Lokalresursutredning för bildningsförvaltningens. verksamheter

Transkript

1 2 januari 2019 Lokalresursutredning för bildningsförvaltningens verksamheter Antagen av bildningsnämnden Antagen av: Bildningsnämnden Dokumentägare: Förvaltningschef bildningsförvaltningen Ersätter dokument: Lokalresursutredning för bildningsförvaltningen Dokumentnamn: Lokalresursutredning bildningsförvaltningens verksamheter Dokumentansvarig: Lokalstrateg bildningsförvaltningen Revideras: Årligen Ärendebeteckning: Bin/2018:687 Publiceras: Örnkom Utvärderas: I samband med revidering

2 Förord Denna lokalresursutredning är den sjätte upplagan för bildningsförvaltningens del. Utredningen ska utgöra verktyg för planeringen av framtida behov av lokaler och kommande investeringsbehov inom de verksamheter som bildningsnämnden ansvarar för. Denna plan ska årligen revideras av nämnden, som över tid ska bära sina egna lokalkostnader. Lokalresursutredning ska upprättas av samtliga nämnder och kopplas till arbetet med fleråriga planer och budget. Utredningen är ett underlag som nämnderna överlämnar till kommunstyrelsen. Med en strategisk lokalförsörjning ökar möjligheten att skapa ändamålsenliga bostäder och verksamhetslokaler. Verksamhetsbehovet blir bättre förankrat, alternativa lokallösningar hinner utvärderas och planering, projektering, upphandling, byggnation och evakuering med mera kan genomföras på ett kostnadseffektivt sätt.

3 1. Inledning 1.1 Syfte Syftet med lokalresursutredningen är att ge en bild över behovet av fastigheter och verksamhetslokaler för bildningsförvaltningens verksamheter under den kommande 5 10-årsperioden och utgöra underlag för en planering som i möjligaste mån kan ske i god tid innan behov av nya fastigheter och lokaler uppstår. 1.2 Avgränsning De prognoser som gjorts är raka, och tar således ingen hänsyn till nettoinflyttning och centralisering eller asylverksamhet. Däremot lämnas bilagor kring flyttnetton och en översikt över behovet av förskoleplatser i centrum och i delar av centralorten. 1.3 Politisk referensgrupp för skolfastigheter Bildningsnämnden har en politisk referensgrupp kring skolfastigheter utsedd. Den har deltagit i framtagandet av lokalresursutredningen så att bildningsnämnden som beslutar om lokalresursutredningar fått insyn och delaktighet i hela processen har referensgruppen bestått av Patrik Björklund (m), Erika Howcroft (s), Dan Olsson (c), Marcus Sellgren (s) och Göran Wåhlstedt (v). 1.4 Planeringsunderlag Följande uppgifter och prognoser har använts som planeringsunderlag: Barnuppgifter för 1 januari Kommunens befolkningsprognos , framtagen av Statisticon. Barn- och elevprognoser utifrån dessa uppgifter, fram till och med läsåret 2024/25. Tidigare nämnda översikt över förskoleplatser i centrum och delar av centralorten. Flyttnetton för samtliga skolupptagningsområden i grundskolan för den senaste 13-årsperioden. En summering av nettoinflyttningen för årskullar i förskole- och skolålder, summativ för årskullarna Elevuppgifter för 15 oktober 2018, dvs. de uppgifter kommunen lämnar till SCB.

4 Den genomförda analysen av Skolverkets riktmärken om barngruppers storlek i förskolan. De prognostiskt beräknade förändringarna för grundskolan, från 2011 till En prognos för gymnasieårskullar fram till läsåret 2035/36. Handlingsplan för barngruppers storlek. Avvecklingsplan för paviljonger och andra förhyrningar. En fullständig bilageförteckning lämnas i kapitel Sammanfattning Sammanställning beslutade investeringar Inom bildningsförvaltningen löper följande beslutade investeringar kring lokaler och fastigheter: Verksamhetsområden Objekt Tidsperiod Grundskola och Bredbynskolan fritidshemsverksamhet Förskola Ängsmarkens förskola Grundskola Höglidenskolan Förskola och familjecentral Fröja förskola 2018 Förskola Höglands förskola 7: Grundskola/grundsärskola Ängetskolan Sammanställning behov Bildningsförvaltningen har framtida behov av fastigheter och verksamhetslokaler enligt nedan. Notera att det politiskt pågår diskussion om storleken på planerade förskolor. Beskedet om 8 avdelningar ska därför i nuläget inte ses som ett besked om vilket antal avdelningar en nybyggd förskoleenhet ska få, utan hur många avdelningar som krävs enligt den översikt om behoven som gjorts för respektive område. Åtta avdelningar kan innebära en förskola med åtta avdelningar, eller exempelvis fyra förskolor med två avdelningar. Verksamhetsområden Behov Storlek Tidsperiod Grundskola Björna

5 Förskola Gene förskola 5:1 8 avd ? Förskola Järved 5-6 avd ? Förskola Centrum 8 avd Förskola Bonäset-Bodum 5-6 avd? Idrottshall Centrum Gymnasieskolan Under utredning? 2.2 Prioriteringar av behov Efter den minskning av skollokaler som skedde , med totalt kvm, blev bristen på skollokaler påtaglig från Bristen på detaljplanelagd mark bidrog till att försätta bildningsförvaltningen i en allvarlig bristsituation som fått lösas med tillfälliga åtgärder, dvs. förhyrning av externa lokaler och paviljongmoduler. Dessa tillfälliga lösningar måste arbetas bort för att bättra den kommunala ekonomin, vilket gäller både förskole- och grundskoleverksamheterna. För grundsärskolans del gäller att modernisera lokalerna och utöka lokalutrymmena utifrån den kraftiga elevökning som skett i Gullänget under den senaste tioårsperioden. I den sammanställning som visas ovan är behovet av idrottshall lägst prioriterad och har därför placerats sist i sammanställningen. Ur kommunalt perspektiv är den dock viktig och på sikt kommer även skolan att behöva fler idrottslokaler i centrum, se idrottshallsutredning Kommentarer och analyser om 2018 Denna lokalresursutredning ersätter Lokalresursutredning för bildningsförvaltningen (2028). Den gångna versionen får i backspegeln några uppföljande kommentarer. Underhållsfrågor. Önskemål har framförts att utredningen också ska beskriva underhålls- och renoveringsbehov vid våra skolor. Det ingår emellertid inte i upplägget med en lokalresursutredning, eftersom den ska bilda underlag för kommunens lokalresursplan. Det finns annan planering som beskriver underhåll, som konsult- och serviceförvaltningen ansvarar för och som bildningsförvaltningen får lämna synpunkter på.

6 Mer heltäckande. Det har också framförts önskemål om att lokalresursplaneringen ska vara mer heltäckande och ta upp samtliga lokalförsörjningsbehov vid kommunens skolor. Utredningen är för närvarande en beskrivning av de tydligaste behoven och bristerna. Övriga behov och brister behandlas vid de fortlöpande kvartalsträffarna med konsult- och serviceförvaltningen och hanteras i åtgärdslistor. Rekommendationen är att den rutinen ska fortsätta, eftersom utredningen siktar mot att beskriva långsiktiga behov som tar flera år att komma till rätta med. Övriga behov har en kortare tidshorisont och skulle om de integreras i lokalresursutredningen göra att den till vissa delar blir inaktuell under det år den ska vara operativ. Nyckeltal. Behovet av att beskriva nyckeltal har dryftats vid flera tillfällen. Den kommande lokalresursutredningen innehåller därför ett embryo till en sådan beskrivning, något som får utvecklas under kommande år. Nyckeltalen är samlade i det sista kapitlet förutom redovisningen av antalet enheter, som ligger under respektive verksamhets kapitel. Nyckeltalen ligger i det sista kapitlet eftersom de utgör ett underlag för utredningen på samma sätt som prognos- och statistikbilagorna. Behov av förskoleavdelningar. Det har framförts att utredningen bör innehålla en skattning kring behovet av antal förskoleavdelningar. Utredningen innehåller därför en bilaga som utgör en översikt av behoven i centrum och centralorten, där nya förskolor planeras byggas. Under framtagandets gång kom också bildningsnämnden att fatta beslut om kommungenomsnitt för barnantal vid våra förskolor, så att bildningsförvaltningen kan förhålla sig till Skolverkets riktmärken för förskolegruppers storlek. Det går därför sedan 2018 att bättre beskriva hur stort behovet av förskoleavdelningar är. Paviljonger. Det har också diskuterats i vilken mån behovet av paviljongmoduler ska ingå i lokalresursutredningen. Det som därvidlag framkommit är att åtgärder av den typen för det mesta sker med mycket kort framförhållning. Av de tre paviljongetableringar som pågick vid utvärderingen hösten 2018 var ingen känd när LRU BF togs fram. Uppdatering. Lokalresursutredningen behandlas vid årets fyra kvartalsträffar med fastighetsstrateg och konsult- och serviceförvaltning. Den blir då föremål för justeringar. Vissa beslut i förvaltningsledningen kan också medföra justeringar. Det finns för närvarande inget system för hur dessa

7 justeringar ska hanteras. Det blir därför viktigt att under det kommande året utforma något system för hur justeringar ska behandlas och dokumenteras, så att det klart framgår vad som ändras i det fastställda lokalresursutredningsdokumentet. Exempel ur LRU BF (2028) som blivit felaktiga under året: * Sörlidenskolan behöver anpassas för att åter inrymma förskoleverksamhet. Under våren 2018 beslutades att istället flytta Örnsköldskolans 4-6 till frigjorda lokaler. * Etapp 4: Ny förskola i centrum, 8 avd. Detaljplaneläggning ska påbörjas. Etappen fick en tjuvstart genom att lokaler vid Fröjastigen blev lediga och kunde lokalanpassas till förskoleverksamhet. Detta var inte fallet ens när lokalresursutredningen beslutades i nämnden i mars Verksamhetsspecifika behov inledning I kommande kapitel sker en uppräkning verksamhetvis. Något som ska tilläggas beträffande nästan alla större åtgärder är att de kräver förändrade trafiklösningar. Vissa delar kan ske inom fastigheten, men till sin huvudsakliga omfattning ligger åtgärderna utanför tomtmarken. Detta kräver att trafikåtgärder planläggs parallellt med byggprojekten eller inlemmas i byggprojekten. I denna redogörelse har de lämnats utanför beskrivningen enbart för att de i den kommunala handläggningen för närvarande inte innefattas i byggprojekten. 4.1 Åtgärder som förvaltningen kan göra utöver nyanskaffning av verksamhetslokaler Här beskrivs bildningsförvaltningens idéer om hur verksamheterna bäst optimerar och löser den uttalade lokalbrist som föreligger, förutom nyanskaffning av lokaler. Här beskrivs också åtgärder för verksamheter där det trots allt föreligger ett överskott av lokalytor. En övergripande åtgärd som håller på att genomföras är en kapacitetsbedömning av verksamheternas lokaler. Denna har börjat med

