Att lära sig är livet

Transkript

1 Att lära sig är livet 1

2 Sektorn för fostran och utbildning som siffror småbarnspedagogik och förskoleundervisning svenskspråkiga tjänster Den studerande Helsingforsbon förvaltnings- och stödtjänster Grundläggande utbildningen gymnasie- och yrkesinriktad utbildning och fritt bildningsarbete experter Service i över 700 på ställen 65 lekparker 320 daghem, varav 34 svenskspråkiga 50 gruppfamiljedaghem, varav 8 svenskspråkiga 101 grundskolor, varav 16 svenskspråkiga 15 gymnasier, varav 3 svenskspråkiga 17 verksamhetsställen för yrkesinstitut 13 verksamhetsställen för arbetarinstitut Många privata aktörer kompletterar stadens fostran och utbildning.

3 Vi betjänar studerande Helsingforsbor barn i småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen Varav 2200 barn i svensk service, ca 9% elever i grundläggande utbildningen Varav 3700 elever i svensk service ca 9 % barn i eftermiddagsverksamhet för skolelever och lekparksverksamhet stadsbor studerande på bildningsarbetets kurser i yrkesinriktad utbildning och gymnasiet (Helsingfors finska arbetarinstitut och Arbis) Varav 1250 elever i svensk service, ca 7 %

4 Mål för småbarnspedagogiken och förskolan Att varje barn, genom sin/sitt förkunskap, intresse, styrka och behov, tar del av varje kompetens och varje lärområde! 4

5 Styrdokument som ligger som grund för mål och utvärdering i Helsingfors stad Utbildningsstyrelsen (UBS) Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) Grunderna för planen för småbarnspedagogik Stadens strategi Lagen om småbarnspedagogik utvärderingsparagraf juli 2018/540 Helsingfors plan för småbarnspedagogik Sektorns bindandemål/ resultatpremiemål Enheternas verksamhetsplaner Barnets plan Gruppmål

6 Svenska servicehelhetens gemensamma värdegrund och språkstrategi Vi inom svensk småbarnspedagogik och utbildning erbjuder en enhetlig svensk lärostig från småbarnspedagogik till det fria bildningsarbetet i Helsingfors. Kontinuiteten syns i vår gemensamma syn på vård, fostran, tillväxt och lärande i alla åldrar. Vi utvecklas, lär, och växer tillsammans i en uppmuntrade och respektfull interaktion. Våra lärmiljöer är pedagogiska och kvalitativa och vi står för en hållbar utveckling. Allas välmående, mångfald och glädje utgör grunden för vår verksamhet. Svenska servicehelheten erbjuder verksamhet och undervisning på svenska. Språkstrategin har utarbetats för att stärka det svenska språket och ingår i enheternas verksamhetsplaner. För att utveckla barns och ungas svenska skapar vi lärmiljöer som är språkstödjande i fråga om arbetsmetoder och material. Vi strävar efter en positiv atmosfär där barn och unga utvecklar sina sociala och kommunikativa färdigheter. Den pedagogiska verksamheten stöder språket kontinuerligt, bl.a. genom berättande, läsande och skrivande. Vi utnyttjar det svenska kulturutbud som erbjuds och bekantar oss med staden som svenskspråkig miljö och vi samarbetar med de finska daghemmen och skolorna i staden i syfte att främja en levande tvåspråkighet i Helsingfors. Vi ser det som viktigt att stärka barns och ungas svenska så att de i alla sammanhang kan använda språket på modersmålsnivå. Barn och unga med annan en språkbakgrund än en enspråkigt svensk ges möjlighet att utveckla skolspråket och samtliga barn och unga uppmuntras att utveckla alla sina språk. Pedagogerna och personalen fungerar tillsammans med vårdnadshavarna som språkliga förebilder och stöder barnens/elevernas utveckling. 6

