HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN

Transkript

1 Kallelse Utskriftsdatum: HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Tid orsdag 07 maj :00 Plats Kallade Oden, Sigfridsområdet, Emil Lindells v. 15, Växjö Ordinarie ledamöter Charlotta Svanberg (S), ordförande Tryggve Svensson (V), vice ordförande Roland Gustbée (M), 2:e vice ordförande Michael Sjöö (S) Christina Bertilfelt (S) Magnus Carlberg (S) Ann-Charlotte Kakoulidou (S) Ricardo Salsamendi (S) Annelise Hed (MP) Ove Löfqvist (M) Thomas Ragnarsson (M) Britt-Louise Berndtsson (C) Eva Johnsson (KD) Rolf Andersson (FP) Maria Sitomaniemi (SD) Ersättare Stefan Marusic (S) Gert Andersson (S) Ulla-Britt Storck (S) Britt Bergström (V) Marianne Nilsson (M) Denice Sigvardsson (M) Marianne Eckerbom (C) Thomas Haraldsson (C) Övriga kallade Ingrid Sivermo, Sekreterare Per-Henrik Nilsson Dan Petersson Ingeborg Franzén Hillevi Andersson Utskriftsdatum:

2 Kallelse Utskriftsdatum: Val av justerare och förslag till justeringsdatum Förslag till beslut Hälso-och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att jämte ordföranden justerar andre vice ordförande Roland Gustbée protokollet Godkännande av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso-och sjukvårdsnämnden besluta att fastställa dagordning för hälso-och sjukvårdsnämnden i enlighet med kallelse utsänd Informationsärende- Personalförsörjning Pontus Juhlin, HR-strateg Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att notera informationen till protokollet. Utskriftsdatum:

3 Kallelse Utskriftsdatum: Månadsrapport mars RK115 Dan Petersson, ekonomichef Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna Månadsrapport mars 2015 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information. Sammanfattning Årets första månader har präglats av ett stort tryck i verksamheterna till följd av en ovanligt kraftig säsongsinfluensa. Beläggningen i slutenvård har varit ansträngd samtidigt som medarbetarna har varit sjuka vilket resulterat i mer övertid. Det är fortsatt svårt att rekrytera sjuksköterskor och läkare, vilket leder till dyra lösningar med hyrpersonal, resursenhetsutnyttjande och övertid. Flera centrum har stora svårigheter att bemanna sommaren. Ytterligare satsningar har gjorts för att öka attraktiviteten för befintlig personal att arbeta under semesterperioden. Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter trots rekryteringsproblem och hyrläkarberoende. Störst utmaning är ortopedisk och kirurgisk öppenvård, barnoch ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar, nybesök audionommottagning samt ledtider inom bild och funktionsdiagnostik. Inom folktandvården oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård. Justerat resultat uppgår till -26,7 mnkr. Prognos för helåret lämnas oförändrad med -90 mnkr, exklusive intäkter för kömiljarden Beslutsunderlag Missiv månadsrapport mars Hälso- och sjukvård mars 2015 v2 3 Utskriftsdatum:

4 Kallelse Utskriftsdatum: Remissyttrande Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel. Dnr S2013/8560/FS (delvis). 15RK283 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är hälso- och sjukvårdsnämndens eget svar till socialstyrelsen. Sammanfattning Region Kronoberg har av socialstyrelsen beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Regeringen har den 5 december 2013 uppdragit åt läkemedelsverket att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att för svensk del författningsreglera prekliniska studier och kliniska prövningar för homeopatiska läkemedel i enlighet med den möjlighet som ges till detta i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel. Region Kronoberg välkomnar att samma principer om registrering och godkännande som gäller för andra läkemedel också tillämpas för homeopatiska och antroposofiska läkemedel. En reglering kan leda till en högre grad av patientsäkerhet än idag, där tidsbegränsade undantag har beviljats för antroposofiska preparat. Nya homeopatiska och antroposofiska läkemedel måste utsättas för samma kontroll, ofarlighetsstudier, toxikologiska studier och gärna gå in under samma regelverk som växtbaserade läkemedel; d.v.s. att hänvisning måste kunna ges till vetenskapliga studier. Läkemedelsverket gör bedömningen att en oreserverad användning av ett homeopatiskt eller antroposofiskt läkemedel i regel står i strid med kraven på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. För att avgränsa en användning som skulle kunna falla inom ramen för god vård anger Läkemedelsverket några principer, även om behandlingen inte uppfyller gängse krav på vetenskap och beprövad erfarenhet. Dessa principer behöver tydliggöras 5 Utskriftsdatum:

5 Kallelse Utskriftsdatum: vad gäller användning och förskrivning av homeopatiska och antroposofiska läkemedel i svensk hälso- och sjukvård. Beslutsunderlag Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel. Dnr S2013/8560/FS (delvis). Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel. Dnr S2013/8560/FS (delvis). Remiss. Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel. Dnr S2013/8560/FS (delvis). 6 Utskriftsdatum:

6 Kallelse Utskriftsdatum: Remissyttrande Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14). Dnr. S2015/1547/FS. 15RK573 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är nämndens eget svar till Regeringskansliet. Sammanfattning Region Kronoberg har av Regeringskansliet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Regeringen beslutade den 12 juni 2014 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att se över den nuvarande hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården och föreslå hur hanteringen kan bli enklare, mer ändamålsenlig och effektivare (dir. 2014:88). Region Kronoberg instämmer i det mesta av förslaget som genomgående är välformulerat och bra. Det är mycket viktigt att händelser och klagomål i en förlängning ska ha en effekt på patientsäkerhet och vårdkvalitet både hos enskilda vårdgivare och nationellt. Det är viktigt att hjälpa patienten och att patienter och anhöriga kan vända sig till IVO och patientnämnden. Det är framför allt viktigt att patienters åsikter och upplevelser förmedlas tillbaka och hanteras av vården. Det är inom verksamheten som återkoppling och utredning av klagomål bäst kan utredas. Detta är en värdefull del av vårdgivarens patientsäkerhetsarbete. Med aktuellt förslag kommer ett ökat antal krav att hamna på verksamheten och patientnämnderna. Detta kommer att ge ökade kostnader för regioner och landsting.. Beslutsunderlag 7 Utskriftsdatum:

7 Kallelse Utskriftsdatum: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14). Dnr. S2015/1547/FS. Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14). Dnr. S2015/1547/FS. SOU 2015:14. Sedd, hörd och respekterad. Utskriftsdatum:

8 Kallelse Utskriftsdatum: Kurser och konferenser Sammanfattning Åttonde nationella prioriteringskonferensen 8. Övriga beslutsärenden 9. Övriga informationsärenden Utskriftsdatum:

