens ekonomiska resultat för perioden januari augusti samt helårsbedömning..13 Östgötatrafikens ekonomiska resultat för perioden januari augusti samt helårsbedömning..15 Samhällsplaneringens ekonomiska resultat för perioden januari augusti samt helårsbedömning,.17 Kostnadseffektiv verksamhet.18 Bilagor 1. Helårsbedömning 1

4 Område kollektivtrafik Medborgarperspektivet Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden Framgångsfaktorer Resultat En konkurrenskraftig kollektivtrafik som knyter ihop länets olika delar Fler och bättre resmöjligheter mellan länets städer och större orter Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt Bättre regularitet och punktlighet Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för alla Grå färgmarkering betyder att måluppfyllelse inte bedöms i denna delårsrapport. En konkurrenskraftig kollektivtrafik som knyter ihop länets olika delar Fler och bättre resmöjligheter mellan länets städer och större orter Jämfört med motsvarande period föregående år har det totala kollektivtrafikresandet ökat med 3,2 %. Främst är det resandet på Östgötapendeln samt i de tre stora städerna som ökar. På Östgötapendeln har resandet ökat med 8 %, vilket medför att det totala resandet i den regionala trafiken ökar med 2,2 %, trots att resandet på expressbussarna ligger något under föregående års nivå. För expressbussarna har det under perioden maj-aug skett en viss återhämtning jämfört med perioden jan-april. Viss del av det minskade resandet på expressbusslinjerna beror på det minskade utbudet mellan Linköping och Motala och att fler därför väljer att resa med tågtrafiken. I tätortstrafiken ökar resandet i de stora städerna och fler väljer att åka med kollektivtrafiken. Störst är ökningen i Motala med en ökning på drygt 12 %. Den stora ökningen i Motala förklaras i stor del av ökningen med den nya trafik som gäller från tidtabellsskiftet i december 2014 och som är en direkt följd av Östgötapendelns utökade och mer strukturerade trafik. Utökningen har även skett i Linköping med drygt 5 % och i Norrköping med knappt 2 %. De största minskningarna i resandet sker i landsbygdsområdena och då främst i södra samt i mellersta Östergötland. I mellersta landsbygdsområdet består minskningen främst av ett minskat resande av skolelever. Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt 1

5 Det pågår ett ständigt arbete med att förbättra befintliga och utveckla nya informationskanaler för att ingen ska behöva avstå från att resa med kollektivtrafiken på grund av okunskap eller brist på information. I arbetet ingår att utveckla system och hjälpmedel som förbättrar och förenklar för kunderna att såväl planera som att köpa biljett för sin resa. Arbetet riktar sig även på att säkerställa att kunderna får nödvändig information under, och vid behov även efter, genomförd resa. Webbutiken, och den smidighet den innebär för kunderna att i förväg skaffa biljett eller reskassa, fyller en viktig funktion för att underlätta resandet med kollektivtrafik. De sociala mediernas betydelse för dialogen med kunderna ökar. Efterfrågan av personliga tjänster fortsätter att öka. Antalet kunder som registrerat sig på Östgötatrafikens hemsida uppgår nu till drygt , vilket är en ökning med nästan kunder sedan årsskiftet. En av kunderna efterfrågad och efterlängtad service, i form av information om tillståndet i trafiken, förbättras under året i och med införandet av ett heltäckande system för realtidsinformation. Systemet innebär att information om hur bussarna ligger till i förhållande till sin tidtabell samlas in och distribueras sedan ut till kunderna i olika digitala kanaler. Bättre regularitet och punktlighet Såväl regulariteten som punktligheten i trafiken fortsätter att ligga på en hög nivå. För Östgötapendeln har regulariteten sjunkit något jämfört med motsvarande period föregående år men minskningen är endast marginell, 0,1 procentenheter. För övrig trafik är regulariteten oförändrad jämfört med föregående år. När det gäller punktligheten visar såväl Östgötapendeln som stadstrafiken i Norrköping ett bättre resultat än föregående år. För Östgötapendeln ökar punktligheten med drygt fyra procentenheter och för Norrköping är resultatet nästan två procentenheter bättre än under perioden jan-augusti år Trafiken uppfyller dock inte fullt ut de mål som har satts upp. Det bör dock observeras att avvikelserna är så pass små att ytterst lite hade behövt förbättras för att målen skulle ha uppnåtts. För Östgötapendeln förklaras viss del av den förbättrade kvaliteten med att det under sommaren varit något färre störningar i form av banarbeten. Trots detta beror dock övervägande delen av störningarna fortfarande på orsaker som operatören inte kan påverka. Det sker ett kontinuerligt arbete för att bland annat ifrågasätta Trafikverkets operativa prioriteringar. För stadstrafiken kvarstår tidigare problem som hänger samman med kommunernas förändringar av hastighetsbegränsningarna, samt vissa framkomlighetsbesvär. Ytterligare fordon sätts i trafik från och med tidtabellsskiftet i december för att minska känsligheten i trafiken och för att ytterligare försöka förbättra punktligheten. Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för alla De fordon som används i den allmänna kollektivtrafiken i Östergötland är till stor del redan idag anpassade utifrån kravet att vara tillgängliga för alla kundgrupper. Kvarstående brister, främst behovet av fysiska installationer inom området information i text och ljud, håller på att arbetas bort. För expressbussarna planeras arbetet slutföras under året medan de fordon som omfattas av den stora landsbygdstrafik som just nu är under upphandling beräknas slutföras först i samband med trafikstarten i juni Det sedan tidigare identifierade behovet av generella krav och standarder kvarstår för tillgänglighetsanpassning av hållplatser. Den naturliga utvecklingen, där Trafikverket tar taktpinnen för ett sådant arbete, bedöms inte komma till stånd i närtid. För att bland annat möta önskemål från länets kommuner kommer därför egna riktlinjer för hållplatsers utformning och utrustningsnivå tas fram. Arbetet samordnas med det arbete som pågår under året avseende framtagning av förslag till nytt regionalt trafikförsörjningsprogram. 2

