Belastning, genus och hälsa i arbetslivet
|
|
- Eva Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Charlotte Lewis, PhD Leg. Sjukgymnast/Belastningsergonom, Arbets- & Miljömedicin, NUS charlotte.lewis@vll.se Svend Erik Mathiassen, professor Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
2 Socialförsäkringsrapport 2016:7
3 Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2015
4 Arbetsorsakade besvär enligt kroppsregion, kön och yrkeskategori Andel sysselsatta med besvär under senaste 12 månaderna, % Hals, nacke Axel, arm Hand/handled, fingrar Rygg Höft, ben, knä M K M K M K M K M K 2,0 4,9 4,2 7,1 2,0 2,5 7,1 8,4 2,2 2,0 Arbetsorsakade besvär 2014
5 Besvär till följd av fysisk belastning resp. stress / psykiska orsaker i arbetet Kvinnor Arbetsorsakade besvär 2014
6 Besvär till följd av fysisk belastning resp. stress / psykiska orsaker i arbetet Män Arbetsorsakade besvär 2014
7 50% 40% Andel med nack/skulderdiagnos (%) Kvinnor Män 30% 20% 10% 0% Var_kontorsarbete Fastighetssk. Dagis/hemtj. Diverse_kontorsarbete Plastpressning Varierat industriarb Gummiblandning Kontors/datorarbete Flygledning Detaljhandel Formsprutning Flygledning, assistent Parkettstavsort. Gummipressning Fiskberedning Kycklingsslakteri Bromstillverkning Lokalvård Plastgradning Laminattillverkning Modifierat efter Nordander et al., Ergonomics 2009
8 Varför
9 Samhälle Organisation Individ yrke uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan yrke uppgifter belastning effekt yrke uppgifter belastning yrke yrke Olika yrken uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma yrke, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Vår rapport Könsroller, yrkestraditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i yrket Segregerad arbetsmarknad Faktorer (exempel)
10 Fysiska riskfaktorer Lyft Skjuta/dra Repetitivt arbete Datorarbete Extrema arbetsställningar Vibrationer Kyla
11 Arbetsorsakade besvär enligt anledning Andel sysselsatta med besvär under senaste 12 månaderna, % buller vibrationer värme, kyla, drag etc. ämnen från växter/djur kemiska ämnen påfrestande arbetsställningar korta, upprepade arbetsmoment tung manuell hantering arbete vid bildskärm/pc mobbning, trakasserier hot eller våld stress, psykiska påfrestningar Kvinnor 1,4 0,2 0,5 0,2 0,8 8,2 2,7 4,2 2,4 0,9 0,7 14,6 Män 1,1 0,4 0,4 0,2 0,6 6,1 1,9 4,1 1,1 0,3 0,4 7,7 Arbetsorsakade besvär 2014
12 Litteratursökning PubMed, Cinahl, Web of Science, Google Scholar Via referenslistor i vetenskapliga artiklar
13 Olika typer av studier Epidemiologiska studier Studera arbetsuppgifter Yrkestitel ofta använd som mått på belastning Arbetsuppgifter (och besvär) oftast subjektivt skattade Observationsstudier Studera arbetsuppgifter och arbetsteknik Frekvens och duration i olika arbetsställningar ofta använd som mått på belastning Laboratoriestudier Studera arbetsteknik och belastning Studera fysiologiska reaktioner på viss belastning Muskelaktivitet, blodflöde, hormonutsöndring
14 Samhälle Organisation Individ yrke uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan yrke uppgifter belastning effekt yrke uppgifter belastning yrke yrke uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma yrke, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, yrkestraditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i yrket Faktorer (exempel) Olika yrken Segregerad arbetsmarknad
15 Könssegregerad arbetsmarknad Arbetsmiljön 2011
16 Belastningar Kvinnor Repetitiva rörelser Lyft Stress och psykiskt ansträngande arbete Män Lyft Tungt kroppsligt arbete Vibrationer Verktyg/Maskiner Arbetsmiljön 2011
17 Arbete som innebär tunga lyft (>15 kg dagligen (genomsnitt för 2009 och 2011). Andelar i procent. Exempel på yrken där upprepade korta arbetsrörelser förekommer (genomsnitt för 2009 och 2011). Arbetsmiljön 2011
