Huvudstudie Kv Phylatterion 31

Transkript

1 Huvudstudie Kv Phylatterion 31 fd AB Phylatterion Trelleborg Fördjupad riskbedömning och åtgärdsutredning Version: Slutlig Upprättad: Uppdrag: För Trelleborgs kommun Kommunstyrelsen Org nr Kungsgatan Göteborg

2 Trelleborgs kommun Sida 2 av INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE ARBETSMETODIK OCH AVGRÄNSNINGAR ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV FASTIGHETEN ALLMÄNT HISTORIK SAMMANFATTNING AV GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR GEOLOGISKA OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN FÖRORENINGSSITUATION INOM OCH NÄRA PHYLATTERION FÖRORENING I GRUNDVATTEN UTANFÖR PHYLATTERION RISKBEDÖMNING SKYDDSOBJEKT NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN DIMENSIONERANDE FÖRORENINGAR Jord Grundvatten EFFEKTIV LÖSLIGHET HOS DIMENSIONERANDE FÖRORENINGAR TOXISKA EGENSKAPER KONCEPTUELL MODELL HÄLSORISKBEDÖMNING HÄLSORISKER INOM PHYLATTERION 31 - NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN HÄLSORISKER INOM PHYLATTERION 31 - FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN HÄLSORISKER I OMGIVNINGEN - NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN HÄLSORISKER I OMGIVNINGEN - FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN MILJÖRISKBEDÖMNING SPRIDNING TILL KALKBERGET - NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN SPRIDNING TILL KALKBERGET - FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN MARKMILJÖ SAMLAD RISKBEDÖMNING OCH BEHOV AV RISKREDUKTION FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL ÅTGÄRDSUTREDNING ALLMÄNT SCHAKTSANERING- KOSTNADSANTAGANDEN Alternativ 1: Totalschakt Alternativ 2: Schaktning till kalkberg Alternativ 3: Schaktning till 6 m u my... 42

3 Trelleborgs kommun Sida 3 av Saneringsschakt öster om Bryggaregatan PRINCIPIELLA ÅTGÄRDSALTERNATIV IN-SITU Alternativ: Destruering av kreosotföroreningarna Alternativ: Immobilisering av kreosotföroreningarna Kombination av saneringsschakt och in-situ ALTERNATIV MED RESTRIKTIONER I MARKANVÄNDNING UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDSALTERNATIV - MATRIS UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDSALTERNATIV SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER... 53

4 Trelleborgs kommun Sida 4 av Sammanfattning (Structor) utför på uppdrag av Trelleborgs kommun en fördjupad miljöteknisk undersökning avseende markföroreningar inom och kring fastigheten Phylatterion 31 i centrala Trelleborg, en s k Huvudstudie. Undersökningsområdet omfattar flera fastigheter och en area på ca m 2. Den kemitekniska fabriken Phylatterion AB bedrev i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet tillverkning av diverse olika destillations- och andra kemiska produkter från stenkolstjära, trätjära, hartser mm. En kreosotliknande förorening i vätskeform ( kreosotolja ) finns marken i två större källområden inom Phylatterion 31. Merparten av föroreningar bedöms finnas ner till ca 6 meter under markytan och endast spår av kreosotföroreningar finns på större djup och i underlagrande kalkberg. Kalkberget är beläget 8 till 10 m u my. Det finns idag ett övertryck i grundvattenmagasinet i kalkberg, vilket bedöms vara en väsentlig anledning till att inga större mängder fri fas kreosotolja nått kalkberget. Ytligt inom fastigheten Phylatterion 31 finns också fasta biprodukter med höga halter av tjärämnen (PAH). Dessa utgör dock endast en risk på platsen då ingen spridning sker från dessa högmolekylära PAH. Hälsoriskerna vid nuvarande förhållanden på platsen (inhägnad fastighet utan verksamhet) samt på omkringliggande fastigheter bedöms vara små då föroreningarna inte ligger direkt i markytan. Vid eventuella markarbeten inom fastigheten finns däremot akuta och allvarliga hälsorisker om inga skyddsåtgärder vidtas. Ingen betydande föroreningsspridning till kalkberget sker idag, huvudsakligen beroende på övertrycket i kalkbergsakvifären, den låga vattenlösligheten av föroreningen och att nederbörd i begränsad omfattning infiltrerar den relativt täta lermoränen till underlagrande kalkberg. På längre sikt utgör kreosotföroreningarna betydande och allvarliga miljö- och hälsorisker. Uppskattningsvis finns ca 25 ton potentiellt rörlig kreosotolja som långsamt sprids horisontellt ut från källområdena. Detta innebär att riskbilden ökar över tid i omgivningen och att det förorenade området sakta blir större och större. Kalkbergsakvifären riskerar att förorenas av kreosotolja vid exempelvis djupare grundläggningsarbeten, installation av brunnar (exempelvis energibrunnar) eller andra arbete som öppnar transportvägar och/eller sänker trycket i kalkbergsakvifären. Restriktioner vad gäller borrningar, anläggningsarbeten och utnyttjande av grundvattnet i närområdet rekommenderas idag och kommer att behövas under mycket lång tid framöver i det fall inga åtgärder görs. De saneringsåtgärder som bedöms uppfylla Naturvårdsverkets riktlinjer för efterbehandling är kalkylerade till mellan 80 och 100 Mkr beroende på ambitionsnivå. Åtgärderna omfattar schaktning av de mest kreosotförorenade källområden ner till 6 m inklusive föroreningar under angränsande Bryggaregatan, samt för det dyrare alternativet, även sanering inom fyra privata fastigheter öster om Bryggaregatan och kompletterande in-situ-sanering på större djup än 6 m.

5 Trelleborgs kommun Sida 5 av Geologiska och hydrogeologiska förhållanden innebär att det finns goda möjligheter till en lyckad in-situ-sanering till motsvarande eller, i bästa fall, lägre kostnad. Framförallt bedöms in-situmetoder baserade på uppvärmning av jordmatrisen till temperaturer som innebär att föroreningen immobiliseras vara intressanta för Phylatterion 31. Det finns flera fördelar med en in-situsanering, framförallt vad gäller en avsevärt mindre omgivningspåverkan (schakt, transporter, omhändertagande av jord) jämfört med schaktalternativen. Erfarenheterna av dessa åtgärder är dock begränsade och osäkerheterna i resultat, utförande och kostnader är större jämfört med schaktalternativen. Fortsatt utredning av olika in-situ-metoder bör göras parallellt med projektering av schaktalternativen. Syftet bör vara att klargöra vilka resultat som är realistiskt att uppnå med insitu-sanering, vilka kostnader det innebär samt vilka specifika projektrisker de innebär. Att få ett bra beslutsunderlag för att kunna välja den bästa in-situ-metoden kräver vanligen platsspecifika tester i samarbete med en eller flera olika entreprenörer. En projektering av schaktalternativen parallellt med att testa och välja ut en eller flera in-situ-metoder bedöms uppgå till ca 5 Mkr. I denna kalkyl ingår åtgärdsförberedande undersökningar, platsspecifika tester av möjliga in-situ-metoder samt framtagande av handlingar för en senare upphandling av en efterbehandlingsentreprenad.

6 Trelleborgs kommun Sida 6 av Bakgrund och syfte (Structor) utför på uppdrag av Trelleborgs kommun en fördjupad miljöteknisk undersökning avseende markföroreningar inom och kring fastigheten Phylatterion 31. Fastigheten är belägen i centrala Trelleborg, se röd markering i Figur 1 nedan. Fastighetens area är ca m 2. Figur 1 Fastigheten Phylatterion 31 i centrala Trelleborg, markerad med rött (karta från Trelleborgs kommun). Marken inom fastigheten har konstaterats vara kraftigt förorenad i ett antal undersökningar som utfördes i början av 2000-talet. Samtliga byggnader inom fastigheten är idag rivna. Trelleborgs kommun har fått statliga bidrag för att genomföra en huvudstudie avseende föroreningssituation, miljö- och hälsorisker samt vilka åtgärder som kan behövas. Denna rapport redovisar en fördjupad riskbedömning och en åtgärdsutredning. Syftet är redovisa miljö - och hälsorisker med påträffade föroreningar både inom och utanför Phylatterion 31. Riskbedömningen görs för nuvarande förhållanden samt för framtida förhållanden i det fall inga åtgärder utförs. Baserat på riskbedömningen och behovet av riskreduktion utreds ett antal principiella åtgärdsalternativ ur tekniska och ekonomiska aspekter. Åtgärdsutredningen skall vara ett beslutsunderlag för en eventuell ansökan statliga bidrag för att genomföra efterbehandlingsåtgärder.

7 Trelleborgs kommun Sida 7 av Arbetsmetodik och avgränsningar Denna riskbedömning och åtgärdsutredning baseras på resultaten från följande undersökningar: Resultatrapport, jord- och grundvattenprovtagning utförd september till december 2011, Huvudstudie Kv Phylatterion 31, fd AB Phylatterion Trelleborg, Structor Miljö Göteborg AB PM Resultatrapprt, provtagning öster om Bryggaregatan, Resultatrapport, provtagning av kommunala och privata brunnar, Huvudstudie Kv Phylatterion 31, fd AB Phylatterion Trelleborg, Rapport miljöteknisk markundersökning, Phylatterion 31, Ramböll, PM miljöteknisk markundersökning, Phylatterion 31, Ramböll, Inventering av miljöstörande ämnen i Trebolits byggnader, Trelleborg, Prime project ab, MIFO inventering utförd av Länsstyrelsen i Skåne län, skannad utskrift från Underlag för anmälan marksanering kv Phylatterion 17, PNB Entreprenad AB, Trebolit AB, Provborrning under produktionsbyggnad, PNB Entreprenad AB, Trebolit AB, Karaktärisering, teknikanpassning och åtgärdsförslag, PNB Entreprenad AB, Trebolit, Miljöprovtagning av jord under fd centrallagret, Scandiaconsult Sverige AB, Trebolit, Fördjupad riskbedömning och förslag till åtgärder, Scandiaconsult Sverige AB, Trebolit, Interpolation av PAH-förorening, Scandiaconsult Sverige AB, Miljöteknisk markundersökning, Laboratoriebyggnad, Trebolit, Ståstorpsgatan Trelleborg, Scandiaconsult Sverige AB, , rev , inkl. bl.a. bilaga 5 Historiska källor och bilaga 10 PM provpumpning Miljöteknisk markundersökning, Produktionslokaler, Trebolit, Ståstorpsgatan Trelleborg, Scandiaconsult Sverige AB, , rev Trebolit, Uppdatering och sammanfattning av föroreningsbild, Scandiaconsult Sverige AB, Miljöteknisk markundersökning, Fd centrallager på kvarteret Phylatterion, Scandiaconsult Sverige AB, Rapport avseende miljöteknisk mark- och byggnadsundersökning, Trebolit, Ståstorpsgatan, Trelleborg, Scandiaconsult Sverige AB,

8 Trelleborgs kommun Sida 8 av Riskbedömningen är genomförd för två scenarier: 1. Miljö - och hälsorisker för nuvarande förhållanden med rådande markanvändning inom och kring fastigheten. Fastigheten är idag inhägnad industrimark med hårdgjorda ytor. Ingen verksamhet sker inom fastigheten men fastigheten angränsar till bostäder i öster och en skola i söder. 2. Miljö- och hälsorisker för framtida förhållanden i det fall inga efterbehandlingsåtgärder genomförs. Markanvändningen inom fastigheten bedöms under överskådlig framtid vara mindre känslig där människor (främst vuxna) vistas endast under arbetstid (exempelvis handel, kontor och liknande). Bostäder bedöms inte vara aktuellt inom fastigheten. Riskbedömningen bygger på nuvarande kunskap beträffande toxicitet samt kemiska och fysikaliska egenskaper av påvisade föroreningar. Eftersom föroreningen utgörs av ett stort antal olika ämnen med troliga samverkanseffekter, finns i egen/fri fas i marken samt till stor del finns under grundvattenytan bedöms beräkning av platsspecifika riktvärden enligt Naturvårdsverkets modell för förorenade områden inte vara tillämpbar. Riskbedömningen utgår i stället från en konceptuell modell med en framåträkning av de hälsorisker som exponering för föroreningen kan innebära och vilka risker för omgivningen föroreningen kan utgöra på sikt.

