Arbets- och miljömedicin Lund

Transkript

1 AMM Rapport nr 32/11 Arbets- och miljömedicin Lund Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från baselineundersökning på Operationsavdelningen, Länssjukhuset i Halmstad Inger Arvidsson Jenny Gremark Simonsen Anna Larsson Camilla Dahlqvist Lothy Granqvist Gert-Åke Hansson Björn Karlson Catarina Nordander

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 3 SYFTE 3 MATERIAL OCH METODER 3 Undersökningsdeltagare 3 Intervju 4 Klinisk undersökning 4 Enkät 4 Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning 5 RESULTAT 6 Hälsotillstånd i muskler och leder 6 Psykosociala arbetsmiljö 8 Fysisk arbetsbelastning Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna 13 Förlag till åtgärder 14 DISKUSSION 15 Hälsotillstånd i muskler och leder 15 Psykosocial arbetsmiljö 15 Fysisk arbetsbelastning 15 Förslag till åtgärder 15 REFERENSER 16 Sidan SAMMANFATTNING Baksidan

3 3 BAKGRUND Besvär och sjukdomar i muskler och leder utgör ett stort folkhälsoproblem, och en stor del av dessa besvär antas ha samband med arbetet. Fysisk såväl som psykosocial arbetsbelastning kan ha betydelse för risken att få besvär, liksom individuella faktorer. Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne bedriver forskning med syfte att förebygga belastningsskador i arbetslivet. Vi har under många år undersökt olika yrkesgrupper med avseende på fysisk och psykosocial arbetsbelastning, samt förekomst av besvär och sjukdomar i rörelseorganen. Operationspersonal anses ha ett arbete med flera olika riskfaktorer för belastningsskador, men mycket få studier har utvärderat detta. Vi har därför genomfört en studie av ergonomiska förhållanden, psykosocial arbetsmiljö och besvärsförekomst hos undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor som arbetar på operationsavdelningen, Länssjukhuset i Halmstad. Undersökningen utgör basen i ett större långsiktigt (prospektivt) projekt som omfattar operationspersonal på fyra medelstora sjukhus i södra sjukvårdsregionen. Denna rapport omfattar dels resultat för de olika yrkesgrupperna från alla sjukhusen, dels resultat för personalen i Halmstad jämfört med de övriga operationsavdelningarna. Vi kommer senare att göra uppföljningar genom utskick av enkäter till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, eventuella förändringar i arbetssituationen, m.m. Projektet är finansierat av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) SYFTE Syftet med projektet är att klarlägga betydelsen av fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer för besvär i muskler och leder, och därmed ge kunskaper som kan omsättas i förebyggande åtgärder. MATERIAL OCH METODER Projektet bestod av ett antal olika delar: Undersökning av hälsotillståndet i muskler och leder hos operationspersonalen, genom intervju om besvär från olika kroppsregioner samt klinisk undersökning av nacke, axlar, armar och händer. Intervju om vilka arbetsmoment som personalen ansåg vara mest belastande för kroppen, samt om förslag till förbättringar. Enkätundersökning om fysisk och psykosocial arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande samt ledarskapet på arbetsplatsen. Tekniska mätningar av personalens fysiska arbetsbelastning, dvs. arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet. Intervjuerna, undersökningarna och enkätstudien i Halmstad genomfördes under perioden maj november, och de tekniska mätningarna under perioden oktober januari 11. Undersökningsdeltagare Samtliga undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor anställda på operationsavdelningen tillfrågades om deltagande. Totalt deltog 76 kvinnor (99% av de tillfrågade) och 11 män (85%). Dessutom deltog 2 personer som hade annat arbete. Resultat presenteras enbart för de kvinnliga undersköterskorna (n=15), narkossjuksköterskorna (n=26) och operationssjuksköterskorna (n=35), eftersom männen och de övriga undersökningsdeltagarna var för få och därmed inte representativa för sina yrkesgrupper. Medelåldern för gruppen (kvinnorna) var 48 (25-64) år och de hade i genomsnitt varit anställda i 16 (.5 42) år. 3

