Huvudstudie Kv Phylatterion 31, fd AB Phylatterion Trelleborg

Transkript

1 Huvudstudie Kv Phylatterion 31, fd AB Phylatterion Trelleborg Resultatrapport avseende jord- och grundvattenprovtagning utförd september till december 2011 Version: Slutlig Upprättad: Uppdrag: För Trelleborgs kommun Kommunstyrelsen Org nr Kungsgatan Göteborg

2 Trelleborgs kommun Sida 2 av INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV FASTIGHETEN SYFTE TIDIGARE PROVTAGNINGAR OMFATTNING OCH INRIKTNING AV UTFÖRDA PROVTAGNINGAR JORDPROVTAGNING - PROVGROPSGRÄVNING OMFATTNING OCH SYFTE JORDLAGERFÖLJD OCH FÄLTINDIKATIONER JORDPROVTAGNING - SKRUVBORRNING OMFATTNING OCH SYFTE UTFÖRANDE JORDLAGERFÖLJD OCH FÄLTINDIKATIONER JORDPROVTAGNING - KÄRNBORRNING, ROTOSONIC OMFATTNING OCH SYFTE UTFÖRANDE JORDLAGERFÖLJD OCH FÄLTINDIKATIONER INSTALLATION AV GRUNDVATTENRÖR OCH PROVTAGNING UTFÖRANDE PROVTAGNING AV GRUNDVATTEN KEMISKA ANALYSER JORD PAH-analys Screeninganalys GC/FID-analys GRUNDVATTEN - SCREENINGANALYS SLAM OCH FRI FAS FÖRORENING I GRUNDVATTENRÖR Bilagor 1 Provtagningspunkter (A3) 2 Jordlagerföljd och fältindikationer 3 Sammanställning av analysresultat 3.1 PAH Chemex Lab. 3.2 Screeninganalys semiflykitga och flyktiga organiska föroreningar, Chemex Lab. 3.3 Grundvatten, Chemex Lab. 3.4 Slam i rör, Chemex Lab. 4 Analysprotokoll

3 Trelleborgs kommun Sida 3 av Bakgrund (Structor) utför på uppdrag av Trelleborgs kommun en fördjupad miljöteknisk undersökning, en sk huvudstudie, avseende markföroreningar inom och kring fastigheten Phylatterion 31. Fastigheten är belägen i centrala Trelleborg, se röd markering i Figur 1 nedan. Figur 1 Fastigheten Phylatterion 31 i centrala Trelleborg, markerad med rött. Den kemitekniska fabriken Phylatterion AB bedrev i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet tillverkning av diverse olika destillations- och andra kemiska produkter från stenkolstjära, trätjära, hartser mm. En rad olika flytande och fasta kemiska produkter tillverkades, t ex antracenoljor, kreosotoljor, fenoltjäror, naftalenprodukter, rostskyddsmedel, olika fetter, vaselin, tvål, parfymer mm. Marken inom fastigheten har konstaterats vara förorenad i ett antal undersökningar som utfördes i början av 2000-talet. Tidigare undersökningar har påträffat kreosot/tjärföroreningar i flytande form i marken under tidigare produktionslokal och under f d laboratoriebyggnaden. Samtliga byggnader inom fastigheten är idag rivna. Föreliggande resultatrapport redovisar resultaten av de jord- och grundvattenprovtagningar som utförts under september till december månad 2011.

4 Trelleborgs kommun Sida 4 av Översiktlig beskrivning av fastigheten Fastigheten Phylatterion 31 (ursprung Phylatterion 17) är ca kvm stor och avgränsas i söder av Ståstorpsgatan och i öster av den större Bryggaregatan. Norr om fastigheten bedrivs lastbils- och personbilsverkstad i Volvos regi samt ett matvaruhus (Lidl). I väster ligger Centrallagret som tidigare tillhörde Trebolits verksamhet men som numer är avstyckad från fastigheten. Figur 2 Fastigheten Phylatterion 31 är markerad på fastighetskartan från Metria. Öster om Bryggaregatan finns privata hus med villaträdgårdar och i en del fall bevattningsoch/eller energibrunnar. Söder om Ståstorpgatan finns Bastionskolan. En gång- och cykelväg leder i förlängningen av Ståstorpsgatan till en tunnel under Bryggaregatan. Samtliga byggnader inom fastigheten är idag rivna ner till bottenplattan och markytorna inom fastigheten utgörs idag av asfalt och betongplattor. Jordlagren består av mellan 0,5 till 2 meter grusiga sandiga fyllnadsmassor. Stora delar av ytorna är asfalterade. Under fyllnadsmassorna finns en siltig sandig lermorän, ställvis med tunna silt/sandskikt och en del sandlinser. Kalksten och flintabitar finns i lermoränen. Kalkberget återfinns ca 8 9 meter under markytan inom fastigheten.

