2. Bakgrund. Lokalförsörjningsplan för bildningsförvaltningen. Fastställd i december Örnsköldsviks kommun Nygatan ÖRNSKÖLDSVIK

Transkript

1 Lokalförsörjningsplan för bildningsförvaltningen Fastställd i december 2014 Lokalförsörjningsplan Projektet Skollokaler i centrala stan har i höst haft uppdraget att ta fram förslag till en lokalförsörjningsplan för de närmaste fem åren, med en bedömning av lokalbehov som i möjligaste mån sträcker sig betydligt längre fram. Planen ska ta hänsyn till barn- och elevutvecklingen och lokalernas samnyttjande. I uppdraget ingick att lägga fram ett underlag för en lokalförsörjningsplan med beskrivna alternativ för berörda skolverksamheter och en bakgrundsdokumentation till detta. 1. Inledning De dokument som utgör underlag för denna lokalförsörjningsplan beskrivs längst ner. Underlagen är framtagna av en särskilt tillsatt projektgrupp som arbetat i augusti december Lokalförsörjningsplanen är efter att ha behandlats i projektets styrgrupp beslutad av bildningsnämnden vid dess möte den 16 december Kommunens fastighetsstrategier Lokalförsörjningsplanen ska läsas mot bakgrund av kommunens övergripande fastighetsstrategier som beslutades av kommunfullmäktige De viktigaste är: Prioritera användandet av egna lokaler framför extern förhyrning Optimera lokalanvändandet i syfte att för var tid inte använda större yta än gällande behov och ständigt sträva efter att minska kostnaden per ytenhet Göra strategiska avyttringar och förvärv som över tid skall vara i ekonomisk balans Optimera verksamhetsnyttan 2. Bakgrund Arbetet med att ta fram Lokalförsörjningsplan kan ses som en fortsättning på den lokalförsörjningsplan som påbörjades år 2001 och som resulterade i rapport Fastighetsutredningen Den lokalförsörjningsplanen var inte heltäckande då den inte innefattade gymnasieskolan, vuxenutbildningen och särskolan. Ambitionen var att dessa skulle genomlysas vid ett senare tillfälle. Mot den bakgrunden kan föreliggande rapport ses som den tänkta genomlysningen. Behovet att nu ta fram en lokalförsörjningsplan beror i övrigt till stor del på att lokalbehovet inom förskolan och grundskolan blivit mer eller mindre akut inom vissa delar av kommunen. Örnsköldsviks kommun Nygatan ÖRNSKÖLDSVIK vx

2 2 / 9 Kommunen förvaltar över m 2 (BTA 1 ) varav bildningsförvaltningen nyttjar drygt 43 procent av ytan. I kommunens budget utgör lokalkostnaderna 10 procent av den totala budgeten. För bildningsförvaltningen utgör motsvarande kostnader 14 procent av total budget. 3. Avgränsning kring barn- och elevutveckling Konsekvenser av eventuella förändringar rörande flykting- och asylmottagning och politiska beslut rörande mindre grupper i förskolan eller grundskolan har inte analyserats eller beaktats i denna lokalförsörjningsplan. 4. Pågående lokalsatsningar Våren 2014 påbörjades den näst sista etappen av S 3 B-projektet vars syfte är att effektivisera lokalnyttjandet och anpassa skolorna till en modern syn på lärande och god arbetsmiljö. Det är ett skolutvecklingsprojekt som startade år 2001 som en fortsättning av den stora skolsatsning som gjordes inför höstterminen 1993 med innebörden att bland annat inom varje skolupptagningsområde skapa en skola med verksamhet från 1-16 år. Denna innebar många och stora ny-, till- och ombyggnader. Det var fyra skolor som inte helt eller delvis moderniserades i den skolsatsningen. Det var Själevadskolan, Bjästaskolan, Bredbynskolan och Björnaskolan därav namnet S 3 B. Projektet startades med en etapp på Björnaskolan år 2002 och fortsatte med Bjästaskolan (2006) och Själevadskolan (2010). Under innevarande år har arbetet med anpassa Bredbynskolans lokaler startat. Därefter återstår de sista etapperna vid Björnaskolan. 5. Tidigare lokalförsörjningsplan År 2003 fastlades motsvarigheten till en lokalförsörjningsplan för dåvarande Barnoch Utbildningsförvaltningen. Arbetet påbörjades år 2001 och resulterade i rapporten Fastighetsutredningen 2003 en satsning på pedagogisk verksamhet. Den lokalförsörjningsplanen var inte heltäckande då den exkluderade gymnasieskolan, vuxenutbildningen och särskolan. Ambitionen var att dessa skulle genomlysas vid ett senare tillfälle. Rapporten påbörjades i ett läge när antalet barn och elever kraftigt minskade. Samtidigt försämrades den kommunala ekonomin, med ökande budgetunderskott och ett åldrande fastighetsbestånd. Lokalkostnader eskalerade beroende på ökade energipriser och stora underhållskostnader. Målet med planen var att minska fastighetskostnaderna för att möjliggöra satsning på den pedagogiska verksamheten. Resultat av lokalförsörjningsplanen blev bland annat en lokaleffektivisering och ett ökat samnyttjande av lokaler. Sedan arbetet startades år 2001 har ungefär m 2 lokalyta minskats vilket motsvarar en minskning på 12,5 procent. Detta har uppnåtts genom att 39 enheter lagts ner, 5 paviljonger sagts upp, byggnader rivits och uthyrning till externa verksamheter ökat. Under perioden har även stora satsningar gjort på att anpassa befintliga lokaler till ändrad verksamhet. Nybyggnation har gjorts bland annat vid Bjästaskolan, Själevadskolan, Parkskolan och Ängetskolan. Gymnasiesärskolan och grundsärskolan har fått nya 1 BTA = BruttoTotal Area, som är fastställd enligt Svensk Standard SS :2009.