6 Sammanställning av nyckelindikatorer medborgarperspektivet Strategiskt mål - En konkurrenskraftig kollektivtrafik som knyter ihop länets olika delar Utfall augusti Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Måluppfyllelse Fler och bättre resmöjligheter mellan länets städer och större orter Andelen tätorter där en resa med kollektivtrafiken till Norrköping eller Linköping inte tar längre tid än 1,5 gånger mot-svarande resa med egen bil. 30 % Ska öka Restider och turutbud mellan kommuncentra eller orter med minst invånare och endera Norrköping, Linköping eller Mjölby. Restid max 45 min: 67 % Turutbud minst 22 turer/dag/riktning: 83 % Oförändrat Ska öka Bättre regularitet och punktlighet Regularitet (andel utförda turer i förhållande till antalet planerade turer): Östgötapendeln Tätortstrafik 97,4 % 99,7 % 98,5% 100 % 98,4 % 99,8 % Övrig busstrafik 99,9 % 100 % 99,9 % Punktlighet i kollektivtrafiken: Östgötapendeln Tätortstrafik Linköping 87,6 % 96,4 % 95 % 97 % 94,2 % 96,8 % Tätortstrafik Norrköping 92,7 % 97 % 96,1 % Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för alla Andel av de fordon som används i kollektivtrafiken som är av låggolvs- /lågentrétyp eller har lyft/ramp 98,9 % 100 % 3

7 Andel av hållplatslägen som är tillgängliga för kunder med funktions-hinder 11,2 % Ska öka Grå färgmarkering betyder att måluppfyllelse inte bedöms i denna delårsrapport. 4