9 4 Månadsrapport mars RK115 10

10 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK115 Handläggare: Dan Petersson, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Månadsrapport mars 2015 Förslag till beslut Föreslås att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna Månadsrapport mars 2015 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information. Sammanfattning Årets första månader har präglats av ett stort tryck i verksamheterna till följd av en ovanligt kraftig säsongsinfluensa. Beläggningen i slutenvård har varit ansträngd samtidigt som medarbetarna har varit sjuka vilket resulterat i mer övertid. Det är fortsatt svårt att rekrytera sjuksköterskor och läkare, vilket leder till dyra lösningar med hyrpersonal, resursenhetsutnyttjande och övertid. Flera centrum har stora svårigheter att bemanna sommaren. Ytterligare satsningar har gjorts för att öka attraktiviteten för befintlig personal att arbeta under semesterperioden. Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter trots rekryteringsproblem och hyrläkarberoende. Störst utmaning är ortopedisk och kirurgisk öppenvård, barnoch ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar, nybesök audionommottagning samt ledtider inom bild och funktionsdiagnostik. Inom folktandvården oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård. Justerat resultat uppgår till -26,7 mnkr. Prognos för helåret lämnas oförändrad med -90 mnkr, exklusive intäkter för kömiljarden Per- Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Dan Petersson Ekonomichef Bilaga: Månadsrapport mars 2015 Sida 1 av 1 11

11 MÅNADSRAPPORT MARS 2015 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 12

12 Vårt uppdrag Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att tillhandahålla en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Vår vision Vårt mål Vår värdegrund Ett gott liv i ett livskraftigt län Ett kvalitetsstyrt landsting Respekt för människan Långsiktiga mål 2017 har kronobergarna en god hälsa och trivs i ett livskraftigt Kronoberg har medborgarna ett fortsatt stort förtroende för vår hälso- och sjukvård väljer kronobergarna i första hand vård i Kronoberg är patienter och närstående mer delaktiga i vården har vi en hög patientsäkerhet har vi en sammanhållen vård i rätt tid placerar sig vår hälso- och sjukvård bland de främsta i nationella och internationella kvalitetsjämförelser är vi en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll har vi lätt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens har vi en hållbar ekonomi i balans Långsiktiga strategier Invånare: Stärka en god och jämlik hälsa, ett gott bemötande och delaktighet i vården. Bedriva patientsäker vård med hög kvalitet Medarbetare: Skapa ett gott arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i utvecklingen. Utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare Verksamhetsutveckling: Utveckla system för ledning och styrning. Effektivisera våra processer och vår verksamhetsplanering. Ekonomi: Långsiktigt planera och investera för framtiden. Effektivt utnyttja våra resurser. Respekt för människan Invånare Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Vi ser varje individs behov och de som möter oss känner förtroende och trygghet. Vi möter varandra med omtanke och respekt. Vi uppskattar varandras insats och har ett öppet klimat. Vi lär oss hela tiden och arbetar tillsammans för att utveckla bästa möjliga vård. Vi tar ansvar för att använda våra resurser där de kommer kronobergarna bäst tillgodo. 2 13

13 Hälso- och sjukvårdsövergripande Perspektiv Invånare Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Vårt nuläge God tillgänglighet i flertalet verksamheter. Stort förtroende för vår hälsooch sjukvård. God hälsa i befolkningen men under årets första månader en ovanligt svår influensa. Förbättringspotential när det gäller delaktighet och patientsäkerhet Hög kunskap och kompetens hos våra medarbetare Rekryteringsbehov av vissa yrkeskategorier fr a sjuksköterskor och läkare. Behov av att utveckla våra mål och skapa delaktighet Ökad frånvaro och belastning Goda resultat för flertalet parametrar i öppna jämförelser. Förbättringspotential när det gäller samordning Stora framtida investeringar Justerat resultat -27 mnkr Behov av starkare koppling mellan ekonomistyrning och verksamhets-/kvalitetsmål Våra viktigaste mål 2015 Utvecklat förebyggande hälsoarbete Förbättrad medborgarservice via e-tjänster Minskad risk för vårdskador Delaktiga patienter Säkrad kompetensförsörjning Delaktiga medarbetare Tydlig chefsroll och kontinuerlig chefsutveckling Förbättrad tillgänglighet Effektiva vårdprocesser Relevant vårddokumentation Ekonomi i balans Aktiviteter Tillgänglighet Planera och påbörja utbildning och införande av produktions och kapacitetsplanering Förebyggande hälsoarbete Införa sjukdomsförebyggande metoder Vara en aktiv aktör i det länsgemensamma folkhälsoarbetet Medborgarservice Förbereda införandet av e- journal Utveckla och informera om e- hälsotjänster Delaktiga patienter/ Patientsäkerhet Analys och åtgärder genom infektionsverktyget Prova verktyg för ökad patientmedverkan Utveckla säkerhetskulturen Kompetensförsörjning Utveckla rekryteringsprocessen Omfördela arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier Delaktiga medarbetare Tydliggöra målen i dialog med medarbetarna Koppla lönekriterier till verksamhetsplanen Chefsutveckling Genomföra kontinuerlig ledarskapsutveckling Skapa bättre förutsättningar för chefer att utveckla verksamheten Landstingsanpassa ledarskapsutbildningar Produktions- och kapacitetsplanering Planera och påbörja utbildning och införande av produktions och kapacitetsplanering Effektiva vårdprocesser Införa struktur för patientprocesser och riktlinjer för processtyrning Ta fram processknutna medicinska kvalitets- och medicinska data och ledtider Genomlysning av akutprocessen Vårddokumentation Utveckla strukturerad vårddokumentation Ekonomi i balans Åtgärdsplan för att nå resultat enligt överenskommelse (-70 mnkr) Införa verktyget KPP (kostnad per patient) Utveckla ekonomistyrningsmodell som är verksamhetsanpassad och styr mot processernas kvalitet och effektivitet Utveckla uppföljning genom processrelaterade styrtal 3 14

14 Styrtal December 2014 Nuläge Mål 2015 Långsiktigt mål 2017 Invånare Ohälsotal (Nya sjukpenningtalet) Plats 8 i Sverige (9,3 dagar) Plats 7 i Sverige (9,5 dagar feb 2015) 4 Plats 3 Plats 1 Självskattad hälsa vuxna befolkningen 73 % - 75 % 78 % Förtroende för vår hälso- och sjukvård primärvård Förtroende för vår hälso- och sjukvård sjukhus 71 % 70 % (feb 2015) 76 % (feb 2015) 72 % 75 % Fritt vårdsökande Minska 10 % (jmf 2014) Minska 10 % (jmf 2014) Antal utomlänsbesök-/vårdtillfällen inom somatisk korttidsvård Telefontillgänglighet 0 dagar 95 % 94,4 % (jan-mar 15) 99 % 99 % Läkarbesök inom primärvård 7 dagar 91 % 90,6 % (jan-mar 15) 95 % 97 % Läkarbesök inom planerad specialiserad vård 60 dagar 70 % 76 % 85 % 90 % Behandling inom planerad specialiserad vård 60 dagar 80 % 85 % 85 % 90 % Andel avslutade besök inom 4 timmar akutmottagningarna 81 % 75 % 85 % 90 % Tillgång till journal via nätet Påbörjat Arbete pågår Införandet påbörjas Infört Vårdkonto i E-tjänster på % 18,8 % 20 % 40 % Vårdrelaterade infektioner Validering pågår (verktyget) Ej färdigt mätinstrument Minska 10 % (jmf 2014) Minska 25 % (jmf 2014) Medarbetare Vakanser (feb) 35 vakanta tjänster Fåtal tillfälliga vakanser Andel specialistsjuksköterskor 41 % 41 % (dec) 43 % 45 % Delaktighet enligt medarbetarenkät 73,2 (2013) 73,2 (2013) Antal ST-tjänster (dec) Sjukfrånvaro (Region Kronoberg) 4,5 % 5,6 % 4,2 % 4,1 % Verksamhetsutveckling Målkvalitet enligt medarbetarenkät 56,1 (2013) Genomgångna och implementerade patientprocesser Andel av klinikernas verksamhetsplaner som baseras på en produktions- och kapacitetsplanering Öppna jämförelser totalindex medicinska indikatorer, tillgänglighet, patienterfarenhet Ekonomi 0 % - 20 % 80 % Plats 6 i Sverige - Plats 2 Plats 2 Resultat -76 mnkr Justerat resultat -27 mnkr Prognos -90 mnkr -70 mnkr (justerat för vårdval hud)