9 Trelleborgs kommun Sida 9 av Översiktlig beskrivning av fastigheten 3.1 Allmänt Fastigheten Phylatterion 31 är ca kvm stor och avgränsas i söder av Ståstorpsgatan och i öster av den större Bryggaregatan. Norr om fastigheten bedrivs lastbils- och personbilsverkstad ( Bilia ) samt ett matvaruhus (Lidl). I väster ligger Phylatterion 19 Centrallagret tidigare tillhörande Trebolits verksamhet men som numer är avstyckad från fastigheten, se även Figur 2 och Figur 3 nedan. Figur 2. Fastigheten Phylatterion 31 är markerad med röd kartnål (karta från Metria fastighetssök)

10 Trelleborgs kommun Sida 10 av Figur 3 Fastigheten Phylatterion 31 är markerad med gult på en flygbild från Byggnaderna inom fastigheten är numer rivna (flygfoto från SeSverige, Metria). Öster om Bryggaregatan finns privata hus med villaträdgårdar och i en del fall bevattningsoch/eller energibrunnar. Söder om Ståstorpgatan finns Bastionskolan med ett gymnasium. En gång- och cykelväg leder i förlängningen av Ståstorpsgatan till en tunnel under Bryggaregatan och vidare österut. Samtliga byggnader inom fastigheten är idag rivna ner till bottenplattan och markytorna inom fastigheten utgörs av asfalt och betongplattor. Fastigheten är inhägnad och det bedrivs ingen verksamhet inom området.

11 Trelleborgs kommun Sida 11 av Historik Den kemitekniska fabriken Phylatterion AB bedrev i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet tillverkning av diverse olika destillations- och andra kemiska produkter från stenkolstjära, trätjära, hartser mm. En rad olika flytande och fasta kemiska produkter tillverkades, t ex antracenoljor, kreosotoljor, fenoltjäror, naftalenprodukter, rostskyddsmedel, olika fetter, vaselin, tvål, parfymer mm, se även annonsen från 1897 i Figur 4 nedan. Takpappstillverkning blev den dominerande tillverkningen som pågått fram till modern tid inom undersökningsområdet. Under 1920-talet övergick man från användning av stenkolstjära till oljeasfaltspapp 1. Tillverkningen av takpapp ändrades inte nämnvärt fram till 1960-talet då man gick över till glasfiberbaserade stommar och senare plastbaserade. Inom undersökningsområdet har även linoleummattor tillverkats fram till 1950-talet. Flera bränder har inneburit att många av de äldre byggnaderna försvunnit och att nya fabriksbyggnader uppförts, se även Figur 5 och Figur 6 nedan. På grannfastigheten i norr bedrev Trelleborgs Gummifabrik tillverkning av gummiregenerat från bildäck (bildäck krossades och kokades med mjukningsmedel, tallbeck mm). Figur 4 Annons i tidningen Norra Skåne, från september Uppgift från hemsida, Trebolit AB, Takpappens historia. ( )

12 Trelleborgs kommun Sida 12 av Figur 5 Flygbild från Läget för nuvarande fastighet Phylatterion 31 är ungefärligen markerat med gult (Lantmäteriet). Figur 6 Flygbild från Läget för nuvarande fastighet Phylatterion 31 är ungefärligen markerat med gult. (Lantmäteriet).

13 Trelleborgs kommun Sida 13 av Sammanfattning av genomförda undersökningar 4.1 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Jordlagren består ytligt av mellan 0,5 till 2 meter grusiga sandiga fyllnadsmassor. Rör och ledningar finns i flera olika stråk inom fastigheten. Under fyllnadsmassorna finns en grå siltig lermorän, ställvis med tunna silt/sandskikt och en del större sandlinser. Kalksten och flintabitar finns i lermoränen. Kalkberget återfinns ca 8 till 10 meter under markytan inom fastigheten. Figur 7. Borrkärna med en torr grå siltig lermorän ca 6 m under markytan. Det finns tre trycknivåer för grundvattnet inom området, en ytlig i de grusiga sandiga fyllnadsmassorna, en nivå för grundvattnet i lermoränen och en nivå för grundvattnet i kalkberget. Trycknivån för grundvattnet i lermoränen är belägen ca 2-3 meter under markytan. Grundvattnet finns framförallt i silt- och sandskikt/linser, medan lermoränen i sig är förhållandevis tät/torr och inte vattenförande, se Figur 7 ovan. Mängden grundvattnen i lermoränen är avsevärt mindre jämfört med ett grundvattenmagasin i sand eller andra friktionsmaterial. Vid borrningarna noterades även en del torra sand- och siltskikt under grundvattnets trycknivå, vilket indikerar att det finns skikt som är inneslutna i den täta lermoränen. Jordgrundvattnets riktning styrs lokalt av förekomst av dränerande ledningar/ledningsgravar. Då mängden grundvatten som finns i jordlagren är liten får även mindre dränerande konstruktioner stor betydelse för grundvattnets strömningsriktning. Huvudsakligen strömmar dock grundvattnet i jord mot Bryggaregatan i öster och mot Bastionskolan i söder. Trycknivån för grundvattnet i kalkberget är belägen i lermoränen ca 4-5 meter under markytan. Då grundvattenytan i jord ligger högre än trycknivån för grundvattnet i kalkberget finns det en nedåtriktad grundvattengradient. Infiltrationen av grundvatten från jord ner till berget bedöms vara litet. Tryckytan för grundvattnet i kalkberget är däremot flera meter ovanför övergången mellan lermorän och kalkberg. Torra sand- och siltskikt med kreosot har således ingen kontakt med kalkberget, i så fall skulle vara vattenfyllda. Den provpumpning som utfördes i början talet visar att kalkberget är mycket vattenförande. Kalkberget utgör också Trelleborgs kommuns vattentäkt och är således mycket skyddsvärd.

14 Trelleborgs kommun Sida 14 av Föroreningssituation inom och nära Phylatterion 31 Utförda provtagningar kan sammanfattas i ett antal punkter: Mindre mängder fasta biprodukter i form av slagg, stelnade tjärprodukter mm finns utspritt i de ytliga fyllnadsmassorna inom fastigheten. Merparten av fyllnadsmassorna är endast lätt förorenade, men ställvis finns inslag av slagg och stelnade tjärprodukter med mycket höga halter av flerringade tunga PAH:er, upp till ca mg/kg TS (avseende PAH16). En flytande produkt med en kraftigt stickande tjärliknande lukt finns i sand- och siltskikt i lermoränen. Produkten har påträffats som fri fas (rinnande) i sand- och siltskikt i lermoränen, som residual fas (rester av föroreningen fysikaliskt bunden i jordens porer) i skikten där föroreningen runnit förbi samt även i vattenmättade skikt där en liten andel av jordens porvolym upptas av produkten Produkten består huvudsakligen av två - och treringade PAH:er (olika naftalener, indan, acenaften, fenantren m fl) samt mindre andel flyktiga föroreningar som exempelvis trimetylbensen. Det finns nästan inga tyngre fyra- och femringade PAH:er och inte heller några av de flyktiga och lättare komponenterna som vanligen finns i höga halter i en stenkolstjära. Bensen, som i många fall är styrande för risker och åtgärder av tjärförorenade områden, finns endast i spårhalter. PAH-sammansättningen i påträffad förorening är mycket lik sammansättningen i kreosotolja som destillerats från stenkol, men vissa karaktäristiska kreosotföroreningar som exempelvis fenoler och kresol saknas/finns i mycket låga halter. Huruvida detta beror på att dessa mer vattenlösliga kreosotföroreningar lakats ur med tiden eller att dessa aldrig funnits i produkten från början är inte klarlagt. Produktens sammansättning och fysikaliska-kemiska egenskaper bedöms dock till stora delar överensstämma med kreosotolja (destillerad från stenkolstjära) och hädanefter benämns föroreningen därför som kreosotolja. Mycket tyder på att kreosotoljan är en s k DNAPL, d v en vätska som är något tyngre än vatten (5 10 % tyngre). Provtagningarna indikerar att de största mängderna och högsta halterna av kreosotolja finns i permeabla skikt i lermoränen ner till ca 6 meter under markytan. Kartläggning av förorenade skikt på större djup har dock utförts i ett begränsat antal borrpunkter för att inte riskera att skapa nya transportvägar för kreosotoljan till underlagrande kalkberg. Detta innebär således att utbredningen under 6 m kan vara underskattad. I Figur 8 nedan har uppmätta halter av PAH16 från tidigare provtagningar och den nu utförda plottats mot provtagningsdjup och jordlagerföljd. Kreosotolja förekommer i sandskikt i lermoränen som fri fas (rinnande, rörlig), i residual fas (bundet till i partiklar) och i vattenmättade skikt. Fri fas kreosotolja har påträffats i omättade skikt i lermoränen ner till ca 6 meter under markyta. På större djup finns kreosotföroreningar i en del vattenmättade sand- och siltskikt i lermoränen och övergången till kalkberget.

15 Trelleborgs kommun Sida 15 av Uppmätta halter av PAH16 (utgörs främst av PAH-L och PAH-M) i sandskikt med en potentiell rörlig fri fas kreosotolja är från ca 200 till drygt mg/kg TS. I skikt med mer eller mindre orörliga rester av kreosotolja, bundet genom sorption till partiklar i jorden, är halten i storleksordningen från ca 20 till ca 300 mg/kg TS. De stora variationerna beror på att skikt med mer finkorniga jordpartiklar (silt, lera) och/eller organiskt material kan binda/kvarhålla högre halter förorening jämfört med skikt med grovkornig sand. 300 mg/kg TS PAH16 i ett lerigt siltskikt behöver inte indikera en rörlig kreosotolja, medan samma halt i ett grövre sandskikt är en rörlig kreosotförorening. På större djup under trycknivåerna för grundvattnet i kalkberget och lermoränen finns spår av tjärprodukten i vattenmättade skikt. I dessa vattenmättade skikt är halten PAH16 (främst PAH-L och PAH-M) under 50 mg/kg TS. Som jämförelse motsvarar Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning 35 mg/kg TS avseende PAH-L och PAH-M. Lägre halter i ytlig jord är ofta tagna i lermoränen i anslutning till ett förorenat sandskikt och kan bero på viss diffusion av förorening in i den siltiga lermoränen, men även möjligen korskontaminering vid provtagning med skruvborrning, provhantering mm. Figur 8. Uppmätta halter av PAH16 mg/kg TS (observera att skalan är logaritmerad) i 169 analyserade jordprover plottade mot provtagningsdjup och jordlagerföljd. Röd oval visar representativa halter för jord med fri fas kreosotolja i skikt i lermoränen. Orange oval visar haltintervall för rester av kreosotolja bunden i jorden. Blå oval är kreosotföroreningar på större djup i vattenmättade skikt (< 50 mg/kg TS).

