Spröda kvinnor och starka gubbar?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spröda kvinnor och starka gubbar?"

Transkript

1 Spröda kvinnor och starka gubbar? Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1

2 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan sjukersättning sjukskrivning Miljarder kronor Psykiatri och beteende Muskuloskeletala systemet Samtliga andra Diagnos Nya sjukskrivingar >14dagar år 2009 Andniningsorganens sjukdomar Graviditetssjukdomar Hudens sjukdomar Psykiska sjukdomar Sinnesorganen och nervsystemets sjukdomar Sjukdomar i hjärta och kärl Sjukdomar i rörelseorganen m.m. Skador Tumörer Kvinnor Män per 1000 anställda Socialförsäkringsrapport 2011:17 2

3 Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2013 N=6619 N=4472 Besvär till följd av fysisk belastning och stress / psykiska orsaker i arbetet Procent sysselsatta Arbetsorsakade besvär

4 Besvär till följd av fysisk belastning och stress / psykiska orsaker i arbetet Procent sysselsatta Arbetsorsakade besvär 2014 Arbetsorsakade besvär enligt anledning Andel sysselsatta med besvär under senaste 12 månaderna, % buller vibrationer värme, kyla, drag etc. ämnen från växter/djur kemiska ämnen påfrestande arbetsställningar korta, upprepade arbetsmoment tung manuell hantering arbete vid bildskärm/pc mobbning, trakasserier hot eller våld stress, psykiska påfrestningar Kvinnor 1,4 0,2 0,5 0,2 0,8 8,2 2,7 4,2 2,4 0,9 0,7 14,6 Män 1,1 0,4 0,4 0,2 0,6 6,1 1,9 4,1 1,1 0,3 0,4 7,7 Arbetsorsakade besvär

5 Varför Vad säger forskningen? Rapport 2013:9 5

6 Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad 6

7 Könssegregerad arbetsmarknad Arbetsmiljön 2011 Tusentals sysselsatta Belastningar i typiska n Kvinnodominerade Repetitiva rörelser Lyft Stress och psykiskt ansträngande arbete Mansdominerade Lyft Tungt kroppsligt arbete Vibrationer Arbetsmiljön

8 Andel med nack/skulderdiagnos (%) 50% Kvinnor Män 40% 30% 20% 10% 0% Var_kontorsarbete Fast ighetssk. Dagis/hemtj. Diverse_kontorsarbete Plastpressning Varierat industriarb Gummiblandning Kontors/datorarbete Flygledning Detaljhandel Formsprutning Flygledning, assistent Parkettstavsort. Gummipressning Fiskberedning Kycklingsslakteri Bromstillverkning Lokalvård Plastgradning Laminatt illverkning Modifierad efter Nordander et al., Ergonomics 2009 Andel med nack/skulderdiagnos (%) 50% Kvinnor Män 40% 30% 20% 10% 0% Var_kontorsarbete Fast ighetssk. Dagis/hemtj. Diverse_kontorsarbete Plastpressning Varierat industriarb Gummiblandning Kontors/datorarbete Flygledning Detaljhandel Formsprutning Flygledning, assistent Parkettstavsort. Gummipressning Fiskberedning Kycklingsslakteri Bromstillverkning Lokalvård Plastgradning Laminatt illverkning Modifierad efter Nordander et al., Ergonomics

9 Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad 9

10 Belastningsprofiler i fiskindustrin Nordander et al., <10 s Cykeltid >10 s >10 kg <10 kg Vikt <10 s Cykeltid >10 s <10 kg >10 kg Vikt Belastningsprofiler i fiskindustrin 10

11 Samma, olika arbetsuppgifter? Kvinnor mer repetitiva rörelser; mindre variation Män mer tunga lyft, manuell hantering, fordonskörning, handverktyg; mer variation - Trädgårdsmästare (Messing et al., 1994) - Städare (Calvet, 2002; Messing et al., 1998) - Livsmedelsindustri (Mergler et al., 1987; Messing et al.,1998; Nordander et al., 1999) - Montering (Dahlberg et al 2004, Fransson-Hall et al., 1995) - Kontorsarbete (Karlqvist 2002; Blangsted et al., 2003; Hooftman et al., 2005) 11