15 Sammanfattning av perioden Årets första månader har präglats av ett stort tryck i verksamheterna till följd av en ovanligt kraftig säsongsinfluensa. Beläggningen i slutenvård har varit ansträngd samtidigt som medarbetarna har varit sjuka vilket resulterat i mer övertid. Det är fortsatt svårt att rekrytera tillräckligt många sjuksköterskor och läkare vilket leder till dyra lösningar med hyrpersonal, resursenhetsutnyttjande och övertid. Användning av hyrläkare ökade under 2014 inom samtliga centrum och fortsätter att öka 2015 framför allt inom primärvård som en konsekvens av pensionsavgångar. Frånvaron bland sjuksköterskor ökar motsvarande 32 tjänster. Samtidigt ökar belastningen på den somatiska korttidsvården motsvarande 17 vårdplatser eller 22 tjänster. Fortsatt fokus på att bemanna sommaren, där flera centrum har stora svårigheter. Under perioden har ytterligare satsningar gjorts för att öka attraktiviteten för befintlig personal att arbeta under semesterperioden. Påbörjat arbete med statens uppdrag att införa sk. standardiserade vårdförlopp för cancer har inletts. Region Kronobergs handlingsplan har blivit godkänd. Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter och förbättras något under mars, trots rekryteringsproblem och hyrläkarberoende. Störst utmaning är ortopedisk och kirurgisk öppenvård, barn- och ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar, nybesök audionommottagning samt ledtider inom bild och funktionsdiagnostik. Folktandvården har oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård. Produktionsstatistiken visar nu en generell ökning inom primärvård och somatisk korttidsvård med undantag av sjukvårdande behandling/besök annan vårdgivare. Akuta besök och vårdagar ökar med 8 % jämfört samma period Såväl vuxen- som rättspsykiatri redovisar färre vårddagar jämfört med föregående år. Det redovisade resultatet för hälso- och sjukvården uppgår efter mars till -29,7 mnkr inkl projekt. Justerat för periodiserade resultatmål blir det ackumulerade resultatet -26,7 mnkr. Prognos för helåret lämnas oförändrad med -90 mnkr, vilket är 20 mnkr sämre än träffad överenskommelse. Det bör noteras att prognosen alltjämt är exklusive intäkter för kömiljarden De främsta osäkerhetsfaktorerna är hur bemanningssituationen utvecklas, öppethållande under kommande sommar samt läkemedel och dyra vårdtillfällen inom den köpta vården. 5 16

16 1. Invånare Tillgänglighet Nuläge Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter. Störst utmaningen består i att förbättra väntetiderna för ortopedisk och dermatologisk öppenvård till läkare samt väntetiden för barnoch ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar. Folktandvården har oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård. Nedan redogörs för de olika verksamhetsområdenas väntetidssituation. Primärvården vårdcentraler Primärvården redovisar fortsatt god telefontillgänglighet. Med få undantag får alla patienter bedömning och råd samma dag. Andelen patienter som efter ett bedömt behov fått ett besök inom 7 dagar är 90,6 % vilket ska jämföras med 91 % för helår Variationen mellan vårdcentralerna ligger mellan 82 och 98 %. Av de som bedömts behöva en läkartid har 62 % fått detta samma dag som vårdbegäran gjordes. Tillgängligheten till slutenvårdsplatser på rehabiliteringskliniken är god och det är endast till smärtrehabs mottagning som det finns patienter som väntat längre än 60 dagar. Habiliteringen har förbättrat resultat avseende andelen patienter med ledtid från remiss till klar NP-utredning inom 6 månader. Som ett led i arbetet med att säkerställa god vård till migranter har en nätverksträff för asyl- och flyktingsjuksköterskor i hela primärvården hållits. Ambulanstillgänglighet Ambulanstillgängligheten förbättras och andelen prio1-uppdrag som nås av ambulanssjukvården inom 10 minuter är 61 % jämfört med 58 % samma period föregående år och målet på 60 % uppnås. Även andelen som nås inom 15 respektive 20 minuter uppfyller fastställda mål på 72 respektive 85 %. Samarbetet mellan ambulanssjukvården och länets räddningstjänster utvecklas och under årets första tre månaderna var belastningen relativt hög med 78 IVPA-uppdrag. Akutvårdsgarantin För akutvårdsgarantin - akutbesök med en total vistelsetid på akutmottagningen på max 4 timmar - redovisas en försämring för framförallt CLV, men även för LL jämfört med samma period En markant ökning av besöken liksom en besvärlig vårdplatssituation påverkar tiderna. 6 17

17 Somatisk elektiv vård läkarbesök Tillgängligheten till läkarbesök förbättras och för planerad mottagning väntar patienter vid mars månads utgång. Inom vårdgarantin har 91 % (87 % i februari) av patienterna väntat mindre än 90 dagar medan motsvarande siffra för kömiljarden är att 76 % (69 % i februari) av patienterna väntat mindre än 60 dagar. Av de 675 (946 i februari) patienter som väntat längre än 90 dagar hade 262 patientvald väntan och 9 medicinsk orsakad väntan. Nedan framgår tillgängligheten per centrum och samtliga centrum redovisar förbättrade väntetider i mars. Kirurgicentrums låga andel förklaras framförallt av mottagningarna för ortopedi och hud. Nybesök till läkare Andel väntande inom Centrum 90 dagar 60 dagar Barn och kvinnocentrum 97 % 92 % Kirurgicentrum 86 % 67 % Medicincentrum 98 % 92 % Totalt 91 % 76 % 7 18