5 Trelleborgs kommun Sida 5 av Syfte Det huvudsakliga syftet med nu genomförda provtagningar är att få ett tillräckligt underlag för att kunna besvara vilka miljö- och hälsorisker som föroreningarna kan innebära samt även vilka åtgärder som kan reducera riskerna till önskade nivåer. 4 Tidigare provtagningar Tidigare provtagningar inom Phylatterion 31 visar att det huvudsakligen finns två källområden med betydande flytande föroreningar, ett vid/under det fd laboratoriet och ett vid/under tidigare produktionslokal. Tjärföroreningen 1 har sedan runnit vidare i tunna avgränsade skikt/kanaler i lermoränen, både under och ovan grundvattenytans trycknivå. Spår av tjärföreningar har även påträffats i grundvatten i jord samt i två punkter i det ytliga kalkberget. Tjärföreningar bedöms ha spridits från källområdena mot norr, öster och väster, se Figur 3 nedan. Figur 3 Översikt tolkning av tidigare undersökningar. Tjärföroreningar i jord har påträffats inom de bägge svartmarkerade källområdena vid fd laboratoriebyggnaden och fd produktionslokalen. 1 Föroreningen som påträffas kallas generellt tjärförorening i rapporten, men är troligen någon form av destillat från stenkolstjära.

6 Trelleborgs kommun Sida 6 av Omfattning och inriktning av utförda provtagningar Provtagningar av jord och grundvatten har utförts både ytligt i marken och på större djup, ner till underlagrande kalkberg. Ytliga provtagningar av jord och grundvatten har genomförts med borrbandvagn och grävmaskin ner till maximalt ca 6 meter under markytan (dvs ca 2 meter ovan kalkbergets överyta). För att inte riskera att öppna nya spridningsvägar till underlagrande kalkberg har borrningarna inom källområden avbrutits innan kalkbergets nåtts. För att möjliggöra en kartering av tunna förorenade skikt/kanaler även på större djup i lermoränen samt i övergången till kalkberget användes kärnborrning enligt Rotosonic-metoden. Dessa borrpunkter placerades i utkanten av bedömda källområden för att minska risken att skapa nya transportvägar för föroreningarna ner till kalkberget. Installation av grundvattenfilter i den övre delen av kalkberget har skett i tre borrpunkter. Provpunkterna har placerats med hänsyn till tidigare undersökningar för att täcka upp de delar av fastigheten som inte provtagits tidigare. Provpunkterna har fokuserats inom Phylatterion 31 för att kunna bedöma utbredning av tjärföroreningar (horisontellt och vertikalt) samt hur stora volymer jord som är förorenade. Några provpunkter har även placerats i omgivande fastigheter norr (inom Phylatterion 6) och öster om aktuell fastighet för att kunna kontrollera föroreningsspridning till omgivande fastigheter. Totalt har provtagning utförts i 47 nya provtagningspunkter. Provpunkternas lägen framgår i bilaga 1 samt översiktligt i Figur 4 nedan. I figuren finns även tidigare provpunkter markerade (svarta cirklar) samt de bägge källområdena med tidigare konstaterad flytande tjärförorening i jord ungefärligen inringade med svart streckad linje. Nya provpunkter har markerats med vita cirklar för skruvborrning, lila kvadrater för provgropar och orangefärgade cirklar för kärnborrning med Rotosonic. Placering av nya grundvattenrör har markerats med (GV).

7 Trelleborgs kommun Sida 7 av Figur 4 Översikt provtagningspunkter. Tidigare provpunkter är markerade med svarta criklar och tidigare tolkade källområden med tjärförorening markerad med svartstreckad linje. Nu utförda provtagningar har markerats med vita cirklar för skruvborrning (S, SK), lila kvadrater för provgropar (PG) och orangefärgade cirklar för kärnborrningar (RS). Grundvattenrör har placerats i de provpunkter som är markerade med (GV). Läget för tidigare byggnader inom Phylatterion 31 framgår i figuren..