8 Processperspektivet Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden Framgångsfaktorer Resultat Effektiv kollektivtrafik Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Koncentrera trafikutbudet där det finns stora reseunderlag Färre linjer med låg kostnadseffektivitet Medverka i och bidra till öppna nationella jämförelser inom kollektivtrafikområdet Fordon i kollektivtrafiken drivs med förnyelsebara drivmedel Grå färgmarkering betyder att måluppfyllelse inte bedöms i denna delårsrapport. Effektiv kollektivtrafik Koncentrera trafikutbudet där det finns stora reseunderlag Ett arbete pågår med översyn av hela kollektivtrafiksystemet där grunderna för systemet återfinns i det regionala trafikförsörjningsprogrammets skrivningar om trafikkoncept. Avsikten med översynen är att skapa ett över länet enhetligt och likvärdigt system med en tydlig struktur för såväl den kollektivtrafik som bedrivs i städer och tätorter som den trafik som bedrivs mellan länets tätorter eller mellan landsbygd och tätort. I stråk och områden med ett högt resandeunderlag kan en trafikuppbyggd med hög turtäthet, korta restider och en över tid oförändrad struktur locka fler östgötar att ställa bilen till förmån för kollektivtrafiken. Med utgångspunkt från arbetet med det nya kollektivtrafiksystemet kan trafiken i de starka stråken, såväl regionala som lokala, utvecklas och förstärkas så att den bättre svarar mot efterfrågan. I arbetet med utformningen av en sådan trafik kommer resultaten från den resvaneundersökning som genomfördes under år 2014 att fylla en viktig funktion. Samtidigt behöver även områden där resandeunderlaget inte är fullt så stort erbjudas resmöjligheter. Här bedöms Närtrafiken, ett koncept för anropsstyrd trafik som kommer att finnas från och med juni 2016, få en stor roll. Närtrafiken syftar till att tillgodose resbehovet för serviceoch fritidsresor och ger kunderna möjlighet att resa till närmaste större tätort med kommersielloch samhällsservice. 5

9 Färre linjer med låg kostnadseffektivitet Östgötatrafikens förslag till budget för perioden innehöll en stor mängd förslag till effektiviseringar av den lågeffektiva trafiken. Med trafik- och samhällsplaneringsnämndens riktlinjer för översyn av den lågeffektiva trafiken som grund hade bolaget utarbetat ett budgetförslag som innehöll åtgärder som bedömdes som nödvändiga för att förbättra kostnadseffektiviteten. För ett flertal linjer med lågt resandeunderlag och där invånarantal och därmed det totala resbehovet inte bedömdes tillräckligt för att fortsätta bedriva en linjelagd kollektivtrafik, resulterade den genomförda översynen i förslag om avveckling av trafiken. Vid trafik- och samhällsplaneringsnämndens möte i augusti togs beslut om en trafikbeställning i enlighet med Östgötatrafikens förslag. Effektiviseringar i trafikutbudet kommer även framöver att vara ett stående inslag inför varje budgetår. Det översynsarbete som genomförts till årets budgetförslag omfattar ungefär hälften av de linjer som med gällande definition klassas som lågeffektiva. Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Medverka i och bidra till öppna nationella jämförelser inom kollektivtrafikområdet Samtidigt som jämförelser mellan olika aktörer inom en viss bransch kan visa hur en enskild aktör ligger till bland sina kollegor är det för utveckling av hela branschen viktigt med jämförelser hur man ligger till i jämförelse med andra branscher. SKL påbörjade år 2014 ett arbete med att utarbeta öppna jämförelser inom kollektivtrafikområdet. Ett flertal av indikatorerna som valdes ut för att ingå i jämförelsen är faktiska värden eller värden som beräknats utifrån den verkliga situationen. Det ingår även indikatorer som mer bygger på uppfattningar och värderingar. Underlagen eller metoderna för hur en del av dessa indikatorer tas fram är under diskussion inom kollektivtrafikbranschen. Östergötland är en stor aktör inom kollektivtrafikområdet och måste framöver ta en mer aktiv roll i den fortsatta utvecklingen av den här typen av jämförande studier. Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Fordon i kollektivtrafiken drivs med förnyelsebara drivmedel Redan idag bedrivs en betydande del av den östgötska kollektivtrafiken med fordon som körs på förnyelsebara drivmedel. Under året har dessutom de fordon som används i expressbusstrafiken övergått till att köras på HVO, ett biodrivmedel som utan större åtgärder eller ombyggnader av fordonens motorer kan ersätta diesel som drivmedel. I samband med trafikstarten i juni 2016 för den landsbygdstrafik som just nu är under upphandling övergår även de sista dieseldrivna bussarna till att köras på förnyelsebara drivmedel. 6

