PM Fd Phylatterion AB, Trelleborg

Transkript

1 Göteborg PM Fd Phylatterion AB, Trelleborg Underlag till riskvärdering för beslut om eventuella saneringsåtgärder Bakgrund och syfte (Structor) utför på uppdrag av Trelleborgs kommun en fördjupad miljöteknisk undersökning (en s.k. huvudstudie) avseende markföroreningar inom och kring fastigheten Trelleborg Phylatterion 31. Inom fastigheten har tidigare kemiteknisk verksamhet bedrivits sedan slutet av 1800-talet fram till 1930-talet. Verksamheterna har resulterat i omfattande föroreningar främst i form av flytande kreosotliknande föroreningar som spridit sig djupt ned i marken inom och invid fastigheten. Detta PM sammanfattar resultaten av utförda miljötekniska undersökningar, riskbedömning och åtgärdsutredning. Riskbedömning och åtgärdsutredning redovisas i sin helhet i rapporten, Phylatterion 31- Fördjupad riskbedömning och åtgärdsutredning, Föroreningssituation Tidigare och nu utförda miljötekniska undersökningar visar följande: En kreosotliknande förorening i vätskeform ( kreostolja ) finns huvudsakligen i två källområden inom Phylatterion 31. Källområdena inom fastigheten är sammanlagt knappt kvm stora och sträcker sig ned till ca 6 m under markytan. Inom dessa källområden bedöms den allra största mängden kreosotolja finnas (beräknat till ca 25 ton potentiellt rörlig kreosotolja). Föroreningen har funnits i marken under mycket lång tid, över 100 år, och sprider sig sannolikt fortfarande horisontellt i sandskikt i lermoränen varför kreosotolja letat sig utanför markerade källområden, illustrerat med röda pilar i figur 1 nedan. Merparten av kreosotförorening bedöms finnas ner till ca 6 meter under markytan och endast spår av kreosotföroreningar finns på större djup och i underlagrande kalkberg. Kalkberget är beläget 8 till 10 meter under markytan. Grundvattenakvifären i kalkberget är sluten, täckt av lermoränen och har ett övertryck. Förorening har även påträffats utanför Phylatterion 31, dels norrut mot Phylatterion 6 (verkstäder, handel) men även öster om Bryggaregatan i riktning mot befintlig villabebyggelse. Vidare finns indikationer på en annan typ av förorening inom Phylatterion 6 som sannolikt inte kommer från AB Phylatterions historiska verksamhet, se även figur 1 nedan. Org nr Kungsgatan Göteborg Sid. 1(6)

2 Trelleborgs kommun Sid. 2(6) Figur 1. Illustration av föroreningsutbredning av kreosotolja. På större avstånd från källområdena sker en långsam spridning av kreosotolja i strimmor i sandskikten i lermoränen. Väsentligt för riskbedömning och åtgärdsutredning är följande: De ytliga kreosotföroreningarna öster om Bryggaregatan bedöms vara avskurna från källområdena av de ledningar och ledningsgravar som lagts ner i Bryggaregatan under 1980-talet. Spridning bedöms idag ske i strimmor på större djup i lermoränen (mer än 3 meter under markytan). Ingen större grundvattenförorening har påträffats i jord eller underlagrande kalkberg utanför källområdena. Detta förklaras av förhållandena med ett övertryck i kalkberget, en liten nedåtriktat grundvattengradient, en begränsad vattenlöslighet hos föroreningen, att de vattenlösliga komponenterna är biologiskt nedbrytbara samt att det sker en väsentlig utspädning i det vattenförande kalkberget.

3 Trelleborgs kommun Sid. 3(6) Riskbedömning och behov av riskreduktion Slutsatserna i den miljö- och hälsoriskbedömningen är följande: Hälsoriskerna inom Phylatterion 31 vid nuvarande förhållanden (inhägnad fastighet utan verksamhet) bedöms vara små då ingen kontakt sker med kreosotoljan. Kreosotolja har påträffats i omgivningen mot bostadsområdet öster om Bryggaregatan. De provtagningar som genomförts inom de privata fastigheterna visar att det inte finns någon större ytligt förorening. Strimmor av kreosotolja finns på större djup även inom villaområdet, men hälsoriskerna bedöms sammantaget vara små. Vid eventuella markarbeten inom fastigheten Phylatterion 31 kan akuta hälsoeffekter uppstå vid kontakt med kreosotoljan genom inandning av ångor och/eller direkt kontakt med förorenad jord. Ingen betydande spridning till grundvatten i kalkberget sker idag. På längre sikt utgör kreosotföroreningarna betydande miljö- och hälsorisker. Uppskattningsvis finns ca 25 ton rörlig kreosotolja inom källområdena som långsamt sprids ut från källområdena (decimeter till enstaka meter per år i mindre strimmor) i egen fas. Detta innebär att riskbilden ökar över tid i omgivningen och att det förorenade området sakta blir större. Underlagrande kalkbergsakvifär är mycket skyddsvärd både för Trelleborg och även i ett större regionalt perspektiv och riskerar att förorenas vid exempelvis grundläggningsarbeten, installation av brunnar (energibrunnar) eller andra markarbeten som öppnar transportvägar till kalkberget. Även större grundvattenuttag från kalkbergsakvifären som innebär att övertrycket minskar innebär att akvifären riskerar att förorenas i större omfattning i området. Restriktioner vad gäller anläggningsarbeten och utnyttjande av grundvattnet i närområdet rekommenderas därför att inrättas så snart som möjligt (även i avvaktan på åtgärd). Med hänsyn till de miljö- och hälsorisker kreosotoljan utgör på sikt om inga åtgärder utförs bedöms behovet av omfattande riskreducerande åtgärder vara stort.