8 Trelleborgs kommun Sida 8 av Jordprovtagning - provgropsgrävning 6.1 Omfattning och syfte Totalt grävdes 11 provgropar, PG1 till PG11, ner till ca 3 meter under befintlig markyta. Syftet var att karaktärisera fyllnadsmassorna med avseende jordart och föroreningsinnehåll. Läget för provgroparna redovisas på situationsplanen, se Bilaga 1 samt översiktligt i Figur 4 ovan. 6.2 Jordlagerföljd och fältindikationer Jordlagerföljd, fältindikationer och urval av prover till laboratorium redovisas i Bilaga 2. I Tabell 1 nedan finns en sammanfattning med föroreningsindikationer vid provgropsgrävningen. Tabell 1 Sammanfattning av fältindikationer vid provgropsgrävningen. Alla djup avser meter under markytan. Provgropar där flytande tjärföroreningar har påträffats är markerade med svag röd färg. PG2 (3 m) PG3 (3 m) PG4 (3 m) PG5 (2,7 m) PG6 (2 m) PG7 (3 m) PG8 (2,7 m) PG9 (3 m) PG10 (3 m) PG11 (2,8 m) Jordlagerföljd Grusig sandig fyllning ner till ca 1 m, därunder mullhaltig lera. Siltig sandig lermorän från ca 1,5 m och ner till 2,5 m. Inströmmande vatten vid ca 1,5 m. Grusiga sandiga fyllnadsmassor ner till ca 0,6 m. Fyll med slagg, tegel mm ner till ca 1 m. Lera med tjära, slagg, tegelledning. Lermorän med tjärstrimmor ner till 3 m. Grusiga fyllnadsmassor ner till 1,5 m. Lermorän (sisa) med tjära från ca 2,5 och ner till ca 3 m. Grusig sandig fyllning ner till ca0,7 m, därunder fyllning med slagg, tegel, betong mm ner till 1,5 m. Lermorän (sisa) ner till 3 m. Grusig sandig fyllning ner till ca0,8 m, därunder fyllning med slagg, tegel, betong mm ner till 1,5 m. DV-ledning vid 2 m, lermorän (sisa) från ca 2,4 m till 2,7 m. Grusig sandig fyllning ner till ca 1 m, därunder ledningsbädd med betongledning och makadam. Mkt vatten forsar fram i makadamen. Lermorän (sisa) från 1,6 m. Grusig sandig fyllning ner till ca 0,4 m. Sandiga, leriga fyllnadsmassor, äldre gasledning mm ner till 1,6 m. Kolslagg (?) mellan 1,6-1,7 m. Lermorän (sisa) från 1,7 m ner till ca 3 m. Överst bärlager, därunder sandig fyllning ner till ca 0,8 m. Lermorän(siSa) från ca 0,8 m ner till ca 3 m. Fyllning, mulljord. Sand och betongledning. Stelnad tjära i btgledning. Lermorän (sisa) från ca 1,4 m ner till ca 3 m. Fyllnadsmassor ner till ca 1 m, därunder lermorän. Flytande svart förorening (efter analys konstaterades denna vara en tyngre olja, möjligen smörjolja eller fett) i rotkanaler/sprickor. Många sandlinser mellan 2,2 och 2,5 m. Ren lermorän från 2,5 m. Grusig sandig fyllning ner till ca 0,3 m, därunder fyllning med slagg, tegel ner till 1 m. Lermorän från 1 m, djup 3 m. Provgrop PG1 (2,5 m) Föroreningsindikationer Inga lukter eller synliga tjärföroreningar Stark tjärlukt, från 1,4 och ner till 3 m. Tjära i lermorän mellan 2,5-3 m. Inga tjärindikationer. Slagg mm. Inga tjärindikationer. Slagg mm i den undre fyll. Tjära i lermoränen 1,6-2 m. Lukt mellan 2-2,8 m. Kolslagg, eventuell lukt i lermorän. Inga tjärindikationer. Inga tjärindikationer i jord, dock stelnad tjära i btg-ledning. Flytande svart förorening i torrskorpa och sandlinser. Inga tjärindikationer. Slagg mm i fyll.