16 Trelleborgs kommun Sida 16 av Kreosotoljan finns huvudsakligen i två källområden i marken inom fastigheten Phylatterion 31, ett större under tidigare produktionslokaler och ett mindre under tidigare laboratoriebyggnaden se Figur 9 nedan. Inom dessa källområden bedöms den allra största mängden kreosotolja finnas. Föroreningen har spridits i tunna sandskikt och har funnits i marken under mycket lång tid (över 100 år) varför kreosotolja letat sig utanför markerade källområden i strimmor (illustrerat med röda pilar i figuren). Källområdena med större mängder kreosotolja inom fastigheten är ca respektive ca 800 kvadratmeter stora. Grundvatten inom källområdena visar på höga halter av samma typ av föroreningar som påträffats i silt- och sandskikten, dvs två- och treringade PAH med viss vattenlöslighet som naftalen, acenaften, fenantren m fl. Även spår av mer vattenlösliga föroreningar som exempelvis bensen har påträffats, dock endast i låga halter, vilket överensstämmer med analysresultaten av förorenad jord och kreosotoljan. Grundvatten strax nedströms (utanför/nedanför) källområden har låga halter föroreningar. Spår av naftalen finns i den övre delen av kalkberget i anslutning till de mest förorenande områdena och i grundvattnet i jorden strax utanför källområdena. Någon egentlig grundvattenplym med kreosotföroreningar utanför källområdena i jord eller i underlagrande kalkberg har inte påträffats. Spår av klorerade alifater (nedbrytningsprodukterna cis-1,2 dikloreten samt vinylklorid) finns i grundvattnet i både jord och kalkberg. Källan till dessa föroreningar är okänd. Kreosotolja har påträffats i mark norr om aktuell fastighet, i södra delen av fastigheten Phylatterion 6. Inom denna fastighet har andra potentiellt förorenade verksamheter funnits, exempelvis tillverkning av gummi från kasserade bildäck, bilverkstäder, drivmedelshantering mm. Vid provtagningen noterades även en annan typ av förorening än den kreosotolja som påträffats inom Phylatterion 31. Denna förorening har inte avgränsats eller undersökts vidare inom ramen för denna huvudstudie. Kreosotolja har även påträffats öster om aktuell fastighet, på andra sidan Bryggaregatan och föreningar finns troligen även under Bryggaregatan. Kreosotolja fanns på två platser i riktning mot bostadsområdet. En översiktlig kompletterande jordprovtagning gjordes, men inga ytterligare föroreningar påträffades i de ytliga jordlagren (ner till ca 4 m) inom de privata fastigheterna. Ledningar och ledningsgravar i Bryggaregatan har sannolikt skurit av spridningsvägen för ytlig förorening från Phylatterion 31, däremot är det troligt att det pågår en spridning föroreningar på större djup i jorden under Bryggaregatan. I en provgrop (PG10) inom Phylatterion påträffades ytligt en svart rinnande oljeprodukt i rotkanaler i marken. Denna typ av förorening har inte påträffats i några andra provtagningar inom fastigheten.

17 Trelleborgs kommun Sida 17 av Figur 9. Överst en illustration av de bägge källområdena (markerad med ljusrött). I provtagningspunkter markerade med röda ringar har kreosotolja påträffats. Indikationer finns även på en annan typ av förorening (ej från AB Phylatterion) i norr samt i Bryggaregatan illustrerad med ljusbrunt. Strimmor med kreosotolja bedöms finnas åt alla riktningar, se röda pilar. Nedan en sektion från A till A där förekomst av kreosotolja i borrpunkterna markerats med rött. Kreosotolja bedöms huvudsakligen finnas ner till ca 6 m u my (nivå ca - 1 m), se ljusröd markering. Mindre mängder kreosotföroreningar har gått ner till kalkberget.

18 Trelleborgs kommun Sida 18 av Förorening i grundvatten utanför Phylatterion 31 I SCC:s rapport från 2000 uppmättes låga halter av bensen (0,6 respektive 1,1 µg/l) i två privata bevattningsbrunnar på Bryggaregatan 74 respektive Norregatan 79, se Figur 10. Brunnarna är troligen grävda ner till övergången mellan lermorän och kalkberget. Förnyad provtagning genomfördes år 2011 av dessa brunnar samt även i omkringliggande kommunala borror i kalkberget. Inga spår av naftalen, bensen eller andra föroreningar som kan kopplas till kreosotolja påträffades i brunnarna. Inom Phylatterion 31 finns även en ca 50 m djup borra (97A) i kalkberget som tidigare utnyttjades av Trebolit. Vid provtagning av vattnet noterades ett skikt av fett/olja på vattenytan. Vattenprov för analys togs ut längre ner i brunnen. Inga kreosotföroreningar påträffades, däremot fanns spår av klorerade lösningsmedel i vattnet. Figur 10. Provtagning och analys av omgivande kommunala borror i kalkberg samt några närliggande privata brunnar.

19 Trelleborgs kommun Sida 19 av Riskbedömning 5.1 Skyddsobjekt De skyddsobjekt som beaktas i den fördjupade riskbedömningen är: Barn och vuxna som periodvis vistas inom Phylatterion 31 samt barn och vuxna som vistas heltid i angränsande bostadsområde Grundvatten i underlagrande kalkberg. Grundvattnet är en mycket viktig resurs för Trelleborg och används till dricksvatten, energiutvinning, industriändamål osv. Sydvästskånes kalkstenar är även utpekad som en regionalt viktig grundvattenförekomst både nu och i framtiden (se Länsstyrelsen i Skåne, rapport 2012:2). Markekosystemet bedöms vara underordnat ovanstående skyddsobjekt och någon fördjupad kvantitativ riskbedömning avseende flora och fauna i marken utförs inte. 5.2 Nuvarande förhållanden Phylatterion 31 är idag obebyggd och inhägnad beroende på den omfattande föroreningen i marken. Markytorna består av bottenplattor som kvarlämnats vid rivning av tidigare byggnader samt av hårdgjorda, asfalterade ytor. Inga människor vistas stadigvarande inom fastigheten. Öster om Bryggaregatan finns idag bostäder med villabebyggelse där barn och människor vistas heltid. Fem privata bevattnings- och/eller energibrunnar finns i närområdet. Energibrunnar finns även på flera angränsande fastigheter/verksamheter, t ex Bastionskolan söder om Phylatterion 31. För energiutvinning pumpas grundvatten från kalkberget och leds igenom en värmeväxlare och återinfiltreras sedan i ett returborrhål. Det förekommer att uppumpat grundvatten från energibrunnarna utnyttjas för t ex bevattningsändamål. Det finns idag inga restriktioner vad gäller användning av grundvatten eller anläggning av energibrunnar i närheten av Phylatterion 31. Grundvattnet i underlagrande kalkberg används idag som kommunal vattentäkt med uttagsbrunnar placerade ca 400 meter söder samt ca 700 meter öster om Phylatterion Framtida förhållanden Fastigheten kommer att användas för ändamål motsvarande Naturvårdsverkets antagande för Mindre Känslig Markanvändning (MKM). Detta innebär att fastigheten kan komma att bebyggas och utnyttjas till handel, kontor, lättare industri mm, men däremot inte till bostäder eller annat som kan innebära att barn eller vuxna vistas heltid inom fastigheten.

20 Trelleborgs kommun Sida 20 av Dimensionerande föroreningar Jord De föroreningar som bedöms vara dimensionerande är olika organiska ämnen i kreosotoljan. Tungmetaller finns i de ytliga fyllnadsmassorna, men halterna är överlag låga och bedöms inte vara dimensionerande för riskbedömning och åtgärdsutredning. Slagg och stelnade tjärrester har påträffats i enskilda punkter ytligt inom fastigheten, men inga större sammanhängande lager eller skikt med fasta avfall har påträffats. Kreosotoljan innehåller hundratals ämnen, men domineras av PAH:er med låg respektive medelhög molekylvikt (PAH-L respektive PAH-M). Av de 16 PAH:er som vanligen analyseras och som det finns svenska riktvärden för dominerar naftalen, acenaften, fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren. Tyngre högmolekylära PAH:er (PAH-H) finns i avsevärt lägre halter. Utöver de 16 vanligaste PAH:erna finns även andra polyaromatiska föroreningar i kreosotoljan, framförallt alkylnaftalener som t ex 2-metylnaftalen, dibensofuraner, bifenyl, indan, dibensotiofen m fl. I Tabell 1 nedan har analysdata sammanställt för jordprover där föroreningar påträffats. För beräkning av representativa halter används analysdata avseende PAH-L, PAH-M och PAH-H. Även analyser avseende PAH från undersökningarna i början av 2000-talet finns med, dock är dessa endast rapporterade som summa PAH16 (summan av PAH-L, PAH-M och PAH-H). För att få en uppfattning om halterna redovisas även Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (NV-MKM). Analysdata har baserat på fältindikationer delats in i följande klasser: Fyllnadsmassor - ytliga grusig sandiga fyllnadsmassor, ställvis med fasta tjärföroreningar, Fri fas kreosotolja - skikt i lermoränen där kreosotolja rinner fram, Rester av kreosotolja - skikt i lermoränen med kraftig lukt och svarta strimmor, dock ej rinnande förorening Övriga spår - exempelvis vattenmättade skikt med svag lukt av kreosot, lermorän intill ett förorenat sandskikt eller det ytliga kalkberget under ett källområde. Som representativ halt vid bedömning av risker rekommenderar Naturvårdsverket att använda medelvärdet med en adderad säkerhetsmarginal, i detta fall det 95%-iga övre konfidensintervallet för medelvärdet, UCLM95%.

21 Trelleborgs kommun Sida 21 av Tabell 1. Sammanställning av analysdata för olika PAH:er. Som representativ halt för de olika föroreningstyperna rekommenderas UCLM95 (understrukna siffror). De halter som överskrider NV-MKM avseende UCLM95 har markerat med fet stil. Alla halter i mg/kg TS. Förorening PAH-L PAH-M PAH-H PAH 16 Statistiska mått Max-Medel-Min UCLM95 (antal) Max-Medel-Min UCLM95 (antal) Max-Medel-Min UCLM95 (antal) Max-Medel-Min UCLM95 (antal) Fyllnadsmassor Fri fas av kreosotolja (16) (15) (16) (15) (16) (15) (20) (20) Rester av kreosotolja (13) (13) (13) (17) Övriga spår av kreosotolja (46) (46) (46) (74) NV-MKM UCLM95 (understrukna siffror) har beräknats med ProUCL. För de data som följer en fördelning används lognormalfördelning. För data som inte följer en fördelning används icke-parametriska beräkningar enligt Chebyshevs antaganden. Halten av flyktiga enkla aromatiska föroreningar som bensen och alkylbensener har påvisats i en del prover i vatten och jord, halterna är dock väldigt låga jämfört med stenkoltjära och kreosot. Detta gäller även för fenol och kresol som enbart påträffats i ett fåtal prover. Som tidigare nämnts är det osäkert om detta beror på att kreosotoljan från Phylatterion funnits så länge i marken att dessa flyktiga mer vattenlösliga ämnen med lakat ur/avdunstat eller om produkten från Phylatterion AB från början haft jämförelsevis låga andelar av dessa ämnen. Vår bedömning är att produkterna från början saknat dessa mer vattenlösliga ämnen. Förekomst av olika föreningar har bland annat identifierats genom en screeninganalys av kraftigt kreosotförorenad jord från tre punkter (SK1 4,8-5 m, S9 2,4-2,65 m och S3 2,6-3 m), se Tabell 2 nedan. Intressant att notera är att trots den begränsade andelen ämnen som i sig är vätskor är kreosotoljan en vätska.

