Granskning av provtagningsplan. Vad vill jag ha sagt med passet? Syfte olika sorters undersökningar

Transkript

1 Granskning av provtagningsplan Maria Carling, SGI Tfn: Länsstyrelsen Stockholm Vad vill jag ha sagt med passet? Vad ska ingå i en provtagningsplan? Olika föroreningstyper vad letar vi efter? Var ska vi leta? Olika provtagningsstrategier Olika provtagningsmetoder, för-f och nackdelar Hur ska man granska? Länsstyrelsen Stockholm Syfte olika sorters undersökningar Omfattning: Översiktlig (begränsat antal provpunkter) Detaljerad (många provpunkter) Olika provtagningstrategier: Riktad Systematisk Länsstyrelsen Stockholm

2 Provtagningsplan - Vad är r syftet med undersökningen? Innehåll ll: Undersökningens syfte Historik, områdesbeskrivning Planritning med provpunkter och ev. referenspunkter Provtagningsmedia och djup Provtagningsmetod, GV-rör Kvalitetsnivå Inmätningar, noggrannhet? Analysprogram - vilka analysparametrar utförs på prover från respektive punkt och provtagningsmedia Kritiska moment ur kvalitets- och miljösynpunkt samt förebyggande åtgärder Länsstyrelsen Stockholm Förberedelser och planering inför provtagningsplan Historik verksamhet, potentiella föroreningar Geologi och hydrogeologi Skyddsobjekt Konceptuell modell Provtagningsmönster Ledningar eller andra begränsningar i marken Länsstyrelsen Stockholm Historik Genom platsbesök, intervjuer och att titta på ritningar/flygfoton få svar på: Potentiellt förorenande verksamheter, var på platsen? Farliga ämnen som hanterats? Avfallshantering, intern deponi? Cisterner/tankar i eller ovanför marken? Är området utfyllt? Ledningsgravar eller andra spridningsvägar? Länsstyrelsen Stockholm

3 Potentiella föroreningar Viktigt för val av provtagnings- och analysmetoder Vilken förorening kan förväntas? Branschtypiska föroreningar se tabell NV 4918 och fälthandboken SGF 2004:1 Hur ska jord/ vatten provtas? Fältanalys? Länsstyrelsen Stockholm Vad letar vi efter? Vilken bransch? Flera branscher? Potentiella föroreningar - tabell NV 4918 Länsstyrelsen Stockholm Föroreningstyper - vad letar vi efter? - var ska vi leta? Organiska och/eller oorganiska ämnen? Hur har de kommit dit? Finns det i fast eller flytande form? Flyktighet? Löslighet i vattenfas? Densitet? Nedbrytbarhet? Säregen färg eller lukt? Hälsofaran för provtagaren? Länsstyrelsen Stockholm

4 Föroreningars egenskaper Från SGF Fälthandbok 1:2004 Länsstyrelsen Stockholm Light Non-Aqueous Phase Liquids (LNAPLs) Organiska flytande ämnen som är r lättare l än n vatten och inte blandbara med vatten T. ex. olja, bensin Länsstyrelsen Stockholm Dense non- aqueous phase liquid (DNAPL) Organiska flytande ämnen, tyngre än n vatten och inte blandbara med vatten t.ex. klorerade lösningsmedel l (per( per- och trikloretylen), Kreosot Länsstyrelsen Stockholm

5 Lätt att missa en klorerad föroreningf rorening Källa Environment Agency Illustrated handbook of DNAPL transport and fate in the subsurface, 2003 Länsstyrelsen Stockholm Geologi och hydrogeologi För att få grepp om spridningsvägar Studera berg- jordarts och hydrogeologiska kartor, finns på Platsbesök Länsstyrelsen Stockholm Andra faktorer som påverkar p spridningsbilden Jordart Le,Si,Sa,St,, B Lagerföljd Markytans och bergytans lutning Ytskikt Grundvattennivå Ledningsgravar Täta lager - lerskikt Länsstyrelsen Stockholm

6 Skyddsobjekt Påverkar vad vi ska provta Människor (exponering av förorening f till barn och vuxna) Miljö (markmiljö,, spridning av föroreningar f till yt- och grundvatten). Länsstyrelsen Stockholm Konceptuell modell Förenklad bild av hur man tror att ett verkligt system beter sig. I denna sammanfogas: - Källor - Spridningsvägar - Skyddsobjekt Identifiera var de största och viktigaste osäkerheterna finns - var behövs mer data? T.ex. bilder, blockschema, textbeskrivningar eller en kombination Länsstyrelsen Stockholm Konceptuell modell Föroreningskälla (Riskobjekt) Transportväg Skyddsobjekt Förorening i mark, grundvatten, sediment Spridning i mark, vatten el luft Människa Miljö Länsstyrelsen Stockholm