9 Trelleborgs kommun Sida 9 av Foton från några av provgroparna redovisas nedan i Figur 5 och Figur 6. Figur 5. Foton från PG2. Tjärstrimmor och stark tjärlukt i lermoränen ner till ca 3 m u my. En tegelledning med stelnad tjära påträffades. Figur 6. Foton på föroreningar i PG10. Till höger syns den övre lermoränen med rinnande svart förorening i sprickor/rotkanaler i den övre torrskorpeleran. Analys av den svarta föroreningen visade detta är någon form av tung smörjolja.

10 Trelleborgs kommun Sida 10 av Jordprovtagning - skruvborrning 7.1 Omfattning och syfte Skruvborrning genomfördes i totalt 28 borrpunkter ner till i snitt ca 6 meter under markytan. Syftet med borrningen var att komplettera tidigare provtagningar och därigenom få en bättre bild av utbredning och förekomst av föroreningar i marken. 7.2 Utförande Inledningsvis utfördes 14 borrpunkter benämnda S1 till S14. Då tjärföroreningar kunde påvisas i flera av borrpunkterna som placerats i bedömd ytterkant av källområdet utvidgades provtagningsområdet efterhand, dessa provpunkter är benämnda SK1 till SK9. Kompletterande provtagning genomfördes öster om Bryggaregatan under december månad, provpunkterna är benämnda SK101 till SK105. De borrpunkter där tjära påvisades fylldes med bentonitpellets efter utförd provtagning. Läget för borrhålen redovisas på situationsplanen, se Bilaga 1 samt Figur 4 ovan. Figur 7 Skruvborrning i provpunkten S5 genom bottenplattan för den tidigare produktionslokalen.

11 Trelleborgs kommun Sida 11 av Jordlagerföljd och fältindikationer Jordlagerföljd, fältindikationer och urval av prover till laboratorium redovisas i Bilaga 3. En sammanfattning av fältindikationerna redovisas i Tabell 2 nedan. Tabell 2. Sammanfattning av föroreningsindikationer vid skruvborrning. Borrpunkter där tjärföroreningar påvisats är svag röd färg. Djup anges i meter under markytan. Punkt Djup Föroreningsindikationer S1 6,0 Phylatterion 6. Inga tjärindikationer. S2 6,0 Phylatterion 6. Lukt av tjära? i lermoränen mellan 2 till 5 m. S3 4,0 Phylatterion 6. Lukt av tjära? från 2 till 3 m. Fri fas (?) mellan 2-2,6 m. S4 6,0 Svarta skikt i grå sand mellan 2 till 2,5 m. I övrigt inga tjärindikationer. S5 4,9 Inga tjärindikationer. Borrstopp 4,9 m (hård lermorän) S6 4,5 Lukt av tjära och svarta strimmor från 1,7-4,5 meter. Stopp. S7 6,0 Tjärförorening i fri fas. Sandlinser blöder tjära. En sandlins med fri fas tjära mellan 4,8-5 m. Stark tjärlukt ner till 6 m där borrning avbröts. S8 4,5 (stopp) Kraftig lukt av tjära/svarta strimmor i lermoränen från 1,5 och ner till borrstopp på 4,5 meter (hård lermorän). S9 6 Tjära i fyllnadsmassor. Fri fas i sandskikt i lermoränen. Svarta strimmor och kraftig lukt i lermoränen. Avtagande mellan 5 och 6 meter. S10 5 Fri fas i sandskikt mellan 2 och 3 m. Lukt av tjära i lermorän ner till 5 m. S11 6 Inga tjärindikationer. S12 6 Inga tjärindikationer. S13 6 Svag lukt av tjära i lermoränen mellan 1 till 2 meter. S14 6 Öster om Bryggaregatan. Inga tjärindikationer. SK1 5 Inga tjärindikationer översta 4,8 m, därunder ett sandskikt med fri fas tjärförorening mellan 4,8-5 m. SK2 6 Inga tjärindikationer översta 5 m, därunder stark tjärlukt mellan 5-6 m. SK3 6 Inga tjärindikationer SK4 7,6 Inga tjärindikationer SK5 7 Inga tjärindikationer översta 6 m, därunder en sandlins mellan 6 och 6,7 m med mycket kraftig tjärlukt. SK6 7 Inga tjärindikationer översta 6 meter, därunder svag tjärlukt mellan 6 till 6,6 m. Ingen tjärlukt mellan 6,6 och 7 m. SK7 7,8 Inga tjärindikationer. SK8 2 Phylatterion 6. Lukt av olja, bensin, avfettning mm. Avbröts. SK9 7 Phylatterion 6. Lukt av olja, bensin, avfettning mm ner till 3-4 m. Därunder stark lukt, oklart om det är tjära eller ej. SK101 4 Öster om Bryggaregatan, tjära mellan ca 1,5 till 2 m. SK102 4 Öster om Bryggaregatan, tjära från 0,3 till 0,8 m samt mellan 1,5-2 m. SK103 4 Öster om Bryggaregatan. Inga tjärindikationer. SK105 4 Öster om Bryggaregatan. Inga tjärindikationer. SK106 4 Öster om Bryggaregatan. Inga tjärindikationer.