4 4 Intervju Deltagarna fick besvara frågor om upplevda besvär från muskler och leder under de senaste 7 dagarna samt de senaste 12 månaderna, enligt ett standardiserat frågeformulär (1). I intervjun ingick också frågor om hur intensiva, hur vanligt förekommande och hur långvariga besvären var, samt om undersökningsdeltagarna ansåg att de hade något samband med nuvarande arbete. Dessutom ingick frågor om ålder, arbetsuppgifter, civilstånd, antal hemmavarande barn, tobaks- och motionsvanor och tidigare anställningar. Vid intervjun ställdes ett antal öppna frågor om positiva respektive negativa faktorer med arbetet, och om vilka arbetsmoment som deltagarna ansåg vara mest belastande för kroppen. Det fanns också möjlighet att lämna egna förslag angående förbättringar av arbetsmiljön. Klinisk undersökning Kliniska undersökningar av nacke, skuldror/axlar, bröstrygg, armbågar och händer utfördes av en leg.sjukgymnast, enligt en standardiserad metod (2, 3). I undersökningen testades rörlighet, styrka, nervfunktion samt ömhet i muskler, senfästen och leder. Eventuella undersökningsfynd registrerades och om dessa uppfyllde vissa förutbestämda kriterier kunde diagnoser ställas. Andel personer (%) med minst en diagnos i nacke/axel respektive armbåge/hand beräknades för jämförelse med andra yrkesgrupper (3). Enkät I samband med intervjun och undersökningen fick samtliga deltagare en enkät med frågor om den fysiska arbetsbelastningen, den psykosociala arbetsmiljön, upplevd hälsa, känslor relaterade till arbetet (utmattning), samt ledarskap. Dessutom ställdes fördjupade frågor om olika typer av krav i arbetet. Enkäten besvarades av 72/76 personer (95%). Enkäten innehöll följande instrument: Questionnaire-based mechanical exposure indices (4). Frågor ställdes om den fysiska arbetsbelastningen. Poängen för frågorna adderades och sammanställdes till ett mekaniskt index för frågor som berörde arbetsställningar och ensidiga rörelser (11-33 poäng), och ett fysiskt index som berörde frågor om lyft och fysisk aktivitet (7-21 poäng). Baserat på poängsumman skapades fyra belastningskategorier för varje index (se tabell, sid ). Karasek och Theorells krav kontroll modell (5) innehöll 26 frågor om psykosociala arbetsförhållanden. Frågor ställdes om krav på snabbhet, hårt arbete, koncentration eller motstridiga krav. Deltagarna fick besvara frågor om kontroll; t ex möjlighet att fatta egna beslut, frihet att bestämma hur arbetet ska utföras, inflytande över arbetet samt utvecklingsmöjligheter. Modellen inbegrep även frågor om socialt stöd från arbetskamrater och ledning. Andel personer med höga respektive låga värden beräknades i förhållande till mittvärdet för en stor skånsk referentgrupp bestående av personer med olika yrken ( Skånepopulationen ; 6). Kombinationen av höga krav och låg kontroll (spänd arbetssituation eller job strain ) anses innebära en ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ (7, 8) användes för en fördjupad analys av olika typer av krav i arbetet, i dimensionerna emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav (krav på bra syn, precision, koncentration och uppmärksamhet). Enkäten innehöll också frågor om hur personalen upplevde ledningen och dess arbete. Frågorna besvarades enligt en 5-gradig skala, från 1 (i mycket liten utsträckning) till 5 (i mycket stor utsträckning). Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Möjliga poäng är - i varje dimension. Resultaten jämförs med en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n= ), som beskrivs i Kristensen et al (7). Maslachs Burnout Inventory (9). Arbetsrelaterad utbrändhet (utmattning) mäts i tre olika dimensioner: utmattning, cynism/likgiltighet (ett sätt att hantera emotionell belastning) och professionell effektivitet. Positiva motsatser till begreppen utmattning och cynism är vitalitet respektive engagemang. Formuläret innehåller 16 frågor som berör känslor relaterade till arbetet och emotionell belastning. Frågorna besvaras enligt en 7-gradig skala. Medelvärdet 4