18 Somatisk elektiv vård operation/åtgärd Väntetiderna förbättras även till planerad operation/åtgärd och vid utgången av mars väntade patienter. Inom vårdgarantin har 96 % (93 % i februari) av patienterna väntat mindre än 90 dagar, medan kömiljardens motsvarande siffra inom 60 dagar är 85 % (81 % i februari). Av de 198 (285 i februari) patienter som väntat längre än 90 dagar har 32 patientvald väntan och 22 medicinsk orsakad väntan. Av nedanstående sammanställning framgår att samtliga centrum redovisar generellt god tillgänglighet för operation/åtgärd: Operation/åtgärd Andel väntande inom Centrum 90 dagar 60 dagar Barn och kvinnocentrum 100 % 90 % Kirurgicentrum 95 % 83 % Medicincentrum 97 % 88 % Totalt 96 % 85 % Vuxenpsykiatri Inom vuxenpsykiatrins planerade specialistvård har 98 % av patienterna väntat mindre än vårdgarantins 90 dagar, medan kömiljardens motsvarande siffra inom 60 dagar är 85 %. Barn- och ungdomspsykiatri Inom barn och ungdomspsykiatrin redovisas fortsatt goda resultat för väntetiderna till mottagning och behandling, medan antalet väntande till fördjupad utredning åter ökar. Antalet väntande är nu 97 patienter och av dessa har 74 väntat längre än 30 dagar. Ökningen förklaras bl.a av två vakanta barnpsykiatrikertjänster och brist på psykologer liksom att genomförda utredningar av extern aktör under 2014 i många fall var undermåliga. Utredningsprocessen har nu reviderats och SKL genomför en analys av verksamheten med återrapportering i april. 8 19

19 Diagram: Antal väntande vid BUP Tandvård Tandvården visar en generell god tillgänglighet. Folktandvården på Klostergatan har nu öppnat upp för nya patienter, även om det inte är möjligt att få tid för undersökning förrän i slutet av sommaren. Inom specialisttandvården blir två specialister färdiga under våren - en käkkirurg och en pedodontist och väntetiderna förväntas därför minska i slutet av året. Med en kraftigt ökad invandring har också behovet av narkostandvård för små barn ökat väsentligt. Narkostiderna har fördelat om så att pedodontin prioriterats. Aktiviteter 2015 Under 2015 intensifieras arbetet med kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling med hjälp av Produktions- och Kapacitetsplanering (se perspektiven Medarbetare och Verksamhetsutveckling). o Pågår enligt nedan. Förebyggande hälsoarbete Nuläge Hälsan i Kronoberg blir allt bättre, däremot ökar skillnaderna i hälsa stadigt mellan olika grupper i befolkningen. De elva nationella målområden som fastställts för folkhälsoarbetet sammanfattar på ett tydligt sätt bredden i arbetet. Folkhälsan påverkas av många olika faktorer i samhället, allt från delaktighet och inflytande till miljö och levnadsvanor. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kräver därför ett brett angreppssätt och ett arbete utifrån flera olika perspektiv på en och samma gång. Aktiviteter 2015 Hälsoutvecklingen i Kronoberg ska följas, analyseras och vara ett underlag för kommande prioriteringar, riktade insatser och beslut. Region Kronoberg ska vara en aktiv aktör i det länsgemensamma folkhälsoarbetet. Det ska tas fram en långsiktig strategi för att vidareutveckla det hälsofrämjande arbetet i regionen. Fortsatt implementering ska ske av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder med fokus på goda levnadsvanor inom områdena rökning, alkohol, goda matvanor, fysisk aktivitet och välbefinnande.för 2015 fokus på tobaksbruk och barnfetma. I patientprocessarbetet ska primär- och sekundärprevention vara en del i arbetet t ex inom cancerprocesserna och hjärt-kärlsjukdom. Uppföljning av detta mer långsiktiga arbete blir aktuellt i samband med delårsrapport april

20 Medborgarservice/delaktiga patienter Nuläge Idag har patientrörligheten ökat, med patienter som rör sig mellan vårdcentraler och mellan regioner. Det kommer ställa högre krav på informationsutbyte och tillgänglighet av information. Patienterna är mer pålästa och engagerade. Vården måste bli mer tillgänglig när patientens ställning stärks. Det innebär att vårdprocesserna får större betydelse på bekostnad av vårdorganisationerna. Aktiviteter 2015 Förberedelser pågår för införandet av e-journal som kommer att ge medborgarnas möjligheter att bli mer delaktiga i sin vård. Vidare pågår arbetet för att öka medborgarnas nyttjande av e- hälsotjänster enligt handlingsplan e-hälsotjänster. Minskade vårdskador Nuläge Vårdskador med olika allvarlighetsgrad drabbar cirka 10 procent av patienter i sluten vård och en stor del av dessa är vårdrelaterade infektioner (VRI) varav många är undvikbara. Olika mätningar visar att mellan 10 och 20 procent av patienter i sluten vård drabbas av VRI. Förebyggande arbete innefattar följsamhet till hygienrutiner, minskad användning av urinvägskatetrar och arbete med verksamhetens säkerhetskultur. Under 2014 har IT-stöd (infektionsverktyget) införts för att registrera infektionsorsaker och vi kan få en säkrare och kontinuerlig bild av infektionsläge och orsaker och arbete pågår nu för att få till en bra rapportfunktion från infektionsverktyget som kan understödja de olika enheternas lokala arbete för att minska VRI. Aktiviteter 2015 En utbildningsdag för chefer i hälso- och sjukvården kring betydelsen av arbetet med VRI har hållits den 17/4. Det pågår vidare ett arbete med att förenkla riskbedömningarna för trycksår, fall, malnutrition i slutenvården då Senior Alert ej bedöms tillräckligt optimalt för denna verksamhet pga korta vårdtider och dubbeldokumentation. Patientsäkerhetsarbetet följer den handlingsplan som tagits fram och kommer att stämmas av i samband med delårsrapport

