Arbets- och miljömedicin Lund

Transkript

1 Rapport nr 1/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från baselineundersökning avseende biomedicinska analytiker inom ultraljud Jenny Gremark Simonsen Inger Arvidsson Camilla Dahlqvist Lothy Granqvist Gert-åke Hansson Anna Larsson Björn Karlson Catarina Nordander

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 3 SYFTE 3 MATERIAL OCH METODER 3 Undersökningsdeltagare 3 Intervju 4 Klinisk undersökning 4 Enkät 4 Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning 5 RESULTAT 5 Hälsotillstånd i muskler och leder 6 Psykosocial arbetsmiljö 8 Fysisk arbetsbelastning 9 Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna 13 Förslag till åtgärder 14 DISKUSSION 14 Hälsotillstånd i muskler och leder 14 Psykosocial arbetsmiljö 14 Fysisk arbetsbelastning 15 REFERENSER 15 Sidan SAMMANFATTNING Baksidan 2

3 BAKGRUND Besvär och sjukdomar i muskler och leder utgör ett stort folkhälsoproblem, och en stor del av dessa besvär antas ha samband med arbetet. Både fysisk och psykosocial arbetsbelastning kan ha betydelse för risken att få besvär, liksom individuella faktorer. Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Lund bedriver forskning med syfte att förebygga belastningsskador i arbetslivet. Vi har under många år undersökt olika yrkesgrupper med avseende på fysisk och psykosocial arbetsbelastning, samt förekomst av besvär och sjukdomar i rörelseorganen. Denna studie omfattar personal inom sjukvården och lärare inom grundskolan. Sjukvårdspersonal har en del ergonomiska risker såsom lyft/förflyttningar av patienter och besvärliga arbetsställningar, medan lärare anses ha ett fysiskt relativt lätt arbete men en krävande psykosocial arbetsmiljö. Att ultraljudsdiagnostik medför hög risk för muskuloskeletal sjukdom har rapporterats både nationellt (1) och internationellt (2). Undersökningen utgör basen i ett större långsiktigt (prospektivt) projekt. Denna rapport omfattar biomedicinska analytiker (BMA) som arbetar med ultraljud, anställda på fysiologoch kardiologkliniker i södra sjukvårdsregionen samt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Östra sjukhuset i Göteborg. Resultat presenteras gemensamt för samtliga kliniker. Vi kommer senare att göra uppföljningar genom utskick av enkäter till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, eventuella förändringar i arbetssituationen, m.m. Projektet är finansierat av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) SYFTE Syftet med projektet är att klarlägga betydelsen av fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer för besvär i muskler och leder vid arbete med ultraljudsdiagnostik, och därmed ge kunskaper som kan omsättas i förebyggande åtgärder. MATERIAL OCH METODER Projektet består av ett antal olika delar: Undersökning av hälsotillståndet i muskler och leder hos ultraljudsanvändare, genom intervju om besvär från olika kroppsregioner samt klinisk undersökning av nacke, axlar, armar och händer. Intervju om positiva respektive negativa faktorer i arbetsmiljön, vilka arbetsmoment som personalen ansåg vara mest belastande för kroppen, samt om förslag till förbättringar. Enkätundersökning om fysisk och psykosocial arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande samt ledarskapet på arbetsplatsen. Tekniska mätningar av personalens fysiska arbetsbelastning, dvs. arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet. Intervjuerna, undersökningarna och enkätstudien genomfördes under perioden , och de tekniska mätningarna under Undersökningsdeltagare Samtliga BMA som arbetade med ultraljud tillfrågades om deltagande. Totalt deltog 117 personer varav 109 var kvinnor och 8 män fördelade på 15 olika arbetsplatser. Två personer avstod från att delta. På grund av det hittills ringa antalet män i studien, redovisas deras resultat inte i rapporten. Av kvinnorna arbetade 102 med ultraljud. Sju personer hade andra arbetsuppgifter eller hade arbetat mindre än 3 månader vid undersökningstillfället. Medelåldern i gruppen var 46 (22-65) år och antalet yrkesår var i medeltal 18 (0.1 45) år. I resultatredovisning ingår de 102 som arbetade med ultraljud. Intervju 3