10 Sammanställning av nyckelindikatorer processperspektivet Strategiskt mål - Effektiv kollektivtrafik Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Koncentrera trafikutbudet där det finns stora reseunderlag Antal resor per invånare och år. 63,1 Ska öka Antal resande/fordons-km 0,93 Ska öka Färre linjer med låg kostnadseffektivitet Antal linjer med en kostnadstäckningsgrad under 20 % 99 Ska minska Strategiskt mål - Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Medverka i och bidra till öppna nationella jämförelser inom kollektivtrafikområdet Andel indikatorer i SKL:s öppna jämförelser där Östergötland ingår 81,2 % Ska öka Strategiskt mål - Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Fordon i kollektivtrafiken drivs med förnyelsebara drivmedel Utsläpp av klimatpåverkande ämnen i förhållande till resande med kollektivtrafik. (Koldioxid per personkilometer). 30 g/pkm 28 g/pkm Andel fordon som drivs med förnyelsebara drivmedel 61,4 % 82 % Grå färgmarkering betyder att måluppfyllelse inte bedöms i denna delårsrapport. 7

11 Sammanställning av resultatmått -kollektivtrafik Strategiskt mål - En konkurrenskraftig kollektivtrafik som knyter ihop länets olika delar Framgångsfaktor Resultatmått Ingång Målvärde Utfall augusti Målupp -fyllelse Fler och bättre resmöjligheter mellan länets städer och större orter Turutbud och restider med kollektivtrafik till Stockholm från*: Mjölby Mjölby 0 (0) ((26)) 0 (0) ((26)) Motala Motala 0 (0) ((18)) 0 (0) ((18)) Linköping Linköping 0 (15) ((20)) 0 (15) ((20)) Norrköping Norrköping 15 (8) ((22)) 15 (8) ((22)) Relationer mellan kommuncentra eller orter med minst invånare till mot-svarande ortstyper i angränsade regioner där restiden med kollektivtrafiken är högst 60 min och där turutbudet medger en uppehållstid i båda ändpunkterna motsvarande normal arbetstid vardagar. In till Östergötland: 14 Ut från Östergötland: 15 In till Östergötland: 14 Ut från Östergötland: 15 Kundnöjdhet

12 Antalet registrerade kunder i Östgöta-trafikens kunddatabas Andel av färdtjänstbeställningarna som utförs Svarstid vid beställning av färdtjänstresa % 98 % 22,8 sek 20 sek Koncentrera trafikutbudet där det finns stora reseunderlag Antal påstigande (jan-aug föregående år) Ska öka (jan-aug innevarande år) Kollektivtrafikens marknadsandel gentemot bilen. 25 % 26 % *)Antal turer med restid på högst 1 tim. 15 min, (1 tim. 45 min), ((mer än 1 tim. 45 min)) Grå färgmarkering betyder att måluppfyllelse inte bedöms i denna delårsrapport. 9

13 Område samhällsplanering Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Arbetet har under årets åtta första månader lett till att målet om regional utveckling som ska bidra till hållbar välfärd fortskrider åt rätt riktning. Största framstegen har gjorts inom områdena landsbygdsutveckling och regionutvecklingsplanering. Svagast har resultatutvecklingen varit inom organisering av arbetet inom klimat- och energiområdet. Resultatutvecklingen avspeglar arbetsförutsättningarna inom de olika områdena. Framstegen inom landsbygdsutveckling gäller förslaget på Gemensamt utvecklingsprogram för kust och skärgård som efter cirka två års arbete under ledning från Skärgårdsrådet nu har gått ut på samråd. Framstegen inom regionutvecklingsplaneringen handlar om att strukturbildsarbetet och även det så kallade DAR-projektet (Den Attraktiva Regionen)nu närmar sig skrivfas. Genom att regionen inte ensam är ägare/utförare av flertalet aktiviteter rörande regional utveckling så behövs en beredskap för att kunna möta initiativ tagna av andra aktörer. På det sättet signalerar Region Östergötland att regionen är en god samverkanspart, vilket bidrar till att stärka det regionala ledarskapet. Ställningstaganden angående regionens deltagande i initiativ från andra parter görs utifrån de övergripande målen och tillhörande strategier i RUP:en (Regionalt utvecklingsprogram). Exempel på ärenden och aktiviter som har kommit till regionen hittills under året är: Sverigeförhandlingen, regeringens initiativ att få fram finansiering för höghastighetståg i relationerna Stockholm-Malmö och Stockholm Göteborg. Connecting Europe Facility, Norrköpings kommuns beviljade projekt för utveckling av lokal infrastruktur och mobilitet. Stockholms Läns Landstings initiativ att öka samverkan kring utvecklingsplanering inom Östra Mellansverige. Olika initiativ inom gruppen Östra Mellansverige att söka pengar från EU:s strukturfonder. Den sammantagna bedömningen är att genom de aktiviteter som redovisas nedanhar aktivt arbete skett under perioden som riktar till att de beslutade inriktningsmålen för verksamhetsområdet Samhällsplanering i nämndens verksamhetsplan kan komma att uppnås. 10