3 3 / 9 lokaler. Drygt 300 miljoner kronor har satsats under perioden och 75 procent av skolans och förskolans enheter har anpassats till förändrad eller utökad verksamhet. Under de dryga tio år som gått sedan förra lokalförsörjningsplanen har läget förändrats. Det gäller både elevutvecklingen och fastighetsbeståndet. Antalet elever har sedan ett par år tillbaka börjat öka, särskilt i och kring centralorten. Fastighetskostnaderna har minskat, inte enbart beroende på minskat fastighetsbestånd. Stora satsningar har gjorts för att förbättra byggnadernas tekniska status, exempelvis byte av energissysten, fönster och tak. Ovanstående bakgrund ger också vid handen det kloka i att ta fram en ny lokalförsörjningsplan, där gymnasieskolan, vuxenutbildningen och grundsärskolan ingår. 6. Övergripande bedömningar 6.0 Allmänt Flertalet av bildningsförvaltningens lokaler samnyttjas av flera verksamheter varför bedömningen måste göras ur ett övergripande förvaltningsperspektiv. Det gäller de olika verksamheternas behov, kvalitetsaspekter, samordningsvinster, ekonomiska förutsättningar och mycket annat och där väga in viktiga långsiktiga strategiska aspekter. Hur framtidens lokalbehov ska lösas behöver bedömas från fall till fall. Lösningarna är beroende av lokalernas utformning och förutsättningar och verksamhetens omfattning. Vidare behöver ställning tas till eventuella tillkommande eller avgående lokalbehov, till exempel asylmottagning och befolkningsförflyttningar. 6.1 Förskolan Förskolan bedöms ha behov av att utöka verksamhetsytan inom främst centralorten. Det är då önskvärt att prioritera utökningen av lokaler utifrån var behoven är störst, men också utifrån möjligheten att skapa ett gummiband i centrum för omgivande orter. 6.2 Grundskolan Efter tio år av sjunkande elevantal har antalet åter börjat öka. Det gäller främst vid skolor inom centralorten och dess närhet. Ökningarna är måttliga men leder i flera fall till ett ökat behov av lokaler. Under åren med vikande elevantal har överytorna nyttats framför allt av förskolan. När nu behovet samtidigt ökar av förskoleplatser och klassrum uppstår en brist på lokaler. 6.3 Fritidshemmen Behovet av lokaler ökar på ett motsvarande sätt inom fritidshemmens verksamhet. Lokalerna samnyttjas, men då verksamheten ökat påtagligt 2, behöver i flera fall verksamhetsspecifika ytor tillskapas. Nya allmänna råd och förändrade elevgrupper med fler äldre fritidselever ställer också nya krav på lokalerna. 2 Se statistiken över fritidshemmens beläggning i bakgrundsbeskrivningen.