5 5 för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Referentgrupperna består dels av patienter som sökt vård på grund av utmattning/depression, dels av en normalpopulation. Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning Den fysiska belastningen i form av muskelaktivitet, arbetsställningar och arbetsrörelser, registrerades hos en mindre grupp sköterskor (representativt urval). I Halmstad mättes belastningen hos sex undersköterskor, fyra narkossjuksköterskor och tre operationssjuksköterskor. Dessutom genomfördes mätningar hos 23 sköterskor på operationsavdelningar på tre andra sjukhus i södra sjukvårdsregionen. Den fysiska belastningen registrerades kontinuerligt under en vanlig arbetsdag med alla förekommande uppgifter, under i genomsnitt 5 timmar per person. För att få meningsfull information rörande belastning för en yrkesgrupp behövs mätningar från minst personer i varje grupp. Data som redovisas i denna rapport omfattar därför mätdata från alla fyra sjukhusen sammanslaget; för totalt 12 undersköterskor, 12 narkossjuksköterskor och 12 operationssjuksköterskor. Vi använde följande metoder: Inklinometri. Denna metod mäter arbetsställning och arbetsrörelser genom registrering av positionerna för huvud, övre delen av ryggen och båda armarna, i förhållande till lodlinjen, gånger/sekund. För detaljer om metoden, se referens (). Elektromyografi (EMG). Den elektriska aktiviteten i skuldermuskulaturen (m. trapezius) och i underarmsmuskulaturen (m. extensor brevis och longus) registrerades, via ytelektroder som klistrades på huden. Muskelaktiviteten under arbetet relaterades till den elektriska aktivitet, som registrerats när personen fått spänna sina muskler maximalt vid ett test före själva mätningen. Dessutom registrerades den muskulära vilan, d.v.s. andelen tid som muskeln inte uppvisade någon aktivitet och hade möjlighet till återhämtning. För detaljer, se referens (11). Goniometri. Denna metod mäter positioner och rörelser för händer och handleder. Dessutom beräknades hur stor del av mätperioden som handleden hölls stilla (rörelsehastighet < 1 /sekund). För mer detaljerad information, se referens (12). Dataloggrar (4 st) och minneskort användes för registrering och lagring av mätdata. Dessa förvarades i fickor på en specialsydd väst som bars av mätpersonerna under hela mätningen. 5

6 6 RESULTAT Hälsotillstånd i muskler och leder Samtliga sjukhus: Andelen personer med diagnos i nacke/axlar låg på en medelhög nivå för operationspersonalen (alla tre grupperna %), i jämförelse med kvinnor i andra yrken som undersökts med samma metod (figur 1). En hög andel av undersköterskorna (13%) hade minst en diagnos i armbåge/hand, medan sådana diagnoser var relativt ovanliga hos narkossjuksköterskorna och operationssjuksköterskorna (5% i båda grupperna; figur 2). 5 Undersköterskor Narkossköterskor (%) Operationssköterskor Fiskberedning Formsprutning, gummi Parkettstavsortering Frisörer Flygledning, mus Undersköterskor OP Narkossköterskor Delvis datorarbete Flygledning, varierat Operationssköterskor Hemtjänst Varierat industriarbete Daghem Lärare Städning Tandhygienister Laminatproduktion Lätt montering, plast Bromsmontering Figur 1. Andel kvinnor (%) med minst en diagnos i nacke/axlar, i olika yrkesgrupper. Markerade grupper består av undersköterskor (n=93), narkossjuksköterskor (n=94) och operationssjuksköterskor (n=99) från fyra olika sjukhus i Södra sjukvårdsregionen. 25 Undersköterskor (%) 15 5 Flygledning, varierat Lärare Light assembly, thermoset Varierat kontorsarbete Varierat industriarbete Bromsmontering Städning Fiskberedning Tandhygienister Undersköterskor - OP Flygledning, mus Injection moulding, rubber Laminattillverkning Frisörer Parquet slat sorting Hemtjänst Delvis datorarbete Daghem Narkossköterskor Operationssköterskor Narkossköterskor Operationssköterskor Figur 2. Andel kvinnor (%) med minst en diagnos i armbåge/hand, i olika yrkesgrupper. Grupperna med undersköterskor (n=93), narkossjuksköterskor (n=94) och operationssjuksköterskor (n=99) består av personal från fyra olika sjukhus i Södra sjukvårdsregionen. 6

7 7 Halmstad jämfört med övriga sjukhus: Operationspersonalen i Halmstad (alla tre yrkeskategorierna) låg på samma nivå som övriga operationsavdelningar avseende andel personer med minst en diagnos i nacke/axlar (figur 3). Frekvenserna av diagnoser var något högre hos undersköterskorna och operationssjuksköterskorna, medan de var lägre hos narkossjuksköterskorna, i jämförelse med motsvarande yrkeskategorier på de andra sjukhusen (ej i figur). Förekomsten av diagnoser i armbåge/hand var lägre hos personalen i Halmstad (alla tre yrkeskategorierna) än på de övriga operationsavdelningarna. Inga skillnader var dock statistiskt signifikanta. Halmstad (n=76) Övriga op-avdelningar (n=2) Andel (%) med besvär respektive diagnos Besvär 7 dagar Nacke/axlar Diagnos Besvär 7 dagar Diagnos Armbåge/hand Figur 3. Självrapporterade besvär och diagnoser. Andel (%) av operationspersonalen som hade besvär de senaste sju dagarna och minst en diagnos i nacke/axlar respektive armbåge/hand. I denna figur visas värdena för personalen i Halmstad jämfört med de övriga operationsavdelningarna. Självrapporterade besvär. Operationspersonalen i Halmstad hade ungefär samma eller lägre frekvenser av rapporterade besvär från de flesta kroppsregionerna, jämfört med personalen på övriga operationsavdelningar. Särskilt för knäna och händerna var andelen personer med besvär lägre i Halmstad (figur 4). Halmstad (n=76) Övriga op-avdelningar (n=2) Andel (%) med rapporterade besvär Nacke Axlar Armbågar Händer Rygg nedre Knän Fötter Figur 4. Självrapporterade besvär, från olika delar av kroppen. Andel (%) av operationspersonalen i Halmstad, jämfört med övriga sjukhus, som rapporterat att de hade besvär från olika delar av kroppen de senaste 7 dagarna. 7