7 Provtagningsmönster riktad provtagning Där man vet/misstänker att källor finns Vanligaste provtagningsmönstret För att belägga hypotes om hot-spots från historik Medger inte statistisk bearbetning Används ofta i en översiktlig miljöteknisk markundersökning Spridningsvägar gar - extra uppmärksamhet påp t.ex. rörledningar, rledningar, dräneringar och vägkropparv Länsstyrelsen Stockholm Provtagningsmönster nster systematisk provtagning Tillräckligt stort antal provtagningspunkter fördelas f i ett nät n över området. Systematisk provtagning är r oftast fördelaktigt f - punkterna ska med rimlig sannolikhet hamna inom eventuella föroreningskf roreningskällor och spridningsplymer Reguljärt mönster (a) Systematiskt slumpmässigt ssigt (b) Slumpmässigt (c) Hela området täcks t in, går g r att behandla statistiskt Okända punktkällor kan med lokaliseras med grundvattenprovtagning eller i vissa fall gasprovtagning. Länsstyrelsen Stockholm Provtagningsdjup Försök k ta prov ner till opåverkat naturligt material Samlingsprov påp djupet (ett prov per 0,5 m) Ta hellre många m prov o gör g blandprov i efterhand Ofta viktigt veta halt i ytjord ta inte ytprov med en mäktighet på p > 0,5 m Länsstyrelsen Stockholm

8 Provtagningskedja Figur från NV-rapport 5888 Länsstyrelsen Stockholm Förväntat rena områden Vilken typ av förorening f skulle mot förmodan f kunna finnas? Hur säker s behöver verifieringen vara? Systematisk provtagning bra! Länsstyrelsen Stockholm Antal prover Svårt - finns ingen generell regel! Definiera undersökningens säkerhets Enligt NV4918; 5 prov/hektar om heterogent Det finns statistiska metoder för f r att bestämma erforderligt antal provpunkter relativt önskad säkerhet (Tex. Provtagningsstrategier för f r förorenad f jord, NV 5888) Samlingsprov? Länsstyrelsen Stockholm

9 Provtagningsmetoder jord Provtagning med borrbandvagn Provgropsgrävning vning med grävare Provtagning av jordhögar Grävning och borrning för f r hand Länsstyrelsen Stockholm Skruvborrning med borrbandvagn Den vanligaste borrmetoden i Sverige för f miljöprovtagning av jord Fördelar Går att ta prover på stora djup Gör relativt liten åverkan på området Ger en snabb översiktlig bild av jordlagerföljden Kan gå att sätta grundvattenrör i skruvborrade hål Länsstyrelsen Stockholm Skruvborrning med borrbandvagn Nackdelar/ problem Ger kontaminering av lager längst ut på borren viktigt att rensa bort de ytligaste delarna Svårt att borra i stenig/ blockig jord Problem att få upp grövre fraktioner grov sand och grus Jordlagren blandas samman och kan vara svåra att urskilja Undvik att jord från skruven rasar ner i det öppna borrhålet om borrning skall fortsätta på större djup Länsstyrelsen Stockholm

10 Skruvborrning med borrbandvagn Nackdelar/ problem Ger en relativt liten provmängd, ofta tas samlingsprov ut på 0,5-1 m Är ett stickprov ger mindre uppfattning om lokala variationer än t ex provgropar Begränsningar vid provtagning under grundvattenytan Länsstyrelsen Stockholm Provgropsgrävning vning Fungerar oftast bra med en vanlig traktorgrävare Finns många storlekar att välja på anpassa efter område och syfte! Länsstyrelsen Stockholm Provgropsgrävning vning Fördelar Förhållandevis billigt Bra överblick över jordlagren Fungerar bra i de flesta jordar, även vid förekomst av sten i marken Nackdelar Fungerar bra ner till ca 3 meter, vid större djup blir groparna mycket stora Ej under grundvattenytan Arbetsmiljörisk p.g.a. risk för ras vid djupa gropar Större åverkan Länsstyrelsen Stockholm

11 Provgropsgrävning vning för f r hand Kan vara effektivt för att ta ytliga prover i lösa jordar Snabbt och enkelt sätt att ta många ytliga prover Länsstyrelsen Stockholm Provgropsgrävning vning för f r hand Effektivt för att ta många ytliga prover Jobbigare än man tror! Rimligt maxdjup i lösa jordar ca 0,5 m I hårdare jordar (t ex fyllning) maxdjup ca 0,1-0,2 m Länsstyrelsen Stockholm Provtagningsmetoder för f r vatten - Olika typer av pumpar (tryckande, sugande) - Vaterrapump - Vattenhämtare ( bailer ) - Ur kran Länsstyrelsen Stockholm

12 Granskning Vad är syftet med undersökningen? Kan syftet förbättras? Uppfyller provtagningen syftet? Kommer provtagningen att kunna ge svar på frågeställningarna? Länsstyrelsen Stockholm Granskning Finns problembeskrivning eller konceptuell modell? Är alla skyddsobjekt resp föroreningskällor med? Länsstyrelsen Stockholm Granskning Är alla föroreningar med som kan förväntas/misstänkas? Vilka media bör provtas? Planeras dessa att provtas? Hur har detta motiverats? Håller ni med? Är valet av parametrar och analyser bra? Har de motiverats? Håller ni med? Är föreslagna analyser (fält/lab) tillräckliga/relevanta? Länsstyrelsen Stockholm

13 Granskning Finns provtagningsstrategi och provhantering beskriven? Finns motivering? Håller ni med? Beskrivs kvalitetsnivån? Finns planritning med provpunkter? Har man angett hur inmätning av provpunkter ska ske? Är noggrannheten tillräcklig? Länsstyrelsen Stockholm