21 2. Medarbetare Kompetensförsörjning Fortsatt fokus på att bemanna sommaren, där flera centrum har stora svårigheter. Under perioden har ytterligare satsningar gjorts för att öka attraktiviteten för befintlig personal att arbeta under semesterperioden. Den semesterförmån som används och tidigare år använts för att ge medarbetare som väljer att arbeta under semesterperioden finns nu möjlighet för verksamheten att dubblera. Detta förutsätter dock att det med hjälp av dubbleringen leder till att vårdplatser kan hållas öppna på ett sett som annars inte vore möjligt. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Jan-mars 2015 Jan-mars 2014 Centrum Tot. K. M. Tot. K. M. AKC Akutcentrum 5,2 4,9 5,7 5,1 5,7 4,0 BKC Barn och Kvinnocentrum 5,5 5,7 3,5 5,7 6,1 1,4 HSJ Hälso o sjukvårdsgemensamt 1,3 0,0 1,8 0,0 0,0 0,0 HSU Hälso o sjukvårdsutvecklin 6,1 6,7 1,4 2,7 1,4 12,0 KIC Kirurgicentrum 5,2 5,8 2,8 4,0 4,1 3,4 MEC Medicincentrum 5,7 5,9 4,7 4,8 5,1 2,8 MSC Medicinskt Servicecentrum 5,2 5,5 4,0 3,8 4,3 2,1 PRC Primärvårds-Rehabcentrum 5,5 5,9 3,6 4,7 5,1 2,8 PSC Psykiatricentrum 7,4 8,4 4,8 6,6 7,3 5,6 RPK Rättspsykiatriska Regionkl 8,0 8,2 7,8 TVC Tandvårdscentrum 5,3 5,4 4,5 5,4 5,4 5,0 Region Kronoberg tot. 5,6 5,9 4,9 5,0 5,3 4,0 Fortsatt en ökning av sjukskrivningsnivån, flera centrum rapporterar om ökad sjuskrivning såväl inom kortare som längre sjukskrivningar. Influensan har påverkat flera med ökad frånvaro. Detta är en trend som funnits under hela Vi har ännu inte tillgång till statistik för HSV gällande sjukfrånvaron, därav ovanstående statistik som gäller hela Region Kronoberg, samt per centrum. Kostnad bemanningsföretag, läkare o sjuksköterska Personalkategori jan-mar 2015 jan-mar 2014 Läkare tkr tkr Sjuksköterska tkr 176 tkr Hyrläkare används inom framför allt primärvård, rättspsykiatri,vuxenpsykiatri samt barn- och kvinnocentrum. Kostnadsmassan motsvarar ca 37 tjänster och innebär en ökning med

22 Hyrsjuksköterskor används inom kirurgicentrum, medicincentrum, akutcentrum och vuxenpsykiatri. Närvarotid och frånvarotid 1 Jan-mars 2015 Inkl. HSU, HSJ Jan-mars 2015* Jan-mars 2014 A Närvarotid Arbetad tid (månavl) Timlön B Kurs och konf Övertid Fyllnadstid Närvaro (ej arb prod) Facklig ledighet Jour/beredskap (läk) C Frånvarotid Sjukfrånvaro A Studieled Tillfällig fp Tjänstledighet Semester Kompledig Föräldraledighet Partiell föräldraledighet Övrig frånvaro Ledig m lön 6 juni Totalsumma *Justerat för hälso- och sjukvårdsgemensamt och hälso- och sjukvårdsutveckling. Förändring av administration ej beaktad. Förändring av administrativ organisation har inte beaktats i ovanstående tabell. Ökningen av arbetad tid motsvarar ca 84 tjänster. I och med organisationsförändringar har 86 tjänster förts från landstingsövergripande, landstingets kansli och regionservice. Ökningen av arbetad tid kan i allt väsentligt förklaras av organisationsförändringarna. Såväl timlön, övertid och fyllnadstid ökar. Störst är den relativa ökningen inom övertid. Frånvarotiden har dock betydligt större skillnader. Här ökar sjukfrånvaron med nästan 20 % samtidigt som flera andra frånvaroorsaker påverkar med ökad frånvarotid. Nedan redovisas närvaro och frånvaro för sjuksköterskor. 1 Närvarotimmarna och frånvarotimmarna avser vad som är registrerat utbetalningsdatumet och är därmed faktiskt utförda närvarotimmar o frånvarotimmar föregående månad

23 Närvarotid och frånvarotid SSK samt specialist SSK 2 SSK, Spec SSK Jan-mars 2015 Jan-mars 2014 Diff Årsarb* A Närvarotid Arbetad tid (månavl) Timlön B Kurs och konf Övertid Fyllnadstid Närvaro (ej arb prod) Facklig ledighet C Frånvarotid Sjukfrånvaro A Studieled Tillfällig fp Tjänstledighet Semester Kompledig Föräldraledighet Partiell föräldraledighet Övrig frånvaro Totalsumma Vi upplever i nuläget en brist på SSK. Ovanstående tabell redogör för närvarotid och frånvarotid för sjuksköterskor samt specialistsjuksköterskor inom Hälso- och sjukvårdens centrum. För att åskådligöra skillnaderna har timmarna räknats om till årsarbetare. Av tabellen framgår att den arbetade tiden minskat med motsvarande 15 tjänster. Detta vägs upp av ökad timtid, övertid och fyllnadstid. Dock blir den totala närvarotiden 4 årsarbetare mindre än motsvarande period förra året. Vad gäller frånvarotiden är det stora ökningar på sjukfrånvaro, föräldraledighet och tjänstledighet. Totalt motsvarar ökningen av frånvarotiden motsvarande 32 årsarbetare. Av den ökade frånvaron har man således lyckats täcka motsvarande 28 tjänster. Den ökade belastningen inom den somatiska slutenvården under årets inledande månader har motsvarat ett behov av ca 17 vårdplatser eller 22 tjänster. 2 Närvarotimmarna och frånvarotimmarna avser vad som är registrerat utbetalningsdatumet och är därmed faktiskt utförda närvarotimmar o frånvarotimmar föregående månad

24 Akutcentrum Planering inför sommaren pågår. Förutsättningarna för akutmottagningen CLV (antal anställda, antal vikarier, antal resursmedarbetare, möjliga inhopp från personal som slutat etc.) bedöms nu ha försämrats efter besked om färre sjuksköterskor från resursen och sjukskrivning. För akutmottagningen LL är förutsättningarna bättre än förra året. Verksamhetsreduktion inom AKC (vårdplatsstängning och avställda ambulanser) planeras som förra året, dock nerdragning av vårdplatser inom avd 13 även vecka 33. För Resursenheten är det ett högt tryck av både intern och extern bemanningshjälp. Bokningsgraden på de 78 tillsvidareanställda är fortsatt hög. Resursenhetens 267 timanställda har i mars arbetat motsvarande 40,4 helårsarbetare. Under januari-mars har 32 personer gått från att vara timanställda i resursenheten till vikariatsanställning. Ökning av extravaksbeställningar. Barn och kvinnocentrum Inom BKC kommer en medarbetare från barn och ungdomskliniken att erhålla sin filosofie licentiat examen under Forskningen har bekostats av BKC, och ambitionen är att tillsammans med övriga aktörer försöka finna fortsatt finansiering även för en doktorsexamen. Kirurgicentrum Liksom de första 2 månaderna 2015 har mars månad präglats av de utmaningar centrumet har inom kompetensförsörjning på kort och på lång sikt. Fortsatt stora svårigheter att ersätta sjuksköterskor som blir föräldralediga och tjänstlediga samtidigt som arbetet med att planera sommarsemestern successivt intensifierats. Medicincentrum Fortsatt personalbrist i både Ljungby och Växjö. Konsekvenserna är fortfarande kostsamma lösningar i form av övertid, resursenhet och hyrpersonal, som negativt påverkar patientsäkerheten och arbetsmiljön. Fortsatt högt antal vakanta tjänster. Det kommer kontinuerligt rapporter om att personalen är mycket sliten och det visar sig även i den ökade sjukfrånvaron. Prognosen just nu är att MEC behöver stänga fler vårdplatser än förra sommaren pga. sjuksköterskebrist. Primärvårds- och rehabcentrum Kostnaden för hyrläkare har fördubblats jämfört med föregående år. Detta beroende bl a på pensioneringar vilka inte är återrekryterade, samt på längre sjukfrånvaro. Vi har under perioden rekryterat några allmänläkarspecialister som tillträder under våren. Detta räknar vi med kommer att minska vårt hyrläkarbehov under Vi planerar bl a att starta upp en utbildningsvårdcentral på VC Kungshögen hösten Till en början kommer utbildningsvårdcentralen rikta sig till svenska studenter som studerar i Ungern och som inte behöver göra AT i Sverige. En annan inriktning kan vara att anställa fler läkarassistenter samt underläkare i väntan på AT-tjänstgöring och ta in utländska läkare på vikariat och praktik. Medicinsk service Sjukfrånvaron ökar, vilket innebär att vi kommer att, under april/maj 2015, påbörja insatser i form av dialog och planer med de chefer där vi kan se en hög eller ökande sjukfrånvaro bland medarbetarna. Gällande aktiviteter kopplade till verksamhetsplanen kan vi se att samtliga verksamheter påbörjat sitt arbete med bl a upprättande av kompetensförsörjningsplaner, 14 25