8 8 Psykosocial arbetsmiljö Rapportering av resultat för personalen i Halmstad, jämfört med övriga operationsavdelningar: Karasek och Theorells krav kontroll modell (inklusive socialt stöd; figur 5): En hög andel av personalen i Halmstad (82 %) upplevde höga krav i arbetet, jämfört med 59 % av personalen på de övriga operationsavdelningarna. Däremot var det en något mindre andel som rapporterade låg kontroll (66 % jämfört med 79 %). Andelen som rapporterade lågt stöd eller en spänd arbetssituation (s.k. jobstrain, dvs höga krav i kombination med låg kontroll) var ungefär samma som på övriga sjukhus. Halmstad Övriga OP-avdelningar 9 Andel personer (%) Höga krav Låg kontroll Lågt stöd Job strain Figur 5. Karaseks och Theorells krav-kontroll modell, inklusive socialt stöd. I figuren visas andel personer (%) som rapporterade höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd (dvs över respektive under mittvärdet för Skånepopulationen ), samt andel personer med job strain, hos operationspersonalen i Halmstad (n=72) jämfört med operationspersonal på tre andra sjukhus (n=188). Olika typer av krav i arbetet: Generellt upplevde operationspersonalen betydligt högre emotionella krav än referentpopulationen, som bestod av personer med många olika yrken. Sannolikt kan detta delvis förklaras av arbetets karaktär (sjukvård). Operationspersonalen i Halmstad upplevde något högre emotionella krav i jämförelse med personalen på de övriga operationsavdelningarna (figur 6). Operationspersonalen upplevde också höga sensoriska krav (dvs. krav på koncentration, uppmärksamhet och precision) jämfört med referenterna. Beträffande detta var personalen i Halmstad på samma nivå som på de övriga operationsavdelningarna. 8

9 9 Halmstad Övriga OP-avdelningar Referenter Medelpoäng (skala -) Emotionella krav Krav att dölja känslor Sensoriska krav Figur 6. Olika typer av krav i arbetet: Upplevda emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav, hos operationspersonal från Halmstad (n=71), jämfört med personal från operationsavdelningar på tre andra sjukhus (n=168). Som jämförelse visas även en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n= ) Utbrändhet (utmattning): Personalen i Halmstad låg på samma nivå som personalen på övriga operationsavdelningar, avseende de genomsnittliga värdena för utmattning, cynism och professionell effektivitet. För alla operationsavdelningarna var värdena för utmattning något högre än hos referentpopulationen, men långt under värdena för utmattade patienter. Cynism låg på en bra nivå och den professionella effektiviteten var hög. Ledarskap: Ledarskapet upplevdes något sämre på operationsavdelningen i Halmstad, jämfört med två av de övriga operationsavdelningarna. En annan operationsavdelning av samma typ och storlek låg på samma nivå som Halmstad (Figur 7). I figuren visas också genomsnittliga poäng för lärare på tre olika skolor, som besvarat samma enkät. Referentpopulationen, som bestod av personer med många olika yrken, hade en genomsnittlig poäng som var högre än hos de flesta av våra undersökta grupper Halmstad OP - Halmstad OP OP OP x Skola Skola Skola x Referenter Figur 7. Ledarskap. Genomsnittliga poäng i dimensionen ledarskap för fyra olika operationsavdelningar, samt för kvinnliga lärare på tre olika skolor. Dessutom visas poängen för referentpopulationen. 9