4 Deltagarna fick besvara frågor om upplevda besvär från muskler och leder under de senaste 7 dagarna samt de senaste 12 månaderna, enligt ett standardiserat frågeformulär (3). I intervjun ingick också frågor om hur intensiva, hur vanligt förekommande och hur långvariga besvären var, samt om undersökningsdeltagarna ansåg att de hade något samband med nuvarande arbete. Intervjun innehöll utökade frågor om arbetsställningar, arbetsteknik och arbetsuppgifter till dem som arbetade med ultraljudskardiografi (UKG). Dessutom ingick frågor om ålder, civilstånd, antal hemmavarande barn, tobaks- och motionsvanor och tidigare anställningar. Vid intervjun ställdes ett antal öppna frågor om positiva respektive negativa faktorer i arbetet, och om vilka arbetsmoment som deltagarna ansåg vara mest belastande för kroppen. Det fanns också möjlighet att lämna egna förslag angående förbättringar av arbetsmiljön. Klinisk undersökning Kliniska undersökningar av nacke, skuldror/axlar, bröstrygg, armbågar och händer utfördes av en leg.sjukgymnast, enligt en standardiserad metod. I undersökningen testades rörlighet, styrka, nervfunktion samt ömhet i muskler, senfästen och leder. Eventuella undersökningsfynd registrerades och om dessa uppfyllde vissa förutbestämda kriterier kunde diagnoser ställas. Andel personer med minst en diagnos i nacke/axel respektive armbåge/hand beräknades för jämförelse med andra yrkesgrupper (4,5). Enkät I samband med intervjun och undersökningen fick samtliga deltagare en enkät med frågor om den fysiska arbetsbelastningen, den psykosociala arbetsmiljön, upplevd hälsa, känslor relaterade till arbetet (utmattning), samt ledarskap. Dessutom ställdes fördjupade frågor om olika typer av krav i arbetet. Enkäten besvarades av 104 kvinnor och samtliga män. Enkäten innehöll följande instrument: Questionnaire-based mechanical exposure indices (6). Frågor ställdes om den fysiska arbetsbelastningen. Poängen för frågorna adderades och sammanställdes till ett mekaniskt index för frågor som berörde arbetsställningar och ensidiga rörelser (11-33 poäng), och ett fysiskt index som berörde frågor om lyft och fysisk aktivitet (7-21 poäng). Baserat på poängsumman skapades fyra belastningskategorier för varje index (se tabell sid 13). Job Content Questionnaire användes för mätning av psykosociala arbetsförhållanden baserat på Karaseks och Theorells krav kontroll modell (7). Formuläret innehöll 26 frågor om psykosociala arbetsförhållanden. Frågor ställdes om krav på snabbhet, hårt arbete, koncentration eller motstridiga krav. Deltagarna fick besvara frågor om kontroll; t ex möjlighet att fatta egna beslut, frihet att bestämma hur arbetet ska utföras, inflytande över arbetet samt utvecklingsmöjligheter. Modellen inbegrep även frågor om socialt stöd från arbetskamrater och ledning. Andel personer med höga respektive låga värden beräknades i förhållande till medianvärdet för en stor skånsk referentgrupp bestående av personer med olika yrken ( Skånepopulationen ; 8). Kombinationen av höga krav och låg kontroll (spänd arbetssituation eller job strain ) anses innebära en ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ (9, 10) användes för en fördjupad analys av olika typer av krav i arbetet, i dimensionerna emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav (krav på bra syn, precision, koncentration och uppmärksamhet). Enkäten innehöll också frågor om hur personalen upplevde ledningen och dess arbete. Frågorna besvarades enligt en 5-gradig skala, från 1 (i mycket liten utsträckning) till 5 (i mycket stor utsträckning). Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Möjliga poäng är i varje dimension. Resultaten jämförs med en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n= ), som beskrivs i Kristensen et al (9). Maslachs Burnout Inventory (11). Arbetsrelaterad utbrändhet (utmattning) mäts i tre olika dimensioner: utmattning, cynism/likgiltighet (ett sätt att hantera emotionell belastning) och professionell effektivitet. Positiva motsatser till begreppen utmattning och cynism är vitalitet respektive engagemang. Formuläret innehåller 16 frågor som berör känslor relaterade till 4