14 Samhällsplanering aktiviteter Följande aktiviteter har genomförts under perioden: Regionutvecklingsplanering Strukturbildsarbetet framskrider som planerat. Tre av fem planerade seminarier har nu genomförts. Under perioden har även skrivarbetet påbörjats och målet är att en samrådsversion ska bli klar under Arbetet att etablera hållbara städer som arbetsfält framskrider framförallt genom pågående formulering av ansökan till EU:s regionalfond. Samverkan inom Mälardalsområdet har tagit konkreta steg framåt genom att ett gemensamt planeringsunderlag håller på att tas fram. Just nu ligger fokus på en scenarioframskrivning. Arbetet inom DAR-projektet har avancerat och lokala seminarier har hållits i det tre orterna som utgör praktikfall: Borensberg, Skänninge och Vikingstad. Projektet drivs av Trafikverket och vi har stort utbyte av projektledningen och övriga pilotprojekt. Lärdomarna från våra praktikfall finns nu rapporterade och kommer att användas vid framskrivning av förslag till Strukturbild. Analys och statistik Samverkan kring utveckling av kommunbeskrivningar fortsätter tillsammans med Region Örebro län, Västmanlands länsstyrelse och Regionförbundet i Sörmland. I detta arbete understödjer Region Östergötland de andra länen genom erfarenhet inom området. Rapporten Hur går det för Östergötland? finns nu tillgänglig på hemsidan samt i tryckt format. Rapporten är en sammanställning av situationen i Östergötland utifrån flera perspektiv, såsom befolkning, sysselsättning, utbildning, näringsliv, folkhälsa, kultur och miljö. Ett analysarbete pågår kring nya underlag för utvecklingsplanering i samarbete med övriga regioner/regionförbund/länsstyrelser/landsting inom Mälardalsområdet. Benämns ÖMS- RUFS. Regionen kommer att delta i BRP+, vilket är en fortsättning på arbetet Breddat mått för regional utveckling som regionen drev tillsammans med andra regioner, samt Reglab och Tillväxtverket. BRP+ leds av Reglab och Tillväxtverket. Infrastruktur Arbetet inom En bättre sits pågår och förberedelserna för en storregional systemanalys har inletts. Arbete med en regional cykelstrategi har inte inletts som planerat under perioden. Arbetet med Norrköpingspaketet är integrerat i arbetet kring Ostlänken/resecentrum och det CEF-projekt (Connecting Europe Facility) som Norrköping driver och där regionen deltar. Sverigeförhandlingen fortlöper och berör regionen, men ännu mer Norrköpings och Linköpings kommuner. Regionen följer kontinuerligt arbetet, de rapporter som lämnas, och deltar framförallt i de samtal som förs inom Ostlänkenbolagets ram. 11

15 Landsbygdsutveckling Samrådsversionen av Gemensamt utvecklingsprogram för kust och skärgård har nu gått ut på samråd. Att de olika parterna har lyckats skriva sig samman om ett gemensamt utvecklingsprogram är ett viktigt framsteg. Detta är ett betydande steg framåt i strävan att utveckla skärgården. Region Östergötland är sammanhållande i detta arbete. Region Östergötland har deltagit i utarbetandet av EU:s Landsbygdsprogram så som planerat. Programförslaget är inlämnat till och godkänt av EU-kommissionen Vattenbrukscentum Ost (VCO) är sammankallande för två åtgärder inom den nationella handlingsplanen för vattenbruk. Regionen är huvudintressent i VCO och ser att VCO kan ha en betydelsefull roll i BBG (Baltic Blue Growth). Andra steget i den stora ansökan till Östersjöprogrammet angående musselodling, samt efterföljande steg för foderframställning, BBG (Baltic Blue Growth) inlämnades i juli. Svar på ansökan väntas i november och regionens chanser till beviljande anses goda. I och med regionbildningen överfördes det statliga uppdraget med Stöd till kommersiell service på landsbygden från Länsstyrelsen till Region Östergötland. Arbetet har nu kommit igång efter viss administrativ inkörning. Energi och klimat Under hösten 2014 startades en process för att utveckla arbetsformerna mellan de aktörer som har delansvar i det regionala arbetet inom energi- och klimatområdet. En ansökan till Vinnova för finansiering av en koordinator för detta arbete avslogs. Samtal pågår inom regionen om hur framför allt det externa energi- och klimatarbetet ska bedrivas. Samhällsbyggnadsenheten samarbetar med enheten för Kompetensförsörjning och Företagande inom fokusområdet Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar inom ramen för regionens strategi för Smart specialisering. 12

