Lokalresursplan Detta är en uppdatering av lokalförsörjningsplan , som enligt antagna rutiner ska revideras årligen.

Transkript

1 Lokalresursplan för bildningsförvaltningen Ersätter: Lokalförsörjningsplan för bildningsförvaltningen Ersätts av: Lokalresursplan Lokalresursplan Detta är en uppdatering av lokalförsörjningsplan , som enligt antagna rutiner ska revideras årligen. 1. Inledning Bildningsförvaltningens lokalförsörjningsplan fastställdes vid bildningsnämndens möte den 16 december 2014, med namnet Lokalförsörjningsplan bildningsförvaltningen pdf. Den vilade mot ett underlag som tagits fram av en särskilt tillsatt projektgrupp. Denna verkade enligt kommunens projektmodell i augusti december Föreliggande plan utgör en uppdatering av lokalförsörjningsplanen och en anpassning till de numera antagna rutinerna för lokalresursplaner hos Örnsköldsviks kommun. 1.1 Kommunens fastighetsstrategier Lokalförsörjningsplanen ska läsas mot bakgrund av kommunens övergripande fastighetsstrategier som beslutades av kommunfullmäktige De viktigaste är: Prioritera användandet av egna lokaler framför extern förhyrning Optimera lokalanvändandet i syfte att för var tid inte använda större yta än gällande behov och ständigt sträva efter att minska kostnaden per ytenhet Göra strategiska avyttringar och förvärv som över tid skall vara i ekonomisk balans Optimera verksamhetsnyttan 2. Bakgrund Månatlig rapportering har skett till bildningsnämnden sedan lokalförsörjningsplanen antogs. Detta var en av förutsättningarna som gavs av nämnden när planen antogs och har varit ett utmärkt sätt att hålla kommunikationen i lokalförsörjningsfrågor öppen mellan verksamheterna och nämnden. Kvarvarande utredningsfrågor kring lokalförsörjningsplanen har under det gångna året slutförts och finns integrerade i den uppdaterade lokalresursplanen. Nya utredningsfrågor har tillkommit, vilket är naturligt i det femårsperspektiv som planen vilar emot.

2 2 3. Avgränsning kring barn- och elevutveckling Under våren gjorde en långsiktig prognos över skolverksamheterna, där modellberäkningar tillfördes för de år som födelsestatistik ännu inte finns tillgänglig. 1 Kvarvarande osäkerhetsfaktorer i prognoserna gäller framför allt asylmottagningen och befolkningsförflyttningar inom kommunen. 4. Lokalförsörjningsplan Etapp 1 inför nybyggnation i förskolan är nu på väg att beslutas av kommunfullmäktige. Planerna är att bygga en ny förskola i Gullänget, med placering på ledig tomtmark mellan Ängetskolan och Skogsgläntan. En detaljplanegrupp har tittat närmare på lämplig tomtmark för etablering av förskolor i andra områden. För grundskolan har utökade lokalytor skapats vid Änget-, Högland- och Sörlidenskolan. Mindre anpassningar har vidare gjorts vid ett flertal skolor, av vilka Alne-, Banafjäl-,Gideå-, Järved-, Mellansel- och Örnsköldskolan bör nämnas. Den framtida organisationen och lokalnyttjandet har varit föremål för utredning beträffande skolupptagningsområdena i Själevad och Grundsunda. Motsvarande frågeställning har diskuterats för Alnes och Sörlidens upptagningsområden, men där finns en tydlig koppling till övriga skollokaler i centrum. Övriga skollokaler avser verksamheterna för gymnasieskolan, vuxenutbildning och kulturskolan och i viss mån förskolorna i centrum. Beträffande gymnasieskolan har skolledningen lämnat en delrapport kring verksamhetens visioner inför framtiden. Förvaltningsledningen har också sammanställt en kortfattad analys angående lokaliseringen av en samlad gymnasieskola. Vidare har förvaltningen med stöd av kommunens fastighetsstrateg sammanställt en plan för skollokalerna i centrum, med huvudsyftet att nyttja skolans lokaler effektivare. Den kommer att offentliggöras före årsskiftet. Gymnasieledningen har lämnat en rapport beträffande bedömningen av det långsiktiga programutbudet, något som nämnden beställde när den antog lokalförsörjningsplan Grundsärskolan har sökt statliga projektmedel för att under 2016 genomlysa de olika aspekterna av tillgänglighet, i anslutning till den fördjupade studie som ska genomföras. I projektet S3B, delaktivitet Bredbynskolan, fortsätter förarbetet med att anpassa och renovera byggnaden till modern pedagogik och arbetsmiljö. Under försommaren beslutade programgruppen att det fortsatta arbetet ska utgå ifrån en nybyggnation istället för en totalrenovering av hus A till en totalkostnad för hela projektet på maximalt 80 miljoner kronor och genom att optimera ytor. att nuvarande standard för nybyggda skolor i kommunen ska gälla vad gäller tekniska lösningar och materialval. En kapacitetsbedömning av skolverksamheternas lokaler har påbörjats. Under 1 Se bilaga.