22 Trelleborgs kommun Sida 22 av Tabell 2. Andel av de identifierade föroreningar som finns i högst halter i kreosotoljan (även bensen), samt molekylvikt, smältpunkt och kokpunkt. Ämnen som är vätskor vid normal temperatur är markerade med blått. Förorening i kreosotolja från Phylatterion Andel i kreosotoljan Molekylvikt g/mol Smältpunkt (Celsius) Kokpunkt (Celsius) Naftalen Alkylerade naftalener ca 20* Fenantren Acenaften Dibensofuran Fluoren Indan * 177 Flouranten Alkylbensener ca -100* Pyren Benso(c)tiofen Antracen Dibensofuran, 4-metyl * 200 Bifenyl Benso(b)tiofen Indan, 1-metyl * 194 Bensen < * 78 * Blåmarkerade ämnen är vätskor vid normala temperaturer.

23 Trelleborgs kommun Sida 23 av Grundvatten I grundvatten som provtagits från kalkberget/lermorän under och i anslutning till de förorenade källområdena har kreosotföroreningar spårats i några provpunkter, se Tabell 3. Utöver föroreningar associerade med kreosotolja påträffas även klorerade alifater i en punkt i kalkberget. Provtagningen bedöms vara representativ för de föroreningar som kan spridas i löst form med grundvattnet från Phylatterion 31 till omgivningen respektive kalkberget. Som jämförelse redovisas även Naturvårdsverkets haltkriterier för skydd av grundvatten vid beräkning av generella riktvärden (enligt NV5976). Tabell 3. Screeninganalys av föroreningar i grundvatten i ytligt kalkberg/lermorän under och i anslutning till de kreosotförorenade källområdena. Endast de föroreningar som påvisats i vattnet redovisas i tabellen (laboratoriet letar och efter tusentals olika ämnen i analysen). Alla halter i ug/l. Fet stil markerar att riktvärdet för skydd av grundvatten överskrids. Provpunkt RS1 RS3 RS4 RS6 202 NV Jordart/berg: Kalk Kalk Kalk LeMn/Sa LeMn skydd av gv Filterdjup (m u my) Naftalen < Naftalen, 1-metyl 16 < < < < 10 Indan < < 11 Acenaften Benso[c]tiofen 13 < < < 22 Bens[c]tiofen, 1,3-dihydro < < < < 14 Dibensofuran 9 < 0.5 < Fenantren 9 < 0.5 < < Fluoren 7 < 0.5 < < Karbasol 9 5 < 1 < 1 12 Fluoranten 2 < 0.5 < 0.5 < 0.5 < Acenaftylen 2 < 0.5 < 0.5 < 0.5 < Pyren 0.9 < 0.5 < 0.5 < 0.5 < Antracen < 0.5 < 0.5 < 0.5 < 0.5 < Bensen <0.8 2 < Toluen < <1 350 Etylbensen 2 6 <0.8 < m&p-xylen <1.5 <1.5 <1.5 <1.5 < Isopropylbensen <0.9 1 <0.9 <0.9 <0.9 Summa 100 1,2,4-Trimetylbensen 3 <1 <1 <1 <1 (aromater Bensen, 2-etenyl, 1,4-dimetyl 5 < < < < >C8-C10) Vinylklorid <1 <1 28 <1 < Trans-1,2-dikloreten <1 <1 3 <1 <1 cis-1,2-dikloreten <1 <1 17 <1 <1 Cyklohexanmetanol, alfa < < < < bicyklooktyl < < < < 11 Fenol trimetyl < < < < 34 Bensaaldehyd, 4-etyl < < < < 17 7-oxabicyklo[2.2.1]heptan < 3 < < < Cyklisk oktaatomic svavel < 28 < < < 4-isopropylfenylsyra < < < < < 3-fenyltioakrylisk syra < < < < 14 < ej detekterat.

24 Trelleborgs kommun Sida 24 av Effektiv löslighet hos dimensionerande föroreningar Den effektiva lösligheten hos olika föroreningar i en blandning (som kreosotolja) kan användas för att bedöma vilka föroreningar och halter som teoretiskt kan lösas ut i ett grundvatten från en vätska bestående av många komponenter. Den effektiva lösligheten är alltid lägre jämfört med lösligheten hos ett ämne i ren form. Den effektiva lösligheten för en vätskeblandning beräknas genom C i =x i S i (LQ) (King & Baker 1999) där C i är ämnets effektiva löslighet, x i är molfraktionen av ämnet i blandningen och S i (LQ) är vattenlösligheten av ämnet i vätskeform. Ämnens vattenlöslighet som vätskor kan beräknas med hjälp av deras löslighet i fast form genom S i (LQ) = Si(s) exp[6.8(t i M/T-1)] (King & Baker 1999) där T i M är smältpunkten och T temperaturen i vattnet (satt till 15 grader Celsius). En skattning av den effektiva lösligheten hos ämnen som identifierats i några screeninganalyser av kreosotoljan från Phylatterion redovisas i Tabell 4 nedan. Tabell 4. Effektiv vattenlöslighet hos de olika föroreningarna i kreosotoljan från Phylatterion. Förorening i kreosotolja från Phylatterion Andel i kreosotoljan Vattenlöslighet, fast Si(s), mg/l Vattenlöslighet, vätska Si(lq), mg/l Effektiv löslighet Phylatterion (mg/l) Naftalen Alkylerade naftalener 0.21 främst vätskor Alkylerade bensener 0.03 vätska Indan 0.05 vätska Benso(c)tiofen Dibensofuran, 4-metyl Benso(b)tiofen Acenaften Indan, 1-metyl 0.01 vätska Bensen <0.001 vätska 800 <0.4 Dibensofuran Fenantren Fluoren Bifenyl Flouranten Pyren Antracen

25 Trelleborgs kommun Sida 25 av Av tabellen ovan framgår att föroreningarna med störst effektiv vattenlöslighet i kreosotoljan är naftalen, alkylerade naftalener (1-metylnaftalen m fl), alkylbensener (inklusive toluen), indan, benso(c)tiofen och så vidare. Dessa föroreningar förväntas således lösas ut i störst andelar i ett grundvatten. Noterbart är att även om bensen som rent ämne har en mycket hög löslighet så blir den effektiva lösligheten låg, då andelen bensen som finns i kreosotoljan är mycket liten. Vid jämförelse mellan den beräknade effektiva lösligheten och vilka föroreningar som detekterats i omgivande grundvatten, se Tabell 3 ovan, så överensstämmer dessa väl. De föroreningar med störst effektiv löslighet är även de som påträffats i högst halter i omgivande grundvatten. De låga halterna i kalkberget indikerar att mycket begränsade mängder kreosotolja nått kalkberget. 5.6 Toxiska egenskaper Kreosotolja är mycket toxisk för människor och dess effekter har dokumenterats i flera olika studier. I USA har ATDSR (Agency för Toxic Substances and Disease Registry) i en rapport från 2002 konstaterat att direktexponering för kreosotolja via oralt intag orsakar akuta effekter som magont, brännande mun och hals men även förgiftningssymtom och skador på lever och njurar. Kontakt med kreosotolja på hud ger utslag, hudirritationer och vid större exponering även kemiska brännskador. Ångor från kreosotoljan kan ge ögonirritation, grå starr, hudåkommor, lungproblem, huvudvärk och illamående. Vid längre tids exponering har arbetare som hanterat kreosotolja och andra stenkolsprodukter visat på en förhöjd förekomst av olika cancerformer (hudcancer, leukemi m fl). Då kreosotoljan innehåller ett stort antal olika ämnen förväntas betydande samverkanseffekter. Det är därför vanskligt att använda humantoxikologiska referenskoncentrationer för enskilda ämnen vid bedömning av hälsoeffekter vid olika exponeringssituationer. För att ändå få en uppfattning om vilka halter som kan orsaka negativa hälsoeffekter vid både kortvarig exponering (t ex vid markarbeten) och långvarig exponering för kreosotolja redovisas nationella och internationella humantoxikologiska referensvärden för naftalen samt de alkylerade naftalenerna 1-metylnaftalen och 2-metylnaftalen. Dessa är de föroreningar som det finns mest av i kreosotoljan inom Phylatterion och som är tämligen flyktiga. Humantoxikologiska referensvärden anges för oralt intag under kort tid (akuta effekter vid t ex markarbeten) och för exponering under längre tid. Referenskoncentration för akuta effekter saknas i svenska riktvärden och referenskoncentrationen är hämtad från ATDSR i USA. Naftalen och alkylerade naftalener antas av Naturvårdsverkets som ej cancerogena för människor och det finns därför angivet värden för tolererbart daglig intag (TDI). Naturvårdsverket anger ett TDI-värde för aromatfraktionen >C10-C16 vilket bland annat avser de alkylerade varianterna av naftalen (t ex 1- och 2-metylnaftalen). För alkylbensener används Naturvårdsverkets referenskoncentrationer för aromatfraktionen >C8-C10. Naftalen och alkylnaftalener är i USA klassade som möjligt cancerogena för människor, dock bedömer US-EPA att med nuvarande data så är sannolikheten att de skall vara cancerogena som låg. I Kalifornien (CALEPA) finns dock en Inhalation Unit Risk (IUR) beräknad som tar hänsyn

26 Trelleborgs kommun Sida 26 av till cancerogena effekter vid inandning av naftalenångor. För 1-metylnaftalen finns även en provisorisk (ej fullständigt granskat) Slope Factor (SF) som beaktar cancerogena effekter vid oralt intag. Dessa kan användas för att beräkna ett lågriskvärde vid heltidsexponering under en livstid vid en cancerrisk på 10-5 (dvs 1 extra cancerfall per personer som exponeras) används i Sverige. Respektive humantoxdata redovisas i Tabell 5 nedan. För inandning under kort tid (en arbetsdag) av flyktiga föroreningar från kreosotolja används arbetsmiljöriktvärden från USA refererade i ATDSR Riktvärdet, 200 µg/kbm, avser ångor från stenkolstjära och således inte ett specifikt ämne. Tabell 5. Humantoxdata för naftalen och alkylerade naftalener. Akut oralt intag (kort tid) mg/kg,d TDI (lång tid) mg/kg, d Oralt intag, cancerogena effekter (livstid) mg/kg, d Inandning kort tid (8 tim) ug/kbm RfC inandning, (lång tid) ug/kbm Förorening Naftalen 0,6 0, ,3 NV5976 Referens ATDSR NV5976 ATDSR Coal tar volatiles Inandning, cancerogena effekter (livstid) ug/kbm CALEPA (IUR 3,4E-05 per ug/kbm) 1-metylnaftalen - 0,04 0, Referens NV5976 PPRTV ATDSR NV5976 (Aromater (SF 2,9E-02 per Coal tar (Aromater >C10-C16) mg/kg,d) volatiles C10-C16) 2-metylnaftalen - 0, Referens NV5976 (Aromater >C10-C16) ATDSR Coal tar volatiles NV5976 (Aromater C10-C16) För skydd av grundvatten används Naturvårdsverkets haltkriterier för de föroreningar som påvisats i grundvattnet (rapport NV5976). Haltkriteriet för naftalen och alkylnaftalener (avser aromatfraktionen >C10-C16) är 10 ug/l. För tyngre PAH:er som fenantren och acenaften är kriteriet 2 ug/l. För bensen är kriteriet 0,5 ug/l och för alkylbensenser 100 ug/l (avseende aromatfraktionen >C8-C10). Haltkriterierna för skydd av grundvatten redovisas även i Tabell 3 ovan. Haltkriterierna är lägre än de svenska dricksvattenkriterierna, vanligen halva dricksvattenkriteriet.