16 Ekonomiperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Resultat Ekonomi som ger handlingsfrihet Kostnadseffektiv verksamhet Balans mellan trafik- och samhällsplaneringsnämndens kostnader och intäkter Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Grå färgmarkering betyder att måluppfyllelse inte bedöms i denna delårsrapport. Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan trafik- och samhällsplaneringsnämndens kostnader och intäkter Trafik- och samhällsplaneringsnämndens ekonomiska resultat för perioden januari augusti samt helårsbedömning Trafik- och samhällsplaneringsnämndens ekonomiska resultat januari-augusti Det samlade ekonomiska resultatet för innevarande år till och med augusti för trafik- och samhällsplaneringsnämnden visar ett överskott på 17,2 miljoner kronor. Nämndens resultat består av ett överskott motsvarande 17,8 miljoner kronor inom område kollektivtrafik respektive ett underskott inom område samhällsplanering motsvarande -0,6 miljoner kronor. Överskottet motsvarande 17,8 miljoner kronor inom område kollektivtrafik förklaras av: lägre kostnad än budgeteterat för trafik- och verksamhetsbeställning; 16,7 mkr momskompensation, 1); 1,1 mkr Underskottet motsvarande -0,6 miljoner kronor inom område samhällsplanering förklaras av: regionbidraget utbetalas i lika stora tolftedelar månadsvis under året medan kostnaderna bokförs när de uppstår under året (se vidare Ekonomiskt resultat period januari augusti, samt helårsbedömning, Samhällsplanering ) 1 6 % momsersättning hänförlig till länsfärdtjänsten enligt Lag (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting 13

17 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens helårsbedömning Helårsbedömningen för trafik- och samhällsplaneringsnämnden är plus 17 miljoner kronor. Område kollektivtrafik bedöms gå med 17,2 miljoner kronor plus och område samhällsplanering bedöms gå med -0,2 miljoner kronor i underskott. Område kollektivtrafik Östgötatrafiken bedömer i sin helårsbedömning att trafik- och verksamhetsbeställningen ska generera ett överskott på 15,6 miljoner kronor (se vidare Ekonomiskt resultat period januari augusti samt helårsbedömning Östgötatrafiken ). Ersättning för momskompensation beräknas till 1,6 miljoner kronor, en intäkt som inte är budgeterad. Östergötland hanterar tillsammans med länen i Mälardalen frågor av gemensamt intresse rörande tågtrafik i det samägda bolaget Mälardalstrafik AB (MÄLAB). Kostnaden till MÄLAB kommer att överstiga budgeterad nivå. I årets budget finns 3 miljoner kronor avsatt till MÄLAB men kostnaden bedöms uppgå till 3,9 miljoner kronor. Övriga kända kostnader är ett bidrag till en dokumentärfilm om cyklister och trafiksäkerhet, en kostnad som uppgår till kronor. I budgeten finns en post för oförutsedda kostnader på 1,8 miljoner kronor som vägs in i helårsbedömningen och beräknas täcka ökade kostnader för MÄLAB och beslutad sponsring av dokumentärfilm. Område samhällsplanering Underskottet motsvarande -0,2 miljoner kronor inom område samhällsplanering förklaras av bidrag till Energikontoret och transportstöd till företag i skärgården. (se vidare Ekonomiskt resultat period januari augusti samt helårsbedömning, Samhällsplanering ) 14