8 förskolans lokaler, där lokalbehoven upplevts som allra störst och det också finns en riktlinje att mäta emot. 35 förskoleenheter har bedömts. Se slutrapporten i bilaga 4. Hösten 2018 påbörjades motsvarande bedömning av grundskolans och fritidshemmens lokaler, med målsättningen att den ska resultera i en slutrapport till bildningsnämnden senast i juni Det finns flera organisationsförändringar som kan leda till optimering av skolans lokaler. För närvarande gäller följande: * Idbynskolans åk 6 har förts till Husumskolan där det finns lokaler över. Detta skedde inför innevarande läsår, då Idbynskolan ställdes om till F-5- skola med fritidshem och förskoleverksamhet. * Lokaler kommer att frigöras vid Skärpeskolan vid tillbyggnad av Ängetskolan. Efter utredning har här beslutats att lokalerna bäst kommer till användning genom att organisera hela skolupptagningsområdets årskurs F-2 vid Skärpeskolan. Detta medför också väsentliga lättnader i trafikflödet runt Ängetskolan. Organisationen ställs om när Ängetskolan byggts ut, preliminärt inför läsåret 2022/23. * Lokaler kommer att frigöras vid Höglandskolan och Sörlidenskolan när Höglidenskolan tas i bruk. Dessa lokaler kommer att medföra att förhyrningar kan avvecklas. * Lokaler kommer att frigöras vid Sundskolan när den nya förskolan i Gene står klar. Det kan innebära att grundskoleenheten inte behöver byggas ut. * Gymnasieskolan utreds med avseende på möjligheten att samla verksamheten i Parkskole-området respektive att bygga en helt ny gymnasieskola. Båda utredningsalternativen skulle ge samverkansvinster för både lokaler och lärartjänster..

9 4.2 Nettoinflyttning På senare år har kommunen fått en nettoinflyttning utöver asylverksamheten. Efterfrågan av förskoleplatser och grundskola har därför ökat utöver prognos. I en bilaga visas hur årskullarna ökat från födelsetalen för respektive år till i december Totalt är kullarna 541 barn fler, dvs. nettoinflyttningen har genererat lika stort behov av skollokaler som en våra största grundskolor. Sedan förra mätningen, i januari 2018, har dock flyttnettot avstannat. I en annan bilaga, bilaga 2, visas hur elevantalet förändrats sedan läsåret 2002/03 fram till idag, för alla skolupptagningsområden. Här blir flera trender tydliga: I. Högland har haft det överlägset största flyttnettot sett till en femtonårsperiod. Flyttnettot är så stort att två elever blivit tre. Detta är en god förklaring till att kommunen rustar för en ytterligare skolenhet, Höglidenskolan. II. Asylmottagningen har gett Björna stora flyttnetton för den senaste femårsperioden, efter att tidigare haft vikande elevunderlag. Anundsjö har delvis samma trend. III. Inget skolupptagningsområde har haft ett negativt flyttnetto den senaste femårsperioden. IV. Sörliden har tidigare varit ett utflyttningsområde för barn i skolåldern, men centraliseringen har vänt den trenden och området visar rentav ett svagt flyttnetto för de senaste fem åren. Det bör här betonas att flyttnettot bara är en tilläggsfaktor till skolors storlek. Den allra viktigaste är hur många barn som föds i området. Men är kullarna stora i förhållande till lokalutrymmet får också in- och utflyttningen påtaglig inverkan på hur trångt det blir på skolan. Gullänget är ett bra exempel på detta. Skolorna där finns inte med på någon av topplistorna, men med de stora årskullar som redan finns i området innebär en ökning utöver prognos på 7,5 procent den senaste femårsperioden

10 ändå stor trängsel. Så stor att Ängetskolan till höstterminsstarten fick en paviljong på skolgården för att rymma ytterligare 5-6 klasser. 4.3 Avvecklingsplan För att kortsiktigt möta lokalbristen för förskolan och grundskolan har förhyrningar och etableringar av paviljongmoduler fått göras. I januari 2019 finns 23 förskoleavdelningar i tillfälliga lokaler, fem grundskolor har paviljonger och gymnasieskolan har paviljonger vid Gamla Riksvägen. I enlighet med kommunens lokalresursplan har under det gångna året en avvecklingsplan tagits fram för att bättre kunna följa beslut och bedömningar kring avvecklingen av dessa. Den redovisas i bilaga 10 och är att se som en ögonblicksbild, eftersom beslut om paviljonglösningar och avveckling av dessa tas kontinuerligt under kalenderåret. 5. Verksamhetsspecifika behov i förskolan 5.1 Beskrivning av verksamheten Bildningsförvaltningen har i uppdrag att ge föräldrar och barn barnomsorgsplats i åldrarna 1 6 år. Detta erbjuds huvudsakligen vid våra förskolor, men även hos dagbarnvårdare och av fristående förskolor. 5.2 Befintliga fastigheter Inom förskolans verksamheter fanns den 1 januari förskolor som var integrerade i fastigheter med annan skolverksamhet, 15 förskolor i friliggande fastigheter, 4 förskolor i externt förhyrda lokaler och 8 förskolor i förhyrda paviljonger. I kommunen fanns dessutom 10 fristående förskolor som drevs av enskild huvudman.

11 5.3 Framtida behov av lokaler Förvaltningen bedriver verksamhet i förhyrda paviljonger. Detta är en tillfällig lösning i avsaknad av permanenta lokaler. Förskoleverksamheterna har också att förhålla sig till Skolverkets riktmärken för förskolegruppers storlek. Det kommunala snittet för barngrupps storlek var i februari ,8 förskolebarn. Riktmärkena har varit föremål för analys och diskussioner bland både skolpolitiker och förskolechefer ( ), för att nå fram till ett klart ställningstagande. Detta har följts upp i bildningsnämnden med ett beslut i mars 2018 att sänka kommungenomsnittet till 15,0. Efter beslutet har en handlingsplan upprättats, som beskriver hur sänkningen ska kunna genomföras under tidsperioden Denna bygger på lokalresursutredning för bildningsförvaltningen som gällde vid framtagandet av handlingsplanen och aktuell lokalresursutredning, som då var under utformande. Planen fastställdes vid bildningsnämndens möte i september Vid nybyggnationer började måttet 15,0 förskolebarn per avdelning tillämpas 2016, varför beslutet inte innebär någon förändring för byggproduktionen. Vidare finns förskolan i anpassade grundskolelokaler. När behoven ökat i grundskolan behöver antingen grundskolan tillbyggnation eller också matchas tillbaka i tidigare nyttjade lokalytor. Bildningsförvaltningen har valt att gå den senare vägen och bygga nya förskolelokaler. Slutligen har efterfrågan på dagbarnvårdarverksamhet minskat, samtidigt som det blivit svårt att rekrytera nya dagbarnvårdare. Detta tillsammans med en ökande centralisering av kommunens befolkning och nuvarande asylverksamhet är förklaringar till det stora behovet av förskolelokaler. Se vidare i bilaga 1 med översikten över förskoleplatser i centrum och i delar av centralorten!

12 5.4 Åtgärder för att möta kommande behov För att möta behoven enligt 4.3 behöver nya förskoleplatser tillskapas. I förra lokalresursutredningen föreskrevs behovet av fem nya förskolor. Sedan dess har kommunsnittet ökat ytterligare, från 16,7 till 16,8 barn/ avdelning. Bedömningen är därför att det även med fem nya förskolor och drygt 40 nybyggda förskolavdelningar ändå kommer att kvarstå en viss brist på platser, varför alla tillfälliga lösningar inte kommer att kunna avvecklas. Något har läget förbättrats sedan färdigställandet av förra lokalresursutredningen. När fastigheten Odinborg 1 och 2 vid Fröjastigen blev ledig våren 2018 fick bildningsförvaltningen förtur till lokalerna tillsammans med familjecentralen. Detta betyder att barnomsorgen på obekväm tid kunnat flytta till mer ändamålsenliga lokaler och bereda grundskolan vid Örnsköldskolan mera plats. Det betyder också att fyra nya förskoleavdelningar kunnat öppnas i centrum där förskolan har haft flest tillfälliga lokaler. Förändringen är dock inte större än att föreskrivna fem etapper fortfarande behövs. Med Fröja förskola i drift behöver ändå 120 förskoleplatser tillskapas i centrum. I Alne- och Järvedsområdet anger översikten att behovet är större än 120 förskoleplatser, varför den femte etappen delats upp i två etapper. De fem etapper har blivit sex: Etapp 1: Ängsmarkens förskola, 8 avd. i Gullänget. Byggproduktion pågår. Etapp 2: Ny förskola i Högland, 8 avd. Detaljplaneläggning försenad på grund av överklagande och byggproduktion i redoläge. Etapp 3: Skapa nya förskoleplatser i Gene för 120 barn. Detaljplaneläggning pågår och projektering är i redoläge. Etapp 4: Förarbeten för att tillskapa nya förskoleplatser i Alne/Järvedområdet för 90 barn. Etapp 5: Förarbeten för att skapa förskoleplatser i centrum för 120 barn. Detaljplaneläggning ska påbörjas, så snart lämplig tomtmark utsetts.

13 Etapp 6: Förarbeten för att tillskapa förskoleplatser i Alne/Järvedområdet för ytterligare 90 barn. Vidare behöver detaljplaneläggning genomföras för att säkra mark inför framtida, ännu inte kända behov. Hänsyn till detta kommer att tas vid beslutet om fördjupad översiktsplan för centralorten (2019). 5.5 Behov av ombyggnation eller omstrukturering En påtaglig omstrukturering kommer att ske i samband med pågående byggprojekt i grundskolan och förskolan. Inför färdigställandet av Höglidenskolan behöver Örnsköldskolan anpassas för grundskole- och fritidsverksamhet och en eventuell utökning av förskoleverksamheten ( ). Husums förskola har för närvarande lokalbrist. Grundskolan har däremot utrymmen som går att effektivisera, varför bristen bör kunna lösas inom de skolbyggnader som verksamheterna förfogar över. På längre sikt kan Husumskolan emellertid få lokalbrist om trenden består. Köpmanholmens förskola kommer i ett tioårsperspektiv att behöva byggas ut för att ersätta den paviljongförskola som etablerats. Mellansels förskola kommer i ett tioårsperspektiv att behöva etableras i en nybyggnation, om nuvarande behov av förskoleplatser och elevantal blir bestående.