27 Trelleborgs kommun Sida 27 av Konceptuell modell Kreosotoljan som påträffats inom Phylatterion 31 är en så kallad DNAPL (Dense Non-Aqueous Phase Liquid), dvs en vätska som är tyngre än vatten och icke-vattenlöslig. Vätskan har förhållandevis hög viskositet (trögflytande) och en densitet som strax över 1. Sedan kreosotoljan släpptes ut till marken i början av 1900-talet har den med hjälp av gravitationen långsamt runnit vidare i marken. Kreosotolja kvarhålls i mindre omfattning än andra flytande föroreningar och diffunderar inte heller in i omgivande jordmatris på samma sätt som t ex klorerade lösningsmedel. Detta innebär att en fri fas kreosotolja kommer att finnas kvar som en mobil vätska i marken under mycket lång tid och att spridningen av egen fas sannolikt är pågående än idag. Utförda provtagningar visar att en fri fas kreosotolja fortfarande finns i marken och det därför sannolikt pågår en långsam spridning av kreosotolja ut från fastigheten fortfarande. I de ytliga grovkorniga fyllnadsmassorna har kreosotoljan mer eller mindre obehindrat runnit vertikalt neråt nära utsläppsplatserna. Där kreosotoljan sedan träffat på tätare skikt, t ex vattenmättade porer i fyllnadsmassorna, avtar den vertikala spridningen och den rinner istället åt sidan ovan/i dessa skikt. Exempel på markstrukturer som får kreosotoljan att rinna åt sidan istället för vertikalt är ledningar och ledningsgravar, övergångar mellan grovkorniga fyllnadsmassor och finkornig lermorän, vattenmättade sandskikt mm. Inom Phylatterion 31 är övergången mellan de ytliga fyllnadsmassorna och underlagrande naturlig jord (ibland vattenmättad) en typisk markstruktur som ger en horisontell spridning. På större djup, i lermoränen, sker spridningen av kreosotolja i princip uteslutande i sand och siltskikt, medan lermoränen i sig är nästan helt opåverkad. Även inom de mest förorenade källområdena finns det därför stora volymer lermorän mellan de förorenade skikten som är ren. Lermoränen är varierande i sammansättning och den täta och torra lermoränen är inte förorenad, medan densiltigare och vattenmättade lermoränen förorenats i anslutning till kreosotförorenade skikt (genom diffusion). Kreosotolja i fri fas rinner i sandskikt i lermoränen. I vattenmättade skikt sker spridningen av kreosotolja långsammare genom porerna jämfört med torra omättade sandskikt. Den relativa permeabiliteten för två vätskor, här vatten och kreosotolja, blir lägre när dessa båda vätskor tävlar om porutrymmet i ett sandskikt, vilket resulterar att de bägge vätskornas mobilitet minskar (se t ex Cohen och Mercer 1993). Kreosotoljans densitet, som är strax över vattendensiteten, innebär att den påverkas av grundvattnet i högre grad jämfört med tyngre vätskor. Sandskikt som står i kontakt med kalkberget kommer p g a övertrycket i kalkberget att vattenfyllas och försvårar att fri fas kreosotolja tränger ner. Det krävs en flera meter hög pelare med kreosotolja för att vätskan med hjälp av gravitationen skall kunna övervinna de kapillära krafterna i sand- och siltskikten samt tränga igenom de vattenfyllda porerna. Avgörande för om ett skikt i lermoränen är förorenat eller inte är om det är i förbindelse med andra skikt med fri fas rörlig kreosotolja. Inom källområdena finns därför sandskikt i lermoränen som är helt opåverkade då de inte är i förbindelse med förorenade skikt. Även om ett sandskikt med kreosotolja är tunt, enstaka centimeter, kan dessa vara en transportväg till en större sandlins som med tiden fylls med kreosotolja (jämför människans blodsystem) På större avstånd från

28 Trelleborgs kommun Sida 28 av Phylatterion 31 kommer kreosotolja att finnas allt djupare ned i jordlagren, då rörelsen huvudsakligen styrs av gravitationen. Någon större föroreningsplym i grundvattnet i lermoränen har inte påträffats, något som beror på att vattentransporten i lermoränen är begränsad och att den effektiva lösligheten hos aktuell kreosotolja är låg. Förorenat grundvatten i lermoränen bedöms endast finnas i anslutning till källområdena. De vattenlösliga ämnena (naftalen, alkynaftalener m fl) är även de som lättast bryts ner naturligt, i synnerhet i syrerika miljöer. Förekomst av löst syre bedöms vara som högst i ytliga fyllnadsmassor samt i ytligt kalkberg. Grundvattenakvifären i kalkberget är sluten, täckt av lermoränen och har ett övertryck. Det finns en nedåtriktad grundvattengradient från lermoränen och ner till kalkberget. De sand- och siltskikt som står i kontakt med kalkberget kommer att vara vattenfyllda. Kreosotoljans egenskaper med hög viskositet och en densitet är strax över 1 innebär att den vertikala spridningen minskar i vattenmättade skikt. Om övertrycket i kalkbergsakvifären skulle minska genom t ex uttag av vatten i så stora mängder att tryckytan hamnar i nivå med kalkberget kommer fri fas kreosotolja betydligt lättare kunna ta sig ner till kalkberget. Ledningsgravarna och ledningarna i Bryggaregatan bedöms ha skurit av de ytliga spridningsvägarna för kreosotoljan österut, mot villaområdet se Figur 11. Spridningshastigheten för kreosotolja i marken är långsam, då oljan har en hög viskositet. Hastigheten styrs av genomsläppligheten i jorden, vattenmättnad och lutningen hos olika formationer/skikt/ledningsgravar mm. Den horisontella spridningshastigheten för rörlig kreosotolja är långsam och uppskattas till några decimeter till maximalt någon meter per år. Detta innebär att strimmor med kreosotolja teoretiskt kan ha spridits ett hundratal meter från Phylatterion 31. I den kraftigt vattenförande kalkstensakvifären finns inga indikationer på en större föroreningsplym, dels beroende på den begränsade lösligheten, men framförallt på grund av att några större mängder fri fas kreosotolja troligen inte har nått kalkberget. Även biologisk nedbrytning kan vara en förklaring. Noterbart är även att spår av klorerade lösningsmedel påträffats i grundvattnet. Källan till dessa är okänd..

29 Trelleborgs kommun Sida 29 av Figur 11. Illustration av föroreningsutbredning av kreosotolja. På större avstånd från källområdena sker en långsam spridning av kreosotolja i strimmor sandskikten i lermoränen.

30 Trelleborgs kommun Sida 30 av Hälsoriskbedömning 6.1 Hälsorisker inom Phylatterion 31 - nuvarande förhållanden Dimensionerande föroreningar för hälsoriskbedömningen är kreosotoljan och de toxiska ämnen som finns i oljan. Idag sker ingen exponering för föroreningarna då markytorna är hårdgjorda och inga byggnader finns uppförda på fastigheten. Då ingen exponering via intag av jord, damm, ångor, dricksvatten eller liknande sker inom fastigheten blir även hälsoriskerna för personer som vistas inom fastigheten låga. Exponering för kreosotföroreningar kan däremot uppkomma vid markarbeten i kreosotförenad jord, via inandning av ångor, hudkontakt och intag av förorenad jord, med allvarliga och akuta hälsorisker som följd. Den styrande exponeringsvägen är inandning av ångor och exponeringen för kreosotångor (främst bestående av naftalen och alkylnaftalener) vid ett markarbete inom Phylatterion 31 kan beräknas. Medelhalten av kreosotföroreningar i kraftigt förorenad jord inom källområdena är 1000 till 5000 mg/kg TS, vilket ger en halt av flyktiga föroreningar i porgas på ca 300 till 1500 mg/kbm (avseende naftalen och alkynaftalener) 2. Luftomsättningen i en schaktgrop är liten och utspädningen mellan föroreningen i porgas till inandningsluften bedöms uppgå till mellan 1 och 10 gånger. Ovanstående antaganden innebär att en person som arbetar i en kraftig kreosotförorenad schaktgrop, eller hanterar kraftigt kreosotförorenad jord i ett oventilerat utrymme, utsätts för minst mg/kbm naftalen och metylnaftalen. Då det finns fri fas kreosotolja är den verkliga exponeringen ännu högre. De amerikanska arbetsmiljöriktvärdena för inandning av flyktiga tjärföroreningar (0,2 mg/kbm) kommer med råge att överskridas vid all hantering av kreosotförorenad jord i schaktgropar och andra platser där luftomsättningen är begränsad. De akuta hälsoeffekter som förväntas vid oskyddade arbeten i kreosotförorenad jord är illamående, huvudvärk, ögonirritation och andra förgiftningssymptom. Tabell 6. Skattning av halter flyktiga föroreningar, främst naftalen och alkylnaftalener, i inandningsluft vid markarbeten i kreosotförorenad jord. Förorening Kreosotolja (ca 50% naftalen och alkylnaftalener) Representativ halt i jord, källområde, medelhalt mg/kg TS Halt i porgas mg/kbm Omsättning i schaktgrop ggr Halt i inandningsluft mg/kbm > Riktvärde mg/kbm 0,2 (ATDSR) 2 Halten i porgas är beräknad med Naturvårdsverket riktvärdesmodell med värden för en standarjord och kemiska egenskaper hos naftalen. Observera att modellen inte tar hänsyn till förekomst av fri fas kreosotolja och att en fri fas olja ger betydligt högre halter i porgasen.

31 Trelleborgs kommun Sida 31 av Hälsorisker inom Phylatterion 31 - framtida förhållanden På sikt förutsätts att fastigheten på ett eller annat sätt exploateras för handel, kontor, lättare industri eller andra verksamheter motsvarande mindre känslig markanvändning (MKM). Utöver de akuta hälsorisker som finns vid markarbeten (se nuvarande förhållanden ovan) kan även hälsorisker uppkomma genom inandning av kreosotångor i nya byggnader. Om byggnader uppförs på bägge källområdena med omfattande kreosotföroreningar, utan föregående sanering eller skydd för inträngning av ångor, är sannolikheten hög att riktvärdena för främst naftalen i inomhusluft kommer att överskridas. En skattning av vilka halter av naftalen som kan förväntas om byggnader uppförs utan åtgärder på de mest förorenade källområdena har gjorts med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsmodell och generella antaganden för MKM. Som tidigare nämnts tar modellen inte hänsyn till förekomst av fri fas kreosotolja (en fri fas ger ännu högre halter i porgasen) eller eventuella samverkanseffekter mellan olika flyktiga föroreningar i kreosotoljan. Beräkningen visar att exponering för naftalen i inomhusluft kan uppgå till mellan 25 och 125 µg/kbm inandningsluft, se Tabell 7. Den humantoxikologiska referenskoncentrationen för naftalen är låg (4 ug/kbm vid heltidsvistelse, motsvarande 12 ug/kbm vid vistelse 8 tim/dag). Referenskoncentrationen justeras ned med 50% för att ta hänsyn till annan bakgrundsbelastning av naftalen. Riktvärdet för inomhusluft för människor som vistas i byggnaderna blir således 6 ug/kbm. Tabell 7. Skattning av halten naftalen i inomhusluft vid uppförande av byggnad på något av de bägge källområdena inom Phylatterion 31. Halt i jord, källområde, medelhalt mg/kg TS Halt i porgas* mg/kbm Utspädning till byggnad MKM Halt i inomhusluft ug/kbm Riktvärde naftalen i inomhusluft MKM ug/kbm Förorening Kreosotolja (varav ca 25% ggr (naftalen) (naftalen) (NV5977) naftalen) * Beräkningen har gjorts med Naturvårdsverkets modell avseende naftalen. Modellen gäller inte för fri fas kreosotolja. Jord med fri fas kreosotolja kommer att ge betydligt högre halter i porgasen och innebär således betydligt högre hälsorisker.