12 Trelleborgs kommun Sida 12 av I Figur 8 nedan visas några foton från skruvborrningen. Tjärföroreningar syns som svarta strimmor, i sandlinser och i fyllnadsmassor. En mycket kraftig och frän tjärlukt kom från de mest förorenade jordlagren. Figur 8. Jord på skruvborr från olika borrpunkter. Överst till vänster syns ett grått sandlager med kraftig tjärlukt. Överst till höger syns svarta strimmor i lermorän. De nedersta bilderna visar sandlinser som blöder med tjärföroreningar.

13 Trelleborgs kommun Sida 13 av Jordprovtagning - kärnborrning, RotoSonic 8.1 Omfattning och syfte Kärnborrning med hjälp av RotoSonic från Arkil A/S genomfördes för att kunna kartlägga förekomst av tjärföroreningar även i tunna sandskikt och för att möjliggöra en säker installation av grundvattenrör med i den övre delen av kalkberget. Åtta kärnborrningar utfördes och borrpunkterna är benämnda RS1 till RS9 (RS7 utgick p g a ledningar i marken). RS1 till RS5 borrades ner till kalkberget, resterande tre borrningar avbröts innan kalkberget påträffades. Läget för borrhålen redovisas på situationsplanen, se Bilaga 4 samt Figur 4 ovan. 8.2 Utförande Borrningarna utfördes med två olika Sonicborriggar, där den mindre riggen var monterad på en lastbil och den större riggen var monterad på en borrbandvagn, se även Figur 9 nedan. Jordkärnorna dokumenterades och provtogs i fält. Enkelt beskrivet så vibreras och/eller roteras ett ihåligt borrstål ner genom jordlagren och en ostörd jordkärna tas ut på önskade djup. Jordkärnan dokumenteras och provtas sedan direkt i fält. Efter provtagning och ev. installation av grundvattenrör tätades borrhålen med bentonit. Figur 9. RotoSonicborrning utfördes av Arkil A/S. Borrmetoden innebär, till skillnad från skruvborrning, att ostörda jordkärnor fås från önskade djup. Jordlager och förekomst av föroreningar kan därför karteras noggrant.

14 Trelleborgs kommun Sida 14 av I Figur 10 nedan visas exempel på delar av två borrkärnor där tjärföroreningar påvisats. Figur 10. Exempel på jordkärnor från kärnborrningen. Borrkärnorna karterades i fält och prover togs ut från lämpliga skikt. I det nedre fotot syns övergången från lermorän till kalkberget (8,5 meter under markytan) i borrpunkt RS1. Ett tunt vattenförande sandskikt (ca 3 cm)med lukt av tjära påträffades i lermoränen 8,05 m u my. Lermoränen mellan sandskiktet och kalkberget var torr och mycket fast.