4 Trelleborgs kommun Sid. 4(6) Förslag till övergripande åtgärdsmål De övergripande åtgärdsmål som föreslås är: 1. Området ska kunna användas för lättare industri, handel och kontor utan förhöjd risk för de som vistas inom eller i närheten av Phylatterion Boende i närområdet ska inte exponeras för kreosotföroreningar från Phylatterion Grundvattnet i kalkbergsakvifären ska skyddas och kunna användas till dricksvatten, energibehov och andra ändamål inom och utanför Phylatterion 31. Åtgärdsutredning Principiella alternativ De principiella alternativ som utretts är de saneringsåtgärder som har möjlighet att uppfylla de övergripande åtgärdsmålen samt Naturvårdsverkets riktlinjer för åtgärder med statliga bidrag. Dessa innebär bland annat att åtgärden skall vara permanent och av engångskaraktär, att åtgärden skall reducera riskerna i tillräcklig omfattning, att bästa tillgängliga teknik skall användas och att åtgärden skall vara kostnadseffektiv. Kreosotföroreningarna kan åtgärdas genom konventionell schaktning och externt omhändertagande av förorenad jord. Urschaktad jord omhändertas externt, men stora volymer bedöms vara så rena att de kan återfyllas. Omfattning av urschaktningen har skissats för några olika alternativ, från en totalschaktning till en kostnadseffektiv schaktning av källområdena ner till maximalt 6 meter under markytan. Schaktning inom privata fastigheter öster om Bryggaregatan ingår i totalschaktningsalternativet, men har även kalkylerats som separat åtgärd som kan utföras tillsammans med övriga alternativ. Förorenad jord i ledningsgravar under Bryggaregatan åtgärdas. Sanering av kreosotförorenad jord in-situ, dvs utan föregående djupare schaktning, ger avsevärt mycket lägre omgivningspåverkan i form av masshantering, transporter och schakter. De geologiska förutsättningarna med kreosotolja i skikt omgiven av tät lermorän och begränsad mängd grundvatten i jordlagren, gör att vi bedömer att metoder baserade på uppvärmning av jorden som mest effektiva (s k termisk behandling) och kan ha goda förutsättningar till en lyckad sanering. De metoder som bygger på injiciering av olika vattenlösliga kemikalier i marken kan fungera teoretiskt och i labskala, men bedöms ha dåliga förutsättningar i den relativt täta lermoränen och på kreosotolja i egen fas. De olika alternativen har utvärderats relativt varandra avseende övergripande riskreduktion och uppfyllande av åtgärdsmål, begränsningar i markanvändning, reduktion av toxicitet, reduktion av spridning, kostnader osv. Nedan i tabell 1 ges en sammanfattning av alternativen tillsammans med en sammanfattande bedömning.