4 4 / Gymnasieskolan Förutsättningarna för gymnasieskolan har under de senaste sex åren förändrats. Det beror bland annat på att elevernas val av program har förändrats och att antalet elever minskat med 23 procent. Yrkesprogrammen har påverkats mest av förändringen. Med anledning av detta och av att utbudet av nationella program förändrats på det regionala planet behövs en mer långsiktig plan över det utbildningsutbud kommunen ska erbjuda. Detta för att kunna tillhandahållas ändamålsenliga och anpassade skollokaler, enligt de budgetdirektiven som förvaltningen fått från bildningsnämnden för Formellt sett har förvaltningen en gymnasieskola med verksamheten fördelad på flera enheter. De två största enheterna är Nolaskolan och Parkskolan. Till ytan är Parkskolan nästan dubbelt så stor som Nolaskolan, medan i dagsläget Nolaskolan har betydligt fler elever. Tidigare rådde ett omvänt förhållande dvs. tidigare hade Parkskolan fler elever än Nolaskolan. Det beror bland annat på att flera program koncentrerats till Nolaskolan, men även beroende på färre sökande till yrkesprogrammen. Förändringar av programutbud vid respektive skola har gjorts för att uppnå samordningsvinster, men var också ett politiskt beslut om att respektera elevers förstahandsval. Den nuvarande situationen har lett till stigande kostnader, bland annat på grund av fördelningen av program mellan skolorna och det minskande antalet elever. Av ett flertal skäl är det därför önskvärt att samla de två enheterna till en gemensam. Det är också det uppdrag som bildningsförvaltningen fått från bildningsnämnden att lösa under de närmaste åren. Avsaknaden av tomtmark vid Nolaskolan gör det inte möjligt att flytta Parkskolans verksamhet till Nolaskolan. Däremot finns möjlighet att samla verksamheten till Parkskolans område och dess närhet. Det bedöms inte vara ekonomiskt genomförbart att flytta gymnasieskolans verksamhet till en helt ny plats. Det beror på att kommunen har stora investeringsbehov inför framtiden och måste prioritera flera olika verksamheter, allt från förskola till äldreomsorg.däremot är förvaltningens bedömning utifrån ovanstående samt den politiska viljan att ändamålsenliga lokaler inom Park-området kan skapas och att erforderliga medel kan tillskjutas

5 5 / 9 7. Lokalförsörjningsplanen 7.1 Förskolan Det är önskvärt att i samband med utökningarna för förskolan väga in och ta hänsyn behovet att avveckla de mindre och externt förhyrda förskolorna Lingbo 1, Lingbo 2 och Ripan och den förhyrda paviljongen Ängen vid Ängetskolan. Vid dessa fyra enheter är det som mest cirka 100 placerade barn fördelade på sju grupper. Sett ur förskolans perspektiv ej sammanvägt med övriga verksamheters behov bör de olika områdena delprojekten prioriteras i nedanstående ordning. Några alternativ beskrivs inte. En större dimensionering av etapp1 kan medföra en tidigare avveckling av dyrbara kortsiktiga lösningar. Innebär också en buffert om födelsetalen och asylmottagningen skulle öka ytterligare. Kan ge viss avlastningseffekt även i Högland/Gullänget när etapp 1 är genomförd. Etapp 1 påbörjas snarast. Beslut om etappindelning. Etapp 1: Förskolelokalerna i centralorten utökas. Etapp 2: Förskolelokalerna i området Högland/Gullänget utökas genom att tillskapa förskoleavdelningar och eventuellt utöka verksamheten vid Skärpeskolan. Etapp 3: År 2017 tas ställning till om förskoleverksamheten ska utökas inom Domsjöområdet. Avgörande för beslutet är hur befolkningsutvecklingen och efterfrågan utvecklas inom området 7.2 Grundsärskolan Ur verksamhetssynpunkt är det önskvärt att ha en samlad grundsärskola som är lokaliserad till en enhet. Det ökar resursnyttjandet och underlättar verksamhetens bedrivande. För närvarande är grundsärskolan lokaliserad till två skolenheter nämligen på Ängetskolan och Skärpeskolan. Grundsärskoleverksamheten vid Skärpeskolan flyttas till Ängetskolan. Förslaget innebär att lokaler vid Skärpeskolan friställs. Lokalerna kan nyttjas till att utöka antalet årskurser inom grundskolan eller nyttjas till förskoleverksamhet. Det innebär också att ytterligare lokaler måste tillskapas vid Ängetskolan, med åtföljande verksamhetsanpassningar. 7.3 Centralorten