15 Trelleborgs kommun Sida 15 av Jordlagerföljd och fältindikationer Jordlagerföljd, fältindikationer och urval av prover till laboratorium redovisas i Bilaga 5. I Tabell 3 nedan sammanfattas jordlagerföljd och föroreningsindikationer för de olika borrpunkterna. Tabell 3. Sammanfattning av föroreningsindikationer vid kärnborrning. Borrpunkter där tjärföroreningar påvisats är markerade med svag röd färg. Alla djup anges i meter under markytan. Punkt Djup (m u my) RS1 GV 9 (ner till kalkberg) RS2 8,5 (ner till kalkberg) RS3 GV 9,6 (ner till kalkberg) RS4 GV 8,8 (ner till kalkberg) RS5 8,5 (ner till kalkberg) Föroreningsindikationer Svag till kraftig tjärlukt från ca 1 m och ner till drygt 8 m. Lermoränen (siltig sandig) är mycket fast och omväxlande torr/fuktig. Sandskikt från några cm upp till några dm i tjocklek. Ofta kraftig tjärlukt i sandskikten. Kalkberget börjar ca 8,5 m u my. Ett grundvattenfilter installerades i kalkberget mellan 8,5 och 9 m u my. Svag till kraftig tjärlukt från ca 1 m och ner till drygt 8 m. Lermoränen (siltig sandig) är mycket fast och omväxlande torr/fuktig. Sandskikt från några cm upp till några dm i tjocklek. Ofta kraftig tjärlukt i sandskikten. Kalkberget börjar ca 8,5 m u my. I lermoränen direkt ovan kalkberget fanns en tydlig tjärlukt. Inga tjärindikationer påträffades i borrpunkten, dock finns en del slagg i den översta fyllningen. Lermoränen varierar mellan torr och mycket fast till mer fuktig. Sandskikt förekommer. Ett grundvattenfilter installerades i kalkberget mellan 8,7 till 9,7 m u my. Inga tjärindikationer påträffades i borrpunkten. Ett grundvattenfilter installerades i kalkberget mellan 7,8 till 8,8 m u my Svag tjärlukt i sandskikt/linser mellan 5 och 5,4 m u my samt mellan 6,5 och 6,8 m u my. I övrigt inga tjärindikationer. RS6 GV 7 Öster om Bryggaregatan. Kraftig tjärförorening i ett sand/gruslager mellan 1,5 till 1,6 m u my. Svag tjärlukt i lermoränen vid 2,7 m u my samt i sandskikt/linser mellan 4,6 till 4,7 och 6 till 6,4 m u my. Ett grundvattenfilter installerat mellan 6 till 7 m u my. RS8 GV 6 Öster om Bryggaregatan. Tom borrkärna mellan 0 till 3 m. Inga tjärindikationer från 3-6 m. Ett grundvattenfilter installerat mellan 3-5 meter under markytan (2 m filter). RS9 4,5 Överst fyllnadsmassor med sand och tegelrester. Kraftig tjärlukt i gråfärgad blöt sandlins mellan 1,7 och 1,9 m u my.

16 Trelleborgs kommun Sida 16 av Installation av grundvattenrör och provtagning 9.1 Utförande Nya grundvattenrör installerades i sju punkter med syfte att bedöma eventuell spridning av föroreningar från källområdena med grundvattnet till omgivningen samt ner till det ytliga kalkberget. I två av skruvborrhålen, S4 och S14, installerades grundvattenrör i lermoränen med ett filterdjup mellan 5 till 6 meter under markytan. Filtersand hälldes ner kring filterdelen och därefter bentonitpellets för att förhindra att vatten/förorening rinner ner längs ytterkant av grundvattenröret. I fem av Rotosonic-borrhålen installerades grundvattenrör med lost cone -metodik, dvs ett foderrör med en spets (med något större diameter än foderröret) drivs ner till önskat djup. Grundvattenröret med filter placeras sedan inne i foderröret med sand och bentonittätning. Efter att grundvattenröret installerats dras foderröret upp och spetsen kvarlämnas i marken (därav namnet lost cone ). I tre punkter inom Phylatterion 31, RS1, RS3 och RS4, sattes filtren i den övre delen av kalkberget och i RS6 och RS8, öster om Bryggaregatan mot villaträdgårdarna, så placerades filtren i jordlagren, se Figur 11 nedan. Samtliga grundvattenrör är s k miljörör av plast och har en ytterdiameter på 50 mm (innerdiameter 42 mm). 9.2 Provtagning av grundvatten De nyinstallerade rören omsattes och provtogs under oktober månad. Även några av de äldre grundvattenrör som finns kvar från tidigare provtagningar och verkade oskadade rensades och omsattes. Totalt provtogs 11 grundvattenrör. Provtagning genomfördes en halvmeter över botten på varje rör med en s k Waterra-pump (skakpump med backventil). Fältdata, mätningar och föroreningsindikationer redovisas i Tabell 4 nedan. Alla nivåer är angivna i Trelleborgs koordinatsystem. Provtagning av förmodad fri fas förorening genomfördes under december månad i två av de äldre grundvattenrör, gv-rör 303 som är placerat under tidigare produktionslokal och gv-rör 7 som finns vid tidigare laboratorium, se även Figur 11 nedan. Provtagningen utfördes med syfte att bättre kunna karaktärisera den flytande tjärföroreningen och ingående komponenter inom respektive källområde.