10 Fysisk arbetsbelastning Mekaniskt och fysiskt index (baserat på enkätsvar): Det mekaniska indexet (påfrestande arbetsställningar och ensidiga rörelser) visade att 68 % av operationssjuksköterskorna låg i högsta belastningskategorin, jämfört med 52 % av undersköterskorna och 41 % av narkossjuksköterskorna. Det fysiska indexet (tunga lyft och fysisk aktivitet) visade omvänt att 61 % av undersköterskorna låg i högsta exponeringskategorin, jämfört med 46 % av narkossjuksköterskorna och 44 % av operationssjuksköterskorna (tabell 1). Tabell 1. Andel personer (%) fördelade i fyra belastningskategorier (I IV), baserat på antalet poäng för mekaniskt index (arbetsställningar och rörelser) och fysiskt index (lyft och fysisk aktivitet) för undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor. I tabellen anges också den genomsnittliga poängsumman för respektive yrkeskategori. Index Kategorier Undersköterskor (n=72) Narkossjuksköterskor (n=7) Operationssjuksköterskor (N=68) Mekaniskt index (poäng) I % 4 % % II % 9 % 4 % III % 46 % 28 % IV % 41 % 68 % Medelvärde, poäng (range) (15-28) 19 (12-27) 21 (15-31) Fysiskt index (poäng) I 7-8 % 3 % 2 % II 9-3 % 9 % 15 % III % 43 % % IV % 46 % 44 % Medelvärde, poäng (range) 15 (-21) 14 (8-21) 13 (8-) Resultat av de tekniska mätningarna: Den fysiska belastningen för operationspersonalen låg generellt på en medelhög nivå, i jämförelse med kvinnor i cirka 25 andra yrken, som undersökts med samma mätmetoder (figur 8-). Arbetsställningarna var mest krävande för operationssjuksköterskorna, som hade mer framåtböjt huvud (gruppens genomsnittliga medianvärde 22º under mätperioden; figur 8) och eleverade armar (genomsnittligt medianvärde 29º; figur 9), jämfört med undersköterskorna och narkossjuksköterskorna. Mätningarna visade också att samtliga grupper lyfte sina armar mer än 53º - 56º) under % av arbetspasset, vilket är mycket jämfört med många andra undersökta yrkesgrupper.

11 11 5 Framåtböjning av huvudet, antal grader - Undersköterskor Narkossköterskor Operationssköterskor Tandläkare I K Lokalvård TO K Plastgradning I K Gummirensning K Minkskinnsortering K Tandläkare Jkp K Tandhygienister III Kuvertöppning K Packning sanitet K Formsprutning termop Bromsmontering K Delikatess Datainmatning postgi Kontors- datorarbete Kycklingberedning DK Op-sköter skor Formsprutning gummi Dagis alla K Fiskberedning Gbg K Parkettstavsortering Lokalvård EO K Anestesisköterskor Nummerupplysning K Parkettstavsortering Undersköterskor op Datainmatning postgi Utgångskassa Rast K Flygledning K Dörrmontering bilar Parkettstavsortering FlygS K Traversarbete K ARBETE Figur 8. Huvudets framåtböjning i förhållande till lodlinjen, hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen. Framåtförning av höger arm, antal grader 5 Undersköterskor Narkossköterskor Flygledning K FlygS K Parkettstavsorter ing Plastgradning I K Delikatess Rast K Parkettstav sor tering Utgångskassa Op- sköterskor Lokalvård TO K Frisörer NO K Gummirensning K Dörrmontering bilar Tandläkare Jkp K Kycklingberedning DK Packning sanitet K Anestesisköterskor Parkettstavsortering Traversarbete K Bromsmontering K Lokalvård EO K Dagis alla K Kontors- datorarbete Tandhygienister III Undersköterskor op Formsprutning gummi Sjuksköterskor ortop Fiskberedning Gbg K Formsprutning termop Operationssköterskor CI95_P CI95_M UARP5_M ARBETE Figur 9. Elevation (dvs. framåtförning; antal grader) av höger överarm hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen. Undersköterskorna hade generellt högre rörelsehastigheter, för både huvud, armar och händer, jämfört med de andra två grupperna (se exempel i figur ). 11