18 Östgötatrafikens ekonomiska resultat för perioden januari augusti samt helårsbedömning Delårsbokslut januari augusti, Östgötatrafiken I tabellen nedan presenteras resultatet för perioden januari-augusti avseende Östgötatrafikens uppdrag från trafik- och samhällsplaneringsnämnden. januari augusti ack utfall, tkr januari augusti ack budget, tkr Avvikelse, tkr Kollektivtrafik Verksamhetskostnader Länsfärdtjänst Summa För perioden januari till augusti är den budgeterade ersättningen 504,7 miljoner kronor. Utfallet för samma period är 16,7 miljoner kronor lägre, det vill säga 488,0 miljoner kronor. Avvikelserna mot budget är följande: Kollektivtrafik har överkott på 7,0 mkr beroende på: o lägre trafikkostnader för buss- och spårvagnstrafik (2,3 mkr)lägre kostnader för tågtrafik (6,8 mkr) o minskade biljettintäkter (-1,6 mkr) Verksamhetskostnader avviker positivt med 11,4 mkr Länsfärdtjänst har överskridit budget med1,7 mkr Resandet forsätter öka jämfört med föregående år (+3,2 %). Resandeökningen på Östgötapendeln fortsätter (+8,0 %), samtidigt som landsbygdstrafiken fortsätter att minska. Sammantaget är biljettintäkterna i kollektivtrafiken något lägre än budgeterat, men högre än föregående år. Detta orsakas främst av en större förflyttning till webbutiken, vilket är en försäljningskanal med lägre prisbild än budgeterat. Trafikkostnaderna för buss- och spårvagnstrafiken är som tidigare lägre än budget liksom kostnaderna för tågtrafiken. Detta på grund av lägre driftkostnader till följd av lägre produktion samt ett fortsatt gynnsamt ränteläge. Lägre verksamhetskostnader än budgeterat beroende på beställda men ännu inte erhållna kreditkortsterminaler, ändrade avskrivningsprinciper för delar i betalsystemet, lägre försäljningsprovisioner samt fortsatt högre debitering av viten. Försäljningsprovisionerna är lägre än budget till följd av en betydande övergång till webbutiken då prisförändringarna i februari innebär att webbutikens priser är mer rabatterade i förhållande till ordinarie priser. Resandet i länsfärdtjänsten är högre än budgeterat (8,3 %) vilket ger både ökade biljettintäkter och trafikkostnader. 15

19 Östgötatrafikens helårsbedömning Nedan följer helårsbedömning avseende Östgötatrafikens uppdrag från trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Budget 2015, tkr Helårsbedömning, tkr Avvikelse, tkr Kollektivtrafik Verksamhetskostnader - varav reavinst vid tågförsäljning, tkr Länsfärdtjänst Summa Östgötatrafiken gör i årets andra helårsbedömning bedömningen att verksamheten skall generera ett samlat överskott på mkr. Tidigare inlämnade delårsrapporter har indikerat ett lägre kostnadsläge än budget. Denna utveckling säkerställs i helårsbedömningen och sammanfattas i ovanstående uppställning. Det kan uppstå en avvikelse i fördelningen av överskottet mellan de tre delsummorna kollektivtrafik, verksamhetskostnader och länsfärdtjänst. Det skall dock inte påverka slutsumman nämnvärt. Kollektivtrafiken har ett lägre kostnadsläge på grund av ett gynnsammare ränteläge jämfört med budget, samt lägre produktion än budgeterat. Detta kompenserar den trend med vikande biljettintäkter som har varit signifikant för hela Resandeantalet ökar, samtidigt som det sker en kraftigare överströmning till webbutik, vilket har en genomsnittlig prisbild som är 10 % lägre än övriga försäljningskanaler. För trafiken tillkommer kostnader för ökad produktion i Linköpings tätort för att möta det ökade resandet, samt en försenad kostnad av engångskaraktär för övergång till förnyelsebara drivmedel. Verksamhetskostnader uppvisar en lägre kostnadsmassa av flera anledningar som är av engångskaraktär; bolaget erhöll 5,2 mkr i återbetalade pensionsmedel, investeringar av nya kortterminaler har varit kraftigt försenade och vissa avskrivningsprinciper har ändrats vilket har resulterat i sänkta kostnader under Bolaget gör under 2015 en omstrukturering av tågflottan, vilket kommer ge en sammanlagd vinst på cirka 7,7 mkr. Resandet i länsfärdtjänsten beräknas baserat på utvecklingen under senare delen av 2014 och första halvåret Där kan ett ökat resande konstateras, vilket ger en ökad nettokostnad på 2,1 mkr. 16