12 Könssegregerade arbetsuppgifter beroende av t I kvinnodominerade n: Kvinnor mer tunga uppgifter, män mer stillasittande, datorarbete, och arbete med maskiner I mansdominerade n: Kvinnor mer stillasittande, datorarbete, och repetitiva uppgifter Kvinnor arbetar mer med människor än män på både mans- och kvinnodominerade arbetsplatser Karlqvist et al., 2012 Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad 12

13 Samma uppgifter, olika belastning? storlek och arbetsställningar Kvinnor ca: 90 % av mäns kroppslängd i genomsnitt Kvinnor mer extrema arbetsställningar - Industri (Dahlberg 2004; Kennedy och Koehoorn, 2003; O Sullivan och Gallwey 2002; Messing et al., 1998) - Kontorsarbete (Karlqvist et al., 1998; Won et al., 2009; Wahlström et al., 2000; Arvidsson et al., 2006) 13

14 Samma uppgifter, olika belastning? Styrka och muskelaktivitet Kvinnors styrka ca: 60 % av mäns i genomsnitt Kvinnor något högre muskelaktivitet - repetitivt arbete (Johansen et al., 2013; Nordander et al., 2008) - datorarbete (Wahlström et al., 2000; Won et al., 2009; Yang och Cho, 2012) Lyfta, skjuta, dra Kvinnor väljer lägre vikt (Hoozemans et al., 1998; Resnick och Chaffin, 1995; Van der Beek et al., 2000) Kvinnor har mjukare lyftteknik (Lindbeck och Kjellberg, 2001) Kvinnor jobbar mindre intensivt (Ciriello et al., 2007; Resnick och Chaffin, 1995) 14

15 Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad Samma belastning, olika effekter? Uthållighet och muskeltrötthet Kvinnor mer uthålliga än män vid statisk muskelaktivitet på % av max Ländrygg, lår, arm, hand/tumme (Fulco et al., 1999; Maughan et al., 1986; West et al., 1995; Yoon et al., 2007; Hunter och Enoka, 2001) Ingen könsskillnad vid arbete över 80 % av max Lår, arm, tumme (Ditor och Hicks, 2000; Maughan et al., 1986; Yoon et al., 2007) Ingen könsskillnad vid dynamiskt muskelarbete Ländrygg, överarm, lår (Clark et al., 2003; Senefeld et al., 2013) 15

16 Smärta Kvinnor känsligare för flera typer av påförd smärta - Tryck, värme, kyla (Fillingim et al., 2009; Racine et al., 2012) - Elektriskt stimulering, injektion av saltlösning, strypt blodflöde (Filllingim et al., 2009) Hormoner påverkar i viss grad, men osäkert hur (Fillingim et al., 2009) Skillnad i smärtförekomst innan och efter puberteten Smärta varierar med menstruationscykeln Migränförekomst minskar under graviditet Samhälle Organisation Individ Samma beteende, uppgifter belastning effekt beteende? olika bemötanden Samma fysiologiska effekt, uppgifter belastning effekt olika beteenden uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma belastning, olika fysiologiska effekter Attityder i vården och hos Försäkringskassan Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad 16

17 Hur är det i dag Hur är det i Sverige Sammanfattning av forskningen Män och kvinnor har olika uppgifter inom samma n. Detta är en väsentlig förklaring till skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. Män och kvinnor belastas olika vid samma uppgift. Detta är en viktig förklaring till skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. Män och kvinnor har olika fysiologiska reaktioner på samma belastning. Men detta kan inte i någon särskild omfattning förklara skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. 17

18 Sammanfattning av forskningen Män och kvinnor har olika uppgifter inom samma n. Detta är en väsentlig förklaring till skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. Män och kvinnor belastas olika vid samma uppgift. Detta är en viktig förklaring till skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. Män och kvinnor har olika fysiologiska reaktioner på samma belastning. Men detta kan inte i någon särskild omfattning förklara skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. Sammanfattning Män och kvinnor har olika uppgifter inom samma n. Detta är en väsentlig förklaring till skillnader i belastningsrelaterad Varför ohälsa mellan män och kvinnor. Män och kvinnor belastas olika vid samma uppgift. Detta är en viktig förklaring till skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. Män och kvinnor har olika fysiologiska reaktioner på samma belastning. Men detta kan inte i någon särskild omfattning förklara skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. 18