32 Trelleborgs kommun Sida 32 av Hälsorisker i omgivningen - nuvarande förhållanden Kreosotolja har påträffats öster om Bryggaregatan i riktning mot villabebyggelsen. Borrpunkter med kreosotolja har markerats med en röd ring i figuren nedan. Bedömd utbredning av källområdena med kreosotolja är markerat med ljusröd färg. De geologiska förhållandena och kreosotoljans egenskaper innebär att det är mycket troligt att det finns strimmor med kreosotolja i sandskikt i lermoränen på stora avstånd (50 till 100 meter) från källområdena Phylatterion 31. Strimmorna är illustrerade med röda pilar i figuren. Figur 12. Borrpunkter med kreosotolja är markerade med röd ring. I punkter utan röd ring har ingen kreosotolja påträffats. Strimmor med kreosotolja förväntas på större avstånd från Phylatterion 31, illustrerat med röda pilar. Ledningsstråk i Bryggaregatan och Norrvallavägen (VA-ledningar) respektive i GC-banan (el, tele, gas) är illustrerade med blå och gul linje. Hälsorisker i bostadsområden med markföroreningar kan generellt uppkomma vid exponering för föroreningar via främst intag av dricksvatten, intag av grönsaker som odlats i förorenad jord, intag av förorenad jord, hudkontakt samt inandning av ångor i inomhusluft.

33 Trelleborgs kommun Sida 33 av För att en betydande exponering skall kunna ske måste det finnas en ytlig och större sammanhängande kreosotförorening (liknande den i källområdena inom Phylatterion 31). De provtagningar som genomförts inom de privata fastigheterna visar att det inte är sannolikt att det finns någon större ytligt förorening. De ytliga transportvägarna för kreosotolja från Phylatterion 31 och österut är idag även avskurna av ledningsgravarna under Bryggaregatan, vilket sammantaget gör att vi bedömer att det är en liten sannolikhet för en större ytlig förorening av kreosotolja i bostadsområdet. Störst sannolikhet för en ytlig förorening finns inom de fastigheter som ligger närmast Bryggaregatan, men även här bedöms det inte vara troligt att det finns större mängder ytlig förorening. Strimmor med kreosotolja kan däremot finnas i lermoränen under villaområdet på större djup i lermoränen. Relevanta exponeringsvägar för dessa föroreningar är intag av förorenat grundvatten samt inandning av ångor. Övriga exponeringsvägar som intag av jord, inandning av damm, hudkontakt eller odling av grönsaker förutsätter att föroreningar finns blottlagda i ytan eller i den översta odlingsbara jorden, vilket inte är fallet här. Vad gäller intag av grundvatten så har nu utförda analyser av två bevattningsbrunnar inom villaområdet inte påvisat några spår av kreosotföroreningar. Tidigare (år 2000) har dock spår av bensen (i nivå med dricksvattenkriteriet 1 ug/l) påträffats i brunnarna, dock ej naftalen (analys av PAH16 var <2 ug/l). Naftalen och alkynaftalener är de föroreningar som baserat på den effektiva lösligheten hos kreosotoljan samt deras relativt höga motståndskraft mot nedbrytning förväntas finnas i högst halter i ett påverkat grundvatten. Vår bedömning är dessa brunnar idag inte är påverkade av kreosotföroreningar. Vattnet kan användas till bevattning och ur föroreningssynpunkt även som dricksvatten (aktuella fastigheter är dock inkopplade på kommunalt vatten). Sannolikheten för exponering av flyktiga kreosotföreningar via inandning av förorenade ångor som tränger in i ett bostadshus är liten, även om denna är svår att kvantifiera då vi inte har kartlagt eventuella strimmor med kreosotolja och inte heller mätt förekomst av exempelvis naftalen i inomhusluften. För att exponering via inträngning av ångor skall ske krävs att det finns ett större skikt med fri fas kreosotolja i direkt anslutning till eller strax under grundläggningen av ett bostadshus, vilket vi bedömer som osannolikt. För att helt avskriva denna exponering kan mätningar göras avseende flyktiga föroreningar i inomhusluften. Då det finns en bakgrundsbelastning av t ex naftalen (via tobaksrök, bilavgaser mm) bör dock en sådan mätning göras med viss försiktighet. Sammantaget bedöms det i nuläget finnas mycket små hälsorisker i villaområdet. Kreosotföroreningar har även påträffats i två punkter som placerat inom angränsande fastighet norrut, Phylatterion 6. Troligen har kreosotolja från Phylatterion 31 spridits hit i mark och/eller ledningar. Inom Phylatterion 6 finns en blandförorening av kreosotolja och andra organiska föroreningar som inte är avgränsad. Det bedöms inte vara troligt att det finns större mängder kreosotolja som spridits från Phylatterion 31 under byggnaderna inom Phylatterion 6, däremot kan det mycket väl finnas andra föroreningar som uppkommit lokalt.

34 Trelleborgs kommun Sida 34 av Vid markarbeten i angränsande fastigheter, framförallt i angränsande Phylatterion 6 i norr och i omkringliggande ledningsgravar, förväntas kreosotföreningar. Hälsorisker vid markarbeten i kraftigt kreosotförorenad jord redovisas ovan. Även vid djupare markarbeten inne i villaområdet (omläggning av ledningar, dräneringsarbeten osv) kan mindre kreosotföroreningar påträffas med en exponering och hälsorisker som följd. 6.4 Hälsorisker i omgivningen - framtida förhållanden Om inga saneringsåtgärder genomförs kommer spridning av kreosotolja i strimmor på större djup ut från Phylatterion 31 att fortsätta. Hälsoriskerna bedöms idag vara små, men de kommer att öka med tiden som kreosotoljan sprids. De bevattningsbrunnar som inte är påverkade idag kan komma att förorenas i ett längre tidsperspektiv. Idag finns inga restriktioner vad gäller anläggning av energibrunnar som utnyttjar energin i grundvattnet i kalkberget. Borrning av energibrunnar ner till kalkberget kan, om borrning sker i jordlager med strimmor av kreosotolja, innebära både att fri fas kreosotolja transporteras ner till kalkberget och även att uttagsvattnet förorenas (beroende på utformning av brunnarna). Det är inte ovanligt att vatten från dessa energibrunnar under sommarhalvåret används för exempelvis bevattning eller att fylla pooler mm. Sammantaget bedöms hälsoriskerna för omgivningen öka långsamt om inga åtgärder vidtas. Kreosotföroreningen kommer så länge källområdet finns kvar vara ett hot mot omgivande bostadsområden.

35 Trelleborgs kommun Sida 35 av Miljöriskbedömning 7.1 Spridning till kalkberget - nuvarande förhållanden Grundvattnet i kalkberget i Trelleborg används till dricksvattenförsörjning, energiutvinning, försörjning till industrier, bevattningsändamål mm och är därför mycket skyddsvärt. Utförda undersökningar visar att det finns spår av kreosotföroreningar i det ytliga kalkberget under de mest förorenade källområdena. Halterna uppgår till i storleksordningen 0,1 till 1 mg/l av mer vattenlösliga PAH:er och alkylbensener, vilket bekräftar att endast mindre mängder kreosotolja nått ner till kalkberget. Att inte högre halter kreosotolja påträffas bedöms huvudsakligen bero på nuvarande hydrogeologiska förhållandena med ett övertryck i kalkberget, en begränsad spridning i vattenmättade sand- och siltskikt i lermoränen samt kreosotoljans egenskaper med en begränsad vattenlöslighet, att den är biologiskt nedbrytbar samt att densitet bara är strax över 1. De föreningar som trots allt har nått kalkberget bedöms inte innebära någon större skada på grundvattenakvifären utanför Phylatterion 31. Halterna kommer minska snabbt på korta avstånd från källan genom utspädning och naturlig biologisk nedbrytning. Den provpumpning som genomfördes av Scandiaconsult år 2000 gav en transmissivitet på 5*10-3 m 2 /s, vilket innebär att kalkberget är mycket genomsläppligt och vattenförande. Sammanfattningsvis bedöms pågående spridning av föroreningar till kalkberget vara begränsad med hänsyn till föroreningens egenskaper, geologin och nuvarande övertryck i kalkberget. De ringa mängder förorening som idag når kalkberget späds ut och bryts ned till ofarliga nivåer tämligen snabbt varvid inga spår av kreosotämnen kan påvisas utanför källområdena. 7.2 Spridning till kalkberget - framtida förhållanden Mängden kreosotolja i de bägge källområdena är mycket svår att bestämma med någon högre säkerhet då den inte är jämnt fördelad utan finns i sandskikt och linser i lermoränen. En rimlig skattning är att det sammanlagt finns i storleksordningen 25 ton potentiellt rörlig kreosotolja i de bägge källområdena 3. Spridning av kreosotolja till kalkberget kan i framtiden komma att öka dramatiskt om borrningar eller andra markarbeten utförs som öppnar transportvägar till kalkberget och/eller om grundvattentrycket sänks i kalkberget så att övertrycket minskar väsentligt lokalt under källområdena. Båda dessa scenarior bedöms vara tämligen sannolika under ett längre tidsperspektiv ( år). 3 Skattningen är baserad på ett antagande om en medelhalt kreosot på 500 mg/kg jord, motsvarande 0,5 kg kreosot per ton jord. De bägge källområdena utgör ca ton förorenad jord (ca 4000 kvm ner till ca 6 m djup, densitet strax under 2 ton/kbm), vilket ger ca 25 ton kreosotolja.

36 Trelleborgs kommun Sida 36 av Borrning och installation av energibrunnar är idag vanligt i denna typ av geologi och användningen kommer troligen att öka i framtiden som följd av stigande energipriser. Vid utvinning av energi från grundvattnet i kalkbergsakvifären finns principiellt två typer av installationer, antingen med både en uttagsbrunn och en returbrunn för återinfiltration (a), eller ett system med enbart en uttagsbrunn och där vattnet släpps till dagvatten, diken mm (b), se Figur 13 nedan. Figur 13. Illustration av energiutvinning från grundvatten i kalkbergsakvifär. A illustrerar en uttagsbrunn och en returbrunn, B illustrerar system med bara en uttagsbrunn (från rapporten Malmö Grundvatten, Malmö Stad ) Båda typerna av energibrunnar kan innebära en dramatiskt ökad spridningsrisk, dock bedöms systemen utan returbrunn vara sämst, då de utöver borrning genom potentiellt kreosotförorenade jordlager även ger en lokal avsänkning av grundvattentrycket i kalkberget. En större avsänkning av grundvattentrycket i närheten av Phylatterion 31 ökar sannolikheten för spridning av kreosotoljan och därmed risken att kraftigt förorena grundvattnet. En sådan permanent sänkning av grundvattenytan kan vara mycket riskabel och orsaka betydande spridning av kreosotolja ned till kalkberget, en ökad horisontell spridning av kreosotolja samt en ökning av spridning av lösta föroreningar i grundvattnet. 7.3 Markmiljö Naturvårdsverkets generella riktvärden för skydd av de det ekologiska systemet i mark överskrids kraftigt i den kreosotoljeförorenade jorden (riktvärdet för t ex naftalen är 15 mg/kg TS). Dessa miljörisker bedöms dock vara underordnade hälsoriskerna respektive risken att förorena kalkbergsakvifären.