25 marknadsföring av MSC och våra yrkesgrupper, individuella utvecklingsplaner, mål- och måluppföljning och ett aktivt arbete med främjande och förebyggande arbetsmiljö. Vuxenpsykiatri Universitetet har valt att inte skicka studenter till allmänpsykiatrin under period två och tre på grund av brister i lärande miljön. Detta är något vi aktivt arbetar med och som har hög prioritet. Samtal är genomförda med varje medarbetare på öppenvården och avdelningen tillsammans med HR och verksamhetschef /biträdande verksamhetschef. Ett intensivt rekryteringsarbete av psykiatriker pågår. Flera underläkare har anställts och det finns planering för utlandsrekrytering av psykiatriker och användning av rekryteringsföretag för att rekrytera psykiatriker i riket. Tandvård Vi är bra bemannade, men saknar fr.o.m. 1 mars en tandläkare i Lagan där vi inte lyckats återbesätta ledig tjänst. Klinikerna i Ljungby kan dock täcka upp så patienterna inte drabbas i det kortsiktiga perspektivet. Inom specialisttandvården behöver vi rekrytera ytterligare en käkkirurg. Övertiden har ökat radikalt (+107 timmar). Anledningen är att kliniken på Klostergatan just nu provar att ha öppet vissa lördagar. Tillgängligheten på kliniken har varit begränsad under en period och man provar nu detta koncept för att tillmötesgå den efterfrågan på tandvård som finns på kliniken. Rättspsykiatriska regionkliniken Rekryteringsprocess pågår kontinuerligt. Vikten av att rekrytera rätt medarbetare är av stort värde. Klinikens HR-samordnare ansvarar för rekryteringsprocessen. Under perioden har vi använt hyrläkare pga. sjukdom i läkargruppen. Plan för avslut finns, i en förlängning kommer det endast att finnas 20% läkare från bemanningsföretag. ÖT har inte ökat under perioden jämfört med motsvarande period föregående år. Verksamhetschef följer ÖT varje vecka och åtgärder har vidtagits för att minska användningen. Observandum, Internrekrytering av egen personal pågår inom H&S vilket ökar den interna konkurrensen om personal med speciell kompetens. 3. Verksamhetsutveckling Produktions- och kapacitetsplanering Nuläge Vi har idag svårigheter att planera och överblicka tillgänglig kapacitet i relation till de produktionskrav som finns i verksamheten. Arbetsbelastningen är ojämn och vi har svårigheter att planera arbetet för både enskilda medarbetare och arbetsteam, vilket leder till en försämrad arbetsmiljö. Vi har idag en otillräcklig kunskap om produktionsvolymer, resursåtgång och kostnader

26 Produktions- och kapacitetsplanering är ett verktyg för ledning och styrning av verksamheten. Förbättringar i tillgänglighet märks redan t ex inom skopinenheten. Aktiviteter 2015 Produktions och kapacitetsplanering pågår inom flertalet verksamheter. Medicnkliniken i Växjö samt skopienheten har hunnit längst. För dessa verksamheter finns nu rapporter som följer upp genomförd produktion i förhållande till plan. Arbetet görs så fort det går med fullt utnyttjande av den kapacitet vi för tillfället har på hälso- och sjukvårdsavdelningen. Rapporter från datalagret har fått tas fram manuellt i väntan på att datalagret uppdaterats inför införande av Cosmic R8 men nu efter Cosmicuppdateringen är förhoppningen att autorapporter snabbt ska kunna komma till stånd. Effektiva vårdprocesser Nuläge Vi har goda resultat inom flertalet verksamheter. Det finns förbättringsområden t ex inom akutprocessen, strokeprocessen, hjärtsjukvård och cancervård. Gemensamt för flera av dessa områden är att de griper över flera olika kliniker och verksamheter och att ledtiderna blir för långa. Följsamheten till nationella, regionala och lokala riktlinjer behöver förbättras för att uppnå jämlik vård och för att få snabbare spridning av nya evidensbaserade arbetssätt. Medarbetarenkäten påvisar ett förbättringsbehov avseende arbetstakt, stress och otydliga mål. Bättre beskrivning av arbetsflöden och processmål samt resultatåterkoppling behövs inom många verksamheter. Aktiviteter 2015 Implementera struktur för processarbetet med tydliga uppdrag, processtöd, utsedda processledare och processteam. o Pågår för cancerprocesser, hjärtsvikt samt stroke. Medicinska utdata och processdata ska finnas lättillgängligt för nödvändig återkoppling och utveckling i processerna. o Resursperson rekryterad men svårt att få till alla behörigheter men detta kommer att ordna sig inom snar framtid. Minst tre processer ska vara genomgångna med kontinuerlig resultatuppföljning i form av processmått, resultatmått och ledtider ska det finnas för stroke, hjärtsvikt och någon av cancerprocesserna. o Stroke, hjärtsvikt och ledtidssatsning cancervårdförlopp pågår. Arbetet med ytterligare fem processer ska startas under Se ovan. o Fem cancervårdförlopp aktuella under 2015 och ytterligare 10 vårdförlopp Förbättra kopplingen mellan riktlinjer och process. Kostnad per patient (KPP) ska arbetas fram under 2015 till en nivå så att de medicinska processerna kan följas utifrån detta mått. o Vilande men bör kunna återupptas när samtliga controllers inom hälso-och sjukvården rekryterats. Processledare och linjechefer i aktuella processer ska vara utbildade i process- och flödeskunskap, samt förbättringskunskap. o Tidsatt plan finns. Akutprocessen ska förbättra ledtiderna och omhändertagande på rätt vårdnivå. o Varit svårt att förbättra ledtider denna period pga uttalat hårt patienttryck pga influensa mm. Förslag ligger i budget 2016 för att åstadkomma rätt vårdnivåer i akutsjukvården. Säkerställa jour och beredskap med adekvat kompetens samt ett jämlikt akut omhändertagande. o Akutläkare föreslås införas

