Arbets- och miljömedicin Lund

Transkript

1 AMM Rapport nr 33/11 Arbets- och miljömedicin Lund Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från baselineundersökning på Operationsavdelningen, Helsingborgs Lasarett Inger Arvidsson Anna Matute Wilander Camilla Dahlqvist Lothy Granqvist Gert-Åke Hansson Björn Karlson Catarina Nordander

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND 3 2. SYFTE 3 3. MATERIAL OCH METODER 3 Undersökningsdeltagare 3 Intervju 4 Klinisk undersökning 4 Enkät 4 Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning 5 4. RESULTAT 6 Hälsotillstånd i muskler och leder 6 Psykosocial arbetsmiljö 8 Fysisk arbetsbelastning Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna 13 Förslag till åtgärder DISKUSSION 15 Hälsotillstånd i muskler och leder 15 Psykosocial arbetsmiljö 15 Fysisk arbetsbelastning 15 Förslag till åtgärder REFERENSER 16 Sidan 7. SAMMANFATTNING Baksidan 2

3 3 BAKGRUND Besvär och sjukdomar i muskler och leder utgör ett stort folkhälsoproblem, och en stor del av dessa besvär antas ha samband med arbetet. Både fysisk och psykosocial arbetsbelastning kan ha betydelse för risken att få besvär, liksom individuella faktorer. Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne bedriver forskning med syfte att förebygga belastningsskador i arbetslivet. Vi har under många år undersökt olika yrkesgrupper med avseende på fysisk och psykosocial arbetsbelastning, samt förekomst av besvär och sjukdomar i rörelseorganen. I ett samarbetsprojekt mellan Helsingborgs Lasarett och Lunds Tekniska Högskola om den framtida operationsmiljön i Helsingborg (OpDesign12), framkom önskemål om en ergonomisk kartläggning av arbetssituationen för undersköterskor, narkossköterskor och operationssköterskor på operationscentralen i Helsingborg. Under 8/9 genomfördes den första delen av ett projekt som inkluderade intervjuer och kliniska undersökningar av personalen, mätningar av deras fysiska arbetsbelastning samt enkäter om psykosocial arbetsmiljö (se beskrivning nedan). År fick Arbets- och miljömedicin ett forskningsanslag från Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS), vilket gjorde det möjligt att utvidga studien till att omfatta personal på operationsavdelningar på flera sjukhus i södra sjukvårdsregionen. Denna rapport omfattar dels resultat för undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor från alla sjukhusen, dels resultat för personalen i Helsingborg jämfört med de övriga operationsavdelningarna. Denna studie utgör basen för ett långsiktigt (prospektivt) projekt. Vi kommer senare att följa upp studien genom utskick av enkäter till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, eventuella förändringar i arbetssituationen, m.m. SYFTE Syftet med projektet är att klarlägga betydelsen av fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer för besvär i muskler och leder, och därmed ge kunskaper som kan omsättas i förebyggande åtgärder. MATERIAL OCH METODER Projektet bestod av ett antal olika delar: Undersökning av hälsotillståndet i muskler och leder hos operationspersonalen, genom intervju om besvär från olika kroppsregioner samt klinisk undersökning av nacke, axlar, armar och händer. Intervju om vilka arbetsmoment som personalen ansåg vara mest belastande för kroppen, samt förslag till förbättringar. Enkätundersökning om fysisk och psykosocial arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande samt ledarskapet på arbetsplatsen. Tekniska mätningar av personalens fysiska arbetsbelastning, dvs. arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet. Intervjuerna, undersökningarna och enkätstudien i Helsingborg genomfördes under perioden oktober 8 februari 9, och de tekniska mätningarna under perioden maj november 9. Undersökningsdeltagare Samtliga undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor anställda på operationsavdelningen tillfrågades om deltagande. Totalt deltog 8 kvinnor (97% av de tillfrågade) och män. Dessutom deltog 32 personer som hade annat arbete; på dagkirurgen, sterilcentralen, endoscopi-avdelningen eller med administration/arbetsledning. 3