14 6. Verksamhetsspecifika behov i grundskolan och grundsärskolan 6.1 Beskrivning av verksamheten Bildningsförvaltningen har i uppdrag att tillhandahålla fritidshemsverksamhet, grundskola och grundsärskola för kommunens innevånare. 6.2 Befintliga fastigheter Bildningsförvaltningen har 29 grundskolor, fyra enheter F-3, en enhet F-4, en enhet F-5, tretton enheter F-6, nio enheter F-9 och en enhet 7-9. Vid 28 av enheterna finns fritidshem. Grundsärskolans verksamhet är lokalintegrerad vid två av enheterna, Skärpeskolan och Ängetskolan. I kommunen finns dessutom fyra fristående grundskoleenheter med annan huvudman. Paviljonglösningar finns vid fem grundskoleenheter i Högland, Järved, Mellansel, Sund och Gullänget. Vid tre enheter planeras avveckling i samband med att nya förskolor tas i drift. Vid den fjärde, i Mellansel inväntas en tydligare bild om flyttrenden. Vid den femte, Ängetskolan, planeras avvecklingen i samband med att träningsskolan får en tillbyggnad och lokalytan för grundsärskolan och grundskolan därmed utökas. Den paviljongenheten kommer också att tjäna som evakueringslokal under kommande lokalanpassningar.

15 6.3 Framtida behov av lokaler Många av förvaltningens grundskoleenheter är trångbodda, sedan elevantalet ökat i kommunen. Årskullarna är måttligt större, men befolkningstrenden är en ökad centralisering och Örnsköldsvik har dessutom fått ett inflyttningsnetto på senare år. Grundsärskolan har under en femtonårsperiod ökat påtagligt vad gäller de elever som går enligt grundsärskolans kursplan i Gullänget och lokalytan räcker inte längre till. Även för de elever som går enligt träningsskolans kursplan räcker inte lokalytan till. 6.4 Åtgärder för att möta kommande behov Ängetskolan har större årskullar än tidigare och dessutom nettoinflyttning och behöver byggas ut för att rymma sina verksamheter. Beslut är fattat att tillbyggnaden ska gälla träningsskolans verksamhet, som har störst behov av anpassningar. Övriga verksamheter kommer att omfördelas i nuvarande lokaler och kommer att rymmas, när Skärpeskolan i samband med tillbyggnationen ställs om till F-2-skola. Detta kräver lokalanpassningar vid både Änget- och Skärpeskolan. Det kräver också att trafikmiljön och parkeringarna ses över vid båda skolorna. Vad gäller Ängetskolan har översynen påbörjats före den planerade nybyggnationen eftersom trafikproblemen är mycket stora. Åtgärderna medför också att grundsärskolan kan samlas vid en skola, Ängetskolan, såsom beslutades 2014 i den dåvarande lokalförsörjningsplanen, Lokalförsörjningsplan för bildningsförvaltningen Åtgärderna har utretts, investeringen är beslutad och projektering har påbörjats. Tillbyggnationen går emellertid inte att genomföra förrän Ängsmarkens förskola blivit inflyttningsklar, dvs. tidigast i september Björnaskolan planeras inför en tredje och avslutande etapp i S3B-projektet. Byggstart är inte aktuell förrän nuvarande S3B-projekt vid Bredbynskolan genomförts. Byggstart är därför tidigast aktuell Däremot kommer en

16 samordning mellan köken vid skolan och äldreomsorgen i Björna att behöva göras snarast. Beslutet kan komma att bli att bygga ut köket vid Björnaskolan med byggstart Sundskolan kommer att behöva mer lokaler för grundskolan. På sikt kan behovet lösas med avetablering av förskoleavdelningar när Gene nya förskola står inflyttningsklar, tidigast hösten Själevadskolan har också ett ökat flyttnetto som medför lokalbrist från läsåret 2019/20. I nuläget är bedömningen att den elevminskning som prognosticeras kommer att balanseras av ett fortsatt flyttnetto, varför lokalproblemen 2019/20 kommer att bestå, men förmodligen inte öka under påföljande läsår. Själevadskolan kan därför komma att bli föremål för långsiktiga åtgärder. 6.5 Behov av ombyggnation eller omstrukturering Inför färdigställandet av Höglidenskolan kommer Örnsköldskolan att behöva anpassas för grundskole- och fritidsverksamhet och eventuellt en mindre utökning av förskoleverksamheten. ( ) Efter färdigställandet av Höglidenskolan kommer Höglandskolan att behöva lokalanpassas för mera fritidshems- och grundskoleverksamhet. ( ) När den nya förskolan vid Högland 7:14 är färdigbyggd kommer ytterligare omstruktureringar att behöva göras. ( ) Efter färdigställandet av Höglidenskolan kommer Sörlidenskolan att behöva lokalanpassas för fritidshems- och grundskoleverksamhet och för att ta emot årskurs 4-6 från Örnsköldskolan. ( ). Anpassningen innebär att dessa elever bland annat får tillgång till undervisningslokaler i slöjd, bild, idrott och hälsa, NO och hem- och konsumentkunskap. Efter färdigställandet av Gene 5:1 nya förskola kommer Sundskolan att behöva lokalanpassas för mera fritidshems- och grundskoleverksamhet. (2021)

17 Verksamheterna vid Alneskolan kommer också att behöva omstruktureras med ett tillkommande behov av att flytta årskurs 4 från Järvedskolan. Detta underlättas om en paviljongförskola kan avlasta innan byggetapperna med nya förskolor i Alne-området genomförs. Arkenskolan är en särskild undervisningsgrupp för grundskolan som är lokaliserad i inhyrda lokaler i Arken-komplexet. Den kommer att integreras med någon av våra ordinarie skolenheter, så snart lokalutrymmen kan beredas. 7. Verksamhetsspecifika behov i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 7.1 Beskrivning av verksamheten Bildningsförvaltningen har i uppdrag att tillhandahålla gymnasieskola, gymnasiesärskola och eftermiddagsverksamhet för kommunens innevånare. 7.2 Befintliga fastigheter Verksamheterna bedrivs vid Parkskolan och Nolaskolan, med totalt ungefär kvm. Dessutom i Svedjeholmen där transportprogrammet är lokaliserat. Vidare finns tre fristående gymnasieskolor med annan huvudman. 7.3 Framtida behov av lokaler Gymnasieskolan utbildar läsåret 2018/19 de minsta årskullarna under talet och kommer sedan åter att öka i elevantal. Det är möjligt att rymma hela Örnsköldsviks gymnasium uppe vid Parkskole-området, med

18 samordningsvinster som följd. En gymnasieutredning pågår därför för att utröna om detta är önskvärt och hur en sådan lösning i så fall skulle se ut. Utredningen kommer att ställas mot att bygga en helt ny gymnasieskola. Innan utredningen är slutförd går det inte att beskriva det framtida behovet, annat än att gymnasieskolan åter komma att växa, men inte tillnärmelsevis till det elevantal som gymnasieskolan hade baby boom-åren under tidigt 2000-tal. 7.4 Åtgärder för att möta kommande behov Den förberedande gymnasieutredning som Tecnicon genomfört läsåret 2017/18 på uppdrag av bildningsförvaltningen närmar sig slutskedet. Utredningen presenteras för bildningsnämnden i januari 2019, för ett beslut om hur processen ska gå vidare. 7.5 Behov av ombyggnation eller omstrukturering Frisörprogrammets lokaler ska renoveras och moderniseras. Efter inriktningsbeslut enligt 7.4 beslutas om vilka åtgärder som ska göras på kort och lång sikt. Byggprogrammet behöver utökade lokaler för att kunna ha verksamheten samlad och avveckla lokalerna vid Gamla Riksvägen. Efter inriktningsbeslut om gymnasieutredningen beslutas om vilka åtgärder som ska göras på kort och lång sikt. 8. Verksamhetsspecifika behov i vuxenutbildningen 8.1 Beskrivning av verksamheten Bildningsförvaltningen har i uppdrag att tillhandahålla vuxenutbildning inom olika verksamhetsformer. Förutom grundläggande vuxenutbildning och

19 gymnasial vuxenutbildning inklusive yrkesutbildningar samt Lärvux erbjuds också svenska för invandrare. 8.2 Befintliga fastigheter Endast en av verksamhetsgrenarna finns idag i kommunens egna lokaler. Det är LärVux som är lokaliserat vid Nolaskolan. Övriga verksamheter finns i förhyrda lokaler vid Arken i centrum. Den verksamhet som etablerades vid Jollen i Långviksmon är avvecklad sedan i januari 2018 och verksamheten i Mellansel avvecklades inför hösten och 8.4 Framtida behov av lokaler och Åtgärder för att möta kommande behov Vuxenutbildnings verksamheter är för närvarande till stor del inhyrda i externa lokaler. På sikt ska kostnaden för vuxenutbildningen effektiviseras alternativt minskas. 9. Verksamhetsspecifika behov i övrigt Behov för i första hand kulturskolan. 9.1 Beskrivning av verksamheter Kulturskolan bedriver en frivillig undervisning inom ämnesområdena musik, dans, teater, film samt bild och form, på dagtid och efter skoltid.

20 Konserter och föreställningar är naturliga inslag i verksamheten. Den huvudsakliga målgruppen är barn och ungdomar från förskolan till och med gymnasiet. KomTek, som teknikskolan i Örnsköldsvik heter, har målsättningen att vara ett centrum för teknikinspiration, inriktat mot barn och ungdomar i Örnsköldsvik. KomTek är också en resurs för lärare och elever som arbetar med teknik och naturvetenskap. KomTek har lokaler i centrum, men också i Björna och Bredbyn. Flerspråkigt centrum arbetar med pedagogiskt stöd, utveckling och undervisning för flerspråkiga barn och elever. Verksamheten sträcker sig från förskolan till och med gymnasieskolan med en stor språkbredd bland sina lärare som tillsammans täcker in 21 språk. Lokalmässigt innebär verksamhetens arbete ett stort behov av tillfälliga grupprum för modersmålsstöd i förskoleklassen, modersmålsundervisning i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och studiehandledning på modersmålet i grundskolan och gymnasieskolan. Kontorslokaler inom förvaltningen. Ett stort antal kontorsplatser behövs inom bildningsförvaltningen. Huvudinriktningen är att inrymma kontorsplatserna inom befintliga skolytor. Flera externa lösningar i nuläget beror på den lokalbrist som föreligger. På sikt är planen att ha kontorslokaler utanför skolans lokaler enbart för den administrativa staben och möjligen även skolpsykologerna. 9.2 Befintliga fastigheter Lokalerna är i huvudsak integrerade i bildningsförvaltningens övriga verksamheter. Dessa beskrivs inte. KomTek har särskilda lokaler vid Resecentrum på Järnvägsgatan 10. Bildningsförvaltningens stab har kontor i stadshuset Kronan.