17 Trelleborgs kommun Sida 17 av Figur 11. Översikt provtagningspunkter. Grundvattenrör som provtogs under oktober månad är markerade med blå cirklar. Fyllda cirklar är grundvattenrör vars filter är placerade i den övre delen av kalkberget (RS1, RS3 och RS4). Övriga grundvattenfilter är placerade i lermoränen. Två av de kvarvarande äldre rören där fri fas förorening misstänktes (303 respektive 7, se röd markering) provtogs för att bättre kunna karaktärisera föroreningen. Tabell 4. Fältdata omsättning och provtagning av grundvatten. OMSÄTTNING/RENSNING PROVTAGNING Rör Typ Filterdjup, (m u my) GV NIVÅ NIVÅ efter 1-5 tim Anmärkning GV NIVÅ Anmärkning S4 Jord 5-6 m klart vatten, klart/ljusbrunt vatten, ingen lukt, PID=0 ingen lukt RS1 Kalkberg m grå grumlig, svag lukt kalkslam sista 0,5m innan pumpning, klart/ljusbrunt vatten, stark lukt-tjära?, PID=1 RS3 Kalkberg m grå grumlig, ingen lukt kalkslam sista 0,5m innan pumpning, klart i början sedan kalkslam i vattnet vid provtagning, unken lukt-vad?, PID=10 RS4 Kalkberg 7,8-8,8 m grå grumlig, ingen lukt kalkslam sista 0,5m innan pumpning, klart/ljusbrunt vatten, ingen lukt, PID=0, (möjligen lite oljefilm) RS6 Jord 5-6 m mycket grumlig, mycket lukt ytvatten +0,05 m.ö.rök innan locket togs av, klart/ljusbrunt vatten, lukt, PID=0 RS8 Jord 3-5 m brun grumlig, klart/ljusbrunt vatten, ingen lukt, PID=0 okänd lukt S14 Jord 5-6 m grå grumlig, klart/ljusbrunt vatten, ingen lukt, PID=0 ingen lukt SCC 202 Jord ca 4-6 m svart/grå klart/ljusbrunt vatten, ev. lukt, PID=0 grumlig SCC 205 Jord 4,5-5,5 m mestadels klart, klart/ljusbrunt vatten, ingen lukt, PID=0 ingen lukt SCC207 Jord m svart/grå grumlig, unken klart/ljusbrunt vatten m lite svarta utfällningar, ingen lukt, PID=0 SCC 13 Jord ca 5-6 m något grumlig, ingen lukt klart/ljusbrunt vatten, ingen lukt, PID=0

18 Trelleborgs kommun Sida 18 av Kemiska analyser 10.1 Jord PAH-analys Totalt har 121 jordprover analyserats avseende innehåll av polycykliska aromatiska kolväten (PAH). PAH:er är den dominerande föroreningen i olika tjärföroreningar. Urval av prover har skett både på de skikt/jordlager som bedömts vara förorenade (lukt) samt även på jordlager som bedömts vara rena. Analyserna har utförts hos Chemex i England och är sammanställda i bilaga 3:1. Summa PAH16 redovisas även i jordlagerföljden i bilaga 2. Samtliga analysprotokoll återfinns i bilaga 4. De jämförvärden som används i tabellerna är Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM, som motsvarar bostadsområden där människor vistas heltid samt Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM, mindre känslig markanvändning, där människor endast vistas deltid (t ex industriområden, kontor mm). Även Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för när exempelvis uppgrävd förorenad jord bör klassas som farligt avfall redovisas i tabellerna Screeninganalys För åtta av de jordprover där kraftiga indikationer av tjärföroreningar påträffats i fält användes en bred screeninganalys av flyktiga och semiflyktiga föroreningar. Syftet var att ta reda på vilka olika ämnen som ingår i påträffade tjärföroreningar, vilket i sin tur ger möjlighet att bättre bedöma hur föroreningarna uppträder i jord och grundvatten samt vilka miljö-och hälsorisker dessa kan innebära i omgivningen. Analyserna har genomförts hos Chemex i England. De jordprover som analyserades kommer från provpunkterna S9 (2,4-2,65 m), SK1 (4,8-5 m), och RS1 (2,7 m) som alla tre ligger inom Phylatterion 31 samt även S3 (2,6-3 m) på angränsande fastighet Phylatterion 6. Öster om Bryggaregatan utfördes screeninganalys av proverna RS6 (1,6-1,7 m), SK101 (1,4-1,95 m), SK102 (0,3-0,8 m) samt SK102 (1,6-2 m) Analysresultaten är sammanställda i bilaga 3:2. Samtliga analysprotokoll återfinns i bilaga GC/FID-analys Fem jordprover analyserades avseende oljeindex med GF/FID huvudsakligen med syfte att kunna jämföra föroreningen inom Phylatterion 31 (provpunkter RS1 och S9) med de föroreningar som påträffats vid fältarbetena inom angränsande fastighet Phylatterion 6 (provpunkter S2 och SK9). Analysresultaten återfinns i Tabell 5 nedan samt i bilaga 4. Analyserna har utförts hos ALS Scandinavia.