19 Tack! 19

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011

Läs mer

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Charlotte Lewis Svend Erik Mathiassen Rapport 2013:9 Kostnader för sjukskrivning

Läs mer

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Charlotte Lewis, PhD Leg. Sjukgymnast/Belastningsergonom, Arbets- & Miljömedicin, NUS charlotte.lewis@vll.se Svend Erik Mathiassen, professor Centrum för belastningsskadeforskning

Läs mer

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär: Effektiva er Effektiva er mot belastningsbesvär: koordinerad epidemiologi, biomekanik, fysiologi, implementeringsforskning och folkhälsovetenskap Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Läs mer

Variation på jobbet vad säger forskningen?

Variation på jobbet vad säger forskningen? Variation på jobbet vad säger forskningen? Charlotte Lewis, PhD Leg. Sjukgymnast/Belastningsergonom, Arbets- & Miljömedicin, NUS charlotte.lewis@vll.se Svend Erik Mathiassen, professor Centrum för belastningsskadeforskning

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Belastningsrelaterade besvär inom vård och omsorg - Ergonomi och personalsäkerhet Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Gemensam resurs för Landstingen

Läs mer

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen Inger Arvidsson, Camilla Dahlqvist, Henrik Enquist, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM

Läs mer

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Utvecklingen över 14 miljoner år Jordbruk 5 000 år Industri ca 225 år IT ca 25 år Ergonomi? Ergonomi handlar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Maria Landberg Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Beskriver HUR arbetsgivaren förväntas arbeta förebyggande. 1 Arbetsolyckor Bidragande orsaker till

Läs mer

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Kvinnor och män har samma rättigheter till en god arbetsmiljö, men fler kvinnor än män är sjukskrivna från arbetet och fler kvinnor tvingas avsluta

Läs mer

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll. 1 Ergonomiska risker i gruvmiljön Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.se 2 Projektet MineHealth Hållbar utveckling för gruvarbetares

Läs mer

Den fysiska arbetsmiljön

Den fysiska arbetsmiljön CHRISTINA OLSSON 2013-11-03 Uppgift 3: Arbetsmiljö i styckningsfabrik Frågeställningar: 1. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på arbetsplatsen? 2. Vilka belastningar utsätter sig arbetstagaren för, och

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt

Läs mer

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer Gert-Åke Hansson Arbets- och miljömedicin Lund Bakgrund Muskuloskeletal sjukdom är ett stort problem Speciellt nacke/axlar, armar och händer

Läs mer

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet. Kunskaps sammanställning

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet. Kunskaps sammanställning Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Kunskaps sammanställning Kunskapssammanställning Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Fil. dr. Charlotte Lewis och professor Svend Erik Mathiassen Högskolan

Läs mer

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Belastningsergonomi Den här bild-serien bygger på s föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Använd bilderna i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar paragraferna

Läs mer

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bakgrund Arbets- och miljömedicin i Lund utarbetade i slutet av 1980-talet en standardmetod för klinisk undersökning av nacke och övre extremiteter

Läs mer

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Gert-Åke Hansson, Inger Arvidsson, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM Syd:s forskning

Läs mer

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Fysisk och psykosocial exponering varför och hur Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Arbetsorsakade besvär enligt anledning Andel sysselsatta med besvär under

Läs mer

Totalt. Antal sjukskrivna vid månadens slut 1997-2007. Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering. (Källa: Försäkringskassan)

Totalt. Antal sjukskrivna vid månadens slut 1997-2007. Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering. (Källa: Försäkringskassan) Arbetsliv och hälsa Mats Liljegren Institutionen för Hälsa och Samhälle mats.liljegren@ihs.liu.se 350 300 250 200 150 100 50 Totalt 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Antal sjukskrivna

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling Laura Hartman Analysdirektör, Försäkringskassan

Sjukfrånvarons utveckling Laura Hartman Analysdirektör, Försäkringskassan Sjukfrånvarons utveckling Laura Hartman Analysdirektör, Försäkringskassan Sid 1 3 november 15 SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv hur kan vi minska sjukskrivningarna Centrala slutsatser Både inflöde

Läs mer

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro med psykiatriska

Läs mer

Belastningsskador Nej tack!