5 arbetet och emotionell belastning. Frågorna besvaras enligt en 7-gradig skala. Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Referentgrupperna består dels av patienter som sökt vård på grund av utmattning/depression, dels av en normalpopulation. Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning Den fysiska belastningen i form av muskelaktivitet, arbetsställningar och arbetsrörelser, registrerades hos 20 ultraljudsanvändare under en vanlig arbetsdag med alla förekommande uppgifter, i genomsnitt 5 timmar per person. Två olika arbetstekniker (1 och 2) för UKG (ultraljudskardiografi) registrerades. Teknik 1 innebär att patienten ligger på britsen med ryggen mot undersökaren som håller transducern i höger hand. Teknik 2 innebär att patienten ligger vänd mot undersökaren som håller transducern i vänster hand. Lika många mätningar genomfördes med respektive teknik. Den fysiska belastningen registrerades kontinuerligt. Data som redovisas i denna rapport omfattar mätdata mätningar från 7 kliniker. Vi använde följande metoder: Inklinometri. Denna metod mäter arbetsställning och arbetsrörelser genom registrering av positionerna för huvud, övre delen av ryggen och båda armarna, i förhållande till lodlinjen, 20 gånger/sekund. För detaljer om metoden, se referens (12). Elektromyografi (EMG). Den elektriska aktiviteten i skuldermuskulaturen (m. trapezius) och i underarmsmuskulaturen (m. extensor brevis och longus) registrerades via ytelektroder som klistrades på huden. Muskelaktiviteten under arbetet relaterades till den elektriska aktivitet som registrerats när personen fått spänna sina muskler maximalt vid ett test före själva mätningen. Dessutom registrerades den muskulära vilan, d.v.s. andelen tid som muskeln inte uppvisade någon aktivitet och hade möjlighet till återhämtning. För detaljer, se referens (13). Goniometri. Denna metod mäter positioner och rörelser för händer och handleder. Dessutom beräknades hur stor del av mätperioden som handleden hölls stilla (rörelsehastighet < 1 /sekund). För mer detaljerad information, se referens (14). Dataloggrar (4 st) och minneskort användes för registrering och lagring av mätdata. Dessa förvarades i fickor på en specialsydd väst som bars av mätpersonen under hela mätningen. RESULTAT Besvär i muskler och leder Resultaten för operationssjuksköterskorna redovisas som jämförelse grupp eftersom det är den yrkesgrupp i studien som har vissa arbetsmoment som är snarlika BMA gruppens, till exempel statiska positioner. En förhållandevis hög andel BMA, 60 % (figur 1) rapporterade besvär från nacke och/eller axlar under de senaste sju dagarna jämfört kvinnor i andra yrkesgrupper, som besvarat samma frågor. Motsvarande andel för armbågar och eller händer var 40 % (figur 2), vilket var en medelhög nivå. 5

6 (%) Kontors- datorarbete Montering plast Undersköterskor OP Tandläkare Frisörer Minkskinnsortering Sjuksköterskor ortopedi 0 Daghem Hemtjänst Sjuksköterskor psyk Narkossjuksköterskor Varierat industriarbete Karossvetsning Mjölkning Detaljhandel Rörligt arbete Tandsköterskor Sjuksköterskor Undersköterskor Lantbruksarbete Allmänpopulation Kycklingberedning Frisörer Tandhygienister Lokalvård Laminattillverkning Bromsmontering Ultraljudsdiagnostik Nummerupplysning Plastgradning Formsprutning gummi Datainmatning postgiro Tandhygienister Fiskberedning Montering keramik Parkettstavsortering Tandläkare Lokalvård Lärare Flygledning OP-sjuksköterskor Figur1. Andel kvinnor (%) med besvär i nacke/axlar de senaste 7 dagarna, i olika yrkesgrupper. Bland ultraljudsanvändarna, BMA, (gulmarkerat) rapporterade 60% (n=102) besvär och bland operationssjuksköterskor (blåmarkerat) 46% (n=99) (%) Frisörer OP undersköterskor Montering plast 10 0 Undersköterskor Varierat industriarbete OP sjuksköterskor Lärare Allmänpopulation Flygledning Frisörer Tandsköterskor Ultraljudsundersökning Rörligt arbete Sjuksköterskor psyk Sjuksköterskor Nummerupplysning Parkettstavsortering Daghem Tandläkare Mjölkning Tandläkare Minkskinnsortering Karossvetsning Lantbruksarbete Narkossjuksköterskor Kontors- datorarbete Detaljhandel Hemtjänst Sjuksköterskor ortopedi Kycklingberedning Bromsmontering Plastgradning Montering keramik Lokalvård Formsprutning gummi Laminattillverkning Fiskberedning Tandhygienister Tandhygienister Lokalvård ultraljudsdiagnostik Datainmatning postgiro Figur 2. Andel kvinnor (%) med besvär i armbågar/händer de senaste 7 dagarna. i olika yrkesgrupper. Bland ultraljudsanvändarna, BMA (gulmarkerat) rapporterade 40 % (n=102) och bland operationssjuksköterskorna (blåmarkerat) 19% (n=99). 6