19 Trelleborgs kommun Sida 19 av Tabell 5. Figur 12. Oljeindexanalyser. Kromatogramen för gråmarkerade prover redovisas nedan i Fastighet Phylatterion 31 Phylatterion 6 Provpunkt Jordart djup m u my RS1 LeMn_sa 3,6-4 S9 LeMn_sa 3,5-4 S2 LeMn_sa 3-3,5 SK9 F/Sa 1-1,4 SK9 LeMn 5-5,5 oljeindex >C10-C40 mg/kg TS fraktion >C10-C12 mg/kg TS <2 84 <2 fraktion >C12-C16 mg/kg TS < fraktion >C16-C35 mg/kg TS fraktion >C35-C40 mg/kg TS < Kromatogramen för de prov där högst halter påträffats inom Phylatterion 31 (prov S9, 3,5-4 m) respektive inom Phylatterion 6 (SK9, 1-1,4 m) redovisas nedan i Figur 12 (samtliga kromatogram återfinns i bilaga 4). Figur 12. Kromatogram för kraftigt förorenat prov från Phylatterion 31 (prov S9) överst och kraftigt förorenat prov från Phylatterion 6 (prov SK9) nedan.

20 Trelleborgs kommun Sida 20 av En svart oljig trögflytande vätska påträffades i provgropen PG10 (se Figur 6 ovan). Inga PAH:er kunde detekteras i proverna från gropen. Vid extraktion av jordprovet PG10 1,5-2 (där svart olja påträffats i fält) bildades två faser, en svart oljig fas som flöt ovan extraktet och en klar tyngre fas som sjönk ner genom extraktet. Den svarta fasen analyserades med GC/FID (hos Chemex Lab.) och visade sig vara en tyngre olja (ungefärligen C 21 -C 48 ), möjligen en smörjolja. Analysprotokollet med kromatogram finns i bilaga Grundvatten - screeninganalys Elva grundvattenprover analyserades med en bred screeninganalys där flyktiga och semiflyktiga organiska föroreningar ingår. Analyserna finns sammanställda tillsammans med Naturvårdsverkets haltkriterier för skydd av grundvatten i bilaga 3:3. Kompletta analysprotokoll återfinns i bilaga Slam och fri fas förorening i grundvattenrör I två av de äldre grundvattenrören som i tidigare provtagning konstaterats vara kraftigt förorenade (rör 303 och rör 7) togs prover ut. I rör 303 (placerad i källområdet under den fd produktionslokalen) fanns en förorening ytligt på vattenpelaren vilken provtogs och benämndes 303 Ytan. Även i botten av röret fanns förorenat slam. Denna provtogs och benämndes 303 Botten. I grundvattenrör 7 (placerad inom källområdet under fd laboratoriebyggnaden) fanns ingen förorening på ytan av vattnet, däremot ett förorenat slam i botten av röret. Provet benämndes R7 Botten. Analys genomfördes med en bred screeninganalys av flyktiga och semiflyktiga organiska föroreningar. Analysresultaten finns sammanställda i bilaga 3:4. Kompletta analysprotokoll återfinns i bilaga 4. Göteborg Fredric Engelke Anders Bank