7 NCU struktur- och processkriterier Med Barnaögon, Otroliga åren, pedagogisk dokumentation, barnets portfolio, Handboken för stöd för välmående och lärande, kompetensschema, smågruppsverksamhet, lekstationer mm. Fostringsgemenskap med i planeringen och utvärderingen av verksamhetsplanens gruppmål Verksamhetsplan - gruppmål Handboken för stöd för välmående och lärande, Resurscentret, gemensam utbildning för samtliga (pedagogisk dokumentation och Storyline), helhetsskapande undervisning förskola-nybörjarundervisningen, hela staden som lärmiljö, digitala lärmiljöer Nationell nivå Helsingfors plan för småbarnspedagogik Övergångarna: förskola i skolanslokal, inför skolstarten modell Kundenkäter/ett välfungerande daghem Personal resurserna och strukturen under arbete Lärare inom småbarnspedagogik som språkstöd, ambulerande speciallärare inom småbarnspedagogik Pedagogisk sakkunnig, Camilla Zakowski Föreståndarna ansvarar för den pedagogiska verksamheten, lärarna inom småbarnspedagogiken ser till att den förverkligas på gruppnivå. Hela personalen är med i planeringen, genomförandet, utvecklande och utvärderingen. Årsklocka och modeller finns som stöd Gemensam värdegrund Gemensam språkstrategi 7

8 Uppdrag Småbarnspedagogiken Uppdrag att ge barnen färdigheter att iaktta, strukturera och förstå sig själva, sitt lärande och sin omgivning på ett empatiskt, jämställt och demokratiskt sätt. Förskoleundervisningen Uppdrag är att främja barnets förutsättningar att växa, utvecklas och lära sig samt att stärka barnets positiva självbild och uppfattning om sig själv som lärande individ. Grundläggande utbildningen Uppdrag att undervisa och fostra, ett samhälleligt uppdrag, ett kulturellt uppdrag och ett framtidsuppdrag. Ge eleverna en positiv identitet som människor, lärande individer och samhällsmedlemmar. 8

9 Bedömningsutgångspunkter Bedömningens uppgift är att främja lärande och uppmuntra barn/elever/studeranden till att överträffa sig själv! SMÅ Bedömningen riktar sig mot verksamheten och hur den är uppbygg för att stöda barnens styrkor, intressen och utvecklingsbehov. FSK Utvärderingen två syften: den används som hjälp för att planera och utveckla undervisningen och för att stödja varje barns välbefinnande, växande och lärande. GRUND och GY Utgångspunkten är att elever/studeranden förstår vad de ska lära sig och kan utveckla en positiv självbild. 9

10 Kompetenser och lärområden Lärmiljöer, lek, mångsidiga arbetssätt, helhetskapande undervisning, fenomenbaserat, delaktighet, likabehandling SMÅBARNSPEDAGOGIK Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet och digital kompetens Förmåga att delta och påverka Lärområden: Språkens rika värld Jag utforskar min omgivning Mina många uttrycksformer Jag och vår gemenskap Jag växer, rör på mig och utvecklas SMÅ hembesök FÖRSKOLEUNDERVISNING Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet Digital kompetens Förmåga att delta och påverka Lärområden: Språkens rika värld Jag utforskar min omgivning Mina många uttrycksformer Jag och vår gemenskap Jag växer, rör på mig och utvecklas 4 årsgranskning hela familjen Förskola ÅK 1 ÅK 2 ÅK 4 GRUNDLÄGGANDE UTB. Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet Digital kompetens Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Arbetslivskompetens och entreprenörskap Biologi Geografi Fysik Kemi Hälsokunskap Omgivningslära Religion/Livsåskådning Historia Samhällslära Musik Bildkonst Gymnastik Slöjd Huslig ekonomi Valfria ämnen GYMNASIUM Aktivt medborgarskap, entreprenörskap och arbetsliv Kulturkompetens och internationalism Välbefinnande och trygghet Medier och multilitteracitet Hållbar livsstil och globalt ansvar Teknologi och samhälle Vetenskap och konst möts Biologi YRKESSKOLA Geografi Fysik Kemi Filosofi Psykologi Religion/Livsåskådning Historia Samhällslära Hälsokunskap Musik Bildkonst Slöjd Huslig ekonomi Valfria ämnen Läroämnen Modersmål Andra inhemska Främmande språk Matematik Läroämnen Modersmål Andra inhemska Främmande språk Matematik ÅK 3 ÅK 5 ÅK 6 ÅK 7 ÅK 8 ÅK 9 ÅK 10 Gymnasie- eller yrkesutbildning Portfolio som följer med bedömning av verksamheten synliggörandet av lärande pedagogisk dokumentation - portfolio vårdnadshavarna och barnet delaktigt - pedagogiska samtal Pedagogisk sakkunnig, Camilla Zakowski bedömning av elevens lärande; självutvärdering portfoliepedagogik kamratutvärdering vårdnadshavarna - lärande samtal H e l s i n g f o r s A r b i s bedömning av studerandens lärande; Kursbedömning mm 10