4 4 Resultat presenteras enbart för de kvinnliga undersköterskorna (n=39), narkossjuksköterskorna (n=38) och operationssjuksköterskorna (n=31), eftersom de övriga undersökningsdeltagarna var för få och därmed inte representativa för sina respektive grupper. Medelåldern för de inkluderade grupperna var 48 (27-67) år och de hade i medeltal varit anställda i 14 (.5 41) år. Intervju Deltagarna fick besvara frågor om upplevda besvär från muskler och leder under de senaste 7 dagarna samt de senaste 12 månaderna, enligt ett standardiserat frågeformulär (1). I intervjun ingick också frågor om hur intensiva, hur vanligt förekommande och hur långvariga besvären var, samt om undersökningsdeltagarna ansåg att de hade något samband med nuvarande arbete. Dessutom ingick frågor om ålder, arbetsuppgifter, civilstånd, antal hemmavarande barn, tobaks- och motionsvanor och tidigare anställningar. Vid intervjun ställdes ett antal öppna frågor om positiva respektive negativa faktorer med arbetet, och om vilka arbetsmoment som deltagarna ansåg vara mest belastande för kroppen. Det fanns också möjlighet att lämna egna förslag angående förbättringar av arbetsmiljön. Klinisk undersökning Kliniska undersökningar av nacke, skuldror/axlar, bröstrygg, armbågar och händer utfördes av en leg.sjukgymnast eller läkare, enligt en standardiserad metod (2, 3). I undersökningen testades rörlighet, styrka, nervfunktion samt ömhet i muskler, senfästen och leder. Eventuella undersökningsfynd registrerades och om dessa uppfyllde vissa förutbestämda kriterier kunde diagnoser ställas. Andel personer (%) med minst en diagnos i nacke/axel respektive armbåge/hand beräknades för jämförelse med andra yrkesgrupper (3). Enkät I samband med intervjun och undersökningen fick samtliga deltagare en enkät med frågor om den psykosociala arbetsmiljön (enligt Karasek och Theorells krav kontroll modell; se nedan). Denna enkät besvarades av 93/8 personer (86%). När studien utvidgades arbetades enkäten om och kompletterades med frågor om den fysiska arbetsbelastningen, upplevd hälsa, känslor relaterade till arbetet (utmattning), samt ledarskap. Dessutom ställdes fördjupade frågor om olika typer av krav i arbetet. För personalen i Helsingborg innebar detta att en kompletterande enkät skickades drygt ett år efter den första (under våren ). Denna besvarades av 78/8 personer (72%). Sjuttiofyra personer besvarade båda enkäterna. Den fullständiga enkäten innehöll följande instrument: Questionnaire-based mechanical exposure indices (4). Frågor ställdes om den fysiska arbetsbelastningen. Poängen för frågorna adderades och sammanställdes till ett mekaniskt index för frågor som berörde arbetsställningar och ensidiga rörelser (11-33 poäng), och ett fysiskt index som berörde frågor om lyft och fysisk aktivitet (7-21 poäng). Baserat på poängsumman skapades fyra belastningskategorier för varje index (se tabell, sid ). Karasek och Theorells krav kontroll modell (5) innehöll 26 frågor om psykosociala arbetsförhållanden. Frågor ställdes om krav på snabbhet, hårt arbete, koncentration eller motstridiga krav. Deltagarna fick besvara frågor om kontroll; t ex möjlighet att fatta egna beslut, frihet att bestämma hur arbetet ska utföras, inflytande över arbetet samt utvecklingsmöjligheter. Modellen inbegrep även frågor om socialt stöd från arbetskamrater och ledning. Andel personer med höga respektive låga värden beräknades i förhållande till mittvärdet för en stor skånsk referentgrupp bestående av personer med olika yrken ( Skånepopulationen ; 6). Kombinationen av höga krav och låg kontroll (spänd arbetssituation eller job strain ) anses innebära en ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ (7, 8) användes för en fördjupad analys av olika typer av krav i arbetet, i dimensionerna emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav (krav på bra syn, precision, koncentration och uppmärksamhet). 4

5 5 Enkäten innehöll också frågor om hur personalen upplevde ledningen och dess arbete. Frågorna besvarades enligt en 5-gradig skala, från 1 (i mycket liten utsträckning) till 5 (i mycket stor utsträckning). Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Möjliga poäng är - i varje dimension. Resultaten jämförs med en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n= ), som beskrivs i Kristensen et al (7). Maslachs Burnout Inventory (9). Arbetsrelaterad utbrändhet (utmattning) mäts i tre olika dimensioner: utmattning, cynism/likgiltighet (ett sätt att hantera emotionell belastning) och professionell effektivitet. Positiva motsatser till begreppen utmattning och cynism är vitalitet respektive engagemang. Formuläret innehåller 16 frågor som berör känslor relaterade till arbetet och emotionell belastning. Frågorna besvaras enligt en 7-gradig skala. Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Referentgrupperna består dels av patienter som sökt vård på grund av utmattning/depression, dels av en normalpopulation. Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning Den fysiska belastningen i form av muskelaktivitet, arbetsställningar och arbetsrörelser, registrerades hos 12 undersköterskor, 12 narkossjuksköterskor och 12 operationssjuksköterskor (representativt urval). I Helsingborg mättes belastningen hos fyra undersköterskor, sex narkossjuksköterskor och fem operationssjuksköterskor. Övriga mätningar genomfördes hos 21 sköterskor på operationsavdelningar på tre andra sjukhus i södra sjukvårdsregionen. Den fysiska belastningen registrerades kontinuerligt under en vanlig arbetsdag med alla förekommande uppgifter, under i genomsnitt 5 timmar per person. För att få meningsfull information rörande belastning för en yrkesgrupp behövs mätningar från minst personer i varje grupp. Data som redovisas i denna rapport omfattar därför mätdata från alla fyra sjukhusen sammanslaget. Vi använde följande metoder: Inklinometri. Denna metod mäter arbetsställning och arbetsrörelser genom registrering av positionerna för huvud, övre delen av ryggen och båda armarna, i förhållande till lodlinjen, gånger/sekund. För detaljer om metoden, se referens (). Elektromyografi (EMG). Den elektriska aktiviteten i skuldermuskulaturen (m. trapezius) och i underarmsmuskulaturen (m. extensor brevis och longus) registrerades, via ytelektroder som klistrades på huden. Muskelaktiviteten under arbetet relaterades till den elektriska aktivitet, som registrerats när personen fått spänna sina muskler maximalt vid ett test före själva mätningen. Dessutom registrerades den muskulära vilan, d.v.s. andelen tid som muskeln inte uppvisade någon aktivitet och hade möjlighet till återhämtning. För detaljer, se referens (11). Goniometri. Denna metod mäter positioner och rörelser för händer och handleder. Dessutom beräknades hur stor del av mätperioden som handleden hölls stilla (rörelsehastighet < 1 /sekund). För mer detaljerad information, se referens (12). Dataloggrar (4 st) och minneskort användes för registrering och lagring av mätdata. Dessa förvarades i fickor på en specialsydd väst som bars av mätpersonerna under hela mätningen. 5