21 9.3 Framtida behov av lokaler Stora delar av kulturskolans verksamhet sker runt om i kommunen i grundskolans lokaler. Den ökande utrymmesbristen vid grundskolan drabbar därför också kulturskolan, liksom flerspråkigt centrums verksamhet. Kulturskolan har vidare behov av centralt placerade lokaler för dans, teater, film och musik. Lokaliseringen vid Nolaskolan kan på sikt innebära lokalbrist för gymnasieskolan när gymnasiekullarna åter ökar. Förvaltningen kommer därför att behöva ta ställning till hur kulturskolans lokalbehov bäst ska lösas. Under 2015 påbörjades en utredning om kulturhus i Örnsköldsvik, där bildningsförvaltningen deltog. Ett kulturhus i någon form skulle kunna innebära en dellösning för kulturskolans behov, men också vara ett samarbetsprojekt för gymnasieskolans estetprogram. Under 2017 genomfördes ett projekt där utredningen om kulturhus fördjupades med den uttalade målsättningen att skapa ett kulturhus som är en portalarena för kulturen, med ett brett, attraktivt och tillgängligt utbud. Utredningen presenterades i februari I förslaget om att bygga ett kulturhus i centrala delarna av Örnsköldsvik ligger att skapa utrymme för Kulturskolans behov av lokaler i centrum. 9.4 Åtgärder för att möta kommande behov Framtida åtgärder för kulturskolan är beroende av inriktningsbeslut rörande gymnasieskolans framtida lokalisering och av besluten efter utredningen om ett kulturhus i Örnsköldsvik. 9.5 Behov av ombyggnation eller omstrukturering Danshuset vid Parkgatan 2 samnyttjas mellan grundskolan och kulturskolan. Huset är slitet och i behov av renovering och lokalanpassning. En utredning

22 av husets status beställdes våren 2018 från fastighetsförvaltningen med tanke på de utredningar som görs kring gymnasieskolan och ett kulturhus i Örnsköldsvik.

23 10. Nyckeltal Det här är ett nytt kapitel i lokalresursutredningen, som kommer att utvecklas under kommande år, med fler jämförelsetal. Antalet enheter redovisas under respektive verksamhet. Den externa förhyrningen av skollokaler har ökat markant under senare år hyrde bildningsförvaltningen kvm (BRA) externa lokaler hade den externa lokalytan ökat till kvm. Se diagram till höger. I kommunens egna lokaler var kostnaden för förskolelokaler 638 kr/kvm 2017 och 648 kr/kvm för skollokaler. För de externt hyrda lokalerna var kostnaden samma år kr/kvm för förskolelokaler och 804 kr/kvm för skollokaler. Detta förklarar varför förskolelokalerna totalt sett varit dyrare än skollokalerna under Utslaget på hela lokalytan kostade förskolelokalerna 826 kr/kvm och skollokalerna 652 kr/kvm. 1 Under 2018 förväntas kvadratmeterkostnaden för grundskolelokaler öka, eftersom grundskolan under budgetåret fick fler nya paviljongmoduler. Internhyran för bildningsförvaltningens lokaler uppgick 2018 till 132,6 Mkr. Interhyran är fördelad på ca 85 procent egenägda lokaler och 15 procent externt förhyrda. Se diagram till höger Kapacitetstal I förskolan var det i genomsnitt 16,8 barn/avdelning (februari 2018). Förskolans ytor var per barn genomsnittligt 4,6 kvm pedagogiskt aktiv yta, 1 Nyckeltalen är hämtade från Ernst och Young Benchmarking 2018, en oberoende jämförelse av nyckeltal med gemensamt framtagna processdefinitioner. Lokalytor och nyckeltal anges i BRA (bruksarea).

24 7,1 kvm barnyta (SBFs norm) och 8,3 kvm total inneyta. 2 Friytan var i genomsnitt 50,7 kvm/barn och antalet toaletter motsvarade 8,0 barn/toalett. Uppgifterna är hämtade från den kapacitetsbedömning som genomfördes för kommunens 35 fasta förskoleenheter Motsvarande bedömningar av grundskolan och fritidshemmen har påbörjats under hösten 2018 och kommer att bifogas från och med nästa års lokalresursutredning. 11. Bilageförteckning Följande bilagor medföljer för den som vill studera planeringsunderlaget. Bilaga 1: Förskoleplatser i centrum och centralorten en översikt framtagen i maj 2018 Bilaga 2: Flyttnetton för skolupptagningsområdena en översikt framtagen i juli 2018 Bilaga 3: Slutrapport om kapacitetsbedömning av kommunens förskolor färdigställd i mars 2018 Diagrambilagor Bilaga 4: Födelsetal 2018 Bilaga 5: Flyttnetton för årskullar Bilaga 6: Nuvarande årskullar Bilaga 7: Grundskolan med prognos Bilaga 8: Gymnasieskolan Bilaga 9: Handlingsplan för barngruppers storlek muntligen redovisad vid bildningsnämndens septembermöte Bilaga 10: Avvecklingsplan för tillfälliga förhyrningar den senast daterade när LRUn sammanställdes i PDF-format 2 Lokalytorna vid kapacitetsbedömningarna anges i NTA (nettoarea). Totala inneytan anges som LOA (lokalarea).

25 4 juli 2018 Till Bildningsnämndens ordförande Politisk referensgrupp skolfastigheter Förvaltningschef bildning För kännedom Fastighetsstrateg, KLF Verksamhetschef i förskolan, BF Lokalsamordnare, BF Kvalitetsledare, BF Berörda förskolechefer Eric Bagger, eric.bagger@ornskoldsvik.se Bilaga till lokalresursutredning BF Översikt av förskoleplatser Alne, Domsjo, Gulla nget, Ho gland och centrum I samband med projekteringen av nya förskolor i centrum och centralorten lämnas här en redovisande planering för hur de nya förskoleplatserna kan komma att nyttjas. I redovisningen ingår inte förskolor som har annan huvudman än kommunen. Kommungenomsnitt Kommungenomsnittet för antalet barn per förskoleavdelning har ökat i Örnsköldsvik under senare år var genomsnittet 16,4 barn/avdelning vid kommunala förskolor hade det ökat till 16,7 barn/avd. och 2018 till 16,8 barn/avd., detta trots den utökning av förskoleavdelningar som genomförts med förhyrningar och paviljonglösningar. Det allt högre kommunsnittet innebär svårigheter för förskolechefer och pedagogisk personal att ordna en trygg, socialiserande och lärande miljö för förskolebarnen. Av tillfälliga lösningar som ska avvecklas fanns i mars paviljongavdelningar och 6 förskoleavdelningar i övrig förhyrning. Dessutom fanns paviljongmoduler vid tre grundskolor som etablerats eftersom tidigare grundskolelokaler anpassats till förskoleverksamhet. Vid årsskiftet kommer ytterligare minst 3 paviljongavdelningar och paviljongmoduler vid två grundskolor att ha tillkommit. Kommunjämförelser 2016 var genomsnittet för kommunens förskolor 16,4 barn/avdelning. Med fristående förskolor inräknade mildrades snittet till 16,2 barn/avdelning. Det var redan då ett högt snitt, eftersom motsvarande kommungrupp hade ett genomsnitt av 15,3 barn/avdelning. I riket var genomsnittet 15,9 barn/avdelning. Av länets kommuner låg Sundsvall och Ånge högst med 16,7 barn/avdelning. Lägst låg Timrå kommun med 14,7 barn/avdelning. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Bildning Järnvägsgatan vx SE Örnsköldsvik Förvaltningens e-postadress Fax Org.nr bildning@ornskoldsvik.se

26 Höglands-området Vilket antal barn som finns i Högland beror på vilka orter som ska räknas in. Det är inte självklart, eftersom förskolan inte har några upptagningsområden. Vid en sökning i april 2018 på Högland med omgivning i Procapita blev antalet barn 0-5 år 183 barn. Vid en sökning på Höglands och Arnäs upptagningsområden blev motsvarande antal 216 barn. I genomsnitt finns 45 barn per årskull i Höglands-området. Antalet har hållit sig relativt stabilt över åren, men med en nettoinflyttning varje år. De årskullar som nu går i årskurs 8 och 9 vid Höglandskolan är 45 procent större än när de var i tidig förskoleålder och även under den senaste femårsperioden är flyttnettot för skolan 10 procent. Nuvarande barnomsorg Det finns fyra förskolor i närområdet: Arnäs förskola (2 avd.), Brösta förskola (1,5 avd.), Höglands förskola (2 avd.) och Åvägens förskola (2 avd.) fanns 364 barn placerade i området och barn. Minskningen beror på att Åvägens förskola avvecklats från 5 avd. till 2 avd. men att Arnäs förskola tillfälligt tillkommit med 2 avd. och att barngrupperna ökat i storlek. Antal inskrivna barn vid förskolorna i april 2018: Arnäs förskola 33 Brösta förskola 33 Höglands förskola 38 Åvägens förskola 55 Eftersom det råder brist på förskoleplatser i området är omplaceringskön stor. Den består av föräldrar som önskar annan placering än den man erhållit. Kö till respektive förskola: Brösta förskola 8 Höglands förskola 30 Åvägens förskola 5 Arnäs förskola en tillfällig lösning i väntan på fler fasta förskoleplatser i Höglands-området. Av alla barn som är placerade vid den tillfälliga förskolan i Arnäs önskas omplacering för 27 barn. Placerade på andra förskolor i andra boendeområden är 24 barn. De omplaceringar som görs inför hösten innebär att de tre förskoleenheter som har kö kommer att vara fyllda innan den nya årskullen (0-1 år) ska börja placeras. Dessa barn kommer att erbjudas Arnäs förskola och när det är fullt där, placeringar i andra boendeområden. Behov av avveckling och utökning Det finns behov att avveckla Arnäs förskola som är en tillfällig förhyrning. Det finns också behov att avveckla Åvägens förskola och därmed kunna avetablera den grundskolepaviljong som är i drift sedan januari Brösta förskola behöver minskas till en avdelning, eftersom den nuvarande utökningen med en halv avdelning skett på bekostnad av barnens inomhusytor.

27 På sikt kan utökandet av förskoleplatser i centrum frigöra paviljongen för Höglands förskola, som är den enda paviljong som kommunen själv äger. Det skulle frigöra nödvändiga skolgårdsytor och göra att annan förhyrning kan avvecklas. I beräkningen med att öka antalet förskoleplatser i Höglandsområdet ingår att kunna plocka hem placeringar av barn i Höglands-området från Ängen, Sagostigen, Kungabacken och Örnsköldskolan. Det finns också behov av att skapa utrymme för övrig skolverksamhet, i första hand Arkenskolan, som idag finns i hyrda lokaler. En sådan lösning skulle också ge den skolverksamheten en integrering med grundskoleverksamhet i stort och tillgång till nödvändiga ämnesrum. Slutligen är det en fråga om en kvalitetshöjning för förskolans lokaler, som vid genomförd kapacitetsbedömning visat på stora behov i Höglands-området. Planerad utbyggnad Vid Högland 7:14 har projektering påbörjats för att bygga en ny förskoleenhet med åtta avdelningar. Det tillskapar 120 nya förskoleplatser i området. Med beaktande av avvecklingsbehov och minskande av förskoleavdelningars storlek är beräkningen att den nya förskolan ska fyllas på följande sätt: Objekt Antal platser 2018 Avveckling Arnäs fsk 33 Avveckling Åvägens fsk 55 Minskning Höglands fsk Minskning Brösta fsk Nyetablering Högland 7: Summering Antal platser 2020 Sammanfattande bedömning I nuläget saknas barnomsorgsplatser för betydligt mer än en årskull i Höglands-området, vilket orsakat överbeläggning, trots inhyrda lokaler och placeringar i andra boendeområden. En planerad förskola med åtta avdelningar och 120 platser byggs vid Högland 7:14. Den kommer hösten 2020 att ersätta platser vid Arnäs förskola, Åvägens förskola, Höglands förskola och Brösta förskola, totalt 114 platser. Den nya förskolan är också tänkt att bli del i processen med att sänka kommungenomsnittet för förskolans barngrupper, om det skulle komma ett politiskt beslut om detta. Annars kan den bli del i att åtminstone inte öka kommungenomsnittet ytterligare. De platser som återstår behövs för att hämta hem barnplaceringar i Gullänget och i centrum och för den nettoinflyttning som området för närvarande har. De återstående platserna är därvidlag tyvärr alltför få. De 6 platserna skulle ha behövt vara platser. Eftersom också 7-9an flyttar ut från Höglandskolan kommer grundskolan att få lokalytor över. Om inte annan grundskoleverksamhet tar ytorna i anspråk blir det möjligt att vidmakthålla delar av Åvägens förskola tills den nya förskolan i centrum står klar 2022, eller ännu längre.