11 Barnets verksamhetsår, Helsingfors stad Barnets utveckling utgår ifrån lek och lärprocesser, både genom läromården och kompetenserna Autentisk och meningsfull verksamhet Beaktande och påvisande av befintliga styrkor och kunnande i gruppen, dokumenteras och reflekteras varje vecka Mål för verksamheten/gruppen Mellanutvärdering av verksamheten i gruppen Utvärdering av verksamheten/gruppmålen Pedagogiskt samtal med vårdnadshavarna, mål för verksamheten, stöd för barnet aug Hembesök, beaktande av barnets förkunskaper sep okt nov dec jan feb Genomgång av portfolion med barnet (Självutvärdering, då det är pedagogiskt motiverat) Pedagogiskt samtal med barnet, vårdnadshavarna, genomgång av uppställda mål, stödet, portfolion Barnets delaktighet och utveckling synliggörs i en portfolio Visningsportfolio, barnets bearbetade alster, ur gruppmåls- och egen utvecklingssynvinkel minst 3+3, som utvärderas kontinuerligt och diskuteras under det pedagogiska samtalet mar apr maj

12 Ubs och stadens årsklocka för pedagogisk dokumentering/utvärdering av verksamheten Oktober / November Renskrivning av verksamhetsplanen och publicering på hemsidan Följa upp barnens och gruppensmål och alster som producerats, är riktning rätt? Augusti-September Gå igenom teamets spelregler - vilka dokumenteringstyper används? - ansvarsfördelning i teamet - hur ofta hålls reflektionstid av alstren - hur samlas den ped. dokumentering upp i och var upp bevaras den? Pedagogiskt samtal barns och familjernas delaktighet För varje barn öppnas det en barnets plan i Effican och en portfoliomapp Alster samlas in i den och gås igenom med barnen Planering av gruppmålen Verksamhetsplanen och gruppmålen skissas upp Föräldramöte presentation av verksamhetsplanen diskussion om hur familjerna kan vara delaktiga i genomförandet av målet December Mellanutvärderingseftermiddag där den pedagogiska dokumentering utvärderas i förhållande till teamets uppställda mål Utvärdering av hur gruppmålen hittills uppnåtts Planering av vårens verksamhet i förhållandet till höstens utvärdering Gå igenom barnens portfolio med barnen Dagligen -ta upp föregående dags dokumentation - observation och dokumentation enligt överenskommelse - utstakad reflektionstid - publicering/sparandet av betydelsefulla alster Veckoschema - teamets reflektionsstund - barnens reflektionsstund - i slutet av veckan genomgång av veckans höjdpunkter och planering av nästa veckan tillsammans med barnen Januari / Februari Granskning av gruppdynamiken t.ex. genom ubs sociogram och planering av möjliga interventioner Mars/April Se över den pedagogiska processen Barnintervjuer Påbyggnad av barnets portfolio Maj/Juni Pedagogiskt samtal (innebär att man går igenom portofoliomappen med barnen och sedan vårdnadshavarna) Utvärdering av verksamheten tillsammans med barnen och familjerna Verksamheten utvärderas genom reflekterande och objektiv diskussion, tillsammans med barn och familjer. Ur denna utvärdering lyfts styrkor och utvecklingsområden fram som sedan bearbetas, inför kommande verksamhetsår 12