6 6 RESULTAT Hälsotillstånd i muskler och leder Samtliga sjukhus: Andelen personer med diagnos i nacke/axlar låg på en medelhög nivå för operationspersonalen (alla tre grupperna %), i jämförelse med kvinnor i andra yrken som undersökts med samma metod (figur 1). En hög andel av undersköterskorna (13%) hade minst en diagnos i armbåge/hand, medan sådana diagnoser var relativt ovanliga hos narkossjuksköterskorna och operationssjuksköterskorna (5% i båda grupperna; figur 2). 5 4 Undersköterskor 3 Narkossköterskor (%) Operationssköterskor Fiskberedning Formsprutning, gummi Parkettstavsortering Frisörer Flygledning, mus Undersköterskor OP Narkossköterskor Delvis datorarbete Flygledning, varierat Operationssköterskor Hemtjänst Varierat industriarbete Daghem Lärare Städning Tandhygienister Laminatproduktion Lätt montering, plast Bromsmontering Figur 1. Andel kvinnor (%) med minst en diagnos i nacke/axlar, i olika yrkesgrupper. Markerade grupper består av undersköterskor (n=93), narkossjuksköterskor (n=94) och operationssjuksköterskor (n=99) från fyra olika sjukhus i Södra sjukvårdsregionen Undersköterskor (%) 15 5 Flygledning, varierat Lärare Light assembly, thermoset Varierat kontorsarbete Varierat industriarbete Bromsmontering Städning Fiskberedning Tandhygienister Undersköterskor - OP Flygledning, mus Injection moulding, rubber Laminattillverkning Frisörer Parquet slat sorting Hemtjänst Delvis datorarbete Daghem Narkossköterskor Operationssköterskor Narkossköterskor Operationssköterskor Figur 2. Andel kvinnor (%) med minst en diagnos i armbåge/hand, i olika yrkesgrupper. Grupperna med undersköterskor (n=93), narkossjuksköterskor (n=94) och operationssjuksköterskor (n=99) består av personal från fyra olika sjukhus i Södra sjukvårdsregionen. 6

7 7 Helsingborg jämfört med övriga sjukhus: Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan personalen i Helsingborg och personalen på övriga operationsavdelningar, med avseende på diagnoser i nacke/axlar (figur 3). Diagnoser i armbåge/hand var mindre vanliga hos undersköterskorna i Helsingborg, jämfört med undersköterskorna på övriga sjukhus. Knäbesvär var däremot vanligare hos personalen i Helsingborg (alla tre yrkesgrupperna), jämfört med kollegorna på de övriga sjukhusen (ej i figur). Undersköterskorna hade också högre frekvenser av besvär från fötterna, och narkossjuksköterskorna hade högre frekvenser av besvär från händerna, jämfört med genomsnittet för motsvarande yrkeskategori på de övriga sjukhusen (ej i figur). Operationssjuksköterskorna i Helsingborg generellt lägre frekvenser av både diagnoser och rapporterade besvär jämfört med sina kollegor (från alla kroppsregioner utom knäna), även om skillnaderna inte var signifikanta. Helsingborg Övriga Op-avdelningar USK Narkos OP USK Narkos OP Nacke/axlar Armbåge/hand Figur 3. Diagnoser. Andel (%) av undersköterskorna, narkossjuksköterskorna och operationssjuksköterskorna med minst en diagnos i nacke/axlar, respektive armbåge/hand. I denna figur visas värdena för personalen i Helsingborg jämfört med det genomsnittliga värdet för motsvarande yrkeskategori på de andra sjukhusen. Rapporterade besvär (enbart personalen i Helsingborg): Det var fler narkossjuksköterskor som rapporterade att de hade haft besvär de senaste sju dagarna från nacke, axlar, armbågar och händer, jämfört med undersköterskor och operationssjuksköterskor (figur 4). Besvär från ländrygg och fötter var vanligast hos undersköterskorna. Besvär var generellt mindre vanliga hos operationssjuksköterskorna. Undersköterskor Narkossköterskor Op-sköterskor Nacke Axlar Armbågar Händer Rygg nedre Knän Fötter Figur 4. Rapporterade besvär. Andel (%) av undersköterskorna, narkossjuksköterskorna och operationssjuksköterskorna i Helsingborg, som rapportat att de hade besvär från olika delar av kroppen de senaste 7 dagarna. 7