6 6 / Gymnasieskolan Förvaltningsledningen har i budgetdirektiven från bildningsnämnden för 2014 fått i uppdrag att göra En översyn ska göras om gymnasieskolans behov av samordning och lokaldimensionering. En samlad gymnasieskola ska utredas. I uppdrag ges också att ta fram en vision för den samlade gymnasieskolan, se över programutbudet och att se över möjlig samverkan med vuxenutbildningen Vuxenutbildningen En central placering för vuxenutbildningen ska utredas Sörliden-/Örnsköldområdet De två skolorna är intimt förknippade med varandra beroende på att Örnsköldskolan tillhör Sörlidenskolans elevupptagningsområde när det gäller äldre årskurser. Sörlidenskolan Skolan nyttjas till förskola och F-6. Verksamheten inom årskurs 7-9 utreds för flytt till annan enhet. Kommentar: Beslutet torde ge möjlighet att inrymma verksamheten för också de tre externt förhyrda förskolorna. Örnsköldskolan Skolan nyttjas som tidigare av förskolan och F-6. Det förutsätter att förskolans verksamhet erhåller lokaler enligt beslut om etappindelning i punkt 7.1, så att grundskolan kan växa. 7.4 Upptagningsområden för grundskolan Alne skolupptagningsområde Elevutvecklingen för de kommande fem åren bedöms inte variera nämnvärt från dagen elevantal. Underlaget inför beslut kommer att behöva utredas både gällande både förskolan och grundskolan. Beslutet tillförs därför lokalförsörjningsplanen under våren 2015 efter ett senarelagt beslut i styrgrupp och bildningsnämnd Höglands och Gullängets skolupptagningsområden

7 7 / 9 Höglandskolan Grundskolans lokalsituation löses genom att de får överta de lokaler som förskolan disponerar i huvudbyggnaden. Förskolans lokalbehov löses genom att fler förskoleplatser tillskapas inom Höglandsområdet, enligt ovan beskriven etapp 2, under punkt 7.1. Ängetskolan Skolan nyttjas till grundsärskola och F-9. Förskolans lokalbehov löses genom att fler förskoleplatser tillskapas inom Höglandsområdet, enligt ovan beskriven etapp 2, under punkt 7.1. Grundsärskolan samlas vid Ängetskolan enligt beskrivning ovan, under punkt Grundsunda skolupptagningsområde Inom området finns tillräckligt med lokaler, men dessa är inte bra geografiskt lokaliserade i förhållande till antalet elever och förskolebarn. I Idbyn ökar både förskolan och grundskolan och leda till ett ökat lokalbehov medan Banafjäl och Husum får allt större lokalytor över. Underlaget inför beslut kommer att behöva utredas både gällande både förskolan och grundskolan. Beslutet tillförs därför lokalförsörjningsplanen under våren 2015 efter ett senarelagt beslut i styrgrupp och bildningsnämnd. 7.5 S3B och andra påverkansfaktorer på lokalbehovet Under rubrik 5, Pågående lokalsatsningar, redovisas projektet S3B och det pågående arbetet med att anpassa Bredbynskolan. Planeringen utgår från en dimensionering enligt nuvarande elevupptagningsområde. I detta sammanhang där en lokalförsörjningsplan ska tas fram är det vara viktigt att lyfta fram och belysa andra faktorer som påverkar, eller kan komma att påverka, det framtida lokalbehovet. Det gäller exempelvis Möjlighet att rekrytera kompetent och behörig pedagogisk personal Effekten av de ökade kraven på lärares behörighet Trenden att gå från åldersblandade till åldershomogena grupper Kvalitetsaspekter kopplat till skolor med få elever och förskolor med få barn En likvärdig skola i kommunen Val av organisation exempelvis vad gäller delning av klasser och gruppstorlekar. Exempelvis kan 51 elever på en skolenhet delas upp i 2