5 Trelleborgs kommun Sid. 5(6) Tabell 1. Kort beskrivning av alternativen med sammanfattande bedömning. Alt. Beskrivning Volym (kbm) Kostnad (Mkr) Sammanfattande bedömning 0 Noll-alternativet. Inga åtgärder 0 0 Risker kvarstår. 1 Total urschaktning alla förorenade massor ner till kalkberg Dyr och mycket stor omgivningspåverkan. 2 Urschaktning av källområden, ner till kalkberg. Föroreningar under Bryggaregatan saneras Dyr och riskabel, främst pga grundvattenhanteringen. 3 Urschaktning av källområden, ner till 6 m u my. Störst mängd kreosotolja finns ner till detta djup. Föroreningar under Bryggaregatan saneras. B Saneringsschakt öster om Bryggaregatan, bl a inom fyra privata fastigheter för att säkerställa att inga föroreningar finns ytligt. 2+B Alternativ 2 + Saneringsschakt öster om Bryggaregatan 3+B Alternativ 3 + Saneringsschakt öster om Bryggaregatan 3+B+I IS-D IS-IM Restr. Diskussion Alternativ 3 + Saneringsschakt öster om Bryggaregatan + enkel insitu på större djup Åtgärder utan djupare schakt, destruktion av föroreningen in-situ uppvärmning till > 300 grader Åtgärder utan djupare schakt, immobilisering av föroreningen insitu genom t ex uppvärmning till 100 grader. Även kombinationer av olika injiceringsmetoder. Restriktioner införs avseende markarbeten och utnyttjande av grundvatten från kalbergsakvifären Genomförbar och robust metod. Åtgärdar de största mängderna kreosot, endast rester kvarlämnas Genomförs endast som kompletterande åtgärd Bedöms ej vara realistisk, se alt Genomförbar och robust. En extra säkerhet med åtgärden öster om Bryggaregatan Genomförbar och robust. Osäkerheter i resultat för insitu-delen Bra geologiska förutsättningar, dock hög kostnad och osäkert resultat Bra geologiska förutsättningar. Begränsad erfarenhet av utförande, resultat och kostnader. Vissa orörliga föroreningar bli kvar (50 %?) 0 >10 Ej aktuell för statliga medel. De schaktningsalternativ som bedöms vara tekniskt genomförbara och ekonomiskt rimliga är schaktning av källområdet ner till maximalt 6 meter (alternativ 3 och alternativ 3+B). Djupet baseras på att det är hit ner som den största mängden kreosotolja bedöms finnas. Schaktning till större djup innebär en ökad säkerhet att inte missa eventuella föroreningar på djupet, samtidigt ökar behovet av grundvattenavsänkning, spontning, masshantering och kostnader markant. För att ytterligare minska spridningsrisken kan en schaktning ner till 6 m kombineras med en enklare in-situ-metod på djupet (t ex injicering av lämpligt medel för nedbrytning/stabilisering av eventuella kreosotrester) enligt alternativ 3+B+I. Kostnaden för dessa alternativ är kalkylerade till mellan 80 och 100 Mkr. Föroreningssituationen och de geologiska förhållandena innebär att det finns stora möjligheter till en lyckad in-situ-sanering till motsvarande eller, i bästa fall, lägre kostnad. Fördelarna med

6 Trelleborgs kommun Sid. 6(6) åtgärder utan föregående schaktning är framförallt att omgivningspåverkan i form av transporter, grävning och ingrepp i området blir avsevärt mycket mindre. Erfarenheterna av insitu-sanering av aktuella föroreningar är dock begränsade och osäkerheterna i resultat, utförande och kostnader är större jämfört med schaktalternativen. Den metod som troligen har bäst förutsättningar (termisk behandling upp till 100 grader) resulterar i att den flytande produkten blir en fast orörlig förorening i marken men föroreningshalterna i jorden förblir mycket höga. Kostnadsspannet för en immobiliseringsmetod är kalkylerat till mellan 35 och 80 Mkr. Vår rekommendation är att en fortsatt utredning av olika in-situ-metoder bör göras parallellt med att schaktalternativen projekteras. Syftet bör vara att klargöra vilka resultat som är realistiskt att uppnå inom fastigheten, vilka kostnader de innebär samt vilka projektrisker de kan utgöra. I ett tidigt skede bör även ett samråd med bidragsmyndigheten hållas om aktuella insitu-metoder kan erhålla bidrag med hänsyn till att föroreningarna inte destrueras utan görs orörliga och mindre farliga. En projektering som utformar schaktalternativen parallellt med att testa och välja ut den bästa in-situ-metoden för Phylatterion 31 bedöms uppgå till ca 5 Mkr. I denna kostnad ingår åtgärdsförberedande undersökningar, platsspecifika tester av möjliga in-situ-metoder samt framtagande av handlingar för en senare upphandling av en efterbehandlingsentreprenad. Slutsatser Kreosotföroreningarna inom Phylatterion 31 utgör på sikt betydande miljö- och hälsorisker. I det fall inga saneringsåtgärder utförs bör restriktioner vad gäller markanvändning och utnyttjande av grundvatten införas. De realistiska saneringsåtgärder som både bedöms uppfylla åtgärdsmål och Naturvårdsverkets riktlinjer för efterbehandling är olika schaktalternativ som är kalkylerade till mellan 80 och 100 Mkr beroende på ambitionsnivå. De hydrogeologiska förhållandena, riskerna och föroreningens egenskaper innebär att det finns möjligheter till en lyckad in-situ-sanering (utan större schaktarbeten) till motsvarande eller, i bästa fall, lägre kostnad. En projektering som utformar schaktalternativen parallellt med att testa och välja ut den bästa in-situ-metoden för Phylatterion 31 bedöms uppgå till ca 5 Mkr. Göteborg Fredric Engelke Anders Bank