13 Kvalitetscirkeln, Helsingfors stad sves Planering Utveckla verksamheten Pedagogisk verksamhet Utvärdera verksamheten Pedagogisk dokumentation Pedagogisk sakkunnig, Camilla Zakowski 13

14 Verksamheten grundar sig på kompetenserna och de centrala målen för lärområden Jag växer, rör på mig och utvecklas, vi fäster uppmärksamhet vid barnens naturliga sätt att röra på sig. Lärmiljöerna planeras utifrån barnens behov av rörelse och aktiviteter ska vara av varierande sort med varierande tidsintervall Alla enheter gör en beskrivning på hur ni kommer att förverkliga rörelse i er lärmiljö - ledarskapsmålet De dagliga övergångarna och rutinerna tillåter rörelse. Dessa kriterier, mätinstrument ligger som grund för diskussion Verksamheten utvärderas genom reflekterande och objektiv diskussion, tillsammans med barn och familjer. Ur denna utvärdering lyfts styrkor och utvecklingsområden fram som sedan bearbetas, inför kommande verksamhetsår.

15 Gruppmål Rörelse och ex. känna glädje över framgångar i gemenskapen STÖDFRÅGOR Hurdana möjligheter har barnen att dagligen få röra på sig? genom att röra sig på gården, i parken? genom att göra utflykter? genom ledd verksamhet och rörelselekar? hur har barnens rörelse beaktats i lärmiljöerna? Finns det saker/miljöer/attityder som förhindrar rörelse? Har barnen tillgång till basmaterial inom rörelse? Hur ofta är rörelse med i andra sammanhang? Hur skulle man kunna öka barnens egen initiativförmåga till att röra på sig? Hur beaktas barn som rör sig lite? genom att följa upp mängden de rör på sig? Hur kan personalen öka barnens aktivitet? Används veckans rörelse aktivt med varje dag? Är alla grundrörelsefärdigheter beaktade i verksamheten? Att röra sig på olika ytor krypa, rulla, gå, springa, hoppa Kroppsuppfattning fingerfärdighet, motorik, koordinering, balans Samarbetet med vårdnadshavarna, har diskussioner förts om rörelsens betydelse? Hur utvärderas enhetens rörelsemiljö i teamet? Lisa Lena Kalle Bra balans Tycker om att dansa Övar på social kompetens Bra laganda Tycker om att springa Övar på att ta hand om sina egna saker Bra på att skrinna Tycker om att vara i naturen Berikar ordförrådet Pedagogisk sakkunnig, Camilla Zakowski 15

16 Pedagogisk dokumentation, portfolio och utveckling Nytt för år Barnets intressen, styrkor, behov och förkunskaper: Individuell beskrivning av barnets förkunskaper, styrkor, intressen och behov av stöd, pedagogiskt samtal Konkretiserade mål från planen för småbarnspedagogik = de centrala målen för verksamheten utgående från barngruppen = gruppmål Portfolio (minst 3+3 alster sparade angående barnets delaktighet, tillblivelser, styrkor och intressen i förhållande till gruppmålet) Pedagogisk dokumentation på gruppnivå Pedagogiskt samtal, genomgång av portfolion Utvärdering av den pedagogiska verksamheten och lärmiljöerna Verksamheten utvärderas genom reflekterande och objektiv diskussion, tillsammans med barn och familjer. Ur denna utvärdering lyfts styrkor och utvecklingsområden fram som sedan bearbetas, inför kommande verksamhetsår. Förkunskap Pedagogisk sakkunnig, Camilla Zakowski 16