28 Gullänget-området Antalet barn 0-5 år i Gullänget-området är i maj barn, fördelade på Gullängets upptagningsområde 280 barn och Skärpes upptagningsområde 127 barn. I genomsnitt finns 60 barn per årskull i Gullänget-området. Antalet har ökat något över åren och påverkas dessutom av en nettoinflyttning. De årskullar som nu går i årskurs 8 och 9 vid Ängetskolan är 11 procent större än när de var i tidig förskoleålder och under den senaste femårsperioden är flyttnettot 7,5 procent. Nuvarande barnomsorg Det finns fyra förskolor i närområdet: Kojans förskola (2 avd.), Skogsgläntans förskola (5 avd.), Ängens förskola (6 avd.) och Skärpe förskola (4 avd.). Antal inskrivna barn vid förskolorna i maj 2018: Kojans förskola 38 Skogsgläntans förskola 85 Skärpe förskola 78 Ängens förskola 93 Eftersom det råder brist på förskoleplatser i området är omplaceringskön relativt stor. Den består av föräldrar som önskar annan placering än den man erhållit. Kö till respektive förskola: Kojans förskola 5 Skogsgläntans förskola 5 Skärpe förskola 11 Ängens förskola 7 Ängens förskola - en tillfällig lösning sedan 2011 i väntan på fler fasta förskoleplatser i Gullänget-området. Placerade på andra förskolor i andra boendeområden är 12 barn. Det är så pass få att det inte tagits med i nettoberäkningarna. De omplaceringar som görs inför hösten innebär att Kojans, Skärpe och Ängens förskola kommer att vara fyllda i augusti innan den nya årskullen (0-1 år) ska börja placeras. Skogsgläntans förskola kommer att ha platser kvar för hösten 2018 och våren För Skärpe förskola finns redan omplaceringskö till hösten 2019, eftersom förskolan är fylld. Behov av avveckling och utökning I Gullänget byggs för närvarande Ängsmarkens förskola, som ska stå inflyttningsklar i augusti Paviljongförskolan Ängen planeras för avveckling när den nybyggda förskolan står klar. Vid övriga förskolor i området planeras för en minskning av barngrupperna eftersom avdelningarna är att se som överbelagda. I beräkningen med att öka antalet förskoleplatser i Gullänget-området ingår att kunna plocka hem placeringar av barn på andra förskolor i andra boendeområden.

29 Planerad utbyggnad Vid Ängsmarkens förskola tillskapas 120 nya förskoleplatser i området. Med beaktande av avvecklingsbehov och minskande av förskoleavdelningars storlek är beräkningen att den nya förskolan ska fyllas på följande sätt: Objekt Antal platser 2018 Avveckling Ängens fsk 93 Minskning Kojans fsk Minskning Skogsgläntans fsk Minskning Skärpe fsk Nyetablering Ängsmarkens förskola Antal platser Summering Sammanfattande bedömning I nuläget saknas barnomsorgsplatser i Gullänget-området, vilket orsakat viss överbeläggning, trots inhyrda lokaler. Vid Älgvägen byggs Ängsmarkens förskola med åtta avdelningar och 120 platser. Den ska hösten 2019 ersätta Ängens förskola och ersätta platser vid Kojans förskola, Skogsgläntans förskola och Skärpe förskola, med totalt 129 platser. Detta betyder att den nybyggda förskolan inte helt kan ersätta de platser som det finns behov av. Den nya förskolan är tänkt att bli del i processen med att sänka kommungenomsnittet för förskolans barngrupper, om det skulle komma ett politiskt beslut om detta. Det klarar den dock inte av med hänsyn till det stora behov som finns. Det skulle dessutom behövas platser för att hämta hem barnplaceringar från andra boendeområden och för den nettoinflyttning som området har. Om inte annan grundskoleverksamhet tar ytorna i anspråk blir det möjligt att vidmakthålla delar av Åvägens förskola i Högland tills kommunen byggt ikapp bristen på förskoleplatser och att där placera barn även från Gullänget-området. Centrum Antalet barn 0-5 år i centrum är i maj barn, om man till centrum räknar Örnskölds upptagningsområde (267 barn) och Sörlidens upptagningsområde (248 barn). I genomsnitt finns 50 barn per årskull i centrum. Antalet barn har ökat något över åren och påverkas dessutom inte längre av någon nettoutflyttning vilket var fallet före år De årskullar som nu går i årskurs 8 och 9 vid Sörlidenskolan är dock fortfarande 11 procent mindre än när de var i tidig förskoleålder. Nuvarande barnomsorg Det finns åtta förskolor i närområdet: Ripans förskola (2 avd.), Örnsköldskolans förskola (6 avd.), Björnens förskola (4 avd.), Galaxens förskola (2 avd.), Kungabackens förskola (4 avd.), Sagostigens förskola (2 avd.), Stjärnans förskola (1 adv.) och Parkens förskola (2 avd.).

30 Antal inskrivna barn vid förskolorna i maj 2018: Galaxens förskola 23 Kungabackens förskola 55 Sagostigens förskola 28 Stjärnans förskola 15 Parkens förskola 31 Ripans förskola 32 Örnsköldskolans förskola 104 Björnens förskola 68 Eftersom det råder brist på förskoleplatser i området finns det en omplaceringskö på cirka 30 barn. Den består av föräldrar som önskar annan placering för sitt barn än den man erhållit. Kö till respektive förskola: Galaxens förskola 6 Kungabackens förskola 2 Sagostigens förskola - Stjärnans förskola 1 Parkens förskola - Ripans förskola 2 Örnsköldskolans förskola 11 Björnens förskola 8 Kungabackens paviljongförskola en av flera tillfälliga lösningar i väntan på fler fasta förskoleplatser i centrum. I området finns uppskattningsvis 30 förskoleplatser som upptas av placeringar från Gullänget- och Höglands-området, som inte skulle läggas i centrum om dessa områden hade fler förskoleplatser. Placerade på andra förskolor i andra boendeområden är 7 barn. Det är så pass få att det inte tagits med i nettoberäkningarna. De omplaceringar som görs inför hösten innebär att det i augusti 2018 bara finns platser kvar i Sörliden-området. I november öppnar Fröja förskola med 4 avdelningar men behov av att avveckla tillfälliga lösningar och att Örnsköldskolans förskola behöver minska med en avdelning för att bereda grundskolan plats gör att nettot inte ökar. Behov av avveckling, utökning och utbyggnad I Sörliden-området etableras för närvarande Fröja förskola, som ska stå inflyttningsklar i november Paviljongförskolan Sagostigen planeras för avveckling när Fröja förskola står klar, liksom Parkens förskola. När årskurs 4-6 kan flytta till Sörlidenskolan läsåret 2019/2020 kan nya avdelningar etableras vid Örnsköldskolan, en eller två avdelningar. Det bidrar till möjligheten att avetablera Kungabackens förskola. Dessutom planeras för en ny förskola i centrum till år Den nya förskolan är tänkt att ge 120 nya förskoleplatser i området.

31 Nettoberäkning Med beaktande av avvecklingsbehov och minskande av förskoleavdelningars storlek är beräkningen av förskolekapaciteten i centrum denna. Objekt Antal platser 2018 Avveckling Sagostigens fsk Avveckling Kungabackens fsk Avveckling Parkens fsk Minskning Ripans fsk Minskning Örnsköldskolans fsk Ökning Örnsköldskolans fsk Minskning Björnens fsk Avveckling Stjärnans fsk Avveckling Galaxens fsk Nyetablering Fröja förskola 60 Nyetablering förskola i centrum 120 Summering Antal platser 2022 I beräkningen av förskoleplatser i Sörliden-området kan ingå att Högland och Gullänget ska plocka hem placerade barn. I så fall skulle antalet disponibla platser att öka med ungefär 30 platser. Enligt denna översikt verkar detta emellertid inte bli möjligt att genomföra. Sammanfattande bedömning I nuläget saknas barnomsorgsplatser i centrum, vilket orsakat viss överbeläggning, trots inhyrda lokaler. Fröja förskola som är under etablering, utökningen vid Örnsköldskolans förskola 2019/20 och den planerade förskolan i centrum 2022 med åtta avdelningar kommer att ersätta Sagostigens förskola, Kungabackens förskola och Parkens förskola, samt Stjärnans och Galaxens förskolor och dessutom ersätta platser vid Björnens förskola och i viss mån Ripans förskola, med totalt 191 platser. De nya förskolorna är tänkt att bli del i processen med att sänka kommungenomsnittet för förskolans barngrupper, om det skulle komma ett politiskt beslut om detta. Annars kan den bli del i att åtminstone inte öka kommungenomsnittet ytterligare. De platser som återstår behövs för den nettoinflyttning som området numera har och som gummiband för behoven i Alne-, Domsjö- och i viss mån Gullänget-området. Detta gäller de återstående platserna, som är 12 stycken. Det är för litet för att parera nettoinflyttning och utgöra avlastning för omgivande tätorter. Det är därför troligt att Galaxens och Stjärnans lägenhetsförskolor behöver behållas om inte nybygget i centrum ska bli större än åtta avdelningar, eller att ytterligare lokalisering planläggs. 1 Minskar en avdelning hösten Beräknad utökning sedan grundskolan och fritids för den lokalökning som förväntas behövas, 1-2 avdelningar och därför approximerad till 23 förskoleplatser.