18 Könssegregerade arbeten I kvinnodominerade yrken: Kvinnor mer tunga uppgifter, män mer stillasittande, datorarbete, och arbete med maskiner (Karlqvist et al. 2012) I mansdominerade yrken: Kvinnor mer stillasittande, datorarbete, och repetitiva uppgifter, män mer tunga uppgifter och arbete med maskiner (Karlqvist et al. 2012) Kvinnor arbetar mer med människor än män på både mans- och kvinnodominerade arbetsplatser (Karlqvist et al. 2012) Låg kontroll och höga krav mer förekommande bland kvinnor i mansdominerade yrken jämfört med kvinnor i kvinnodominerade yrken (Karlqvist et al. 2012)
19 Samhälle Organisation Individ yrke uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan yrke uppgifter belastning effekt yrke uppgifter belastning yrke yrke uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma yrke, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, yrkestraditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i yrket Faktorer (exempel) Olika yrken Segregerad arbetsmarknad
20 Samma yrke, olika arbetsuppgifter? Kvinnor mer repetitiva rörelser; mindre variation Män mer tunga lyft, manuell hantering, fordonskörning, handverktyg; mer variation i uppgifter - Trädgårdsmästare (Messing et al., 1994) - Städare (Calvet, 2002; Messing et al., 1998) - Livsmedelsindustri (Mergler et al., 1987; Messing et al.,1998; Nordander et al., 1999) - Montering (Dahlberg et al 2004, Fransson-Hall et al., 1995) - Kontorsarbete (Karlqvist 2002; Blangsted et al., 2003; Hooftman et al., 2005)
21 Samma yrke, olika arbetsuppgifter?
22
23 Samhälle Organisation Individ yrke uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan yrke uppgifter belastning effekt yrke uppgifter belastning yrke yrke uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma yrke, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, yrkestraditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i yrket Faktorer (exempel) Olika yrken Segregerad arbetsmarknad
24 Samma uppgifter, olika belastning? - antropometri och arbetsställningar Kvinnor ca 90 % av mäns kroppslängd Kvinnor mer extrema arbetsställningar än män - Industri (Dahlberg 2004; Kennedy och Koehoorn, 2003; O Sullivan och Gallwey 2002; Messing et al., 1998) - Kontorsarbete (Karlqvist et al., 1998; Won et al., 2009; Wahlström et al., 2000; Arvidsson et al., 2006)
25 Samma uppgifter, olika belastning? - styrka och muskelaktivitet Kvinnors styrka ca 60 % av mäns Kvinnor något högre muskelaktivitet - repetitivt arbete (Johansen et al., 2013; Nordander et al., 2008) - datorarbete (Wahlström et al., 2000; Won et al., 2009; Yang och Cho, 2012)
26 Skillnad i: Lyfta, skjuta, dra styrka (Hoozemans et al., 1998; Resnick och Chaffin, 1995; Van der Beek et al., 2000) teknik (Lindbeck och Kjellberg, 2001) beteende (Ciriello et al., 2007; Resnick och Chaffin, 1995) Belastning vid drag och skjuta påverkas av: hastighet (Ciriello et al., 2007; Marras et al., 2009) arbetsställning (Hendrikse 2011; Lin et al., 2010)
27 Samhälle Organisation Individ yrke uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan yrke uppgifter belastning effekt yrke uppgifter belastning yrke yrke uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma yrke, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, yrkestraditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i yrket Faktorer (exempel) Olika yrken Segregerad arbetsmarknad
28 Samma belastning, olika effekter? - Uthållighet och muskeltrötthet Kvinnor mer uthålliga än män Vid statiska, icke-maximala kontraktioner (20-70 % av max) Ländrygg, lår, arm, hand/tumme (Fulco et al., 1999; Maughan et al., 1986; West et al., 1995; Yoon et al., 2007; Hunter och Enoka, 2001) Kan bero på skillnad i absolut styrka snarare än kön (Hunter et al., 2004, Hatzikotoulas et al., 2004; Mathiassen och Åhsberg, 1999) Ingen könsskillnad vid arbete över 80 % av max Lår, arm, tumme (Ditor och Hicks, 2000; Maughan et al., 1986; Yoon et al., 2007)
29 Uthållighet och muskeltrötthet Ingen könsskillnad vid dynamiska kontraktioner Ländrygg, överarm, lår (Clark et al., 2003; Senefeld et al., 2013) Muskelgrupp har betydelse Kvinnor uthålligare än män i övre extremiteterna, men inte lika tydligt i nedre extremiteterna (Avin et al., 2010; Clark et al., 2003)