37 Trelleborgs kommun Sida 37 av Samlad riskbedömning och behov av riskreduktion Hälsoriskerna inom Phylatterion 31 vid nuvarande förhållanden (inhägnad fastighet utan verksamhet) är små då ingen exponering sker. Vid markarbeten inom fastigheten utgör föroreningarna akuta och allvarliga hälsorisker. Hälsoriskerna för de närboende i villaområdet öster om Byggaregatan bedöms även dessa vara små, då ingen sammanhängande kreosotförorening påvisats i ytlig jord eller i bevattningsbrunnar. På sikt ökar hälsoriskerna då en pågående spridning av kreosotolja sker i skikt i lermoränen på stort jorddjup. Den ytliga spridningsvägen, ner till ca 2 meter under markytan, från Phylatterion 31 och mot villaområdet bedöms idag vara avskuren av ledningarna inom Bryggaregatan. Spridningen i ledningsgravar i Bryggaregatan kan dock vara betydande men inte möjlig att kvantifiera. Ingen större pågående spridning av kreosotolja till kalkbergsakvifären har kunnat påvisas, något som framförallt beror på att det finns ett övertryck i akvifären, att vattenlösligheten är låg och att det är en liten infiltration av vatten från jordlagren och ner till kalkberget. På längre sikt utgör kreosotföroreningarna inom Phylatterion 31 betydande miljö- och hälsorisker då det uppskattningsvis finns ca 25 ton potentiellt mobil kreosotolja i marken. Kreosotolja bedöms i nuläget spridas ut från källområdena med en hastighet i storleksordningen decimeter till enstaka meter per år. Detta innebär att riskbilden ökar över tid i omgivningen och att sannolikheten att kreosotolja med tiden når exempelvis befintliga bevattningsbrunnar och energibrunnar ökar. Underlagrande kalkbergsakvifär är mycket skyddsvärd både för Trelleborg och även i ett större regionalt perspektiv och riskerar att förorenas vid exempelvis grundläggningsarbeten, installation av brunnar (energibrunnar) eller andra markarbeten som öppnar transportvägar till kalkberget. Även större grundvattenuttag från kalkbergsakvifären som innebär att övertrycket minskar innebär att akvifären riskerar att förorenas i större omfattning i området. Restriktioner vad gäller anläggningsarbeten och utnyttjande av grundvattnet i närområdet rekommenderas därför att inrättas så snart som möjligt (även i avvaktan på åtgärd). Då det förorenade området sakta växer och blir större kommer åtgärdskostnaderna och riskbilden med tiden således att öka. Behovet av reducera spridningsrisken till kalkberget och de hälsorisker som uppstår på sikt bedöms vara stort. Idag uppskattas ca 25 ton kreosotolja finnas i marken varav en stor andel är potentiellt rörlig. 9 Förslag till övergripande åtgärdsmål De övergripande åtgärdsmål som föreslås är: 1. Området ska kunna användas för lättare industri, handel och kontor utan förhöjd risk för de som vistas inom eller i närheten av Phylatterion Boende i närområdet ska inte exponeras för kreosotföroreningar från Phylatterion Grundvattnet i kalkbergsakvifären ska skyddas och kunna användas till dricksvatten, energibehov och andra ändamål inom och utanför Phylatterion 31.

38 Trelleborgs kommun Sida 38 av Åtgärdsutredning 10.1 Allmänt De efterbehandlingsåtgärder som utreds bedöms ha möjlighet att uppfylla Naturvårdsverkets krav på åtgärder som utförs med statliga bidrag. Detta innebär bland annat att åtgärden skall vara permanent och av engångskaraktär, att åtgärden skall reducera riskerna i tillräcklig omfattning, att åtgärden skall vara kostnadseffektiv, att bästa tillgängliga teknik (BAT) skall användas och att behovet av framtida kontroller/restriktioner skall minimeras. Inom ramen för åtgärdsutredningen har fem olika huvudalternativ utretts, där tre alternativ baseras på konventionell urschaktning och två baseras på in-situ-sanering. Ett flertal olika kombinationer av alternativen har utvärderats och kostnadssatts. Totalt redovisas 10 olika åtgärdsalternativ (inklusive noll-alternativet) som underlag för en riskvärdering. Principiellt kan kreosotföroreningarna åtgärdas genom urschaktning i lämplig omfattning och ett externt omhändertagande av förorenad jord. Omfattning av urschaktningen har skissats för några olika alternativ, från en total urschaktning av all förorenad jord till mer selektiv schaktning av den jord som är mest förorenad. Schaktning inom privata fastigheter öster om Bryggaregatan ingår i totalschaktningsalternativet, men har även kalkylerats som separat åtgärd som kan utföras tillsammans med samtliga övriga alternativ. Omhändertagande av urschaktad förorenad jord sker dels genom miljökontroll och återfyllning (stora volymer bedöms vara rena då kreosotföroreningen finns i sand- och siltskikt och i mindre omfattning i omgivande lermorän) och dels genom transport till lämplig mottagare off-site för lämplig behandling (kompostering, deponering, stabilisering osv.). Närheten till hamnen i Trelleborg ger goda transportmöjligheter av stora volymer förorenad jord och någon rening av jordmassorna på platsen on-site har bedömts vara orealistiskt både vad gäller kostnader samt omgivningspåverkan. Behandling av kreosotförorenad jord in-situ, dvs behandling utan föregående schaktning, bedöms vara fullt möjligt då föroreningen är biologiskt, kemiskt och termiskt nedbrytbar. Här finns en rad mer eller mindre beprövade metoder. De geologiska förutsättningarna med kreosotolja i sand- och siltskikt omgiven av tät lermorän samt en begränsad mängd grundvatten i jordlagren gör att vi bedömer att olika termiska metoder har goda möjligheter att lyckas. Det finns flera fördelar med en in-situ-sanering, framförallt en avsevärt mindre omgivningspåverkan (schakt, transporter, omhändertagande av jord) jämfört med schaktalternativen. Erfarenheterna av in-situ-saneringar av aktuell förorening är dock begränsade i synnerhet i Sverige och osäkerheterna i resultat, utförande och kostnader är större jämfört med schaktalternativen. Slutligen diskuteras även alternativet att införa olika restriktioner för markanvändning inom och i närheten av Phylatterion 31.

39 Trelleborgs kommun Sida 39 av Schaktsanering- kostnadsantaganden De kostnader som används för jämförelse av de olika alternativen redovisas i Tabell 8 nedan. Kostnaderna är angivna som rimliga högsta kostnader för respektive moment. Tabell 8. Antagande för kalkylering av åtgärdsalternativ baserat på schaktning. Moment Kostnad, enhet Saneringsschakt kr/kbm Skyddsåtgärder vid schakt, spontning mm Externt omhändertagande Andelen jord som antas omhändertas externt varierar. I de mest förorenade områdena antas 50% omhändertas externt och resterande jord kunna återanvändas kr/kvm kr/kbm Grundvattenhantering Upp till 5 Mkr. Projektledning, upphandling, tillstånd Upp till 15 Mkr Kommentar Avser en saneringsschaktning med ett noggrant utförande för att kunna separera kreosotförorenad jord från ren jord. Alla entreprenadarbeten så som schaktning, klassningsprovtagning och analys, mellanlagring, masshantering, återfyllning mm ingår. Avser en spont som bakåtförankras. Andra typer av sponter, slitsmurar eller enklare Berlinerspont mm kan bli aktuellt. Externt omhändertagande av kreosotförorenad jord inklusive transport. Nuvarande marknadspriser är ca 1300 kr/kbm. Avsänkning av grundvattentrycket i underlagrande kalkberg bedöms vara nödvändigt vid djupare schaktning. En mycket stor mängd vatten kommer att behöva pumpas och avledas. Grundvattnet bedöms ha en låg föroreningsgrad. Här ingår alla kostnader för detaljprojektering, åtgärdsförberedande undersökningar, upphandling av entreprenör, omgivningskontroll under åtgärden, projektledning under åtgärden samt redovisning. För de alternativ där avsänkning av grundvatten i kalkberget behövs ingår även kostnader för en tillståndsprövning hos Miljödomstol.

40 Trelleborgs kommun Sida 40 av Alternativ 1: Totalschakt Detta alternativ innebär att all jord schaktas igenom ner till kalkberget inom de områden där kreosotolja finns eller kan finnas. Endast strimmor med föroreningar på större avstånd från källområdena kvarlämnas. Bryggaregatan läggs om och jord inom de privata fastigheterna öster om Bryggaregatan åtgärdas till stora djup. Totalt bedöms ca kbm jord schaktas ur och kontrolleras. Hälften av jorden antas vara förorenad och behöva omhändertas externt, resterande jord bedöms kunna återanvändas. En mycket omfattande grundvattenavsänkning, med tillhörande skyddsåtgärder och tillståndsprövning i miljödomstol, är nödvändig. Åtgärdsalternativet kalkyleras till ca 180 Mkr, se även Figur 14 nedan. Schakt 10 m, kbm (1 000 kr/kbm) = 80 Mkr Spont, ca 400 m, kvm (3 000 kr/kvm) = 15 Mkr Gv-hantering = 5 Mkr Ext. omhändertag kbm (1 500 kr/kbm) = 60 Mkr Nya ledningar, ny gata mm = 5 Mkr Projektled., projektering, tillstånd = 15 Mkr Totalt 180 Mkr Figur 14. Saneringsschaktning av kreosotförorenad jord inom och utanför Phylatterion 31, se gulmarkerat område. Schakt sker ner till kalkberget och även inom privata fastigheter. Åtgärden är kalkylerad till 180 Mkr.

41 Trelleborgs kommun Sida 41 av Alternativ 2: Schaktning till kalkberg Alternativet innebär schaktning av de förorenade källområdena Phylatterion 31. Schakt sker ner till kalkberget för att säkerställa att inga föroreningar finns på större djup. Fyllnadsmassor och ytlig jord grävs igenom och kontrolleras. Förorenad jord och förorening i ledningsgravar under Bryggaregatan schaktas ur. Åtgärd görs även i angränsande fastighet i norr, dock ej avseende föroreningar från andra verksamheter. En permanent spont/konstruktion som förhindrar framtida horisontell spridning anläggs mot Phylatterion 6. Totalt bedöms ca kbm jord schaktas ur och kontrolleras. Hälften av jorden antas vara förorenad och behöva omhändertas externt, resterande jord bedöms kunna återanvändas. En mycket omfattande grundvattenavsänkning, med tillhörande skyddsåtgärder och tillståndsprövning i miljödomstol, är nödvändig. Åtgärdsalternativet kalkyleras till ca 120 Mkr, se även Figur 15 nedan. Schakt 10 m, kbm (1 000 kr/kbm) = 50 Mkr Spont, ca 300 m, 3600 kvm (3 000 kr/kvm) = 10 Mkr Gv-hantering = 5 Mkr Ext. omhändertag kbm (1 500 kr/kbm) = 38 Mkr Projektled., projektering, tillstånd = 10 Mkr Nya ledningar, ny gata mm = 5 Mkr Totalt ca 120 Mkr Figur 15. Schaktning av källområden inom Phylatterion 31ner till kalkberget. Åtgärden är kalkylerad till ca 120 Mkr.