8 8 Psykosocial arbetsmiljö Rapportering av resultat för personalen i Helsingborg (alla yrkesgrupperna sammanslagna), jämfört med övriga operationsavdelningar: Karasek och Theorells krav kontroll modell (inklusive socialt stöd; figur 5): Hälften av personalen i Helsingborg upplevde höga krav i arbetet, vilket är helt i nivå med referentpopulationen, och signifikant lägre än genomsnittet för övriga operationsavdelningar. Cirka 75 % upplevde låg kontroll. Detta är en hög andel, dock på samma nivå som på övriga operationsavdelningar. Även andelen som rapporterade lågt stöd var på samma nivå som övriga sjukhus. Det var signifikant lägre andel som rapporterade s.k. job strain (en kombination av höga krav och låg kontroll) i Helsingborg jämfört med övriga operationsavdelningar. Helsingborg Övriga OP-avdelningar Andel personer (%) Höga krav *** Låg kontroll Lågt stöd Job strain * Figur 5. Karaseks och Theorells krav-kontroll modell, inklusive socialt stöd. I figuren visas andel personer (%) som rapporterade höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd (dvs över respektive under mittvärdet för Skånepopulationen ), samt andel personer med job strain (kombination av höga krav och låg kontroll), hos operationspersonalen på Helsingborgs Lasarett (n=93) jämfört med operationspersonal på tre andra sjukhus (n=167). Olika typer av krav i arbetet: Generellt upplevde operationspersonalen betydligt högre emotionella krav än referentpopulationen, som bestod av personer med många olika yrken. Sannolikt kan detta delvis förklaras av arbetets karaktär (sjukvård). Operationspersonalen i Helsingborg upplevde dock både lägre emotionella krav och lägre krav på att dölja känslor, än personalen på övriga operationsavdelningar (figur 6). Operationspersonalen upplevde också höga sensoriska krav (dvs. krav på koncentration, uppmärksamhet och precision) jämfört med referenterna. Beträffande detta var personalen i Helsingborg på samma nivå som de övriga operationsavdelningarna. 8

9 9 Helsingborg Övriga OP-avdelningar Referenter Medelpoäng (skala -) * ** Emotionella krav Krav att dölja känslor Sensoriska krav Figur 6. Olika typer av krav i arbetet: Upplevda emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav, hos operationspersonal från Helsingborgs Lasarett (n=73), jämfört med personal från operationsavdelningar på tre andra sjukhus (n=166). Som jämförelse visas även en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n= ) Utbrändhet (utmattning): Personalen i Helsingborg låg på samma nivå som genomsnittet för personalen på övriga operationsavdelningar, avseende utmattning, cynism och professionell effektivitet. Värdena för utmattning låg något högre än hos referentpopulationen, men långt under värdena för utmattade patienter. Både cynism och professionell effektivitet låg på en bra nivå. Ledarskap: Ledningen i Helsingborg fick generellt goda omdömen från personalen, med mer positiva värden än genomsnittet för övriga operationsavdelningar (figur 7). Till exempel ansåg mer än 5 % av personalen att ledningen, i hög eller mycket hög grad, uppskattade personalen och visade omtanke om individen (ej i figur). I figuren visas poängen för personalen på fyra operationsavdelningar och för lärare på tre olika skolor (som besvarat samma enkät), samt för referentpopulationen. 7 Helsingborg Genomsnittliga poäng (skala -) OP OP OP - Helsingborg OP x Skola Skola Skola 3D-stapel 9 Referenter Figur 7. Ledarskap. Genomsnittliga poäng i dimensionen ledarskap för fyra olika operationsavdelningar, samt för kvinnliga lärare på tre olika skolor. Dessutom visas poängen för referentpopulationen. 9