7 Hälsotillstånd i muskler och leder Andelen BMA med minst en diagnos i nacke och/eller axlar var relativt låg (22,5 %) och för minst en diagnos i armbågar/händer medelhög (7,8 %), jämfört med kvinnor i andra yrkesgrupper (figur. 3, 4). Samtliga grupper har deltagit i kliniska undersökningar enligt samma metod. 60 Minst en diagnos i nacke/axlar (%) Kontors- datorarbete Varierat industriarbete Undersköterskor OP Narkossjuksköterskor Ultraljudsdiagnostik Formsprutning gummi Parkettstavsortering Laminattillverkning Frisörer Daghem Tandhygienister Hemtjänst Lokalvård Lokalvård Bromsmontering OP-sjuksköterskor Montering keramik Flygledning Fiskberedning Plastgradning Detaljhandel Lärare Figur 3. Andel kvinnor (%) med minst en diagnos i nacke/axlar Bland ultraljudsanvändarna, BMA (gulmarkerat) har 22% minst en diagnos (n=102) och bland operationssjuksköterskorna (blåmarkerat) har minst 17% en diagnos (n=99). 30 Minst en diagnos i armbågar/händer (%) Varierat industriarbete Narkossjuksköterskor Parkettstavsortering Ultraljudsdiagnostik Kontors- datorarbete Undersköterskor OP Formsprutning gummi Laminattillverkning Hemtjänst Daghem Lokalvård Lokalvård Frisörer Tandhygienister Bromsmontering OP sjuksköterskor Flygledning Lärare Plastgradning Fiskberedning Figur 4. Andel kvinnor med minst en diagnos i armbågar/händer. Bland ultraljudsanvändarna, BMA har (gulmarkerat) 7,8 % minst en diagnos (n=102) och bland operationssjuksköterskorna (blåmarkerat) har 5% minst en diagnos (n=99). 7

8 Psykosocial arbetsmiljö Vår undersökning visade att den psykosociala arbetsmiljön på de undersökta klinikerna var krävande i vissa fall. En hög andel av BMA gruppen upplevde låg kontroll i arbetet och höga sensoriska krav. Nedan redovisas resultaten för BMA gruppen jämfört med genomsnittet för operationssjuksköterskor i södra sjukvårdsregionen undersökta med samma metoder under samma tidsperiod. 100% 90% 80% Andel personer (%) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% BMA OP sjuksköterskor 0% Höga krav Låg kontroll Lågt stöd Job strain Figur 5. Karaseks och Theorells krav-kontroll modell, inklusive socialt stöd. I figuren visas andel personer (%) som rapporterade höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd (dvs över respektive under medianvärdet för Skånepopulationen ), samt andel personer med job strain (kombination av höga krav och låg kontroll), hos BMA (n=99) jämfört med de genomsnittliga värdena för OP.sjuksköterskor (n= 91). Karasek och Theorells krav kontroll modell (inklusive socialt stöd; figur 5): En hög andel av BMA gruppen (90 %) upplevde låg kontroll i arbetet, dvs. eget litet inflytande över arbetssituationen. Nästan hälften av de tillfrågade, i båda yrkesgrupperna, upplevde ett lågt socialt stöd i arbetet. Olika typer av krav i arbetet (figur 6): Generellt upplevde BMA gruppen betydligt högre emotionella krav än referentpopulationen, som bestod av personer med många olika yrken. Operationssjuksköterskorna hade ungefär samma värden som BMA gruppen. Sannolikt kan en del förklaras av arbetets karaktär (arbete med patienter). Både BMA gruppen och operationssjuksköterskorna upplevde högre krav på att dölja känslor och sensoriska krav (dvs. krav på koncentration, uppmärksamhet och precision) jämfört med referentpopulationen. 8