27 En vårdplatsöversyn ska slutföras för att leda fram till en hållbar plan för framtidens behov av vårdplatser. o Påbörjad. I Ljungby har arbetet kommit långt och kommer förhoppningsvis sedan igång i Växjö inom ramen för generalplanen. Lösningar ska skapas för enkelrumsvård efter behov samt understödja effektiva processer där vård ges på rätt enhet. o Generalplanen. Ljungby lasarett först ut. Vården av de mest sjuka äldre ska förbättras genom fortsatt samverkan med kommunerna enligt den gemensamma handlingsplanen för perioden o Ny handlingsplan framtagen i samråd med kommunerna. Inom fokusområdena psykisk ohälsa och missbruk ska samverkan med kommunerna och arbetet som påbörjats fortsätta. o Pågår. Vårddokumentation Nuläge IT-stödet i vårddokumentationen har inneburit att den tillgängliga informationsmängden ökat. Allt mer av läkarnas och sjuksköterskornas tid används för vårddokumentation. Dubbeldokumentation och oöverskådlig dokumentation innebär patientsäkerhetsrisker och fel använd arbetstid. Behovet av tydliga gemensamma regler för hur, vad och vem som ska dokumentera ökar. Aktiviteter 2015 Fortsätta utveckla och förbättra rutiner för vårddokumentation. o Basmätning gjord under en dag i stora delar av vår verksamhet. Förvånansvärt bra resultat avseende dokumentation under rätt sökord och mindre dubbeldokumentation än befarat. Största utmaningen är rätt struktur av information t ex blodtryck, vikt mm. o Uppgradering Cosmic R8.1 kommer dock att genom sitt upplägg med sk arketyper att korrigera för spretighet avseende dokumentation av olika parametrar. Under 2015 ska nya mallar i Cambio Cosmic tas fram och de riktlinjer för vårddokumentation som beslutats ska spridas, införas och följas upp i linjen. o Pågår framtagande av flera mallar. Utbildningskort i TILDA avseende dokumentation ska tas fram och användas vid introduktion av nya medarbetare och i fortbildning av övriga medarbetare. o Pågår. Arbetsfördelningen mellan legitimerad sjukvårdspersonal och medicinska sekreterare ska ses över inom respektive verksamhet för största möjliga effektivitet. o Hela arbetsfördelningen ses över men är ännu så länge i ett tidigt skede. Vårddokumentationen ska vara lättillgänglig så att patienterna kan läsa och förstå när de får tillgång till sin journal via Mina e-hälsotjänster Detta arbete pågår. Uppdatering av handlingsplan pågår

28 Produktion tom mars Nuläge Produktionsstatistiken visar på generellt ökande produktionsvolymer jämfört med föregående år, vilket är en effekt av det besvärliga infektionsläget under januari mars. Inom somatisk korttidsvård hänförs därför ökningen i huvudsak till den akuta vården. Ökningen av antal vårddagar inom somatiken motsvarar 17 vårdplatser och ett bemanningsbehov med 22 tjänster jämfört med samma period Verksamhet jmf jmf jmf jmf 13 Primärvård och rehabilitering Primärvård, läkarbesök % -3% - varav jourbesök % -2% Primärvård, besök annan vårdgivare % 2% Sjukvårdsrådgivning, besvarade samtal % -4% Lasarettsrehab, besök annan vårdgivare % -12% Rehabiliteringskliniken, totalt antal besök % 8% Rehabiliteringskliniken, vårddagar % -30% Habilitering, totalt antal besök % -2% Amulansverksamhet Ambulansuppdrag totalt % 7% Somatisk slutenvård Vårddagar % -4% -varav akut/oplanerat % 1% Vårdtillfällen % -3% -varav akut/oplanerat % -2% Medelvårdtid 4,8 4,8 4,8 0,0-0,1 0% -1% -varav akut/oplanerat 5,0 4,9 4,8 0,1 0,1 2% 3% Operationer i SV % -6% Förlossningar % -2% Beläggning i % 90,0 85,3 89,6 4,7 0,4 5% 0% Disponibla vårdplatser 398,6 396,4 410,8 2,2-12,2 1% -3% Somatisk öppen vård. Läkarbesök % 5% - varav akut % 3% Sjukvård behandl/besök annan vårdgivare % 1% Besök i dagsjukvård % 3% Medicinsk service Röntgenundersökningar % -2% Mammografier % 6% Kliniska fysiologiska analyser % -7% Kliniska kemiska analyser % 5% Transfusionsmedicin (serologiska analyser) % 190% Mikrobiologiska analyser inkl Blekinge % 17% Patologiska och Cytologiska analyser/remisser % 2% MFT, totalt registrerad tim för underhåll % -14% Vuxenpsykiatri Vårddagar % -19% Vårdtillfällen % 15% Medelvårdtid 11,0 15,0 17,0-4,0-6,0-36% -35% Beläggning i % 79,0 87,0 87,0-8,0-8,0-10% -9% Disponibla vårdplatser 52,0 52,0 52,0 0,0 0,0 0% 0% Läkarbesök % -4% - varav akuta % 32% Besök annan vårdgivare % 6% Rättspsykiatri Vårddagar % -2% Beläggning i % 99,0 100,0 100,0-1,0-1,0-1% -1% Disponibla vårdplatser 116,0 119,0 118,0-3,0-2,0-3% -2% Tandvård Antal frisktandvårdsavtal eu eu 11% eu Patienttid / totalt arbetad tid i % eu 0 eu 0% eu Antal behandlade patienter eu eu 5% eu Total patienttid, timmar eu eu 4% eu 18 29