10 Fysisk arbetsbelastning Mekaniskt och fysiskt index (baserat på enkätsvar från alla operationsavdelningarna): Det mekaniska indexet (påfrestande arbetsställningar och ensidiga rörelser) visade att 68 % av operationssjuksköterskorna låg i högsta belastningskategorin, jämfört med 52 % av undersköterskorna och 41 % av narkossjuksköterskorna. Det fysiska indexet (tunga lyft och fysisk aktivitet) visade omvänt att 61 % av undersköterskorna låg i högsta exponeringskategorin, jämfört med 46 % av narkossjuksköterskorna och 44 % av operationssjuksköterskorna (tabell 1). Tabell 1. Andel personer (%) fördelade i fyra belastningskategorier (I IV), baserat på antalet poäng för mekaniskt index (arbetsställningar och rörelser) och fysiskt index (lyft och fysisk aktivitet) för undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor. I tabellen anges också den genomsnittliga poängsumman för respektive yrkeskategori. Index Kategorier Undersköterskor (n=72) Narkossjuksköterskor (n=7) Operationssjuksköterskor (N=68) Mekaniskt index (poäng) I % 4 % % II % 9 % 4 % III % 46 % 28 % IV % 41 % 68 % Medelvärde, poäng (range) (15-28) 19 (12-27) 21 (15-31) Fysiskt index (poäng) I 7-8 % 3 % 2 % II 9-3 % 9 % 15 % III % 43 % 4 % IV % 46 % 44 % Medelvärde, poäng (range) 15 (-21) 14 (8-21) 13 (8-) Resultat av de tekniska mätningarna: Den fysiska belastningen för operationspersonalen låg generellt på en medelhög nivå, i jämförelse med kvinnor i cirka 25 andra yrken, som undersökts med samma mätmetoder (figur 8-). Arbetsställningarna var mest krävande för operationssjuksköterskorna, som hade mer framåtböjt huvud (gruppens genomsnittliga medianvärde 22º under mätperioden; figur 8) och eleverade armar (genomsnittligt medianvärde 29º; figur 9), jämfört med undersköterskorna och narkossjuksköterskorna. Mätningarna visade också att samtliga grupper lyfte sina armar mer än 53º - 56º) under % av arbetspasset, vilket är mycket jämfört med många andra undersökta yrkesgrupper.

11 11 5 Framåtböjning av huvudet, antal grader Undersköterskor Narkossköterskor Operationssköterskor Tandläkare I K Lokalvård TO K Plastgradning I K Gummirensning K Minkskinnsortering K Tandläkare Jkp K Tandhygienister III Kuvertöppning K Packning sanitet K Formsprutning termop Bromsmontering K Delikatess Datainmatning postgi Kontors- datorarbete Kycklingberedning DK Op-sköter skor Formsprutning gummi Dagis alla K Fiskberedning Gbg K Parkettstavsortering Lokalvård EO K Anestesisköterskor Nummerupplysning K Parkettstavsortering Undersköterskor op Datainmatning postgi Utgångskassa Rast K Flygledning K Dörrmontering bilar Parkettstavsortering FlygS K Traversarbete K ARBETE Figur 8. Huvudets framåtböjning i förhållande till lodlinjen, hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen. Framåtförning av höger arm, antal grader Undersköterskor Narkossköterskor Flygledning K FlygS K Parkettstavsorter ing Plastgradning I K Delikatess Rast K Parkettstav sor tering Utgångskassa Op- sköterskor Lokalvård TO K Frisörer NO K Gummirensning K Dörrmontering bilar Tandläkare Jkp K Kycklingberedning DK Packning sanitet K Anestesisköterskor Parkettstavsortering Traversarbete K Bromsmontering K Lokalvård EO K Dagis alla K Kontors- datorarbete Tandhygienister III Undersköterskor op Formsprutning gummi Sjuksköterskor ortop Fiskberedning Gbg K Formsprutning termop Operationssköterskor CI95_P CI95_M UARP5_M ARBETE Figur 9. Elevation (dvs. framåtförning; antal grader) av höger överarm hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen. Undersköterskorna hade generellt högre rörelsehastigheter, för både huvud, armar och händer, jämfört med de andra två grupperna (se exempel i figur ). 11

12 12 Rörelsehastighet höger arm (grader per sekund) Operationssköterskor Fiskberedning Gbg K Packning sanitet K Dörrmontering bilar Lokalvård TO K Lokalvård EO K Delikatess Formsprutning gummi Bromsmontering K Formsprutning termop Frisörer NO K Parkettstavsortering Plastgradning I K Utgångskassa Parkettstavsortering Undersköterskor op Sjuksköterskor ortop Traversarbete K Dagis alla K Gummirensning K Op- sköterskor Anestesisköterskor Tandhygienister III Rast K Kontors- datorarbete Parkettstavsortering Tandläkare Jkp K Flygledning K Narkossköterskor FlygS K Undersköterskor ARBETE y Figur. Rörelsehastighet för höger arm (antal grader per sekund) hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen. Den genomsnittliga muskulära belastningen i underarmen var relativt låg för alla tre grupperna, jämfört med kvinnor i andra yrken. Alla grupperna hade också relativt hög andel vila i skuldermuskulaturen (-18 % av tiden), vilket tyder på god möjlighet till återhämtning mellan ansträngande moment. Muskelbelastningen för undersköterskorna var något högre jämfört med de andra två grupperna. 12