9 90 80 Medelpoäng (skala 1-100) BMA OP sjuksköterskor Referenter 10 0 Emotionella krav Krav att dölja känslor Sensoriska krav Figur 6. Olika typer av krav i arbetet: Upplevda emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav, hos BMA gruppen (n= 92-99). Som jämförelse visas operationssjuksköterskor (n= 84) och en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n= ). Utbrändhet (utmattning) Masclachs Burnout index): Dimensionen utmattning var ungefär lika för BMA gruppen och operationssjuksköterskorna och något högre jämfört med referentpopulationen. Den professionella effektiviteten upplevdes som hög både i BMA gruppen och bland operationssjuksköterskorna. Dock var samtliga värden betydligt lägre än hos utmattade patienter (figur 7). 6 5 Medelpoäng (1-6) BMA OP sjuksköterskor Referenter Patienter 0 Utmattning Cynism Prof. Effektivitet Figur 7. Utmattning - Maslach Burnout Index. Genomsnittliga poäng i dimensionerna utmattning, cynism och professionell effektivitet. Figuren visar värdena för BMA gruppen (n= 99), Operationssjuksköterskorna (n=85) en referentpopulation samt värdena för en grupp patienter med utmattningssyndrom Fysisk arbetsbelastning Resultat av de tekniska mätningarna, totalt 22 heldags mätningar innefattar 20 mätningar eftersom undersökningarna vid 2 mättillfällen utfördes med hjälp av robot. Dessa resultat redovisas vid ett senare tillfälle. 9

10 De fysiska arbetsbelastningarna för BMA gruppen befann sig på en medelhög nivå. BMA gruppens belastningar har jämförts med 25 andra grupper med olika arbeten som har registrerats med samma mätmetoder (figur 8, 9, 11,12). Den genomsnittliga muskelbelastningen för skuldror (kappmuskeln) befann sig på en medelnivå jämfört med de andra yrkesgrupperna. BMA gruppen hade en hög andel muskulär vila i skuldermuskulaturen (16 %) och operationssjuksköterskorna något högre (18 %) där vila definieras som muskelaktivitet < 0,05 % av den maximala. Detta mått visar möjlighet till återhämtning. Detta tyder på god möjlighet till återhämtning mellan mer ansträngande moment. Däremot hade BMA gruppen en låg andel vila i undrarmens extensorer (6 %) och operationssjuksköterskorna en något högre andel vila (10,5 %). Detta tyder på att gruppen hade arbetsmoment som krävde ihållande aktivitet i muskulaturen och lägre vila. Andelen vila uppdelad på ultraljud hjärta, ultraljud kärl samt annat arbete ( t.ex. Spirometri, Holter, pacemaker mottagning och arbets-ekg ) visade att andelen vila var högre i annat arbete och lägst i kärlundersökningar (figur 10). operationssjuksköterskor ultraljudsdiagnostik Figur 8. Muskulär vila i skuldermuskulaturen (kappmuskeln) under arbetet (dvs. % av tiden med muskelaktivitet under 0.5% av maximal aktivitet) hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga värden. 10

11 operationssjuksköterskor ultraljudsdiagnostik Figur 9. Muskulär vila under arbetet i underarmsmuskulaturen (extensorer) (dvs. % av tiden med muskelaktivitet under 0.5% av maximal aktivitet) hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga värden. 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% kappmuskeln/andel vila underarmsmuskulaturen /andel vila 2% 0% ultraljud: hjärta ultraljud: kärl annat arbete Figur 10. Andel muskulär vila (%) för BMA (n=20) gruppen indelat enligt arbetsuppgifterna:. Figuren visar andel vila i kappmuskeln och underarmsmuskulaturen för ultraljud hjärta, ultraljud kärl och annat arbete ( t.ex. Spirometri, Holter, pacemaker mottagning och arbets-ekg ). Mätningarna visade att BMA gruppen lyfte armen i genomsnitt 31º, i förhållande till lodlinjen, under arbetsdagen och operationssjuksköterskorna 29º. Tidigare forskning visar att återkommande armrörelser med mer än 30º:s elevation utgör en risk (figur 11). Mätningarna visade också att BMA gruppen böjde huvudet i genomsnitt 5,5º och operationssjuksköterskorna 22º, i förhållande till lodlinjen, under arbetsdagen (figur 12). Detta tyder på att BMA gruppen utförde arbetet med låga rörelser i nacken. 11