3 våren fastslogs BTA-måtten 2 för berörda skolfastigheter. Under hösten startade en arbetsgrupp som ska ta fram verksamhetsytor för respektive skolverksamhets lokaler. 3 Förvaltningsledningen genomför under läsåret ett internt visionsarbete kring skollokalsfrågan, för att koppla behoven av lokalförändringar mot det pedagogiska huvuduppdraget. Samtliga rekommendationer som gavs i förra årets plan har blivit uppfyllda. Det kapitel som sammanfattar årets plan är därför mer kommenterande och avsett att fylla funktionen bra att ta hänsyn till. Det finns längst ner i planen, i kapitel 8, Avslutande kommentarer. 4.1 Fördjupande studier Under lokalförsörjningsprojektet hösten 2014 gav förvaltningsledningen ett kompletterande direktiv i november om att göra fördjupande studier kring såväl förskolan, grundsärskolan som gymnasieskolan. Dessa fördjupande studier kommer att få helt olika utformning verksamheterna emellan. Förskolan har inför kommande byggnationer i förskolan bildat en arbetsgrupp vars uppdrag är att göra en förstudie, att ta fram visioner och att diskutera hur de fastslagna riktlinjerna för förskolans lokaler och miljöer ska tillämpas när det senare blir dags att starta etapp 1 och etapp 2. Arbetsgruppen har namnet Framtidens förskola. Grundsärskolan har sökt projektmedel hos SPSM (Specialpedagogiska SkolMyndigheten) för att under 2016 genomlysa den fysiska, sociala och pedagogiska tillgängligheten i anslutning till den fördjupade studie som ska göras inför omorganisationen där grundsärskolan samlas vid Ängetskolan. Gymnasieskolan har genomfört ett visionsarbete och står nu inför uppgiften att diskutera vilka slags fördjupande studier som behöver göras inför ett eventuellt samlande av verksamhetens två huvudenheter. 5. Övergripande bedömningar 5.1 Allmänt Flertalet av bildningsförvaltningens lokaler samnyttjas av flera verksamheter varför bedömningen av kommande behov måste göras ur ett övergripande förvaltningsperspektiv. Inom centralorten i dess närhet bedöms grundskolan ha störst behov av en utökad verksamhetsyta. Behovet är kopplat till en ökning av elevantalet i grundskolan och på fritids. För att lösa grundskolans ökande lokalbehov har förvaltningen valt att konvertera förskolelokaler till grundskolelokaler. 5.2 Förskolan Inom förskolan ökar barnantalet under våren för att sedan minska något följande år. En icke försumbar anledning till att behovet av förskoleplatser ökat är att antalet dagbarnvårdare kraftigt minskat under de senaste åren och att föräldrar placerar sina barn allt tidigare på förskolan. För att bland annat kompensera förskolan för de ytor som man överlåtit till 2 BTA = BruTtoArea, dvs. summan av alla våningsplans area, som begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas utsida.