30 Uthållighet och muskeltrötthet Varför könsskillnader? Blodflöde? Muskelfibertyp Relevans för uppkomst av besvär?
31 Smärta Kvinnor känsligare för flera typer av påförd smärta - Tryck, värme, kyla (Fillingim et al., 2009; Racine et al., 2012) - Elektriskt stimulering, injektion av saltlösning, strypt blodflöde (Filllingim et al., 2009) Hormoner påverkar i viss grad, men osäkert hur (Fillingim et al., 2009) Skillnad i förekomst innan och efter puberteten Smärta varierar med menstruationscykeln Migränförekomst minskar under graviditet Kvinnor mera uttalad inflammatorisk reaktivitet Psykologiska tillstånd kan påverka, men spretiga resultat (Fillingim et al., 2009) Oro Katastroftänkande
32 Graviditet Ändrad vikt, och viktfördelning Hormonellt påslag uppluckrade ligament bäckensmärta Förlorad bålstabilitet Ändrad kroppsform påverkade arbetsställningar (Paul och Frings-Dresen, 1994) Ökad risk för karpaltunnelsyndrom (Padua et al., 2010)
33 Mental belastning Lite forskning kring könsskillnad i risk att utveckla muskuloskeletala besvär Kvinnor kanske något känsligare för tidspress och styrd arbetstakt (Melin et al., 1999; Herrero et al., 2012)
34 Sammanfattning Män och kvinnor har olika uppgifter inom samma yrken. Detta är en väsentlig förklaring till skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. Män och kvinnor belastas olika vid samma uppgift. Detta är en viktig förklaring till skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. Män och kvinnor har olika fysiologiska reaktioner på samma belastning. Men detta kan inte i någon särskild omfattning förklara skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor.
35 Tack!
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Charlotte Lewis Svend Erik Mathiassen Rapport 2013:9 Kostnader för sjukskrivning
Läs merBelastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011
Läs merSpröda kvinnor och starka gubbar?
Spröda kvinnor och starka gubbar? Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011 25 20 sjukersättning sjukskrivning
Läs merEffektiva interventioner mot belastningsbesvär:
Effektiva er Effektiva er mot belastningsbesvär: koordinerad epidemiologi, biomekanik, fysiologi, implementeringsforskning och folkhälsovetenskap Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Läs merVariation på jobbet vad säger forskningen?
Variation på jobbet vad säger forskningen? Charlotte Lewis, PhD Leg. Sjukgymnast/Belastningsergonom, Arbets- & Miljömedicin, NUS charlotte.lewis@vll.se Svend Erik Mathiassen, professor Centrum för belastningsskadeforskning
Läs merFysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Fysisk och psykosocial exponering varför och hur Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Arbetsorsakade besvär enligt anledning Andel sysselsatta med besvär under
Läs merFysisk variation och belastningsbesvär i arbetet
Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 7 Arbetsgivaren
Läs merBelastning, genus och hälsa i arbetslivet. Kunskaps sammanställning
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Kunskaps sammanställning Kunskapssammanställning Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Fil. dr. Charlotte Lewis och professor Svend Erik Mathiassen Högskolan
Läs merBelastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa
Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Utvecklingen över 14 miljoner år Jordbruk 5 000 år Industri ca 225 år IT ca 25 år Ergonomi? Ergonomi handlar
Läs merVariation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?
Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt? Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Långvarigt, lågintensivt arbete medelbelastning
Läs merAMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen
AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen Inger Arvidsson, Camilla Dahlqvist, Henrik Enquist, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM
Läs merArbetsorsakade besvär 2014
Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:4 Arbetsorsakade besvär 2014 Work-Related Disorders 2014 Serie: Arbetsmiljöstatistik ISSN 1652-1110 Ansvarig utgivare: Ann Ponton Klevestedt Statistikansvarig: Ann Ponton
Läs merPresentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador
Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador 28 november 2018 Arbetsorsakade besvär 2018 Undersökningen om arbetsorsakade besvär Kartlägger
Läs merRiktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen
Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Gert-Åke Hansson, Inger Arvidsson, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM Syd:s forskning
Läs merMätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer
Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer Gert-Åke Hansson Arbets- och miljömedicin Lund Bakgrund Muskuloskeletal sjukdom är ett stort problem Speciellt nacke/axlar, armar och händer
Läs merBelastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi
ARBETSMILJÖ tij VERKET Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling
Läs merDen fysiska arbetsmiljön
CHRISTINA OLSSON 2013-11-03 Uppgift 3: Arbetsmiljö i styckningsfabrik Frågeställningar: 1. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på arbetsplatsen? 2. Vilka belastningar utsätter sig arbetstagaren för, och
Läs merErgonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.