8 8 / 9 grupper medan de på en annan enhet delas i 3 grupper. Delningen kan också komma att styras av lokalstorleken, men omvänt gäller att lokalernas utformning kan styras efter önskvärd indelning. För att underlätta personalrekryteringen på främst mindre skolor har möjligheten diskuterats att göra om F-6-skolor till F-3-skolor. Det finns flera fördelar och nackdelar. Förutom att det ökar möjligheten att rekrytera och behålla personal för årskurs 4-6, frigörs lokalytor som till exempel kan nyttjas för förskolan och de yngre skolbarnen. Den kvarvarande enheten medför dock ett minskat lärarlag kring eleverna och en förlorad möjlighet att arbeta sammanhållet F-6. Ett särskilt problem är att rekrytera lärare till mindre enheter, eftersom ett antal tjänster får en låg tjänstgöringsgrad vilket medför att lärare behöver arbeta på flera skolor för en heltidstjänst. Förutom att det är svårare att rekrytera personal till sådana tjänster, blir dessa ofta genomgångstjänster till heltidstjänster förlagda på en enhet, varför det tenderar att bli många lärarbyten. Med anledning av ovanstående bör närmare utredas effekten av att göra om mindre skolor om till enheter med förskola och F-3-verksamhet. Bredbynskolan Det pågår förberedelser för att projektera ombyggnation enligt S3B. Det är en process som följer kommunens rutiner och inte föranleder några kommentarer i detta avsnitt av lokalförsörjningsplanen. Björnaskolan Sedan projektet i Bredbyn slutförts är det dags för den fjärde och sista skolan i byggprojektet S3B, Björnaskolan. 7.6 Målbild En gemensam målbild för bildningsförvaltningens skollokaler bör skapas när lokalförsörjningsplanen beslutats, så att denna kan tillföras planen vid påföljande utvärdering och revidering, efter ett år. 8. Avslutande rekommendationer och kommentarer Utredningen av lokalförsörjningsbehoven har påvisat behovet av planer som sträcker sig bortom 2019, men även behov av att kontinuerligt följa och uppdatera ändrade förutsättningar för verksamheten, till exempel förändrat barn- och elevantal och politiska beslut. Exempelvis kan nämnas att ett beslut om att minska förskolans och grundskolans grupper kan få en mycket stor påverkan på lokalbehovet och kräver en god framförhållning för att kunna realiseras. Rekommendationerna blir att planen följs upp och förlängs årligen, så att den hela tiden behåller en framförhållning på fem år, vilket är i linje med kommunens nya rutiner. Vidare bör arbetet kompletteras med en genomlysning av övriga enheter utanför centralorten och en mer fördjupad analys av Alne- och Grundsundaområdet, varefter bildningsförvaltningens lokalförsörjningsplan kompletteras.

9 9 / 9 Det blir viktigt att följa upp hur arbetet utifrån denna plan lyckas. Det bör därför i uppföljningarna redovisas hur arbetet går och vilka avsteg från planen som behöver göras. Det blir också viktigt att nå en delaktighet kring skollokalerna, inte bara bland skolpersonal utan även gentemot elever och föräldrar. Mot bakgrund av att det föreligger omfattande behov att anpassa bildningsförvaltningens lokaler är det viktigt att ställa dessa i relation till kommunens övriga behov och bedriva ett arbete över förvaltningsgränserna. Det är vidare angeläget att kontinuerligt planera strategiskt, både för att kommunens ska undvika att stå med tomma lokaler, men också för att minimera risken att stå utan nödvändiga lokaler när de behövs. I förlängningen av denna plan har arbete redan påbörjats, för att skapa en övergripande lokalförsörjningsplan för hela kommunen. Allt för att optimera verksamhetsnyttan i kommunens samlade lokalbestånd för hela den kommunala verksamheten. Slutligen påpekas att innevarande rapport bör kompletteras med ett mer fördjupat underlag och en analys med konsekvensbeskrivningar, för att fastställa bland annat dimensionerande lokalbehov utifrån valda alternativ och inriktningar. Detta har inte varit möjligt att göra under de fem veckorna från inriktningsbesluten till färdigställd rapport. Som ett kompletterande direktiv har här förvaltningsledningen den 19 november 2014 tagit beslut om att göra fördjupande studier kring såväl förskolan, grundsärskolan som gymnasieskolan. Bilagor Till denna strategiska plan är följande dokument kopplade, som ska läsas för att förstå planen: * Delrapport LFplan med bilagor daterad som innehåller projektgruppens rapport efter genomförd projekttid. I detta dokument finns följande tre bilagor: 1. Bakgrundsbeskrivning skollokaler daterad som innehåller en bakgrundsbeskrivning kring skolans olika verksamheter. Bedömningarna är gjorda av respektive verksamhetschef och samverkad lokalt inom varje skolverksamhet under tiden oktober december. Ur ett helhetsperspektiv har projektgruppen och förvaltningschefen gjort kompletterande ändringar och tillfört synpunkter från samverkan. 2. Deltagare i lokalförsörjningsprojektet daterad som beskriver deltagandet i lokalförsörjningsprojektet. 3. Rapport om kostnader för en samlad gymnasieskola daterad som ger en summarisk bild av kostnaderna för en ny gymnasieskola. För respektive skolenhet har dessutom alternativ beskrivits och analyserats. Dessa har av projektgruppen bedömts vara av mer informellt slag och därför enbart kommit att hanteras som utredningsmaterial. Alternativen ska vara behandlade i lokal samverkan och därför kända. Arbetsmaterialet har sedan lämnats till styrgruppen för att kunna vara referensmaterial inför beslut. Dokumentet heter Alternativ för skollokaler och är daterat