4 grundskolan har två paviljonger förhyrts för 120 förskolebarn. Det är Kungaskogen vid Skogsgatan och den tillfälliga förskolan Ängen vid Älgvägen har utökats med drygt 50 platser. De nya paviljongerna är även tänkt att ersätta den tillfälligt förhyrda lokalen i Arnäs. 4 Enligt lokalresursplanen planeras nya förskolor byggas bland annat för att ersätta de tidigare nämnda tillfälliga förskolepaviljongerna, men också för att ge ytterligare utrymmen i befintliga skolor för förskolan, grundskolan och fritidshemmen. Det finns också behov av att skapa ett gummiband i centrumområdet för omgivande orter. Bedömningen är att behovet av nya förskolelokaler är störst i Gullänget/Högland varför etapp 1 planeras där. En detaljplanegrupp har tittat närmare på lämplig tomtmark för etablering av förskolor också i följande områden: Alne, Domsjö, Högland och Själevad. En arbetsgrupp har tillsatts för att göra en förstudie inför kommande byggnationer. Förstudien beskrivs något i kapitel Grundskolan Efter sjunkande elevantal i början av 2000-talet har elevantalet åter ökat. Det gäller främst vid skolor i centrum och dess närhet. Ökningarna leder i flera fall till ett ökat behov av lokaler. Under åren med vikande elevantal har överytorna nyttjats framför allt av förskolan. När behovet nu samtidigt ökar av både förskoleplatser och klassrum har en brist på lokaler uppstått. 5.4 Fritidshemmen Behovet av lokaler ökar på ett motsvarande sätt inom fritidshemmens verksamhet. Lokalerna samnyttjas med grundskolans övriga verksamheter, men då verksamheten ökat påtagligt 3, behöver i flera fall nya verksamhetsspecifika ytor iordningställas. Nya allmänna råd och förändrade elevgrupper med fler äldre fritidselever ställer också nya krav på lokalerna. 5.5 Grundsärskolan Grundsärskolan ska på sikt samlas vid Ängetskolan. Vissa åtgärder planeras att göra i förväg, så att omorganisationen går att genomföra smidigt när det blir dags. En fördjupande studie genomförs under det kommande året. Den beskrivs något i kapitel Gymnasieskolan Förutsättningarna för gymnasieskolan har under de senaste sju åren förändrats. Det beror bland annat på att elevernas val av program har förändrats och att antalet elever minskat med 23 procent. Yrkesprogrammen har påverkats mest av förändringen. 4 Med anledning av detta och av att utbudet av nationella program förändrats på det regionala planet har en mer långsiktig plan tagits fram över det utbildningsutbud kommunen erbjuder. Detta för att kunna tillhandahålla ändamålsenliga och anpassade skollokaler, enligt de budgetdirektiv som förvaltningen fått från bildningsnämnden Bildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett underlag för detta. Medan de långsiktiga planerna tas fram flyttas några program från Nolaskolan för att bereda övriga skolverksamheter utrymmen. 3 Se bilaga för statistik över beläggningen vid några av fritidshemmen i centralorten. 4 Se bilaga.

5 5.7 Vuxenutbildningen och kulturskolan Den långsiktiga lösningen för dessa verksamheter är beroende av resultatet av inriktningsbeslut rörande gymnasieskolan. Med ett frigjort utrymme på Nolaskolan kan vuxenutbildningen flytta från lokalerna på Skogsgatan som blivit trångbodda och komma närmare Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket i centrum. Men frågan om samverkan med gymnasieskolan är fortfarande beroende av gymnasiebeslut, för såväl vuxenutbildningen som kulturskolan Framtida lokalresursbehov 6.1 Skollokaler i centrum En övergripande tidsplan kommer att tas fram, för en anpassning och ett effektivare användande av skollokalerna i centrum. Planen är att lokalerna på några års sikt ska ställas om så att lokalbehoven för Örnsköldskolan, Sörlidenskolan och Alneskolan samt vuxenutbildningen kan tillgodoses. I årets lokalresursplan bifogas endast en preliminär tidsplan för omställningen. Övrigt material delges i samband med att ärendet behandlas av bildningsförvaltning och bildningsnämnd. Huvuddatum för start av omställningen är preliminärt satt till 1 juli Förskolan I Lokalförsörjningsplan beslutades om en utbyggnad av förskoleenheter i tre etapper. Utifrån framtagna underlag och tillkommande prognoser beslutar kommunfullmäktige vid sitt möte i oktober om starten för etapp 1. Planeringen ser ut som följer. Etapp 1: En ny förskoleenhet byggs i Gullänget, på kommunens lediga tomtmark mellan Ängetskolan och Skogsgläntan. Arbetsnamnet är Ängsmarken. Etapp 2: Planering pågår även för etapp 2. Förslaget är att bygga en ny förskoleenhet i Höglandsområdet. Inget beslut föreligger förrän detaljplan ordnats och förrän behovet i området har vägts samman med behoven i andra områden. Etapp 3: Innebär att 2017 ta ställning till om förskoleverksamheten ska utökas inom Domsjöområdet eller inom något av de andra områdena i kommunen. Avgörande för beslutet är hur befolkningsutvecklingen och efterfrågan utvecklas och hur omställningen av skollokaler i centrum lyckas.