42 Trelleborgs kommun Sida 42 av Alternativ 3: Schaktning till 6 m u my Kraftigt kreosotförorenad jord har konstaterats ner till ca 6 m u my. På större djup bedöms endast mindre mängder kreosotförorenad jord finnas. Förorenad jord ner till 6 m u my och förorening i ledningsgravar under Bryggaregatan schaktas ur, övrig jord utanför fastigheten kvarlämnas. Åtgärd görs även i angränsande fastighet i norr, dock ej avseende föroreningar från andra verksamheter. En permanent spont/konstruktion som förhindrar framtida återkontaminering anläggs mot Phylatterion 6. Totalt bedöms ca kbm jord schaktas ur och kontrolleras. Hälften av jorden antas vara förorenad och behöva omhändertas externt, resterande jord bedöms kunna återanvändas. En omfattande grundvattenavsänkning behövs för att förhindra bottenupptryckning, vilket kräver skyddsåtgärder och kan kräva tillståndsprövning i miljödomstol. Åtgärdsalternativet kalkyleras till ca 80 Mkr, se även Figur 16 nedan. Schakt Schakt 6 6 m, m, kbm kbm (1 ( kr/kbm) kr/kbm) = 30 = 30 Mkr Mkr Spont Spont, ca, ca m, m, kvm kvm (3 ( kr/kvm) kr/kvm) = = 6 6 Mkr Gv-hantering Mkr = 5 Mkr Ext. Gv-hantering omhrtg. 15 = Mkr kbm (1 500 kr/kbm) = 23 Mkr Nya Deponering, ledningar, 15 ny 000 gata kbm mm (1 = 5500 Mkr kr/kbm) = 23 Mkr Projektled., projektering, tillstånd tillstånd = = Mkr Mkr Totalt ca 80 Mkr Figur 16. Saneringsschaktning inom Phylatterion 31. Schakt sker ner till det djup (6 m u my) där förekomsten av fri fas kreosotolja bedöms avta väsentligt. Åtgärden kalkyleras till ca 80 Mkr.

43 Trelleborgs kommun Sida 43 av Saneringsschakt öster om Bryggaregatan En saneringsåtgärd öster om Bryggaregatan och inom berörda privata fastigheter (fyra fastigheter längs Bryggaregatan) kan genomföras med saneringsschaktning. Andra åtgärdstekniker bedöms vara alltför osäkra eller tekniskt olämpliga. Saneringsschaktningen sker ner till 3 meter under markytan, vilket är det djup som bedöms krävas för att ingen framtida exponering för de boende skall ske via inträngning i grunder, dräneringsarbeten osv. Eventuella kreosotföroreningar på större djup kvarlämnas. Schaktningen omfattar ca kvm, motsvarande kbm jord kbm jord bedöms vara kreosotförorenad medan resterande kbm antas kunna återanvändas vid återfyllning. Kostnader för ledningsomläggning, skyddsåtgärder/förstärkning av befintliga byggnader, återställning av trädgårdar och tillfälligt boende är medräknade. Kostnaderna för åtgärderna har kalkylerats till ca 10 Mkr, se Figur 17 nedan. Åtgärden kan väljas att utföras tillsammans med flera olika åtgärdsalternativ, kalkylen förutsätter dock att åtgärden inte utförs ensamt (kostnader för projektledning, miljötillstånd osv. är ej med i kalkylen). Schakt 3 m, ca 1000 kvm (1 000 kr/kbm) = 3 Mkr Spont, skydd 1000 kvm (3 000 kr/kvm) = 3 Mkr Ext. omhrtg kbm (1 500 kr/kbm) = 1,5 Mkr Ledningsomläggningar = 0,5 Mkr Återställning trädgårdar = 0,5 Mkr Extra boendefrågor, tillfälligt boende = 1 Mkr Totalt ca 10 Mkr Figur 17. Illustration och kalkyl för saneringsschaktning öster om Bryggaregatan (gulmarkerat område). Merkostnaden för denna åtgärd är kalkylerad till ca 10 Mkr.

44 Trelleborgs kommun Sida 44 av Principiella åtgärdsalternativ in-situ Åtgärder som genomförs in situ, dvs utan föregående urschaktning, är fullt möjliga för denna typ av föroreningar och geologiska förhållanden. De geologiska förutsättningarna med kreosotolja i tunna sand- och siltskikt omgiven av tät lermorän samt en begränsad mängd grundvatten i jordlagren innebära att det går åt mindre energi att värma upp jorden jämfört med många andra geologiska miljöer. Lermoränen leder värme betydligt bättre än andra mer grovkorniga jordar. För att helt destruera kreosotföroreningarna krävs uppvärmning av marken till drygt 300 grader, inga andra in-situ-metoder bedöms ha potential att destruera aktuella föroreningar. De ångor som bildas samlas upp och destrueras (förbränns) ovan mark. Under uppvärmningen kommer kreosotoljan att bli mer lättflytande. Naftalen och andra lättare PAH:er är biologiskt nedbrytbara i syrerika miljöer vilket innebär att det finns flera kommersiellt använda in-situ metoder som bygger på tillsats av olika oxidationsmedel, näringsämnen och/eller bakterier. Dessa metoder har dock svårt att destruera en fri fas kreosotolja och bedöms huvudsakligen kunna användas för att minska sannolikheten för framtida spridning (immobilisering). Samtliga dessa metoder bygger på en kontakt mellan tillsatserna och föroreningen kan erhållas under tillräckligt lång tid. Det finns även (billigare och enklare) termiska metoder som värmer upp jorden till en lägre temperaturer, kring 100 grader, vilket får de mest flyktiga och vattenlösliga föroreningarna att avgå från kreosotoljan. Kvar blir en rest som är fast, orörlig och närmast olöslig i vatten. Det finns även goda exempel på stabilisering/fastläggning (eng Solidification/Stabilization, S/S) av tjärföroreningar från gasverk genom inblandning av cement i marken. I åtgärdsutredningen har vi kalkylerat med olika termiska alternativ, som är de dyraste men även mest effektiva och säkra. Andra in-situ-metoder kan därför väljas inom ramen för genomförda kostnadskalkyler då kostnaderna blir lägre. Alla in-situ-metoder har nackdelar och för att avgöra vilken eller vilka kombinationer av tekniker som är bäst lämpade krävs platsspecifika tester. Det är även möjligt att kombinera exempelvis schaktning ner till 6 m u my med en kompletterande in-situ-åtgärd på större djup. Vidare kan in-situ-alternativen kombineras med saneringsschaktningen öster om Bryggaregatan.

45 Trelleborgs kommun Sida 45 av Alternativ: Destruering av kreosotföroreningarna Destruering av föroreningarna kan ske genom uppvärmning av lermoränen till över 300 grader. Lermoränens värmeledningsförmåga är god och effektiviteten i uppvärmda områden bedöms vara mycket hög. Värmeelement placeras inom de bägge källområdena (totalt ca kvm) i brunnar som går ner till strax ovan kalkberget (8 m u my) med avstånd av ca 2 m från varandra. Den översta fyllningen åtgärdas om så behövs genom schaktning medan den djupare kreosotförorenade lermoränen värms upp till dryga 300 grader med hjälp av ca 800 värmebrunnar. Viss avsänkning av grundvattentrycket i jord och kalkberg kommer att behövas, dock inte i samma omfattning som för schaktalternativen. En mer omfattande detaljprojektering jämfört med schaktalternativen behövs, dels för att mer noggrant avgränsa källområden och dels för att testa metoden. Figur 18. Ovan och till höger en principskiss för termisk sanering (från TherraTherm), nedan till vänster ett foto från termisk sanering i Danmark (utförd av Krüger A/S). Förorenad jord och förorening i ledningsgravar under Bryggaregatan schaktas ur, övrig jord utanför fastigheten kvarlämnas Totalt bedöms ca kbm förorenad jord åtgärdas, varav kbm fyllnadsmassor med enkel schakt/deponering och kbm förorenad lermorän med termisk behandling in-situ. Marken täcks med betong och de varma gaserna samlas upp i ventilationsbrunnar och renas. En permanent spont/konstruktion som förhindrar framtida horisontell spridning anläggs mot Phylatterion 6 samt mot Bryggaregatan. En amerikansk entreprenör med god erfarenhet av termiska metoder (TerraTherm) har offererat en totalkostnad för objekt med motsvarande storlek till ca 500 USD/kbm (ca kr/kbm).

46 Trelleborgs kommun Sida 46 av Eftersom de hydrogeologiska förhållandena är gynnsamma med små volymer grundvatten som måste förångas har vi antagit ett något lägre à-pris, ca 3000 kr/kbm. Destruktion, 3500 kvm, mellan 1-8 m = kbm Utförande (3000 kr/kbm) = 75 mkr Spont, skydd 1500 kvm (3 000 kr/kvm) = 5 Mkr Schakt och ext. omhrtg., fyllnadsmassor 5000 kbm (2000 kr/kbm) = 10 Mkr Nya ledningar, ny gata mm = 5 Mkr Projektledning, projektering, pilottest = 15 Mkr Totalt ca 110 Mkr Figur 19. Illustration avseende termisk sanering av de kreosotförorenade källområdena. Uppvärmning sker i lermoränen ner till ca 8 mu my och åtgärden kalkyleras till ca 110 Mkr. Även föroreningar under Bryggaregatan åtgärdas. Åtgärdsalternativet kalkyleras till ca 110 Mkr, se även Figur 19 ovan Alternativ: Immobilisering av kreosotföroreningarna Det finns flera olika in-situ-metoder som teoretiskt kan användas för att immobilisera kreosotföroreningarna. De som vi i dagsläget bedömer ha bäst förutsättningar är olika termiska metoder med uppvärmning till ca 100 grader. Det finns flera olika uppvärmningstekniker så som värmeelement, elektrisk resistivitet, ånga, radiofrekvensvågor osv. Även andra vanligen billigare tekniker som bygger på injicering av oxidationsmedel/näringsämnen/bakterier har övervägts, men bedöms vara mindre effektiva och sannolikt inte optimala i aktuell geologisk miljö.

47 Trelleborgs kommun Sida 47 av Rapporterade kostnader för dessa metoder varierar från ca 200 kr/kbm för de enklaste injiceringsmetoderna och upp till 2000 kr/kbm för uppvärmning av lermoränen till drygt 100 grader. Åtgärden kombineras med enkel schakt/deponering av de ytliga fyllnadsmassorna (5000 kbm, kostnad 2000 kr/kbm) samt en permanent spont för att förhindra horisontell spridning. Åtgärdskostnaden varierar från 35 Mkr och upp till 80 Mkr. För att få ett bra beslutsunderlag för att kunna välja den bästa in-situ-saneringen för fastigheten krävs platsspecifika tester i samarbete med flera olika entreprenörer. Att ta fram ett sådant beslutsunderlag parallellt med att ta fram handlingar för en schaktentreprenad bedöms uppgå till ca 5 Mkr. Immobilisering 3500 kvm, mellan 1-8 m = kbm Utförande ( kr/kbm) = 5-50 mkr Spont, skyddsåtgärder 1000 kvm (3 000 kr/kvm) = 3 Mkr Schakt och deponering, fyllnadsmassor 5000 kbm (2000 kr/kbm) = 10 Mkr Nya ledningar, ny gata mm = 5 Mkr Projektledning, projektering, pilottest = Mkr Totalt Mkr Figur 20 Illustration avseende immobilisering av de kreosotförorenade källområdena. Spannet i åtgärdskostnad är mycket stort, från 30 och upp till 70 Mkr Kombination av saneringsschakt och in-situ En tänkbar åtgärd är att kombinera saneringsschaktning ner till 6 m u my med någon form av enklare och billigare in-situ-metod på större djup (där kreosotförorening inte förväntas finnas i fri fas). Tillkommande kostnad har kalkylerats till ca 10 Mkr i utförande och projektering.