13 13 Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna: Personalen i Helsingborg besvarade ett antal öppna frågor i samband med intervjun. Nedan presenteras deras spontana svar. De vanligaste svaren står överst för varje fråga. Vad är positivt med ditt arbete? (alla) Bra arbetskamrater, bra sammanhållning Roligt, stimulerande och spännande jobb Varierande Utvecklande, man får lära sig nya saker hela tiden Intressant Självständigt Man hjälper människor Bra chefer som ger en ansvar Trivs bra Har du några synpunkter på den fysiska utformningen av din arbetsplats? (alla) Mycket buller på salarna från maskiner och personal Bullrigt och störande i fikarummet, ingen lugn plats Dålig ventilation (drag, för varmt, för kallt) Dålig belysning Långa vägar att gå, mycket spring, hårda golv, dåliga skor Trångt på salarna och i förberedelse-rummen Trånga korridorer och tunga dörrar Sladdar på golven är störande Kan du säga vilka arbetsmoment som är mest belastande för din kropp i ditt arbete? Undersköterskor: Att köra tung och svårstyrd utrustning, dåliga hjul på sängar och annan utrustning. Lyft, förflyttning och uppläggning av patienter Lyft av tunga galler Långa vägar att gå på hårda golv, dåliga skor Skruva på ben- och armstöd på operationsborden (hårda handtag). Att hålla patientens ben vid steriltvätt Att öppna sterila förpackningar El-uttag sitter för högt, man får sträcka sig ofta Narkossjuksköterskor: Lyft, förflyttning och uppläggning av patienter Lyft av patienter i slussen, från operationsbord till säng Förflyttning av tröga sängar och tunga operationsbord Knasig placering av datorskärmar på operationssalen Att hålla mask vid sövning av patienter Hårda golv, mycket spring Operationssjuksköterskor: Långvariga, vridna och obekväma arbetsställningar Att sitta vriden vid gynekologiska operationer Att hålla hakar och peanger, f f a vid vaginala operationer Lyft av galler och tunga instrument Man står länge Begränsat rörelseschema, man har spänd ställning eftersom man måste vara steril Att stå med blyförkläde i timmar (ortopedpatienter) tungt och varmt. 13

14 14 Förslag till åtgärder Vid intervjun fick personalen också ge förslag till förbättrande åtgärder i arbetsmiljön. Här presenteras de (spontana) svar som förekom med högst frekvens. De vanligaste svaren står överst, för varje kategori. Vad bör man göra för att förbättra arbetsmiljön? Ergonomi Belastning vid transporter och förflyttningar Bättre (mer fjädrande) golv, bättre skor Mindre och mer lättmanövrerade staplar, lättare op-bord, bättre hjul Minska transporter och förflyttning av utrustning (mer stationär utrustning) Bredare korridorer, lättare dörrar Datorarbetsplatser, m m. Bättre datorarbetsplatser, höj- och sänkbara bord, ställbara skärmar Bättre stolar Lyft och arbetsställningar Minska belastningen vid lyft, bättre hjälpmedel för tunga patienter (t ex taklyftar) Bättre arbetsteknik Höj- och sänkbar utrustning (op-bord, pallar, assist-bord, krokar) Förbättra benstöd och armbord, så de är lättare att justera Mer upphängd utrustning, så att man inte behöver dra runt grejerna Undvika sladdar och annat på golvet, mer trådlöst Undvika högt placerad utrustning och kontakter Lokaler Det behövs större operationssalar Bygga nytt och/eller organisera om så att man inte behöver springa så långt Bygga om operationsavdelningen, det behövs bättre lokaler Fysisk arbetsmiljö Minska buller i op-salar och pausrum Förbättra ventilation och belysning Organisation Enheten är för stor, dela upp i mindre sektioner 14