12 ultraljudsdiagnostik operationssjuksköterskor Figur 11. Överarmselevationen i förhållande till lodlinjen hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga belastning under en arbetsdag. operationssjuksköterskor ultraljudsdiagnostik Figur 12. Huvudets framåtböjning i förhållande till lodlinjen hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga belastning under arbetsdagen. 12

13 Enkätundersökning av fysisk belastning. Frågorna delas in i 2 grupper som omfattar påfrestande arbetsställningar och ensidiga rörelser (mekaniskt index) samt tunga lyft och fysisk aktivitet (fysiskt index). Enligt ett referensmaterial motsvarar kategori: III och däröver, för mekaniskt index, en hög upplevd fysisk belastning och medför ökad risk för nack- och skulderbesvär. Motsvarande värden för fysiskt index motsvaras av katgori II och däröver. Resultaten visade att 88% av BMA guppen låg i katergori III och IV avseende påfrestande arbetsställningar och ensidiga rörelser. Motsvarande värde för operationssjuksköterskorna var 96%. Resultaten för tunga lyft och fysisk aktiviteter var 23% respektive 99% (tabell 1). Tabell 1. Andel personer(%) fördelade i fyra belastningakategorier (I-IV), baserat på antalet poäng för mekaniskt index (arbetsställningar och rörelser) och fysiskt index (lyft och fysisk aktivitet) för biomedicinska analytiker (BMA) samt operationssjuksköterskor. Index BMA OP.sjuksköterskor Kategorier (n=83-92) (n=68-72) Mekaniskt index (poäng) I % 0 % II % 4 % III % 28 % IV % 68 % Fysiskt index (poäng) I % 2 % II % 15 % III % 40 % IV % 44 % Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna Samtliga BMA som deltog fick besvara ett antal öppna frågor i samband med intervjun. Nedan presenteras frågorna, med undersökningsdeltagarnas spontana svar. En majoritet av personalen uppgav att arbetet var varierat, självständigt och utvecklande. Många tyckte också att patientkontakten var positiv. Drygt hälften av personalen rapporterade hög stress på grund av lite personal, splittrade arbetsuppgifter, ökade krav på produktion och utbildning av personal. Nästan lika många ansåg att den fysiska arbetsmiljön var negativ på grund mörka rum, bullrig miljö, tyngre patienter och statiska arbetsställningar. Detta var enligt flera en orsak till besvär och smärta. De arbetsmoment som upplevdes mest belastande var ultraljudsundersökningar av mycket sjuka patienter. Av ultraljudsundersökningar var ekokardiografi mest belastande för kroppen, men även ven undersökningar nämndes av flera som belastande. De vanligaste svaren står överst för varje fråga. Vad är positivt med ditt arbete? Varierat och självständigt arbete Patientkontakten Utvecklande och stimulerande, undersökningarna blir aldrig rutin Utmaning i undersökningen bilderna, diagnoserna Sammanhållning samarbete med kollegerna 13

14 Vad är negativt med ditt arbete? Mer och mer ansvar Stress och ingen tid för reflektion Fysiskt och psykiskt belastande Spända muskler och statiskt arbete Kan du säga vilka arbetsmoment som är mest belastande för din kropp i ditt arbete? Trycka med proben på kraftiga patienter Sängliggande patienter som ej kan flytta sig får anpassa arbetsställning efter patient Ultraljud av hjärta är statiskt Venundersökning patienten på tippbräda, ger dålig arbetsställning Förslag till åtgärder Vid intervjun fick personalen också ge förslag till förbättrande åtgärder i arbetsmiljön. Här presenteras de (spontana) svar som förekom. De vanligaste svaren står överst. Vad bör man göra för att förbättra arbetsmiljön? Arbetsbelastning Glesare bokning Jämnare fördelning i schemat, max en halv dag eko Två personal vid mera komplicerade undersökningar Friskvårdstimma Ergonomi Ta in ergonomin vid upphandling av apparater för ultraljud Arbeta rörligt och flytta utrustning, patient och stol för att undvika hävarmar Bearbeta i efterhand vid datorarbetsplatsen Bättre arbetsstolar Buller/klimat Bättre belysning Ljudet, använd öronproppar DISKUSSION Hälsotillstånd i muskler och leder De sammanlagda resultaten från samtliga klinker visade att en stor andel av de biomedicinska analytikerna rapporterade besvär i nacke och axlar (60 %). en något lägre andel besvär i armbågar och händer (40 %). Resultaten av diagnoser visade att de biomedicinska analytikerna hade en relativt låg frekvens av diagnoser i nacke, axlar och en medelhög i armbågar och händer. Vi tolkar detta som att många av de biomedicinska analytikerna hade smärta men inte av så allvarlig karaktär att diagnoskriterierna uppfylldes vid den kliniska undersökningen. Psykosocial arbetsbelastning Vår undersökning av biomedicinska analytiker visade att de upplevde låg kontroll dvs. litet eget inflytande över arbetssituationen. Hälften upplevde ett lågt socialt stöd i arbetet. BMA gruppen upplevde precis som operationssjuksköterskorna höga sensoriska krav vilket bland 14