12 12 Rörelsehastighet höger arm (grader per sekund) Operationssköterskor Fiskberedning Gbg K Packning sanitet K Dörrmontering bilar Lokalvård TO K Lokalvård EO K Delikatess Formsprutning gummi Bromsmontering K Formsprutning termop Frisörer NO K Parkettstavsortering Plastgradning I K Utgångskassa Parkettstavsortering Undersköterskor op Sjuksköterskor ortop Traversarbete K Dagis alla K Gummirensning K Op- sköterskor Anestesisköterskor Tandhygienister III Rast K Kontors- datorarbete Parkettstavsortering Tandläkare Jkp K Flygledning K Narkossköterskor FlygS K Undersköterskor ARBETE Figur. Rörelsehastighet för höger arm (antal grader per sekund) hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen. Den genomsnittliga muskulära belastningen i underarmen var relativt låg för alla tre grupperna, jämfört med kvinnor i andra yrken. Alla grupperna hade också relativt hög andel vila i skuldermuskulaturen (-18 % av tiden), vilket tyder på god möjlighet till återhämtning mellan ansträngande moment. Muskelbelastningen för undersköterskorna var något högre jämfört med de andra två grupperna.. 12

13 13 Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna Personalen i Halmstad (totalt 89 personer) fick besvara ett antal öppna frågor i samband med intervjun. Nedan presenteras undersökningsdeltagarnas spontana svar. Antalet positiva kommentarer var ungefär dubbelt så högt som de negativa. Mer än hälften av personalen angav stress, underbemanning och för hög arbetsbelastning som negativa faktorer i arbetet, vilket är en hög andel i jämförelse med de övriga operationsavdelningarna. De vanligaste svaren står överst för varje fråga. Vad är positivt med ditt arbete? (alla) Arbetskamraterna, team arbetet, bra sammanhållning Utvecklande, spännande, intressant arbete Patientkontakt, man hjälper människor, en patient åt gången Stor variation, omväxling, många olika arbetsuppgifter Självständigt, frihet under ansvar Roligt arbete Trivs Vad är negativt med ditt arbete? (alla) Stress, högt tempo, tidspress Ergonomiska faktorer För stor arbetsplats Brister i organisationen, planeringen, rutinerna Buller/högt ljud från människor och apparater Underbemanning Ledningen, osynlig chef Kan du säga vilka arbetsmoment som är mest belastande för din kropp i ditt arbete? Undersköterskor: Lyft, förflyttning och uppläggning av patienter Hantering/förflyttning av apparater, staplar, op-bord och sängar Arbete/lyft på förrådet Lyfta galler Narkossjuksköterskor: Lyft och förflyttning av patienter från op-bord till säng och vice versa, vändningar Förflyttning av tröga sängar och tunga operationsbord Statiska, konstiga arbetsställningar Att hålla mask vid sövning av patienter Operationssjuksköterskor: Lyft av tunga galler och instrument Tunga lyft och förflyttning/vändning av patienter Man står snett och håller hakar Man står stilla länge, långa operationer Obekväma arbetsställningar under operation Förflyttning av apparater/utrustning Att sitta vriden vid gynekologiska operationer 13

14 14 Förslag till åtgärder Vid intervjun fick personalen också ge förslag till förbättrande åtgärder i arbetsmiljön. Här presenteras de (spontana) svar som förekom med högst frekvens (vanligaste svaren står överst). Vad bör man göra för att förbättra arbetsmiljön? Ergonomi Öka medvetenheten, tänka på sin egen arbetsställning och lyftteknik. Be om hjälp vid lyften, att hjälpas åt. Använda befintliga hjälpmedel. Det behövs bättre lyfthjälpmedel, speciellt till tunga patienter. Bättre lyftteknik vid lyft av galler. Liftar i taket för att hissa upp patientens ben. Bättre ergonomi, kontakta sjukgymnast för bättre ergonomi, ha en ergonomiansvarig i personalen Införskaffa höj- och sänkbara bord, så att man kan anpassa arbetshöjderna. Tung teknisk utrustning, den skulle vara mer lättstyrd och inte ha så mycket på varje stapel. Bättre britsar, bättre hjul. Tunga dörrar (de som inte har automatöppning) införskaffa nya Bättre golv, bättre skor Använda självhållande hakar, det behövs fler varianter Organisation/ledning Tätare bemanning, mer personal, lägre tempo, mer tid, mindre komprimerat program. Bättre planering av verksamheten och operationerna. Åtgärder från ledningen för att minska stressen Det behövs kvalitetssäkringsarbete, bättre rutiner och struktur En mindre organisation vore bättre Bättre kommunikation, t ex mellan sektionerna Lyssna mer Lokaler Större utrymmen Förråd Förrådet måste göras bättre: Det är trångt, se över rutiner, det behövs bättre avlastning vid uppackning, ökad bemanning, förrådet borde ligga i nära anslutning till op-rummet 14