1 Ergonomiska risker i gruvmiljön Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.se 2 Projektet MineHealth Hållbar utveckling för gruvarbetares
Läs merBelastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.
Belastningsergonomi Den här bild-serien bygger på s föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Använd bilderna i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar paragraferna
Läs merERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merRAMP II (version 1.03)
RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 1 RAMP II (version 1.03) Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Läs merArbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Belastningsrelaterade besvär inom vård och omsorg - Ergonomi och personalsäkerhet Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Gemensam resurs för Landstingen
Läs merBelasta rätt. så undviker du skador
Belasta rätt så undviker du skador Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar
Läs merArbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder
Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Karolinska Institutet Arbets- och miljömedicin Patientutredningar Arbetsplatsanalyser
Läs merArbetsorsakade besvär 2012
Arbetsmiljöstatistik Rapport 202:5 Arbetsorsakade besvär 202 Work-Related Disorders 202 Serie: Arbetsmiljöstatistik ISSN 652-0 Ansvarig utgivare: Ann Ponton Klevestedt Statistikansvarig: Ann Ponton Klevestedt
Läs merUnga i arbetslivet. Långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall. Andreas Ek och Mats Åhlgren
Unga i arbetslivet Långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall Andreas Ek och Mats Åhlgren 2018-10-05 Unga Avser åldersgruppen 16-29 år. Jämförs med åldersgruppen 30-64 år. Långvarig sjukfrånvaro
Läs merArbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen
Välkommen till presentationen av Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen Andreas Ek Anna Weigelt Mats Åhlgren Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten
Läs merGuldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Guldlocks nya jobb Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Illustration: Birte Mølgaard Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 6 Arbetsgivaren
Läs merBelastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.
Belastningsergonomi Mät era högerhänder under föreläsningen Hillevi Hemphälä Avdelningen för Ergonomi Institutionen för designvetenskaper Lunds Universitet Belastningsergonomi Kunskapen om och samspelet
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Läs merIntroduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning
Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning Göran Hägg & goran@ergomusic.se Per Lindberg EHSS frukostseminarium 7 februari 2018 per.lindberg@hig.se www.hig.se/cbf Per Lindberg per.lindberg@hig.se
Läs merMuskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25
Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika
Läs merMEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bakgrund Arbets- och miljömedicin i Lund utarbetade i slutet av 1980-talet en standardmetod för klinisk undersökning av nacke och övre extremiteter
Läs merHur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?
Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Kvinnor och män har samma rättigheter till en god arbetsmiljö, men fler kvinnor än män är sjukskrivna från arbetet och fler kvinnor tvingas avsluta
Läs merLOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merANMÄLDA ARBETSOLYCKOR
Restaurangbranschen Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom restaurangbranschen. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta olyckorna är
Läs merArbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet
Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Seminarium 10 februari, 2015 Ergonomisektionen, Fysioterapeuterna EHSS (Ergonomi
Läs merChecklista Belastningsergonomi
Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,
Läs merBelastningsskador Nej tack!
Belastningsskador Nej tack! Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar
Läs merArbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen
Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen Innehåll Inledning 3 Riskbedömning av arbetet 4 Exempel ur Arbetsmiljöverkets
Läs merHandledning till riskbedömningsmetoden HARM
Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Detta är en handledning till riskbedömningsmetoden HARM Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-,
Läs merChecklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!
Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! 1 (2) Handels exemplar 1. Verksamhet Bransch/verksamhet Totalt antal anställda varav säsongsanställda/visstidsanställda
Läs merQEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden
1 QEC manual Den här metoden för exponeringsbedömning har tagits fram för att utvärdera förändringar av muskuloskeletal riskexponering före och efter ergonomisk intervention. Innan riskanalysen görs bör
Läs merErgonomi. (Ergon = arbete Nomia = Kunskap)
Ergonomi (Ergon = arbete Nomia = Kunskap) Ergonomi är läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar. Det är en kunskap som behövs för att människan ska ta hand om sin
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs
Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Maria Landberg Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Beskriver HUR arbetsgivaren förväntas arbeta förebyggande. 1 Arbetsolyckor Bidragande orsaker till
Läs merHARM Hand Arm Riskbedömningsmetod
HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-, arm-, nack- eller skulderbesvär vid arbete med händer och armar.
Läs merPrismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?
Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, PhD, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst
Läs merERGONOMI FÖR TANDLÄKARE
Mål för ergonomikursen att ERGONOMI FÖR TANDLÄKARE Risker och förebyggande åtgärder Ulla Evers Larsson, Institutionen NVS, Sektionen för sjukgymnastik känna till hur arbetsorganisationen styr möjligheten
Läs merRAMP II (version 1.00, 2014) Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering
RAMP II (version 1.00, 2014) 1 Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering RAMP - Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Introduktion
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merEn hållbar arbetsplats en vinst för alla
En hållbar arbetsplats en vinst för alla Frisk personal = ökad lönsamhet Ett företags medarbetare är dess största tillgång och frisk personal ger ökad lönsamhet. Att aktivt arbeta med att förbättra arbetshälsan
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 18 mars 2013 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Kerstin Burman LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103
Läs merRiskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2
Belastning Olle Nygren Föreskrift ASF2012:2 Riskfaktorer för belastningsbesvär Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd Arbete utanför underarmsavstånd
Läs merArbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag
IP ARBETSVILLKOR 3.2 Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda
Läs merLisa Nilsson, yrkes-sm i golvläggning 2018
Lisa Nilsson, yrkes-sm i golvläggning 2018 KVINNA I BYGGBRANSCHEN? Vet du om att du kan bli aktiv i Näta - Byggnads kvinnliga nätverk? Näta är en mötesplats för kvinnor att träffas, utbyta erfarenheter
Läs merKom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta
Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Försämrad muskelfunktion är vanligt vid hjärtsvikt. Försämringen kan till stor del förklaras av att många med hjärtsvikt rör sig mindre och
Läs merBILAGA. till KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) /
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.11.018 C(018) 7433 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / om angivande av de tekniska egenskaperna för 00 års ad hoc-modul om arbetsolyckor
Läs merQEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden
1 QEC manual Den här metoden för exponeringsbedömning har tagits fram för att utvärdera förändringar av muskuloskeletal riskexponering före och efter ergonomisk intervention. Innan riskanalysen görs bör
Läs merHFD 2013 ref 14 Allmän försäkring
HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken
Läs merSCB 2014-05-08 1(9) BV/AKU, Peter Beijron phone: +46 8 5069 40064 email: peter.beijron@scb.se Box 243 00 104 51 Stockholm
SCB 2014-05-08 1(9) BV/AKU, Peter Beijron phone: +46 8 5069 40064 email: peter.beijron@scb.se Box 243 00 104 51 Stockholm EU:s tillägg om arbetsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar 2013 Introduktion:
Läs merBelasta rätt så undviker du skador
Belasta rätt så undviker du skador Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar
Läs merArbetsorsakade besvär 2010
Arbetsmiljöstatistik Rapport 200:4 Arbetsorsakade besvär 200 Work-Related Disorders 200 Arbetsmiljöstatistik Rapport 200:4 Arbetsorsakade besvär 200 Work-Related Disorders 200 Arbetsmiljöverket/Arbetsorsakade
Läs merHur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi
1 Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi Hälsa- och Arbetsmiljö, Metodutveckling & Global support Scania Anne Clausén, Europa ergonom / leg.sjukgymnast Global production system
Läs merFORSKNINGSSTUDIE. Välkommen! 1. Var arbetar du (vilket företag)? * 2. Vilken anställningsform har du? * 3. Hur många % arbetar du?
FORSKNINGSSTUDIE Välkommen! Det här är en enkätundersökning som genomförs av Högskolan i Gävle. Undersökningen syftar till att utreda hur variationer i mental och fysisk belastning påverkar trötthet och
Läs merLyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel
Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning
Läs merErgonomi bedömningsexempel
Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring
Läs merSmärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?
Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, Docent, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst av
Läs merAnmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2017
Centrum för belastningsskadeforskning; Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi; Akademin för hälsa och arbetsliv Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2017 Besvär av psykosocial
Läs merEn säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning
En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. sk riskbedömning Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom & leg Fysioterapeut Film - En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö Sträva efter en nollvision
Läs merArbetshälsa i Västra Götaland och Halland 2010
Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 136 Arbetshälsa i Västra Götaland och Halland 2010 Jonas Brisman, med dr, överläkare Mats Hagberg, professor,
Läs merERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar
ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning
Läs merLilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad
Läs merBelastningsskador och Stress. Forskning vid CBF
Belastningsskador och Stress Forskning vid CBF CBF, Centrum för belastningsskadeforskning Akademin för hälsa och arbetsliv Högskolan i Gävle Fakta om CBF Forskargrupp inom avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap,
Läs merVälkommen till presentationen av Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro Anna Weigelt Therese Ljung Andreas Ek
Välkommen till presentationen av Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro - 2018 Anna Weigelt Therese Ljung Andreas Ek Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting
Läs merFysisk belastning i arbetslivet, betydelse av vila och variation. Högskolan i Gävle
Fysisk belastning i arbetslivet, betydelse av vila och variation Fredrik Hellström Högskolan i Gävle Riskfaktorer för besvär Arbetsställning Tungt arbete (manuell hantering) Repetitivt arbete Statiskt
Läs merBÄCKENSMÄRTA VID GRAVIDITET
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI SEKTIONEN FÖR HÄLSA OCH REHABILITERING ENHETEN FYSIOTERAPI BÄCKENSMÄRTA VID GRAVIDITET ANNELIE GUTKE LEG FT, MED DR Plan för timman Smärta i ländryggen När?
Läs merStatistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar fastighetsrelaterade
Branschen fastighetsrelaterade stödtjänster Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar fastighetsrelaterade stödtjänster. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR
Läs merBranschen anläggning av väg, motorväg
Branschen anläggning av väg, motorväg Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom anläggning av vägar och motorvägar. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR
Läs merArbetsmiljöverket. Vår vision
Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och
Läs merOhälsans trappa 2004
Har långvarig sjukdom. Procent av arbetare i olika åldersgrupper. Alla 16 64 år 16 29 år 30 44 år 45 64 år Har sådan sjukdom 49 35 42 62 svår sjukdom (svåra eller mycket svåra besvär) 22 14 16 30 sjukdom
Läs merBransch Taxi och färdtjänst
Bransch Taxi och färdtjänst Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbets sjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom taxi och färdtjänst. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta anmälda
Läs merVarför belastningsergonomi?
Varför belastningsergonomi? Pekbaserade användargränssnitt Image courtesy of Layar Augmented reality Gestbaserade användargränssnitt Image courtesy of DreamWorks Pictures / 20th Century Fox G-speak Film
Läs merIT, stress och arbetsmiljö
IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt
Läs merArbete, Hälsa och Ålder
Arbete, Hälsa och Ålder Rapport till Pensionsåldersutredningen Eva Vingård och Christer Hogstedt 2012-03-07 Definition av åldrande Hög ålder är inte nödvändigtvis ett tillstånd med funktionsnedsättning
Läs merFörsäkringarna omfattar:
Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten Arbetsskador TFA TFA-KL PSA Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL --- Vilka yrkesgrupper är med i rapporten? Enligt
Läs merPatienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården
28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda
Läs merSjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar
Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum
Läs merArbetsskador vid plåtslageri 2001
Plåtslageribranschens Centrala Arbetsmiljökommitté Arbetsskador vid plåtslageri 2001 Björn Samuelson Lotta Lundholm CAK juni 2003 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Arbetsskador i plåtslageribranschen
Läs merUngas arbetsskador FÖRSÄKRING
Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Sammanfattning Skaderisken per tusen sysselsatt har ökat mer för unga i åldrarna 16-25 år jämfört med sysselsatta i åldrarna 26-64 år under de senaste åren. Det finns skillnader
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
1 HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS meddelad i Stockholm den 18 mars 2013 KLAGANDE Sophia Sääf, 840313-5547 Ombud: Förbundsjurist Kerstin Burman LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan
Läs merDigital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet
Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 8/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Mätning av fysisk belastning och bedömning av risk för muskuloskeletal sjuklighet vid montering av rullager Gert-Åke Hansson, AMM, Lund Istvan Balogh, AMM,
Läs merBra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar
Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen
Läs merBelastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder
Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder Peter Palm Peter.palm@medsci.uu.se Kristina Eliasson kristie@kth.se Per Lindberg Per.Lindberg@hig.se Göran Hägg Bakgrund Låg användning av riskbedömningsmetoder
Läs merKvinnors och mäns arbetsvillkor: Vad vet vi egentligen?
Kvinnors och mäns arbetsvillkor: Vad vet vi egentligen? Magnus Sverke Professor i arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet magnus.sverke@psychology.su.se Andelen
Läs merArbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär
Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Projekt ID- nummer Formuläret besvarades den Behandlande sjukgymnast 1. Bakgrundsinformation 1.1 Vilken operation planeras för dig?
Läs mer