15 annat beror höga krav på uppmärksamhet och precision i arbetssituationen. Den professionella effektiviteten var hög och låg på samma nivå som operations sjuksköterskorna men något högre jämfört med refrentgruppen. Arbetet som BMA innehöll många positiva faktorer. En majoritet av dem som besvarade frågan upplevde att arbetet var varierat och självständigt samt utvecklande och stimulerande. Patientkontakten bidrog också till att man kände att man gjorde en insats. Flera av resultaten visade dock att arbetet var både fysiskt och psykiskt belastande pga. bland annat stress och större ansvar. Fysisk arbetsbelastning De tekniska mätningarna visade att den fysiska arbetsbelastningen befann sig på en medelhög nivå. BMA gruppen hade en hög andel muskulär vila i skuldermuskulaturen. Detta tyder på god möjlighet till återhämtning mellan mer ansträngande moment. Däremot hade BMA gruppen en låg andel vila i undrarmens extensorer. Detta tyder på att gruppen har arbetsmoment som kräver ihållande aktivitet i muskulaturen och därmed lägre vila, till exempel vid kraftigt tryck med proben. Svaren från frågorna om fysisk belastning visade också att 88 % upplevde hög påfrestning avseende arbetsställningar och ensidiga rörelser. Detta stämmer väl överens med kommentarerna i de öppna svaren dvs. att ultraljudsundersökningar medför statiska och kraftkrävande arbetsställningar. Mätningarna visade också att BMA gruppen böjde huvudet i genomsnitt 5,5º, i förhållande till lodlinjen, vilket tyder på att de utförde arbetet med huvudet i en upprätt position. Förslag till åtgärder Förslag framkom att ergonomin, i större utsträckning, skulle beaktas vid inköp av ny apparatur för att underlätta att variera arbetsställning. Ytterligare förslag till åtgärder var översyn av schema med glesare bokningar och jämnare fördelning samt två personal i vissa fall samt att förbättra belysning och minska buller från ultraljudsmaskinen. REFERENSER 1.Wartenberg C, Dukic T, Suurkula MB. [Users of ultrasound machines are often subjected to musculoskeletal could be preventive measures. Better work organization and equipment could be preventive measures]. Lakartidningen Mar 21;99(12):1331, Magnavita N, Bevilacqua L, Mirk P, Fileni A, Castellino N. Work-related musculoskeletal complaints in sonologists. J Occup Environ Med Nov;41(11): Kuorinka i, Jonssson B, Vinterberg H, Biering-Sörensen F, Andersson G, Jörgensen K. Standardised Nordic questionnaires for the analyses of musculoskeletal symptoms. Appl Ergon 1987; 18, Ohlsson K, Attewell RG, Johnsson B, Ahlm A. An assessment of neck and upper extremity disorders by questionnaire and clinical examination. Ergonomics 1994;37: Nordander C, Ohlsson K, Åkesson I, Arvidsson I, Balogh I, Hansson G-Å, Strömberg U, Rittner R, Skerfving S. Risk of musculoskeletal disorders among females and males in repetitive/constrained work. Ergonomics 2009;52(10): Balogh I, Ǿrbaek P, Winkel J, Nordander C, Ohlsson K, Andersen J-E, Malmö Shoulder Neck Study Group. Questionnaire-based mechanical exposure indices for large population studies reliability, internal consistency and predictive validity. Scand J Work Environ Health 2001;27: Karasek R, Brisson C, Kawakami N, Houtman I, Bongers P, Amick B. The Job Content Questionnaire (JCQ): an instrument for internationally comparative assessments of psychosocial job characteristics. J Occup Health Psychol 1998;3:

16 8. Carlsson F., Karlson B., Ørbæk P., Österberg K., Östergren P-O. Prevalence of annoyance attributed to electrical equipment and smells in a Swedish population, and relationship with subjective health and daily functioning. Public Health 2005; 119, Kristensen TS, Hannerz H, Hogh A, Borg V. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire--a tool for the assessment and improvement of the psychosocial work environment. Scand J Work Environ Health 2005;31: Arvidsson I, Arvidsson M, Axmon A, Hansson G-Å, kskerfving S. Musculoskeletal disorders among female and male air traffic controllers performing identical and demanding computer work. Ergonomics Vol 49:11: Maslach C, Jackson S. MBI Maslach Burnout Inventory ("Human Services Survey"). Research Edition. Manual. Palo Alto CA: Consulting Psychologists Press; Hansson G-Å, Arvidsson I, Ohlsson K, Nordander C,Mathiassen SE, Skerfving S. Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part II: Inclinometry of head, upper back, neck and upper arms. J Electromyogr Kinesiol 2006;16: Åkesson I, Hansson G-Å, Balogh I, Moritz U, Skerfving S. Quantifying work load in neck, shoulders and wrists in female dentists. Int Arch Occup Environ Health 1997:69: Hansson G-Å, Balogh I, Ohlsson K, Skerfving S. Measurements of wrist and forearm positions and movements: effect of, and compensation for, goniometer crosstalk. J Electromyogr Kinesiol 2004;14:

17 Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från undersökning på biomedicinska analytiker i Södra Sjukvårdsregionen samt på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Östra sjukhuset i Västra Götalandsregionen. SAMMANFATTNING Den fysiska arbetsbelastningen, psykosociala arbetsmiljön och hälsotillståndet i muskler och leder har undersökts hos biomedicinska analytiker (BMA) anställda i Södra Sjukvårdsregionen samt på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Östra sjukhuset i Västra Götalands regionen. Denna undersökning utgör basen i ett större långsiktigt (prospektivt) projekt. Vi kommer senare att göra uppföljningar med enkät till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, m.m. Syftet är att generera kunskaper som kan användas för förebyggande åtgärder. Undersökningsdeltagarna bestod av 117 BMA, 109 kvinnor och 8 män fördelade på 15 arbetsplatser, framförallt fysiologkliniker. I resultatet redovisas de kvinnor (102 personer) som arbetade med ultraljud. Deltagarna intervjuades om muskel- och ledbesvär, samt om vilka arbetsmoment som de ansåg vara mest belastande för kroppen. Samtliga deltog i kliniska undersökningar av nacke, axlar, armar och händer. Frågor om fysiska och psykosociala arbetsförhållanden besvarades med enkät, av 95 procent av deltagarna. Den fysiska arbetsbelastningen registrerades med tekniska mätningar av arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet hos sammanlagt 22 BMA, med deltagare från 8 olika kliniker. Resultaten från den undersökta BMA gruppen visade en förhållandevis hög andel rapporterade besvär från nacke/axlar (60%), jämfört med personer i ett 20-tal olika yrken som har undersökts med samma metoder. Motsvarande resultat från armbågar/händer visade en medelhög nivå (40%). Frekvenser av diagnoser var dock relativt låg jämfört personer i ett antal yrken som undersökts med samma metod. Vår undersökning av den psykosociala arbetsmiljön visade att en majoritet av BMA gruppen upplevde låg kontroll, dvs. litet inflytande över arbetssituationen. Gruppen upplevde också betydligt högre emotionella och sensoriska krav jämfört med en referentpopulation, dvs. arbetet ställde höga krav på precision och uppmärksamhet. Resultaten från de tekniska mätningarna visade att de fysiska arbetsbelastningarna för BMA gruppen befann sig på en medelhög nivå och att andelen muskulära vila i kappmuskeln var hög (16% av den totala tiden). Däremot var andelen vila i underarmens extensorer låg. Gruppens belastningar har jämförts med 25 andra grupper med olika arbeten som har registrerats med samma mätmetoder. I resultaten från de öppna svaren framkom att ultraljudsundersökningarna upplevdes som mest belastande, framförallt när patienten var sängliggande. I de öppna svaren framkom också att arbetet upplevdes som varierat, utvecklande och självständigt men att jämnare arbetsbelastning genom schemaläggning och två personal vid komplicerade undersökningar skulle förbättra arbetssituationen. Arbets- och miljömedicin LUND Tel Fax E-post amm@skane.se Internet: 17