6 6 Förskoleverksamheten kan vidare utökas med förskoleavdelningar vid Skärpeskolan, när grundsärskoleverksamhet där flyttas till Ängetskolan. Förskolan har externt förhyrda lokaler och tillfälliga paviljongförskolor som ska ersättas med nya förskolelokaler, i de fall behoven är långsiktigt bestående. En utredning genomförs kring de långsiktiga barnomsorgsbehoven i Gottne-området. 6.3 Grundsärskolan Grundsärskoleverksamheten vid Skärpeskolan planeras på sikt att flyttas till Ängetskolan. Efter fördjupande studier och projekt kring tillgänglighet behöver ytterligare lokaler tillskapas vid Ängetskolan, med åtföljande verksamhetsanpassningar. Med de åtagande som redan finns kring skollokalerna, framför allt i centrum, har tidpunkt för sammanslagning ännu inte fastställts. 6.4 Upptagningsområden för grundskolan Alne skolupptagningsområde Elevutvecklingen för de kommande fem åren bedöms inte variera nämnvärt från dagen elevantal. Däremot finns ett behov att omdisponera skollokalerna i hela centrumområdet. Det finns också ett behov av att organisera årskurserna efter nuvarande kursplaner (Lgr 11). En ny skolenhet för årskurs 7-9 bildas i Vuxenutbildningens nuvarande lokaler på Skogsgatan. Detta ger utrymme att flytta årskurs 4 från Järvedskolan, för att ge en sammanhållen 4-6-undervisning vid Alneskolan. Det ger också utrymme att anpassa förskolans lokaler och miljöer Grundsunda skolupptagningsområde Inom området finns tillräckligt med lokaler, men dessa är inte bra geografiskt lokaliserade i förhållande till antalet elever och förskolebarn. I Idbyn ökar både förskolan och grundskolan vilket leder till ett ökat lokalbehov medan Banafjäl och Husum får allt större överytor. Efter utredning och behandling av sammanlagt nio alternativa lösningar har beslutats att behålla nuvarande organisation. Idbynskolan anpassas till det ökade elevantalet genom att nuvarande lokalytor optimeras och slöjdsalen byggs bort. Idbynskolans slöjdundervisning för skolans äldre elever kommer när omställningen är helt genomförd att ske vid Husumskolan. En översyn av matsalen och kök behöver göras med tanke på kommande barn- och elevökning Höglands och Gullängets skolupptagningsområden

7 Höglandskolan Grundskolans lokalsituation löses genom att verksamheten får överta lokaler som förskolan disponerar i huvudbyggnaden. Förskolans lokalbehov löses genom att nya förskoleplatser skapas inom Höglands- och Gullänget-området, och enligt ovan beskriven etapp 2, under punkt Ängetskolan Skolan nyttjas till grundsärskola och F-9. Förskolans lokalbehov löses genom att fler förskoleplatser skapas inom Gullänget- och Höglandsområdet, enligt ovan beskriven etapp 1 och 2, under punkt 6.2. Grundsärskolan samlas vid Ängetskolan enligt beskrivning ovan, under punkt Själevadsområdet Elevutvecklingen för de kommande fem åren bedöms inte variera nämnvärt från dagen elevantal. Däremot finns ett behov att omorganisera utifrån ökat antal elever vid Haffstaskolan vilket har lett till ett ökat lokalbehov. Det finns också ett behov av att organisera årskurserna efter nuvarande kursplaner (Lgr 11). Haffstaskolan ställs om till F-3-skola med fritidsverksamhet och verksamheten inom åk4-5 flyttas till Själevadskolan Sörliden skolupptagningsområde Prognosen är att både Sörliden- och Örnsköldskolan har en påtaglig elevökning under den närmaste femårsperioden, Örnsköldskolan ökar enligt prognos med cirka 50 elever och Sörliden med mer än 110 elever. För att möta den stora elevökningen planeras en ny skolenhet för årskurs 7-9 i Vuxenutbildningens nuvarande lokaler på Skogsgatan. Detta ger utrymme vid Sörlidenskolan för övrig grundskoleverksamhet och att utöka förskoleverksamheten. Därigenom kan den tillfälliga förskolan Kungaskogen avyttras, men också kan antalet förskoleavdelningar minskas vid Örnsköldskolan och därigenom bereda grundskolan mera plats. 6.5 Gymnasieskolan och Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen föreslås flytta till Nolaskolan i juli 2017, som ett led i att använda skollokalerna i centrum effektivare. Detta innebär att delar av Nolaskolans programutbud senast vid samma tidpunkt föreslås flytta in i anpassade lokaler vid Parkskolan. Den långsiktiga frågan om ett samlande av gymnasieskolan återstår alltjämt att utreda. 6.6 S3B Projektet S3B innebär för närvarande en anpassning av lokalerna vid Bredbynskolan. Planeringen utgår från en dimensionering enligt nuvarande elevupptagningsområde. Effekterna av att göra om mindre skolor om till enheter med förskola och F-3-verksamhet bör under tiden utredas. Bredbynskolan Det pågår förberedelser för att projektera ombyggnation enligt S3B. Det är en process som följer kommunens rutiner och inte föranleder några kommentarer i