Belastningsskador Nej tack! Belastningsskador Nej tack! Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar

Läs mer

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Detta är en handledning till riskbedömningsmetoden HARM Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-,

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

It s all about bra Arbetsmiljö

It s all about bra Arbetsmiljö Jennie Karlsson Arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region Öst jennie.karlsson@av.se It s all about bra Arbetsmiljö 1 Arbetsmiljöarbete Därför att verksamheter består av människor: arbetstagarna som

Läs mer

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond Bilaga 10 Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond Datum: 201 - - Enhet:.. Chef:... Skyddsombud:.. Övriga deltagare:. Använd checklistan så här: Börja med att fylla i datum, ansvarig chef, enhet

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Inspektioner 2012-2014 med fokus på bedömning av risker för belastningsskada. Rapport 2015:2

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Inspektioner 2012-2014 med fokus på bedömning av risker för belastningsskada. Rapport 2015:2 Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö Inspektioner 2012-2014 med fokus på bedömning av risker för belastningsskada Rapport 2015:2 2015-01-08 2012/100268 1 (13) Enheten för region öst Kersti Lorén, 010-730 97

Läs mer

Kompletteringar KF 29/4 2013

Kompletteringar KF 29/4 2013 2013-04-25 1 (1) Kompletteringar KF 29/4 2013 I detta utskick finns kompletterande handlingar till sammanträdet på måndag. 1. Personalekonomisk redovisning. 2. Årsredovisning för Hallsbergs Fastigheter

Läs mer

Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet

Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 7 Arbetsgivaren

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka

Läs mer

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna

Läs mer

Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?

Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt? Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt? Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Långvarigt, lågintensivt arbete medelbelastning

Läs mer

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården 28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda

Läs mer

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt Februari 2016 Sjukt stressigt Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras #sjuktstressigt Inledning Sjukskrivningar orsakade av stress ökar i snabb takt. Dagligen försvinner kompetenta medarbetare in i stressrelaterade

Läs mer

Hälsoekonomisk studie av barn och vuxna med fetalt alkoholsyndrom

Hälsoekonomisk studie av barn och vuxna med fetalt alkoholsyndrom Hälsoekonomisk studie av barn och vuxna med fetalt alkoholsyndrom Lisa Ericson, farmacie dr lisa.ericson@lnu.se 2016-04- 28 ehälsoinstitutet Vad är hälsoekonomi Ekonomiskt tänkande och ekonomiska principer

Läs mer

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Innehåll A. Inledning B. Övergripande mål C. Policy D. Resursfördelning E. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare F. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

Arbetsorsakade besvär 2014

Arbetsorsakade besvär 2014 Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:4 Arbetsorsakade besvär 2014 Work-Related Disorders 2014 Serie: Arbetsmiljöstatistik ISSN 1652-1110 Ansvarig utgivare: Ann Ponton Klevestedt Statistikansvarig: Ann Ponton

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Ett nytt belastningsergonomiskt bedömningsverktyg Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09 RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Bakgrund & mål Bakgrund Behov

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Sjukfrånvarons utveckling Ann-Marie Begler Generaldirektör Försäkringskassan Sid 1 19 januari 216 AFA jan- nov- sep-1 jul-2 maj-3 mar-4 jan-5 nov-5 sep-6 jul-7 maj-8 mar-9 jan-1 nov-1 sep-11 jul-12 maj-13

Läs mer

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING Det är dags att ta fysisk aktivitet på allvar och Fundera över hur/var/på vilket sätt vi vill att barn och vuxna ska utöva den Fysisk inaktivitet är numera en av vårt

Läs mer

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag IP ARBETSVILLKOR 3.2 Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda

Läs mer

Repetitivt arbete ska minska

Repetitivt arbete ska minska Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete

Läs mer

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel - Vad har vi för nytta av forskningsresultat om risker? - Hur kan kunskapen användas i arbetet med de utsatta barnen? Eva-Maria Annerbäck FoU-centrum/Centre for Clinical

Läs mer

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Våra tre partier står gemensamt bakom målet arbete åt alla. Det räcker dock inte med att alla som kan och vill arbeta får möjlighet till det.