15 15 DISKUSSION Hälsotillstånd i muskler och leder Det sammanlagda resultatet för alla operationsavdelningarna visade att undersköterskorna, narkossjuksköterskorna och operationssjuksköterskorna hade en medelhög frekvens av diagnoser i nacke/axel, jämfört med kvinnor i andra yrken (3). Undersköterskorna hade däremot en hög frekvens av diagnoser i armbåge/hand, jämfört med andra yrkesgrupper. Detta kan bero på vissa handintensiva arbetsmoment, så som att öppna sterila förpackningar och att lyfta tungt (galler, mm.). Trots att personalen i Halmstad rapporterade en hög arbetsbelastning, var förekomsten av smärta och besvär från rörelseorganen samma eller något lägre i jämförelse med de övriga operationsavdelningarna. Särskilt narkossjuksköterskorna hade generellt en låg förekomst av besvär från rörelseorganen. Undersköterskorna i Halmstad hade mindre problem från armbåge/hand jämfört med kollegorna på de andra sjukhusen. Diagnoser i armbåge/hand var även ovanliga för de andra yrkeskategorierna i Halmstad. Psykosocial arbetsmiljö Arbetet på operationsavdelningen i Halmstad innehöll många positiva faktorer. En majoritet av personalen tyckte att arbetet var intressant, utvecklande, och omväxlande. Arbetskamraterna och teamarbetet upplevdes också positivt. En stor andel rapporterade dock att stress och tidsbrist var negativa faktorer i arbetet, och flera ansåg att bemanningen var för låg. Så mycket som 82 % av personalen rapporterade höga krav i arbetet, vilket var högre än genomsnittet för de övriga operationsavdelningarna. Fysisk arbetsbelastning De tekniska mätningarna visade att operationspersonalen generellt hade en medelhög fysisk belastning, i jämförelse med kvinnor i en lång rad andra yrken. Operationspersonal har ett fysiskt varierande arbete. Arbetets karaktär medför en del väntan mellan (och under) operationerna, vilket är positivt och ger möjlighet till återhämtning. Dessa viloperioder varvas uppenbart med många tunga moment, vilket framkom i de mekaniska och fysiska indexen, samt beskrevs i svaren på de öppna intervjufrågorna. De mest ansträngande momenten är lyft och förflyttning av patienter, lyft av tung utrustning (galler m.m.), samt transporter av apparater, sängar och operationsbord. Sådana kortvariga höga belastningar syns inte alltid i resultaten av de tekniska mätningarna, eftersom dessa registrerar den genomsnittliga belastningen för mätpersonerna under arbetsdagen. Operationssjuksköterskorna hade de mest ansträngande arbetsställningarna, speciellt för armar och nacke, vilket även framkom vid de tekniska mätningarna. Trots detta hade gruppen som helhet (alla sjukhusen) en relativt låg frekvens av rapporterade besvär och diagnoser. Förslag till åtgärder Personalen lämnade en lång rad förslag till förbättringar av arbetsmiljön. De flesta förslagen berörde ergonomiska förhållanden, och individernas egen arbetsteknik. Många tyckte att det borde vara större fokus på ergonomiska faktorer i arbetet. Det framkom också önskemål och förslag till åtgärder för att minska stressen och arbetsbelastningen, i form av ökad bemanning, bättre planering eller mindre komprimerat operationsprogram. 15

