Utvärdering beläggningsmaterial för lagning av högtrafikerade vägar. Trafikverket, Skanska Asfalt & Betong AB och Stirling Lloyd

Transkript

1 Utvärdering beläggningsmaterial för lagning av högtrafikerade vägar Trafikverket, Skanska Asfalt & Betong AB och Stirling Lloyd

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING UTFÖRANDE STIRLING LLOYD UTBILDING GENOMFÖRANDE RESULTAT SPRICKLAGNING POTTHÅLSLAGNING SUMMERING... 4

3 1 Inledning Projektet syftar till att utvärdera alternativa lagningsprodukter för högtrafikerade belagda vägar. De produkter som utvärderas kommer sedan att jämföras med de alternativ som traditionellt används inom drift och underhåll. Testerna har genomförts på vägar med ÅTD mellan och inom driftområde Trollhättan. Lagningarna genomfördes under sommaren och hösten 2010 med efterföljande utvärdering under våren Projektet är avgränsat till att endast utvärdera lagning av potthål och sprickor. 1

4 2 Utförande Följande kapitel beskriver utförandet av projektet. 2.1 Stirling Lloyd De produkter som används i detta projekt kommer från det brittiska företaget Stirling Lloyd. Företaget tillhör landets ledande tillverkare av tätskikt och skyddssystem för bygg- och anläggningsbranschen. Sedan starten 1970 har man skaffat sig spetskompetens inom bland annat tätskikt för broar, övergångskonstruktioner, ytskikt på parkeringsdäck, vägunderhåll och friktionsytor. 2.2 Utbilding I samband med uppstarten av projekten bjöds representanter från Stirling Lloyd in för en demonstration och utbildning. Vid detta tillfälle deltog vägarbetare och arbetsledning hos Skanska. Fokus låg då på de produkter de har i sitt produktsortiment Highway Maintenance Solutions I detta ingår bland annat produkter för potthålslagning, spricklagning, friktionsytor, vägmarkering. Demonstration i Grunnebo Genomförande Efter utförd demonstration beslutades att projektet skulle testa och utvärdera produkterna Pot Hole för potthålslagning samt Crack Infill avsedd för spricklagning. På grund av problem med tillverkningen skedde leverans av produkterna först i december Detta gjorde att de första lagningarna genomfördes först under sommaren Därefter fick utförda lagningar 2

5 ligga under vintern 2010/2011 för att sedan utvärderas under våren Bilagt till rapporten finns guider kring användandet av de båda produkterna. 3 Resultat Följande kapitel beskriver de resultat som framkom under projekt 3.1 Spricklagning Spricklagning genomfördes på flera olika platser. Bland annat i Hedeängsrondellen på väg 2015 i Trollhättan och på väg 44 mellan Trollhättan och Grästorp. Vid återbesöket på våren 2010 var samtliga lagningar intakta. Det fanns inga synliga tecken på att lagningarna var skadade eller på väg att ge med sig. Väg 2015 lagning Väg 2015 återbesök Potthålslagning Under projektet genomfördes lagningar bland annat på väg 44 mellan Trollhättan och Uddevalla, väg 45 Trollhättan Lödöse och väg 44 Trollhättan Grästorp. Resultatet vid för de olika platserna varierade stort. Där skicket på befintligt asfaltsbeläggningen var bra så klarade sig lagningarna bra. På de ställen där man redan vid lagningstillfället såg tendenser till 3

6 stensläpp och andra defekter, hade inte lagningarna klarat sig. Som exempel kan nämnas de lagningar som genomfördes på E45 vid Lödöse (se bilder nedan). Vid återbesök ca 3 månader efteråt såg allt bra ut men vid återbesök efter vintern hade hela lagningen gett sig. Väg E45 lagning Väg E45 Återbesök Summering Sammanfattningsvis kan man börja med att konstatera att produkterna som testades höll en bra kvalité. När lagningsmassan härdat blev den otroligt hård. Jämfört med traditionella metoder som oljegrus och snabellagningar så håller lagningar med dessa produkter högre kvalitet. En nackdel med produkterna från Stirling Lloyd är att det tar en stund innan lagningsmassan härdar. Beroende på utetemperaturen varierade detta alltifrån 5-20 minuter. Detta medför att de krävs mer omfattande TA-lösningar i jämförelse med traditionella metoder. Ju större TAlösning desto mer personal krävs det för att genomföra lagningarna. Den långa härdningstiden innebär även att kapaciteten blir låg. Sammantaget gör det att varje lagning blir dyr då det kräver mycket resurser samt att kapaciteten är låg. Detta kan jämföras med lagningar som utförs av en snabelbil där det endast krävs en förare av fordonet samt att den ofta är utrustad med TMA och därmed blir sitt eget skyddsfordon. Ur arbetsmiljösynpunkt borde det vara eftersträvansvärt att vid vägunderhåll undvika eller minimera tiden som personal befinner sig på vägen. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns fördelar med testade produkter, bland annat vad gäller kvalitet. Dock blir nedsidorna avseende tid, resursåtgång och arbetsmiljö för stora för att det skall överväga. 4