32 Alne-området Antalet barn 0-5 år i Alne-området är i maj barn, 170 barn i Bonäset skolupptagningsområde och 119 barn i Järveds skolupptagningsområde. I genomsnitt finns 45 barn per årskull i Alne-området, men antalet ökar enligt nuvarande prognoser, även utan att räkna med nettoinflyttningen som ligger på ungefär 10 procent på en femårsperiod. Nuvarande barnomsorg Det finns två förskolor i närområdet: Alne förskola (7 avd.) och Järveds förskola (5 avd.). Antal inskrivna barn vid förskolorna i maj 2018: Alne förskola 113 Järveds förskola 119 Eftersom det råder brist på förskoleplatser i området finns det en omplaceringskö på cirka 18 barn. Den består av föräldrar som önskar annan placering för sitt barn än den man erhållit. Kö till respektive förskola: Alne förskola 12 Järveds förskola 6 De barn som står i omplaceringskö är alla placerade i andra boendeområden. De omplaceringar som görs inför hösten innebär att det i september inte finns några platser kvar vid Alne förskola. Vid Järveds förskola tar platserna slut redan i augusti. Utrymmesbristen för grundskolan i Järved medför att förskolan skulle behöva minska sin kapacitet med en avdelning. Paviljonglösning för Alne-området förbereds därför för att stå klar någon gång under läsåret 2018/2019. Planerad utbyggnad I området planeras på sikt för två förskoleenheter med vardera fyra och fem avdelningar. Att bygga två förskolor är en dyrare lösning än att bygga en större, men stämmer bättre med befolkningsstrukturen och med kommunens fördjupade översiktsplan. Byggandet skulle medföra att grundskolan i Alne får tillgång till fler klassrum, vilket kommer att behövas. Det möjliggör också att kunna flytta årskurs 4 från Järvedskolan och därmed skapa bättre utrymme där för både förskolan och grundskolan och avyttra nuvarande paviljonglösning och också en kommande paviljonglösning.

33 Nettoberäkning Objekt Antal platser 2018 Alne förskola Järveds förskola Minskning Alne förskola Minskning Järveds förskola Ny förskola I 60 Ny förskola II 75 Summering Antal platser Sammanfattande bedömning I nuläget saknas barnomsorgsplatser i Alne-området, vilket orsakat överbeläggning, trots inhyrda lokaler. Den planerade nybyggnation som beskrivs, med totalt nio avdelningar kommer att ge grundskolan utökat utrymme och ersätta avdelningar vid Alne och Järveds förskola. Totalt skulle 135 platser skapas i de nya enheterna. De nya förskolorna är tänkta att bli del i processen med att sänka kommungenomsnittet för förskolans barngrupper, om det skulle komma ett politiskt beslut om detta. Annars kan den bli del i att åtminstone inte öka kommungenomsnittet ytterligare. De platser som återstår behövs för den nettoinflyttning som området har, för att ta höjd för den förtätning i området som den fördjupade översiktsplanen beskriver och för att hämta hem placeringar från centrum. Detta gäller de återstående 8 platserna, vilket behöver vara betydligt flera, om inflyttningen fortsätter. Det behöver också vara flera, om inte centrum ska fortsätta utgöra gummiband för Alne-området. Det är därför ett alternativ att bygga båda förskolorna i Alne-området större, t.ex avd eller avd. Detta bör utredas inför beslut ungefär 2021, om tidsplanen för byggnationer håller. 3 Nuvarande beräkning är att avveckla de tre avdelningar som finns i gamla högstadielokaler och som grundskolan kommer att behöva. Dessutom skulle lokalytorna i suterrängplanet kunna ökas genom att minska från fyra till tre avdelningar där. Det skulle emellertid kräva att ytterligare 15 förskoleplatser tillskapades.

34 Domsjö-området Antalet barn 0-5 år i Domsjö-området är i maj barn, 241 barn i Domsjö skolupptagningsområde, 153 barn i Hörnetts skolupptagningsområde och 249 barn i Sund/Svedjeholmens skolupptagningsområde. I genomsnitt finns 120 barn per årskull i Domsjö-området, men den nettoinflyttning som avstannade i början av 2000-talet har nu åter satt fart och innebär en ökning utöver prognos med ungefär 5 procent under den senaste femårsperioden. Nuvarande barnomsorg Det finns sex förskolor i närområdet: Bikupans förskola (2 avd.), Genebacken förskola (4 avd.), Genekullens förskola (5+2 avd.), Hållängets förskola (9 avd.), Rödluvans förskola (3 avd.) och Sunnanängs förskola (2+3+2 avd.). Antal inskrivna barn vid förskolorna i maj 2018: Bikupans förskola 40 Genebackens förskola 70 Genekullens förskola 88 Hållängets förskola 138 Rödluvans förskola 59 Sunnanängs förskola 103 Omplaceringskön består av 21 barn. Kö till respektive förskola: Bikupans förskola 9 Genebackens förskola 1 Genekullens förskola 1 Rödluvans förskola 3 Sunnanängs förskola 7 Sunnanängs paviljongförskola en av flera tillfälliga lösningar i väntan på fler fasta förskoleplatser i Domsjöområdet. De barnplaceringar som görs inför hösten innebär att det i augusti är fullt på Bikupans och Rödluvans förskola och senast i september också på Genebackens och Genekullens förskola. Paviljonglösning förbereds för grundskolan inför läsåret 2018/2019, eftersom Sunnanängs förskola numera har fem avdelningar inne i huvudbyggnaden. Planerad utbyggnad I området planeras för en ny förskola i vattentornsområdet på tomten Gene 5:1, att stå klar tidigast hösten 2021, med åtta avdelningar. Paviljongförskolan vid Sunnanängs förskola och grundskolepaviljongen för Sundskolan planeras för avveckling när den nybyggda förskolan står klar. Dessutom planeras för att avveckla förskoleavdelningar inne i Sundskolan för att bereda grundskolan fler klassrum utan att bygga ut Sundskolan. Vid övriga förskolor i området planeras för en minskning av barngrupperna eftersom flera enheter är att se som överbelagda.

35 Nettoberäkning Objekt Antal platser 2018 Bikupans förskola Genebackens förskola Minskning Genekullens förskola Hållängets förskola Rödluvans förskola Sunnanängs förskola Nyetablering förskola Gene 5:1 120 Summering Antal platser 2021 Sammanfattande bedömning I nuläget saknas barnomsorgsplatser i Domsjö-området, vilket orsakat överbeläggning, trots inhyrda lokaler. Den planerade nybyggnationen 2021 som beskrivs, med totalt åtta avdelningar kommer att ge grundskolan utökat utrymme och ersätta paviljonger vid Genekullens och Sunnanängs förskolor. Totalt kommer 120 platser skapas vid den nya enheten. Den nya förskolan är tänkt att bli del i processen med att sänka kommungenomsnittet för förskolans barngrupper, om det skulle komma ett politiskt beslut om detta. Annars kan den bli del i att åtminstone inte öka kommungenomsnittet ytterligare. Det blir inga förskoleplatser över utifrån den preliminära avvecklingsplanen. Tvärtom kommer någon form av paviljonglösning att behöva kvarstå vid Sundskolan, antingen grundskolepaviljongen eller förskolepaviljongen. Om den nettoinflyttning som området har fortsätter, kommer båda paviljonglösningarna att behöva kvarstå. 4 Två paviljongavdelningar avvecklas när Gene 5:1 står inflyttningsklar. 5 Byggd som tvåavdelnings förskola, senare förtätad till tre avdelningar. 6 Ursprungligen 2 avdelningar förskola. Numera också tre avdelningar i grundskolelokaler, som grundskolan behöver för att inte skolan ska byggas ut, och två avdelningar i paviljongförskola.

36 Slutsummering Denna översikt täcker bara de delar av kommunen där bristen på förskoleplatser är störst. Den är framtagen för att påvisa behoven i delar av centralorten. Beskrivningen omfattar de fem områden där lokalresursutredningen för bildningsförvaltningen ( ) föreslagit att nya förskolor ska byggas. Översikten kommer senare att kompletteras med även övriga områden i kommunen. Men eftersom det är viktigt att uppgifterna kring centralorten får ligga med som underlag till lokalresursutredningen för får övriga områden utgöra en senare komplettering. I de fem områden som beskrivs påvisas sammantaget behovet av drygt 45 nya avdelningar 7. Det ska täcka de placeringsbehov som uppstått på grund av centraliseringen av kommunbefolkningen, nettoinflyttningen i kommunen av familjer med småbarn, den tidigare neddragningen av skollokaler ( ) och den kraftiga minskningen av dagbarnvårdarverksamhet som på femton års sikt i sig motsvarar drygt 25 förskoleavdelningar. Översikten påvisar att utbyggnaden kan medföra avveckling av ett flertal av de tillfälliga paviljonglösningar och externa förhyrningar som gjorts i väntan på permanenta lösningar. Den påvisar avvecklingen av ett flertal, men inte av alla. Det är också viktigt att poängtera att om nettoinflyttningen fortsätter i nuvarande omfattning ( ) kommer ytterligare behov att uppstå. Behov som inte bör prognosticeras ännu, eftersom det inte kan anses säkert att trenden kommer att bestå. Översikten utgör bilaga till bildningsförvaltningens lokalresursutredning för , tillsammans med en översikt över nettoinflyttningen för kommunens skolupptagningsområden. 7 Gullänget (8 avd.), Högland (8 avd.), Gene (8 avd.), Centrum (4 + 8 avd.) och Alne (4 + 5 avd.) eller (6 + 6 avd.).

37 2 juli 2018 Bilaga 2 till lokalresursutredning BF Eric Bagger, eric.bagger@ornskoldsvik.se Flyttnetto för Kommunens skolupptagningsomra den Hur stort är egentligen flyttnettot för Höglands-området, eller för Gullängets skolupptagningsområde? Detta går att redovisa på flera olika sätt. Här görs det genom att jämföra årskullarna under en längre tidsperiod. Det görs för även övriga skolupptagningsområden för att utgöra ett underlag för lokalresursutredningen Redovisningen baseras på den statistik som kommunen lämnar till SCB och gäller elevantalet och antalet förskolebarn i områdena, under den tid som statistiken säkerställt går att följa bakåt i tiden. Högland Höglands-området består av två skolupptagningsområden, som numera är sammanslagna, Arnäs upptagningsområde och Höglands upptagningsområde. De uppgifter som redovisas gäller de båda områdena tillsammans. Nuvarande årskurs 8-9 går att följa tillbaka till läsåret 2004/05. Dessförinnan redovisades inte uppgifterna för förskoleålder. Nuvarande årskurs 4-7 redovisas tillbaka till läsåret 2008/09 för att ges en enhetlig utformning. På samma sätt redovisas årskurs F-3 tillbaka till läsåret Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Läsår 2004/05 Flyttnetto , ,9 Summa ,7 1 Flyttnettot anges i procent. Till exempel anger +12,0 en elevökning under perioden med 12 procent, -12,0 anger en elevminskning under perioden med 12 procent. 2 Genomsnittligt flyttnetto för berörda årskullar Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Bildning Järnvägsgatan vx SE Örnsköldsvik Förvaltningens e-postadress Fax Org.nr bildning@ornskoldsvik.se

38 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Flyttnetto , , , , , ,5 Summa ,5 3 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Flyttnetto , , , , , , , ,5 F ,6 Summa ,4 4 Summering: Det positiva flyttnettot för nuvarande årskullarna i årskurs 8 och 9 är sedan ,7 procent, dvs. närmare 50 procent. Motsvarande flyttnetto sedan 2008 för årskullarna i årskurs 4-9 är 16,5 procent. Slutligen är flyttnettot sedan 2012 för samtliga årskullar i grundskolan för Höglands-området 10,4 procent. Notera också att födelsekullar i området är något större under 2010-talet. 3 Genomsnittligt flyttnetto för berörda årskullar Genomsnittligt flyttnetto för alla grundskolans årskullar

39 Gullänget Gullänget-området består av två skolupptagningsområden, Skärpe upptagningsområde och Gullängets upptagningsområde. De uppgifter som redovisas gäller de båda områdena tillsammans. Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Läsår 2004/05 Flyttnetto , ,8 Summa ,3 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Flyttnetto , , , , , ,4 Summa ,8

40 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Flyttnetto , , , , , , , , ,1 F ,3 Summa ,5 Summering: Även Gullängets upptagningsområden har ett positivt flyttnetto. Det är påtagligt lägre än för Högland. Kombinerat med allt större födelsekullar i området har gett en påtaglig lokalbrist i grundskolan och grundsärskolan, särskilt som grundsärskolan också har haft en elevökning. Flyttnettot sedan 2012 för samtliga årskullar i grundskolan stannar vid 7,5 procent, men är över en tioårsperiod drygt 10 procent.