Läs mer

Förbundets talangutvecklingstrappa Fastställd av förbundsstyrelsen den 14 juni 2010

Förbundets talangutvecklingstrappa Fastställd av förbundsstyrelsen den 14 juni 2010 Förbundets talangutvecklingstrappa Fastställd av förbundsstyrelsen den 14 juni 2010 Syftet med förbundets talangutvecklingsplan är att utbilda och utveckla våra unga karateutövare i landslaget och på karategymnasiet.

Läs mer

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga

Läs mer

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 1/2014 Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon Jenny Gremark Simonsen Lothy Granqvist Gert-Åke Hansson AMM, Lund 2014-01-24

Läs mer

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden Organisation, ledning och samverkan (Gunnar Aronsson) Lärande, kompetens och personlig utveckling (Tom Hagström) Arbetsroll, könsroll, familjeroll, medborgarroll (Gunn

Läs mer

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än

Läs mer

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än

Läs mer

Skellefteå kommun. Riktlinjer för arbete vid bildskärm

Skellefteå kommun. Riktlinjer för arbete vid bildskärm Skellefteå kommun Riktlinjer för arbete vid bildskärm Riktlinjerna baseras på Arbetsmiljöverkets föreskrifter för arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) och syftar till att förtydliga dessa. 6:e utgåvan, september

Läs mer

Kränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse 2002-12-02

Kränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse 2002-12-02 1 Kränkande särbehandling i arbetslivet Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2002-12-02 2 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING I ARBETSLIVET Haparanda stads grundsyn är att kränkande särbehandling inte SKALL förekomma

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson

Läs mer

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5 Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Yrkesintroduktionsanställning (YA) Specialservice. Handledare: Företag: Utgåva 1

UTBILDNINGSPLAN. Yrkesintroduktionsanställning (YA) Specialservice. Handledare: Företag: Utgåva 1 UTBILDNINGSPLAN Yrkesintroduktionsanställning (YA) Specialservice Namn: Handledare: Företag: Utbildningsplan vid YA-anställning Specialservice Denna utbildningsplan är framtagen inom SRY för att kunna

Läs mer

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! 1 (2) Handels exemplar 1. Verksamhet Bransch/verksamhet Totalt antal anställda varav säsongsanställda/visstidsanställda

Läs mer

Unga i arbetslivet. Långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall. Andreas Ek och Mats Åhlgren

Unga i arbetslivet. Långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall. Andreas Ek och Mats Åhlgren Unga i arbetslivet Långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall Andreas Ek och Mats Åhlgren 2018-10-05 Unga Avser åldersgruppen 16-29 år. Jämförs med åldersgruppen 30-64 år. Långvarig sjukfrånvaro

Läs mer

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan Planmall för arbetsliv Jämställdhets- och likabehandlingsplan Inledning och målsättning Det interna jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings-

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Attitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014

Attitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014 Attitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014 NSPH www.nsph.se Handisam www.hjärnkoll.se Sonny Wåhlstedt Samordnare VG Hjärnkoll en bakgrund Ångesttillstånd och den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa i åldrarna

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg. Genomförd senast 31 maj. Redovisas till verksamhetschef senast 15 augusti Checklista - Arbetsmiljörond Verksamhetsområde Arbetsplats Datum Ansvarig chef Medverkande skyddsombud Övriga medverkande Frågorna

Läs mer

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress

Läs mer

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkäten genomförs med syfte att ta reda på hur du upplever ditt arbete och förutsättningarna för att utöva ledarskapet. Enkäten innehåller också en del bakgrundsfrågor,

Läs mer

Helena Andersson Göran Kentää Björn Ekblom

Helena Andersson Göran Kentää Björn Ekblom SvFF medicinska konferens 22-23 januari 2010 Symposium om Återhämtning Medverkande: Helena Andersson Göran Kentää Björn Ekblom Återhämtning? Omedelbara svaret. Det man inte tänker på.. Skillnad: Träningseffekt

Läs mer

Arbetsmiljöverkets uppdrag om särskilt förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö - en lägesrapport januari 2014

Arbetsmiljöverkets uppdrag om särskilt förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö - en lägesrapport januari 2014 ARBETSMILJÖ VERKET Vår beteckning 2014-01-14 IM2011/100748 1 (8) Ert datum Er beteckning 2011-05-12 A2011/ 2209 /ARM Generaldirektören Projektsamordnare Judit Hadnagy, 010-730 9558 Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60