20 Samhällsplaneringens ekonomiska resultat för perioden januari augusti samt helårsbedömning, Samhällsplaneringens delårsbokslut januari augusti Budgetram för området Samhällsplanering beslutades i finansplanen i november 2014 med utgångspunkt från Regionförbundet Östsams verksamhet, se nedanstående tabell. Tabellen visar utfall jämfört med en linjärt periodiserad budget i tolftedelar för aktuell period. Jämförelseår saknas då verksamheten bedrevs av Regionförbundet Östsam fram till och med Helårsbedömning 08 Utfall jan-aug 2015 Periodserad budget Budgetavvikelse Godkänd budget 2015 Regionbidrag Verksamhetens kostnader Landsbygds- och skärgårdsutveckling Övriga kostnader S:a Verksamhetens kostnader Resultat Det samlade resultatet för perioden till och med augusti, visar ett underskott på -0,6 mkr. Resultatet förklaras under respektive verksamhetsområde nedan. Landsbygds- och skärgårdsutveckling Posten utgörs av medel avsedda att medfinansiera projekt, där beslut tas i enlighet med politiska styrdokument för regional utveckling. Beslut om att medfinansiera ett projekt, innebär att en kostnad bokförs som påverkar resultatet och att en skuld uppstår till projektägaren, som betalas vid ett senare tillfälle när projektägaren rekvirerar projektmedlen mot upparbetade kostnader. För perioden uppgår kostnaderna till tkr. Resultatet är ett underskott med -619 tkr jämfört med periodiserad budget. Övriga kostnader Posten innefattar medel till organisationer och bolag med uppgift att verka för utveckling och förverkligande av kommunikationsstråk som exempelvis Ostlänken. Regionenens ansvar för att främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor, sker via det helägda bolaget Energikontoret Östra Götaland AB som finansieras från denna post. För perioden uppgår kostnaderna till tkr. Resultatet är ett underskott med -35 tkr jämfört med periodiserad budget. Samhällsplaneringens helårsbedömning För området samhällsplanering är helårsbedömningen -200 tkr. Energikontoret erhåller 140 tkr för att undersöka behovet av trafikeringsstrategi. Transportstöd för företag i skärgården justeras med 60 tkr till på grund av ändrat räkenskapsår. Beloppen är engångsinsatser under året. 17

21 Kostnadseffektiv verksamhet Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Nyckelindikatorer i det strategiska målet kostnadseffektiv verksamhet är samhällsfinansieringsgrad och kostnadstäckningsgrad. Samhällsfinansieringsgraden visar den andel av kostnaderna för den allmänna kollektivtrafiken som finansieras genom skattemedel. I kostnadstäckningsgraden mäts den andel av de direkta trafikkostnaderna, i den allmänna kollektivtrafiken, som täcks av biljettintäkterna. Nyckelindikatorerna samhällsfinansieringsgrad och kostnadstäckningsgrad mäts årligen och därför görs ingen bedömning av måluppfyllelse i denna delårsrapport. Sammanställning av nyckelindikatorer ekonomiperspektivet Strategiskt mål - Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall augusti Måluppfyllelse Balans mellan trafikoch samhällsplaneringsnämndens kostnader och intäkter Trafik- och samhällsplaneringsnämndens ekonomiska resultat (avser kollektivtrafik) 2014: +105 mkr mkr (helårsbedömning) Strategiskt mål - Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall augusti Måluppfyllelse Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Samhällsfinansieringsgrad (avser allmän kollektivtrafik) 63 % 63 % Kostnadstäckningsgrad (avser allmän kollektivtrafik) 42 % 41 % Grå färgmarkering betyder att måluppfyllelse inte bedöms i denna delårsrapport. 18

22 Bilaga 1 Helårsbedömning 1

23 Bilaga 1 2

24 Bilaga 1 3