41 Sörliden Sörliden-området består av två skolupptagningsområden, Örnskölds upptagningsområde och Sörlidens upptagningsområde. De uppgifter som redovisas gäller de båda områdena tillsammans. Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Läsår 2004/05 Flyttnetto , ,4 Summa ,9 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Flyttnetto , , , , , ,6 Summa ,4

42 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Flyttnetto F Summa ,5 Summering: Flyttnettot har för centrum av tradition varit starkt vikande i skolåldrarna. Föräldrar som börjat få barn i skolålder har flyttat ut till förorterna. Mot bland annat den bakgrunden las Stenhamraskolan ner 2004 och grundskolelokaler vid Örnsköld- och Sörlidenskolan anpassades för förskolan. Flyttnettot har varit fortsatt negativt sett till en tioårsperiod, men är det inte längre på 2010-talet. Detta kombinerat med allt större födelsekullar i centrum har gett en påtaglig lokalbrist i grundskolan.

43 Domsjö Domsjö-området består av tre skolupptagningsområden, Sund/Svedjeholmen, Domsjö och Hörnett. De uppgifter som redovisas gäller dessa tre områden tillsammans. Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Läsår 2004/05 Flyttnetto , ,5 Summa ,4 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Flyttnetto , , , , , ,3 Summa ,5

44 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Flyttnetto , , , , , , , , ,4 F ,4 Summa ,1 Summering: Det positiva flyttnettot för nuvarande årskullarna i årskurs 8 och 9 är sedan 2004 är drygt 10 procent. Efter en tid med minskat flyttnetto har inflyttningen återigen ökat, samtidigt som den för Domsjö-området stora årskullen 2011 har nått grundskolan. Inför läsåret 2018/19 har därför Sundskolan lokalbrist.

45 Anundsjö Anundsjö-området består av åtta skolupptagningsområden, Solberg, Myckelgensjö, Skorped, Norrflärke, Mellansel, Mo, Gottne och Bredbyns upptagningsområde. De uppgifter som redovisas gäller dessa områden tillsammans. Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Läsår 2004/05 Flyttnetto , ,3 Summa ,0 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Flyttnetto , , , , , ,1 Summa ,8

46 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Flyttnetto F Summa ,5 Summering: Flyttnettot för nuvarande årskullarna i årskurs 8 och 9 är sedan procent, vilket kan hänföras till den asylmottagning som området på senare år har haft. Dessförinnan var flyttnettot negativt. Flyttnettot är sålunda större på kortare tidsperiod och är under den senaste femårsperioden jämförbart med Domsjöområdet.

47 Björna Björna-området består av fyra skolupptagningsområden, Björna, Hemling/Långviksmon, Trehörningsjö och Gideå upptagningsområde. De uppgifter som redovisas gäller dessa områden tillsammans. Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Läsår 2004/05 Flyttnetto Summa ,6 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Flyttnetto , , , , ,9 Summa ,1

48 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Flyttnetto F Summa ,4 Summering: Det positiva flyttnettot för nuvarande årskullarna i årskurs 8 och 9 är sedan 2004 knappt två procent, vilket kan hänföras till den asylmottagning som området haft. Dessförinnan var flyttnettot negativt. Flyttnettot är sålunda större på kortare tidsperiod och är under den senaste femårsperioden större än flyttnettot för Höglands- och Gullänget-området.

49 Alne Alne-området består av två skolupptagningsområden, Bonäset upptagningsområde och Järveds upptagningsområde. De uppgifter som redovisas gäller de båda områdena tillsammans. Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Läsår 2004/05 Flyttnetto , ,3 Summa ,6 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Flyttnetto , , , , , ,9 Summa ,8

50 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Flyttnetto F Summa ,8 Summering: Alne upptagningsområden har ett positivt flyttnetto. Det är något högre än för Gullänget, och framför allt under längre tid. Detta kombinerat med större födelsekullar i området har gett en ökande lokalbrist i grundskolan. Flyttnettot sedan 2012 för samtliga årskullar i grundskolan stannar vid 10 procent, men är över en tioårsperiod närmare 20 procent.

51 Grundsunda Grundsunda-området består av tre skolupptagningsområden, Banafjäl, Husum och Idbyns upptagningsområde. De uppgifter som redovisas gäller dessa områden tillsammans. Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Läsår 2004/05 Flyttnetto Summa ,1 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Flyttnetto Summa ,5

52 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Flyttnetto , , , , , , , ,7 F ,8 Summa ,5 Summering: Grundsunda upptagningsområden har ett litet flyttnetto under den senaste femårsperioden. På längre sikt uppvisar området däremot ett negativt flyttnetto.

53 Själevad Själevads-området består av tre skolupptagningsområden, Haffsta, Myckling och Själevad. De uppgifter som redovisas gäller dessa områden tillsammans. Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Läsår 2004/05 Flyttnetto Summa ,9 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Flyttnetto Summa ,2

54 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Flyttnetto F Summa ,9 Summering: Själevads upptagningsområden har ett ökat flyttnetto under den senaste fem- och tioårsperioden. För att rymma de större kullarna har Haffstaskolan organiserats om till F-3-skola.

55 Nätra Nätra-området består av fyra skolupptagningsområden, Bjästa, Köpmanholmen, Sidensjö och Västanå. De uppgifter som redovisas gäller dessa områden tillsammans. Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Läsår 2004/05 Flyttnetto Summa ,6 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Läsår 2008/09 Flyttnetto Summa ,6

56 Årskurs Läsår 2017/18 Läsår 2012/13 Flyttnetto , , , , , , , , ,4 F ,8 Summa ,0 Summering: Nätra upptagningsområden har ett minskande flyttnetto, men sett till en 15-årsperiod är flyttnettot för de äldre elevkullarna att jämföra med Domsjö- och Gullänget-området. Eric Bagger, utredare BF

57 20 mars 2018 Kapacitetsbedo mning av fo rskolor Efter genomförd kapacitetsbedömning vid kommunens förskolor lämnas här en rapport och analys av resultatet. Till berörda förskoleenheter har lämnats faktablad över respektive bedömning. Bakgrund Efter en pilotmätning våren 2016 beslutades att en kapacitetsbedömning av kommunens förskolor skulle genomföras. Mätningarna har gällt kommunens egna förskolor, exklusive förhyrda lokaler och lokaler som varit föremål för större lokalanpassningar under mätperioden. Här är en rapport efter genomförda mätningar läsåren 2016/17 och 2017/18, med start i november Det gäller totalt 35 förskoleenheter. Något om mätvärdena Både lokalytor och friytor ute har mätts. Friytorna har jämförts mot förarbetena till Boverkets allmänna råd. Lokalytorna har mätts i NTA (nettoarea) 1, som är det mått som bäst är kopplat till verksamhetens lokalbehov. Detaljer kring mätningarna lämnas i medföljande bilaga över använda definitioner. Kommungenomsnitt Här lämnas en uppräkning av det kommungenomsnitt som de genomförda bedömningarna gett vid handen. Notera att mätningarna utförts på både våren och hösten, vilket i sig ger en genomsnittlig beläggning för förskolorna, eftersom enheterna har minst inskrivna barn efter sommaren och flest på våren. Mätt faktor Aktiv pedagogisk yta Rekommenderad yta enligt SBF Total inneyta Mätt faktor Toaletter Luftflöden kvm/barn NTA 4,6 kvm 7,1 kvm 8,3 kvm per barn respektive per individ 8,0 barn/toalett 19,1 l/s/p 1 Se avsnittet med definitioner.

58 Mätt faktor Friytor vid förskolegården kvm/barn 50,7 kvm Vagnsvila erbjuds vid 17 förskolor, saknas vid 8 förskolor och finns delvis enligt förskolans riktlinjer vid 10 förskolor. Ateljé finns utrustad, åtminstone en, vid 25 förskolor och saknas vid 10 förskolor. Beträffande förskolegårdarna har i vissa fall omgivande ytor bedömts ingå i det framräknade genomsnittet 50,7 kvm/barn, och varierar påtagligt från 13,7 till 156,0 kvm/barn. Riktmärken I februari 2016 utfärdade Skolverket riktmärken för barngruppers storlek. Utifrån detta har förskolechefer och skolpolitiker diskuterat hur Örnsköldsviks kommun ska förhålla sig till riktmärkena. I mars 2016 var kommungenomsnittet för en förskoleavdelning 16,4 barn. I mars 2017 hade kommunsnittet stigit till 16,7 barn och i februari 2018 till 16,8 barn per avdelning. De nya förskolor som projekteras byggs för 15,0 barn/avdelning. Vid bildningsnämndens möte i mars 2018 var riktmärkena uppe till beslut, men beskedet blev att ytterligare utredning och konsekvensbeskrivning först behöver göras, innan beslut om målsättning för kommungenomsnitt kan sättas. Reflektioner efter genomförda mätningar 1. Kvalitet. Önskemål om kvalitetsmätning av lokalerna har framförts från en del håll under genomförandet av kapacitetsbedömningen. Detta kan till viss del infrias genom kapacitetsbedömningen men ingick inte i uppdraget för eller syftet med mätningarna. Att bedöma kvaliteten tillsammans med kapaciteten är komplicerat och hade krävt en väsentligt större arbetsinsats. Ett antal faktorer påverkar kvaliteten i förskolans lärmiljöer, bland annat de fysiska förutsättningarna, underhållsplaner av miljöer och fastighet, tillsatta personalresurser och kompetenser, personals faktiska användning av de förutsättningar som ges och mycket annat. Den kvalitativa bedömningen hänvisas därför till det systematiska kvalitetsarbete som varje enhet skall genomföra. 2. Grundskolelokaler. Ett antal förskoleavdelningar ligger i tidigare grundskolelokaler som anpassats. Det skiljer stort på hur väl anpassningarna lyckats, men generellt sett verkar det vara svårt att anpassa gamla grundskolelokaler. Det är därför mer än rimligt att kommunen bygger för förskolans utökade behov och frigör grundskolelokaler vid de skolor där grundskolans och fritidshemmets verksamheter har lokalbrist. 3. Eftersatt underhåll. Flera av de förskolor som mätts har ett rejält eftersatt underhåll. Det märks bland annat på trasiga tapeter, hål i väggarna, omålade ytor, blandade golvmattor i samma rum och avsaknad av golvlister. Det har härvid framkommit att några av förskolorna inte funnits med i tidigare underhållsplanering. 4. Beslutsunderlag. Det sammantagna materialet utgör ett bra underlag för framtida planering och beslut, för bildningsförvaltningens ledningsgrupp om kommande