15 15 DISKUSSION Hälsotillstånd i muskler och leder De sammanlagda resultaten från alla operationsavdelningarna visade att undersköterskorna, narkossjuksköterskorna och operationssjuksköterskorna hade en medelhög frekvens av diagnoser i nacke/axel, jämfört med kvinnor i andra yrken (3). Undersköterskorna hade däremot en relativt hög frekvens av diagnoser i armbåge/hand, jämfört med andra yrkesgrupper. Detta kan möjligen förklaras av handbelastande moment, t.ex. då undersköterskorna justerade ben- och armstöd på operationsborden, öppnade sterila förpackningar eller lyfte tunga galler. Personalen i Helsingborg skiljde sig inte från övriga operationsavdelningar, med avseende på besvär i nacke/axlar. Det fanns dock en förhöjd frekvens av besvär från knäna hos personalen i Helsingborg. Fysisk belastning De tekniska mätningarna visade att operationspersonalen hade en medelhög fysisk belastning, i jämförelse med kvinnor i en lång rad andra yrken. Operationspersonal har ett fysiskt varierande arbete. Arbetets karaktär medför en del vila och väntan mellan (och under) operationerna, vilket är positivt och ger möjlighet till återhämtning. Dessa viloperioder varvas uppenbart med många tunga moment, vilket framkom i de mekaniska och fysiska indexen, samt beskrevs i svaren på de öppna intervjufrågorna. Eftersom de tekniska mätningarna visade den genomsnittliga belastningen för mätpersonerna under arbetsdagen, är det möjligt att en del kortvariga, tunga eller belastande moment inte syns i våra mätresultat. Lokalerna, med långa korridorer, trånga dörröppningar och utrymmen, medför besvärliga och ansträngande transporter av patienter och utrustning. Många upplevde också att golven var hårda. Dessa faktorer kan möjligen förklara att besvär från knän och fötter var särskilt vanliga i Helsingborg. I ett kort perspektiv (innan det är möjligt att åtgärda lokalerna) är det viktigt att personalen får optimala och individuellt anpassade arbetsskor. Operationssjuksköterskorna hade mest ansträngande arbetsställningarna, speciellt för armar och nacke. Trots detta hade de en låg frekvens av rapporterade besvär och diagnoser. Undersköterskorna har sannolikt det tyngsta arbetet, som ju också visas i det fysiska indexet. Psykosocial arbetsmiljö Enkäten visade att det huvudsakligen var en bra psykosocial arbetsmiljö på operationsavdelningen i Helsingborg, vid tiden för vår undersökning. De flesta tyckte att ledarskapet var bra, och att det fanns en omtanke om personalen. En stor del av personalen (f f a undersköterskorna) rapporterade dock låg kontroll i sitt arbete, dvs de hade små möjligheter att påverka vilka arbetsuppgifter som skulle prioriteras, eller hur de kunde utföras. I många yrken har låg kontroll visat sig vara en riskfaktor för belastningsskador (13). Vi tror dock att arbetets karaktär med fasta rutiner och icke påverkbara operationsprogram kan vara en bidragande förklaring. Den låga kontrollen behöver således inte nödvändigtvis vara en riskfaktor för besvär inom operationsverksamhet, men detta kommer att utredas närmare i den prospektiva delen av vår studie (dvs vid analyserna av våra uppföljande enkäter). På grund av att studien utvidgades fick personalen besvara två enkäter med drygt ett års mellanrum. Frågorna enligt Karasek och Theorells krav och kontroll modell ingick båda gångerna, vilket gjorde det möjligt att jämföra förhållandena under de olika tidsperioderna. Resultaten visade att kraven hade ökat mellan 9 och, medan kontroll och stöd var i princip oförändrade. Förslag till åtgärder Personalen lämnade en lång rad förslag till förbättringar av arbetsmiljön. På alla fyra operationsavdelningarna framkom förslag för att minska belastningarna vid lyft och förflyttningar av patienter. I Helsingborg berörde en stor del förslagen ergonomiska faktorer 15

16 16 som påverkades av lokalernas utformning, med långa transporter och förflyttningar, trånga utrymmen och hårda golv. Dessa förslag bör beaktas i det långsiktiga projektet OpDesign 12. För vissa specifika ergonomiska problem pågår utveckling med förbättringar tillsammans med avd för Maskinkonstruktion vid Lunds Tekniska Högskola. Förslag från detta arbete presenteras inte i denna rapport. REFERENSER 1. Kuorinka i, Jonssson B, Vinterberg H, Biering-Sörensen F, Andersson G, Jörgensen K. Standardised Nordic questionnaires for the analyses of musculoskeletal symptoms. Appl Ergon 1987; 18, Ohlsson K, Attewell RG, Johnsson B, Ahlm A. An assessment of neck and upper extremity disorders by questionnaire and clinical examination. Ergonomics 1994;37: Nordander C, Ohlsson K, Åkesson I, Arvidsson I, Balogh I, Hansson G-Å, Strömberg U, Rittner R, Skerfving S. Risk of musculoskeletal disorders among females and males in repetitive/constrained work. Ergonomics 9;52(): Balogh I, Ǿrbaek P, Winkel J, Nordander C, Ohlsson K, Andersen J-E, Malmö Shoulder Neck Study Group. Questionnaire-based mechanical exposure indices for large population studies reliability, internal consistency and predictive validity. Scand J Work Environ Health 1;27: Karasek R, Brisson C, Kawakami N, Houtman I, Bongers P, Amick B. The Job Content Questionnaire (JCQ): an instrument for internationally comparative assessments of psychosocial job characteristics. J Occup Health Psychol 1998;3: Carlsson F., Karlson B., Ørbæk P., Österberg K., Östergren P-O. Prevalence of annoyance attributed to electrical equipment and smells in a Swedish population, and relationship with subjective health and daily functioning. Public Health 5; 119, Kristensen TS, Hannerz H, Hogh A, Borg V. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire--a tool for the assessment and improvement of the psychosocial work environment. Scand J Work Environ Health 5;31: Arvidsson I, Arvidsson M, Axmon A, Hansson G-Å, Skerfving S. Musculoskeletal disorders among female and male air traffic controllers performing identical and demanding computer work. Ergonomics 6. Vol 49:11: Maslach C, Jackson S. MBI Maslach Burnout Inventory ("Human Services Survey"). Research Edition. Manual. Palo Alto CA: Consulting Psychologists Press; Hansson G-Å, Arvidsson I, Ohlsson K, Nordander C,Mathiassen SE, Skerfving S. Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part II: Inclinometry of head, upper back, neck and upper arms. J Electromyogr Kinesiol 6;16: Åkesson I, Hansson G-Å, Balogh I, Moritz U, Skerfving S. Quantifying work load in neck, shoulders and wrists in female dentists. Int Arch Occup Environ Health 1997:69: Hansson G-Å, Balogh I, Ohlsson K, Skerfving S. Measurements of wrist and forearm positions and movements: effect of, and compensation for, goniometer crosstalk. J Electromyogr Kinesiol 4;14: Ariens GAM, van Mechelen W, Bongers PM, Bouter LM, van der Wal G. Psychosocial risk factors for neck pain: A systematic review. American Journal of Industrial Medicine 1;39:

17 17 Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från undersökning på operationsavdelningen, Helsingborgs Lasarett SAMMANFATTNING Den fysiska arbetsbelastningen, psykosociala arbetsmiljön och hälsotillståndet i muskler och leder har undersökts hos undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor på operationsavdelningen i Helsingborg. Denna undersökning utgör basen i ett större långsiktigt (prospektivt) projekt som omfattar operationspersonal på fyra medelstora sjukhus i södra sjukvårdsregionen. Vi kommer senare att göra uppföljningar med enkät till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, m m. Syftet är att skapa kunskaper som kan användas för förebyggande åtgärder. Undersökningsdeltagarna i Helsingborg bestod av 39 undersköterskor, 38 narkossjuksköterskor och 31 operationssjuksköterskor, alla kvinnor. Deltagarna intervjuades om muskel- och ledbesvär, samt om vilka arbetsmoment som de ansåg vara mest belastande för kroppen. Samtliga deltog i kliniska undersökningar av nacke, axlar, armar och händer. Den fysiska arbetsbelastningen registrerades med tekniska mätningar av arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet hos sammanlagt 12 personer i varje yrkesgrupp, med deltagare från Helsingborg och från de andra operationsavdelningarna. Frågor om fysiska och psykosociala arbetsförhållanden besvarades med enkät. Det sammanlagda resultatet från alla operationsavdelningarna visade att operationspersonalen hade en medelhög frekvens av besvär från rörelseorganen, jämfört med kvinnor i ett -tal olika yrken som har undersökts med samma metoder. Undantaget var frekvensen av diagnoser i armbåge/hand för undersköterskor, som låg på en relativt hög nivå. Personalen i Helsingborg låg på ungefär samma nivå (eller något bättre) jämfört med övriga operationsavdelningar, med avseende på besvär och diagnoser i nacke/axlar och armbåge/hand. Däremot hade Helsingborgspersonalen högre frekvenser av knäbesvär än genomsnittet för övriga avdelningar. Den psykosociala arbetsmiljön var huvudsakligen bra i Helsingborg. Andelen personer som rapporterade höga krav och job strain var lägre i Helsingborg, än genomsnittet för de övriga operationsavdelningarna. Ledarskapet upplevdes som bra. En stor andel av personalen (f f a undersköterskorna) rapporterade dock låg kontroll i arbetet. Arbetets karaktär med fasta rutiner och icke påverkbara operationsprogram kan sannolikt vara en bidragande förklaring. Mätningarna av den fysiska arbetsbelastningen visade generellt medelhöga värden för operationspersonalen, jämfört med andra yrkesgrupper som undersökts med samma metoder. Arbetsställningarna var mest krävande för operationssjuksköterskorna, medan undersköterskorna hade högst rörelsehastigheter. Det förekom höga toppbelastningar för armarnas elevation för alla tre grupperna, under minst % av dagen. Via intervjuerna och enkätsvaren framkom att det förekom flera tunga och belastande moment, t ex lyft/förflyttning av patienter och krävande arbetsställningar vid operationerna. Lokalernas utformning i Helsingborg påverkade de ergonomiska belastningarna. Långa korridorer och trånga utrymmen medförde längre och mer besvärliga transporter av patienter och teknisk utrustning. Den ökade frekvensen av knäbesvär hos personalen kan möjligen förklaras av dessa faktorer, i kombination med hårda golv och icke optimala skor. Dessa faktorer bör beaktas både kortsiktigt (bättre skor) och långsiktigt i projektet OpDesign 12. Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne LUND Tel Fax E-post amm@med.lu.se Internet: 17