16 16 REFERENSER 1. Kuorinka i, Jonssson B, Vinterberg H, Biering-Sörensen F, Andersson G, Jörgensen K. Standardised Nordic questionnaires for the analyses of musculoskeletal symptoms. Appl Ergon 1987; 18, Ohlsson K, Attewell RG, Johnsson B, Ahlm A. An assessment of neck and upper extremity disorders by questionnaire and clinical examination. Ergonomics 1994;37: Nordander C, Ohlsson K, Åkesson I, Arvidsson I, Balogh I, Hansson G-Å, Strömberg U, Rittner R, Skerfving S. Risk of musculoskeletal disorders among females and males in repetitive/constrained work. Ergonomics 9;52(): Balogh I, Ǿrbaek P, Winkel J, Nordander C, Ohlsson K, Andersen J-E, Malmö Shoulder Neck Study Group. Questionnaire-based mechanical exposure indices for large population studies reliability, internal consistency and predictive validity. Scand J Work Environ Health 1;27: Karasek R, Brisson C, Kawakami N, Houtman I, Bongers P, Amick B. The Job Content Questionnaire (JCQ): an instrument for internationally comparative assessments of psychosocial job characteristics. J Occup Health Psychol 1998;3: Carlsson F., Karlson B., Ørbæk P., Österberg K., Östergren P-O. Prevalence of annoyance attributed to electrical equipment and smells in a Swedish population, and relationship with subjective health and daily functioning. Public Health 5; 119, Kristensen TS, Hannerz H, Hogh A, Borg V. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire--a tool for the assessment and improvement of the psychosocial work environment. Scand J Work Environ Health 5;31: Arvidsson I, Arvidsson M, Axmon A, Hansson G-Å, Skerfving S. Musculoskeletal disorders among female and male air traffic controllers performing identical and demanding computer work. Ergonomics 6. Vol 49:11: Maslach C, Jackson S. MBI Maslach Burnout Inventory ("Human Services Survey"). Research Edition. Manual. Palo Alto CA: Consulting Psychologists Press; Hansson G-Å, Arvidsson I, Ohlsson K, Nordander C,Mathiassen SE, Skerfving S. Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part II: Inclinometry of head, upper back, neck and upper arms. J Electromyogr Kinesiol 6;16: Åkesson I, Hansson G-Å, Balogh I, Moritz U, Skerfving S. Quantifying work load in neck, shoulders and wrists in female dentists. Int Arch Occup Environ Health 1997:69: Hansson G-Å, Balogh I, Ohlsson K, Skerfving S. Measurements of wrist and forearm positions and movements: effect of, and compensation for, goniometer crosstalk. J Electromyogr Kinesiol 4;14:

17 17 Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från baselineundersökning på operationsavdelningen, Halmstads Lasarett SAMMANFATTNING Den fysiska arbetsbelastningen, psykosociala arbetsmiljön och hälsotillståndet i muskler och leder har undersökts hos undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor på operationsavdelningen på Länssjukhuset i Halmstad. Denna undersökning utgör basen i ett större långsiktigt (prospektivt) projekt som omfattar operationspersonal på fyra medelstora sjukhus i södra sjukvårdsregionen. Vi kommer senare att göra uppföljningar med enkät till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, m m. Syftet är att skapa kunskaper som kan användas för förebyggande åtgärder. Undersökningsdeltagarna i Halmstad bestod av 76 kvinnor (15 undersköterskor, 26 narkossjuksköterskor och 35 operationssjuksköterskor). Deltagarna intervjuades om muskel- och ledbesvär, samt om vilka arbetsmoment som de ansåg vara mest belastande för kroppen. Samtliga deltog i kliniska undersökningar av nacke, axlar, armar och händer. Den fysiska arbetsbelastningen registrerades med tekniska mätningar av arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet hos sammanlagt 12 personer i varje yrkesgrupp, med deltagare från Halmstad och från de andra operationsavdelningarna. Frågor om fysiska och psykosociala arbetsförhållanden besvarades med enkät. Undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor (personal från alla sjukhusen sammanslaget) låg på en medelhög nivå med avseende på diagnoser i nacke/axlar, jämfört med kvinnor i ett -tal olika yrken som har undersökts med samma metod. Personalen i Halmstad hade samma eller något lägre förekomst av besvär från rörelseorganen, jämfört med kollegorna på övriga sjukhus. Andelen personer med armbåge/hand diagnos var lägre i Halmstad. Narkossjuksköterskorna i Halmstad hade generellt en låg förekomst av besvär från rörelseorganen. En majoritet av personalen i Halmstad tyckte att arbetet var intressant, utvecklande och omväxlande. Enkätundersökningen av den psykosociala arbetsmiljön visade dock att 82% rapporterade höga krav i arbetet, vilket är en högre andel än genomsnittet för de övriga operationsavdelningarna. Mer än hälften av personalen angav också att stress, tidsbrist och hög arbetsbelastning var negativa faktorer i arbetet. Mätningarna av den fysiska arbetsbelastningen visade generellt medelhöga värden för operationspersonalen, jämfört med andra yrkesgrupper som undersökts med samma metoder. Arbetsställningarna var mest krävande för operationssjuksköterskorna, medan undersköterskorna hade högst rörelsehastigheter. Det förekom höga toppbelastningar för armarnas elevation för alla tre grupperna, under minst % av dagen. Vid intervjuerna och via enkätsvar framkom att det förekom flera tunga och belastande moment, t ex lyft/förflyttning av patienter och krävande arbetsställningar vid operationerna. Personalens förslag till förbättringar av arbetsmiljön berörde ergonomiska faktorer i arbetet, samt åtgärder för att minska stress och hög arbetsbelastning. Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne LUND Tel Fax E-post amm@med.lu.se Internet: 17