Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Transkript

1 1 Ergonomiska risker i gruvmiljön Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.se

2 2 Projektet MineHealth Hållbar utveckling för gruvarbetares välbefinnande, hälsa och arbetsförmåga i Barents regionen en gemensam utmaning

3 3 Deltagande länder Sverige Norge Finland Ryssland

4 4 MineHealth - Syfte Minska risken för påverkan av: Kyla Vibrationer/buller Arbetsställningar Damm/avgaser Att ta fram personlig skyddsutrustning. Att utveckla bättre arbetsprocesser och verktyg för att minska riskerna. Att ta fram utbildnings- och undervisningsmaterial. Öka kunskapen om gruvindustrins påverkan på det regionala samhället. Särskild uppmärksamhet kvinnor i gruvverksamheten

5 5 Svenska delen genomfördes i Aitik Underhållspersonal Utomhuspersonal Maskinförare

6 6 Vad har vi gjort? Enkäter Hälsoundersökningar Exponeringsmätningar Handledning i SAM / Ergonomisk riskbedömning Krossoperatörer & truckförare

7 7 Belastningsbesvär - Ergonomi Samhället förändras

8 8 Att jobba är positivt, men Var 5:e sysselsatt person har haft fysiska/psykiska besvär relaterade till arbetet det senaste året. Kvinnor har mer besvär än män. Tydligt samband mellan värk i kroppen och dålig arbetsmiljö. Riskfaktorer - tunga lyft, upprepade rörelser, obekväma arbetsställningar, vibrationer och stress. Arbetstagare inom berg- och gruvarbete drabbas framför allt av besvär i rygg och nacke.

9 Barn Per Lindberg, CBF Dubbelarbete Kulturella problem Invandrare Ensamstående HIV Auto-immuna sjd Borrelia Virus LED Reumatism Bakterier Boende Ekonomi Idrott Familj Släkt/ vänner Infektioner Fibromyalgi Fel sjukdom System sjukdomar Diabetes Olycksfall Depression MissFörsäkringsvillkor Trafikolycka Konkurrerande sjukdomar bruk Åderförkalkning Oral galvanism El-allergi Cirkulation Trötthetssyndrom Sneda arbetsställningar Ytterlägesbelastning Akut överbelastning (o-fall) Vibrationer Upprepade mikro-trauma Höga toppbelastn. Dynamisk Negativ Aktiv Kreativ Småtrauma Stimulans Subjektiva besvär minskar Oro Faktorer som medverkar vid utvecklandet av belastningsskador Inaktiv Stress Depressiv typ B Psykologi Förträngning Flykt Missbruk typ A Personlighet Asteni Neurotism Hysteri Hypokondri Somatisering Kost Alkohol Tidigare Tobakskonsumtion Arbetsuppgifter besvär MissArbetskamrater Infektionsexponering Personlighet Arbetsbelastning Anpassningsbarhet bildning Individ Infektionsbenägenhet Immunologi Stress Trivsel Kroppsmått Chefer Vikt Fetma Ärftlighet Ålder Kön Psyko-social miljö Arbetsrotation Kultur Benskörhet Träningsgrad Kondition Längd Variation Statisk Tidsfaktor Monotoni Minuter-timmar Besvär Positiv Tidigare arbete Trauma Trädgårdsarbete Passiv Fritid Oklara diagnoser Ångest Föreningsliv Inaktiv Socialt nätverk 9 Stimulans Hobby Social situation Kronisk smärta Gemenskap Träning Kulturliv Skador Organisation Arbetsledning År-decennier Kontroll Smärtbeteende Påverka själv Smärta Styrka Degenerativa förändringar Symtom Röntgen Funktion Koordination Smidighet Rörlighet Uthållighet Mind map över olika möjliga, bidragande orsaksfaktorer till kroniska sjukdomstillstånd i rörelseorganen (Nisell & Vingård (1992))

10 10 Överbelastning

11 11 Ergonomi Anpassa arbetet efter människan Fysisk arbetsmiljö Arbetsteknik/ Beteende Psykosocial arbetsmiljö Samspelet människa - maskin Organisation/ Planering av arbetet

12 12 Arbetsmiljölagen Arbetsgivare har ansvar för att förebygga ohälsa och olycksfall och skapa en god arbetsmiljö. Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten (SAM). Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet, följa givna föreskrifter och använda skyddsanordningar.

13 13 Berg- och gruvarbete AFS 2010:1 Arbetsmetoder och utrustning ska väljas som förebygger ohälsa och olycksfall orsakade av tex vibrationer otillräcklig belysning olämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser.

14 14 Belastningsergonomi AFS 2012:2 Arbetsgivaren ska undersöka risker med arbetsställningar och arbetsrörelser manuell hantering repetitivt arbete synförhållanden stämbanden fysiska faktorer organisatoriska faktorer psykosociala faktorer

15 15 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1

16 16 Undersökning - ergonomi Samla information Vilka arbetsuppgifter ingår? Vilken arbetsuppgift är vanligast? Är någon arbetsuppgift extra belastande eller ger besvär? Tunga lyft, upprepade rörelser, obekväma arbetsställningar, vibrationer, stress? Hälsoundersökning? Hur mycket? Hur ofta? Hur länge?

17 17 Ergonomiska riskbedömningsmetoder AFS 2012:2 Mäter arbetsställning i nacke, ländrygg, axel/arm och ben. Även lyft, repetitivt arbete och förvärrande faktorer i arbetet. Quick Exposure Check Mäter positioner och rörelser i nacke, axel/arm, handled/hand och ländrygg. Fångar även risker som vibrationer, tidspress och stress.

18 18 Åtgärder - ergonomi Förebygga skadlig fysisk belastning Kunskap, kompetensutveckling Undvika belastande arbetsställningar och rörelser Variation - fysisk rörlighet och återhämtning Handlingsfrihet och eget ansvar Motverka vibrationer och stress Egen träning OBS! Dialog mellan chef och medarbetare!

19 19 Kontroll / Uppföljning Systematiskt varje år! Tex. SSAB Luleå

20 20 Tack för mig!

21 21 Litteratur Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverket. Berg- och gruvarbete, AFS 2010:1. Arbetsmiljöverket. Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Arbetsmiljöverket. Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1. Prevent. Vägledning Belastningsergonomi, Prevent. Arbetsrelaterad stress, Prevent. Vibrationsguiden Helkroppsvibrationer,