Läs mer

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 1 IF Metalls handlingslinjer En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

GENOM MERTIDS PERSONALSTÖD FÅR ANSTÄLLDA HJÄLP MED SÅVÄL PRIVATA SOM ARBETSPLATSRELATERADE PROBLEM. Forskning och användande av Personalstöd

GENOM MERTIDS PERSONALSTÖD FÅR ANSTÄLLDA HJÄLP MED SÅVÄL PRIVATA SOM ARBETSPLATSRELATERADE PROBLEM. Forskning och användande av Personalstöd GENOM MERTIDS PERSONALSTÖD FÅR ANSTÄLLDA HJÄLP MED SÅVÄL PRIVATA SOM ARBETSPLATSRELATERADE PROBLEM Forskning och användande av Personalstöd Försäkringskassan redovisade i januari 2015 en uppdaterad prognos

Läs mer

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador

Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador 28 november 2018 Arbetsorsakade besvär 2018 Undersökningen om arbetsorsakade besvär Kartlägger

Läs mer

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN

Läs mer

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi ARBETSMILJÖ tij VERKET Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation. Belastningsergonomi Mät era högerhänder under föreläsningen Hillevi Hemphälä Avdelningen för Ergonomi Institutionen för designvetenskaper Lunds Universitet Belastningsergonomi Kunskapen om och samspelet

Läs mer

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Läkaren, smärtan och sjukintyget Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Lärandemål läkarprogrammet T5 Att känna till grunderna för sjukförsäkringen i Sverige Att

Läs mer

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,

Läs mer

Checklista och åtgärdsplan för ridskolor

Checklista och åtgärdsplan för ridskolor Checklista och åtgärdsplan för ridskolor Datum för genomgång: Företag: Närvarande: Grundläggande säkerhet 1 Finns: a) rutiner för beredskap vid olyckor? b) första hjälpen utbildad personal? AFS 1999:7

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Fortsätt fylla i de fyra följande rutorna. Det ifyllda blir en handlingsplan som kan ingå i

Läs mer

Samverkan 2003-11-19 HÖGSKOLAN DALARNA 1(7)

Samverkan 2003-11-19 HÖGSKOLAN DALARNA 1(7) HÖGSKOLAN DALARNA 1(7) Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Inledning Det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Högskolan Dalarna följer samverkansavtalet från 2003-05-09. Samverkansgrupper skall finnas

Läs mer

ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING Arbetsmiljörond mm - kontorslokaler

ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING Arbetsmiljörond mm - kontorslokaler Företag, adress och telefon ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING Arbetsmiljörond mm - kontorslokaler Se även vår checklista för systematisk arbetsmiljöarbete avseende bildskärmsarbete. Arbetsställe Våning, lokal, rumsnr

Läs mer

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/ Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom

Läs mer

Bra ljudmiljö i öppna kontor

Bra ljudmiljö i öppna kontor Jonas Christensson Konceptutvecklare - Inredningsakustik Bra ljudmiljö i öppna kontor Hur vill vi ha det på kontoret? Hur vill vi inte ha det? Kräver olika behov Kommunikation - Pratar med människor -

Läs mer

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd och

Läs mer

Jämställdhetsanalys av löner steg för steg. handledning

Jämställdhetsanalys av löner steg för steg. handledning Jämställdhetsanalys av löner steg för steg handledning Diskrimineringsombudsmannen, DO DO DO H2.1 2012 ISBN 978-91-979591-5-5 Tabergs tryckeri, Taberg, 2012 Jämställdhetsanalys av löner steg för steg Innehåll

Läs mer

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Personalenheten Åstorps kommun 2005 Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Arbetstagarna i Åstorps kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö, där alla möts med respekt. I detta ingår att inte behöva utsättas för sexuella trakasserier.

Läs mer

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har: Arbetsliv och hälsa Josefin Barajas Institutionen för och Samhälle Sverige ett gott land att leva i josefin.barajas@ihs.liu.se Svenskarna har: Världens bästa hälsa 1, Världens mest effektiva sjukvård (påverkbar

Läs mer

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.

Läs mer