59 prioriteringar, men också för bildningsnämndens överväganden. 5. Luftflöden. Kapaciteten för förskolans ventilation ligger generellt på en hög nivå. Det bör dock påpekas att de värden vi mätt fram är teoretiska, dvs. de gäller i den mån utrustningen fungerar. Vid flera av mätningarna kunde vi konstatera att så inte varit fallet. Vintern 2017/18 har frestat hårt på anläggningarna, med snö och hög luftfuktighet omväxlat med sträng kyla. 6. Friytor. Friytorna är förhållandevis väl tillgodosedda vid våra förskolor och dessutom föremål för upprustning. Det skiljer emellertid rejält mellan yttervärdena och det har heller inte varit helt lätt att fastslå vilka friytor som ska räknas. I några fall har grundskolan och förskolan delat ytor, som har proportionerats. I andra fall har enbart förskolegård räknats. Värdena är därför inte helt och hållet jämförbara. 7. Engagemang. Engagerade pedagoger uppväger brister i lokalerna, medan bra lokaler inte på samma sätt kan uppväga bristande engagemang hos pedagogen. Med den lokalbrist som förskolan och grundskolan i kommunen upplevt kan lokalernas betydelse för kvaliteten lätt komma att överdrivas. De försök till viktning av förskolans kvaliteter som gjorts både i enkäter och inom forskningsfältet pekar mot att lokalerna gör ungefär tio till femton procent för verksamhetens kvalitet, men förstås viktiga procent. Det kan här vara på sin plats att citera Skolverkets allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan: Hur miljön är utformad har betydelse för vilken kunskapsutveckling som är möjlig för barnen i förskolan. Det gäller generellt för alla barn, men kan vara särskilt viktigt för barn med funktionsnedsättningar. Därför är det viktigt att vid resursfördelningen beakta miljöns utformning. Eftersom omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet i förskolan är det angeläget, både när det gäller säkerhet och pedagogik, att såväl innesom utemiljön är överblickbar och underlättar kontakten mellan barn och personal. När den fysiska miljön inte är anpassad till antalet barn i gruppen och det inte finns tillräckligt med utrymme eller rum att dela upp barngruppen i, uppstår svårigheter och gruppen upplevs som för stor. Den fysiska miljön är därmed en nyckelfaktor för att planera och genomföra aktiviteter. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. 8. Ljust och luftigt. Till övervägande del är förskolans lokaler ljusa och luftiga, där barnen har möjlighet att se ut och att nå material och utrustning i lek- och omsorgsmiljöer. 9. Förråd. Det råder en generell brist på förrådsutrymmen inomhus, vilket skapar trängsel och ett rörigt intryck bland det som ändå ska förvaras. Ibland finns källar- och vindsutrymmen att tillgå, men detta kan inte råda bot på bristen för korttidsförvaring. Källaroch vindutrymmen har inte ingått i mätningen. 10. Genomgång. Beroende på lokallösning finns genomgångsrum, som förbinder olika verksamheter och olika funktioner. I ett antal fall försvårar detta användandet av rum som inte enbart är avsedda som passage. 11. Vagnsvila. Som framgår av sammanräkningen fattas lösningar, eller är lösningarna otillräckliga, på ett större antal förskolor, närmare bestämt hälften. 12. Ateljéfunktion. Även på större förskolor finns ofta bara ett rum med ateljé-funktion, som

60 ska serva alla avdelningar. Vid genomförda lokalanpassningar är det ganska vanligt att ateljéfunktionen byggts bort. Den saknades vid tio av de 35 bedömda förskoleenheterna. 13. Variationen. Där avdelningar har enbart ett pedagogiskt aktivt rum blir variationen lidande för barnen. För att citera Lpfö 98 rev. 2010: Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. 14. Rekommenderad yta. 2 Den rekommenderade barnytan visade sig vara större i gamla förskolelokaler än vad vi först förväntade oss. Detta vare sig denna gäller NTA eller BTA. 15. Toaletter. Antalet toaletter är i regel väl tilltaget, men i några fall är toaletter långt från verksamheten vilket försämrar funktionen och kräver personal. I några fall är toaletterna belägna så att dörrarna lyfts av, vilket ger försämrad integritet för barnen. Vi noterade också en hel del underhållsbrister. Det fortsatta arbetet Utifrån genomförd kapacitetsbedömning ser vi ett behov, att utifrån framtagen dokumentation och utfärdade riktlinjer arbeta vidare med lokalernas utformning och funktionalitet, framför allt beträffande vagnsvilan, toaletterna, hallarna och förråden. Avdelningar med enrumslösningar bör få en särskild prioritering. Tack Ett tack till alla som deltagit vid mätningarna: förskolechefer, skyddsombud och rutinerade pedagoger. Också ett tack till Johnny Berglund, enhetschef, och Anna Pettersson, verksamhetsutvecklare, båda vid KSFs drift- och serviceavdelningen, som bidragit med att säkerställa uppgifter. Slutligen ett särskilt tack till Jonas Westin, forskare och lärare vid Umeå Universitet, och hans studenter vid ingenjörsprogrammet, som i fyra delprojekt bidragit med verktyg som effektiviserat vårt arbete så att det kunnat slutföras åtminstone ett halvår snabbare. Eric Bagger, utredare vid bildningskontoret Linda Nordlander, kvalitetsledare vid bildningskontoret 2 Se avsnittet med definitioner.

61 Definitioner Kvadratmetermått. De mått som används är kvm NTA, dvs. nettoarea utan väggar. Proportionering. I vissa fall delas ytor med andra verksamheter och har då proportionerats. Även ytor med flera funktioner har i vissa fall fått proportioneras, t.ex. mellan aktiv yta och övrig yta. Toaletter. Eftersom förskolan har barn som inte kan gå på en vanlig toalett, har även skötbord räknats som toalett, eftersom de har motsvarande toalettfunktion. Om inte VA har funnits i anslutning till skötbordet, har detta dock inte räknats in. Pedagogiskt aktiv yta. Det är lokalytor som är inrättade med pedagogisk funktion och inte är avsedda för omsorg och vård i första hand. Rekommenderad yta. Den övrig yta som ingår i den yta som räknas enligt SBFs rekommendationer. Rekommendationen gäller yta som barnen har att tillgå och rekommenderas vara mer än 7,5 kvm/barn för en nybyggd förskola. De ytor som räknas in är pedagogiskt aktiva ytor, toaletter samt övriga ytor som barnen har tillträde till. Det framgår inte av beslutet om detta avser NTA eller BTA. Om BTA avses är kommunsnittet 9,4 kvm/barn. Övrig yta. Det är lokalytor som inte utgör pedagogiskt aktiva ytor eller toaletter för barnen. Den del av övrig yta som barnen har tillgång till har räknats in i rekommenderad yta enligt SBF. Annan övrig yta har enbart räknats in i förskolans totala lokalyta. Total yta. Den totala, sammanräknade ytan, dvs. pedagogiskt aktiv yta + toaletter för barnen + övriga barnytor + övriga ytor som räknats. Det största av måtten, eftersom alla lokalytor som räknats på ingår i detta mått. Även här har förstås räknats i NTA, nettoarea. Friyta. I regel har inhägnad förskolegård mätts. I några fall har förskolan även nyttjat andra ytor fullt ut eller delat ytor med grundskola och fritidhem. Då har även dessa ytor räknats och i förekommande fall proportionerats mellan verksamheterna. Förarbetena till Boverkets allmänna råd (BFS 2015:1) rekommenderar 40 kvm/barn i förskolan, men ett minimum av kvm. Tillgången till närnaturområde kan påverka den bedömningen. Luftflöden l/s/person bedöms vara ett bra mått och 7-8 l/s/p ett godkänt mått. Vagnsvila. För att bedöma att vagnsvilan hade en funktionalitet som överensstämde med riktlinjerna krävdes att den skulle vara utformad så att barn kunde vila skyddat från väder och vind samt att vagnarna kunde placeras under uppsikt av pedagoger. I Riktlinjer för förskolans lokaler och miljöer fastslås att utrymme för vagnsvila ska finnas, men inget om dimensioneringen. Ateljé. Ateljén finns också definierad i Riktlinjerna för förskolans lokaler och miljöer. För att bedöma att förskolan hade en ateljé behövde rummet kunna erbjuda möjligheten för barn och pedagoger att arbeta med skapande material och processer över tid, det vill säga det ska vara möjligt att lämna arbeten kvar i rummet utan att omgående behöva städa bort efter aktiviteten. Rummet skulle även erbjuda rinnande vatten till det skapande arbetet och tillhörande för- och efterarbete.

62 Eric Bagger, Diagrambilagor till Lokalresursutredning BF Här följer diagram som illustrerar den statistik och de prognoser som åberopas. Det första diagrammet (bilaga 4) visar antalet födda för åren Det påvisar de variationer i nativitet som kommunen har. Det andra diagrammet visar samma födelsetal, men med nuvarande årskullar från Procapita (bilaga 5). Det påvisar den nettoinflyttning som förekommit nämnda år och som inte går att prognosticera. Notera att årskullarna 1-15 år påförts en nettoinflyttning av drygt 500 individer, dvs. motsvarande en skola av Höglandskolans storlek. Flyttnettot ser emellertid ut att ha avstannat i och med Det tredje diagrammet visar nuvarande årskullar från förskoleålder och upp till 20-åringar (bilaga 6). Det fjärde diagrammet visar antalet elever i grundskolan från 2011, med prognos fram till 2024, dvs. inom nuvarande prognosfönster (bilaga 7). Det avslutande diagrammet (bilaga 8) visar antalet elever i gymnasieålder från 2014, med prognos fram till läsåret 2034/35. Toppåret ligger här 2026, medan grundskolans toppår ligger Beträffande den kommunstatistik som Statisticon tar fram åt Örnsköldsvik ska noteras att tioårsprognosen i mars 2016 pekade på en folkökning till invånare år Motsvarande tioårsprognos från i mars 2018 pekar på en folkökning till invånare år På de senaste två åren har prognosen skrivits ner med ungefär 1000 invånare. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Bildning Järnvägsgatan vx SE Örnsköldsvik Förvaltningens e-postadress Fax Org.nr bildning@ornskoldsvik.se

63 Statistik Födelsetal