8 detta avsnitt av lokalförsörjningsplanen. Investeringsramen har satts till 80 Mkr. 8 Björnaskolan Sedan projektet i Bredbyn slutförts planeras för den fjärde och sista etappen i byggprojektet S3B, Björnaskolan. 7 Ekonomisk rapport De beslut som fattas kring olika åtgärder kring lokaler medför olika typer av konsekvenser. Det kan medföra kostnader för renoveringar och ombyggnader eller investeringar i om- och tillbyggnader. I den kommunala redovisningen hamnar detta huvudsakligen inom Konsult och Serviceförvaltningen (KoS) för att i nästa led fördelas till hyresgästen Bildningsförvaltningen i form av hyresdebiteringar. Beräkningar av de ekonomiska effekterna av olika lokalförsörjningsbeslut är en process där fastighetsavdelningen inom KoS tillsammans med Bildningsförvaltningen har ett gemensamt ansvar. Investeringsplanen som beslutades av kommunfullmäktige den 15 juni 2015 visas nedan. Där framgår planerade belopp. Dessa är en skattning och kommer sannolikt att förändras utifrån kommande beslut och förändrade bedömningar sedan mer detaljerade beräkningar kunnat genomföras. Vid denna redovisning var S3B och en ny förskola vid Änget (Förskola etapp1 enligt ovan) aktuella för beslut. Arbete med att beräkna ekonomiska effekter pågår. I båda projekten återstår att utföra mer detaljerade beräkningar. Angående S3B har bedömningen sedan ovanstående redovisning blivit att hela projektet kan komma att omfatta 80 Mkr. Det innebär i så fall en utökning med 10 Mkr. Gällande förskolan finns inga nya bedömningar gjorda. 8 Avslutande kommentarer Målsättningen vid uppdateringen har varit att hålla planen kort, så att den ger en bra överblick; men inte så kort att kopplingen mellan olika verksamheter och behov kan gå förlorad. Planen bygger därför numera på att enskilda projekt har en egen ärendegång och dokumentation. Beträffande asylmottagningen kan inte nog betonas att den inte ingår i de prognoser och modellberäkningar som gjorts. De stora osäkerhetsfaktorer som varit inblandade och

9 alltjämt är inblandade gör att den bedömningen är rimligare att göra utifrån en grundbedömning om kommande behov, än att extrapolera i grundmaterialet. 5 9 SCBs senaste befolkningsprognos för kan på kommunal nivå tolkas på flera olika sätt. Den bifogas i statistikbilagan, men inte för att stödja ställningstaganden i denna lokalresursplan, utan mera för att väcka diskussion inför kommande revideringar. 6 Bildningsförvaltningen har vidare deltagit i förarbetena om att utreda möjligheterna att skapa ett kulturhus i Örnsköldsvik. Det är ett uppdrag som kommunfullmäktige gett kulturoch fritidsnämnden i budgetdirektiven för En rapport med ett eller flera realiserbara förslag som gynnar så många som möjligt ska läggas fram i december Bilagor Till denna strategiska plan finns många dokument kopplade, som kan läsas av den som vill ha fördjupad förståelse av planen. De biläggs inte, eftersom de alla varit uppe till behandling i förvaltningens ledningsgrupp eller i bildningsnämnden och därför är dokumenterade sedan tidigare. Däremot biläggs den statistik och de prognoser som planen hänvisar till. Detta material har samlats i ett dokument med filnamnet Bilaga till lokalresursplan BF pdf. 10 Uppdatering Denna plan träder i kraft vid årsskiftet, dvs. den 1 januari Förslag till revidering inför 2017 ska vara framtagen i oktober Se senaste statistiken från Migrationsverket i bilagan. 6 Se SCBs senaste prognos, från 2013, i bilagan.