17 Exempel; gruppmål från Barngrupp 5-åringar, 13 st Kompetensschema för att kartlägga gruppens förhandsstyrkor och behov Övergripande verksamhetsmål motivering av val av mål: Mål 1: stärka det svenska språket Motivering: många barn med två eller flera hemspråk Större delen av gruppen har stark finsk bakgrund och det svenska språket bör förstärkas Mål 2: social kompetens Motivering: mobbningsförebyggande, en del barn är utagerande och behöver öva på de social färdigheterna. Barnens delaktighet: Vi observerar barnen och följer med deras lekar och samtal, är lyhörda för barnens intresse-områden och tar fram aktivt i diskussioner deras tankar och åsikter. Använder Storyline som arbetsmetod Pedagogisk sakkunnig, Camilla Zakowski 17

18 Ex: Kompetenser och lärområden för målen språket och socialkompetens Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet och digital kompetens Förmåga att delta och påverka Stöda och utveckla språkmedvetenheten, leka med språket och ha roligt med att lära sig ord och fantisera. Barnen och de vuxna gläder sig över framgångar tillsammans och lär sig att uppmuntra varandra. Utveckla språkliga kunskaper och färdigheter i det svenska språket och hemspråket. Barnen lär sig att beakta, respektera och utveckla positiv inställning till mångfald, hjälper barnen utveckla sin empatiska förmåga och ge verktyg till konfliktlösning. Utveckla sin förmåga att kunna uttrycka sina känslor, behov och tankar på svenska. Ta hand om sig själv, värna om sin hälsa och trygghet och bli självständiga individer. Emotionella färdigheterna stärks av att få upptäcka, förstå och sätta ord på känslor. Respektera sin egen och andras kroppsintegritet. Bekanta sig med olika typer av litteratur och texter, visuellt och auditivt material. Lära sig tolka gester, miner, kroppsspråk och känslouttryck. Utveckla förmågan, viljan och intresset att delta i den gemensamma verksamheten. Barnen deltar i planeringen och utvärderingen av verksamheten. Pedagogisk sakkunnig, Camilla Zakowski 18

19 Ex. Pedagogisk dokumentation, portfolio, utveckling Behov: språket och social kompetens Förkunskaper: togs reda på Intresse: ordet Megadolon Ta reda på barnens förkunskap Individuella mål skrevs ner i barnets plan Portfolioarbetet skedde inte ännu, mål för verksamhetsåret Efterförståelsen gicks igenom med varje barn i förhållande till målen och Storyline arbetet Men samtalet skrevs inte ner i Barnets plan Att samtalet skrivs ner i Barnets plan, nästa verksamhetsår Barnets intressen, styrkor, behov och förkunskaper: Individuella mål utifrån barnens förkunskaper, styrkor, intressen och behov Kompetensschema (kompetenser och lärområden, centrala mål)= gruppmål Portfolio (minst 3+3 alster sparade angående barnets delaktighet, tillblivelser, styrkor och intressen i förhållande till gruppmålet) Pedagogisk dokumentation på gruppnivå Pedagogiskt samtal Utvärdering av den pedagogiska verksamheten och lärmiljöerna Verksamheten utvärderas genom reflekterande och objektiv diskussion, tillsammans med barn och familjer. Ur denna utvärdering lyfts styrkor och utvecklingsområden fram som sedan bearbetas, inför kommande verksamhetsår. Konkreta mål: Använda mera svenska Bemöta andra med respekt, ta hand om sig själv, bli modigare med att uttrycka sig själv Pedagogisk sakkunnig, Camilla Zakowski Pedagogiskt dokumentera på olika sätt under processen t.ex. fotografera, filma, intervjua, skriva ner och reflektera tillsammans med barnen och därmed synliggör och diskuterar processen med barnen - Förståelsen för att det är möjligt att påverka väcktes hos barnen, samarbetsförmågan utvecklades mycket Utvärdering: rätt metod för barngruppen, alla fick lysa med sina styrkor och målen nåddes Grupparbetet delgavs familjerna på minnesticka Barnens vårfest!!! 19