29 Primärvård och rehabilitering Tidigare trend med minskat antal läkarbesök i primärvård har nu vänt och generellt sett redovisar primärvårds och rehabcentrum efter mars en oförändrad produktion jämfört med föregående år. Ambulansverksamhet Samtidigt som ambulanstillgängligheten har förbättrats fortsätter antalet ambulansuppdrag inom prio 1 och prio 2 att öka. Totalt redovisas drygt 600 fler uppdrag än motsvarande period Somatisk vård Akutcentrum Akutvårdsgarantin nås för 75 % av patienterna, dock redovisas längre tid för äldre patienter. Akutvårdsavdelningen har haft färre inläggningar jämfört med 2014 samtidigt som färre lämnar AVA inom 36 timmar. Smittsamma sjukdomar liksom influensafall tar stora resurser i anspråk. Vid akutgeriatriska kliniken har beläggning och belastning varit normal under årets första månader. Tillsatta pass inom resursenheten ökar totalt sett jämfört med föregående år. Barn och kvinnocentrum För barn och kvinnocentrum redovisas en ökning av akut slutenvård och som hänförs till barn och ungdomsklinikens vårdavdelningar. Planerad slutenvård minskar och hänförs till BUP och neonatal hemsjukvård. Detta har medfört att medelvårdtiden för planerad vård minskar. Den genomsnittliga beläggningen ökar med 2,8 % till 71,4 %. För BB/förlossning/gynekologi redovisas en beläggning på 85 % för första kvartalet medan enheterna inom barn- och ungdomsmedicinska kliniken redovisar beläggningar på 69 % (neonatal) och 58 % (avd 11). Hänsyn ska tas till att sistnämnda enheter även ansvarar för neonatal hemsjukvård respektive klinikens dagsjukvård. Både antalet förlossningar och födda barn har nu ökat något jämfört med För akuta läkarbesök redovisas en ökning medan planerade återbesök har minskat. Även för besök hos annan vårdgivare liksom besök i dagsjukvård redovisas minskningar. Kirurgicentrum Kirurgicentrum redovisas en ökning med 407 akuta vårddagar och 43 akuta vårdtillfällen jämfört med motsvarande period Ökningen hänförs till vårdavdelningar för kirurgisk vård i Växjö. Även minskningen av vårddagar i planerad slutenvård hänförs till dessa avdelningar samtidigt som antal planerade vårdtillfällen har ökat. Sammantaget innebär detta att medelvårdtiden för akut vård ökar med 0,1 dagar medan vi ser en minskning för planerad vård med 0,3 dagar. En orsak till denna minskning är bl.a. att Rapid Recovery sedan hösten är infört inom hela ortopedverksamheten. Ökningen av vårddagar innebär att den genomsnittliga beläggningen ökat med 4,6 % till 89,1 %, vilket även resulterat i att överbeläggningarna ökat från 92 till 138. För öppenvården redovisas en ökning av antalet läkarbesök, vilket återspeglas i en minskning av antalet väntande till mottagning. För operationer i sluten vård redovisas en minskning, som är kopplad till ÖNH-kliniken, medan operationer i dagkirurgi visar på en ökning och som hänförs till kirurgkliniken

30 Medicincentrum För medicincentrum är slutenvårdsproduktionen högre än Ökningen av antal vårddagar är generell och hänförs till akut vård. Den genomsnittliga beläggningen har ökat till 96,7 %, vilket även resulterat i att överbeläggningarna ökat från 219 till 246. Medelvårdtiden för perioden ligger på 5,5 dagar, vilket är i princip oförändrat jämfört med 2014 och Antal läkarbesök ökar för andra året i rad och ökningen är störst för akuta besök vid medicinklinikerna och infektionskliniken. Minskningen av besök till annan vårdgivare är framför allt hänförbar till ögonkliniken. Inom dagmedicin redovisas en ökning för onkologklinikens dagsjukvård och strålbehandlingsenhet medan antalet dialyser och skopier minskar. Medicinsk service Centrumets produktion följer i stort utvecklingen av antalet besök och antalet vårddagar inom den somatiska vården. Röntgenverksamheten visar en ökad men stabil produktion. Ökningen av mammografiundersökningar avser screeningpatienter. Inom transfusionsmedicin har efterfrågan på trombocyter ökat under början av året och behovet styrs av inneliggande patienter. Inom klinisk kemi finns alltid en säsongsvarierad efterfrågan och under perioden ökar produktionen med 6 % jämfört med Produktionsökningen inom klinisk mikrobiologi är en effekt av det besvärliga infektionsläget under januari mars. För klinisk patologi och cytologi minskar produktionen huvudsakligen beroende på färre antal vaginalcytologier. Antalet patienter till strålbehandling ökar och en orsak är att fler diagnoser kan behandlas med de nya acceleratorerna. Vuxenpsykiatri För vuxenpsykiatrins slutenvård redovisas en minskning av vårddagar medan antalet vårdtillfällen ökar något. Detta innebär att både medelvårdtid och beläggning har minskat jämfört med Antal läkarbesök är oförändrat medan övriga besök har minskat. Införande av produktions och kapacitetsplanering pågår inom läkarenheten och allmänpsykiatriska enheten. Rättspsykiatri För rättspsykiatrin redovisas en minskad produktion jämfört med Under mars har beläggningen i sluten vård ökat och är på motsvarande nivå som föregående år. Även beläggningen inom öppenvården har minskat, vilket i huvudsak beror på fler utslussningar. Tandvård För tandvårdscentrum redovisas fler behandlade patienter och mer patienttid jämfört med motsvarande period 2014, men detta ska ställas mot att man är fler medarbetare. Likaså redovisas fler tecknade frisktandvårdsavtal

31 4. Ekonomi Hälso- och sjukvårdens ekonomiska resultat Nuläge Det redovisade resultatet för hälso- och sjukvården uppgår efter mars till -29,7 mnkr inkl projekt. Justerat för primärvårdens och rättspsykiatrins periodiserade resultatmål (-3 mnkr) blir det ackumulerade resultatet -26,7 mnkr. Den kraftiga belastningen på vården under årets inledning orsakar en ansträngd bemanningssituation med ökade kostnader för sjukfrånvaro, hyrpersonal och övertid samtidigt som det nya avtalet för OB-ersättningar slår igenom. Det positiva månadsresultatet på 1,1 mnkr förklaras i allt väsentligt av korrigeringar av tidigare brister i redovisningen. Prognos för helåret lämnas med -90 mnkr, vilket totalt sett är oförändrat jämfört med föregående månad även om förändringar finns på centrumnivå. Prognosen är 20 mnkr sämre än träffad överenskommelse (justerad för väntat och godkänt underskott inom vårdval hud). Det bör noteras att prognosen alltjämt är exklusive intäkter för kömiljarden Förutsättningarna är ännu inte kända varför denna post inte har beaktats i prognosen och av försiktighetsskäl inte heller preliminärbokats i resultatet. De främsta osäkerhetsfaktorerna är hur bemanningssituationen utvecklas, öppethållande under kommande sommar samt läkemedel och dyra vårdtillfällen inom den köpta vården. Resultatuppföljning (mnkr) Hälso- och sjukvård Byt centrum i Olap Byt H64 centrum i Olap H80 Avvikelse Resultaträkning exkl proj Månad - March Ackumulerat Årsutfall Rullande Årsbudget Överens. Prognos (mnkr) Utfall Budget Diff Jan-Mar Budget Diff Jan-Mar mån 2015 Vp Helår Intäkter Patientavgifter 15,9 14,6 1,2 44,3 44,0 0,3 18,5 69,9 95,8 174,9 0,0 0,0 Såld vård inkl tandvård 49,5 49,1 0,4 139,7 145,9-6,2 137,2 567,3 569,8 584,8-8,9-6,8 Landstingsersättning 288,3 286,3 2,0 864,6 864,6 0,0 826, , , ,8 0,0 0,0 Övriga intäkter 109,5 91,4 16,1 291,1 272,5 18,6 274, , , ,8 8,4 37,8 SUMMA INTÄKTER 463,1 441,3 19, , ,0 12, , , , ,3-0,5 31,1 Kostnader Personalkostnader -223,0-224,5 1,5-694,1-688,4-5,6-659, , , ,4-19,2-10,7 Köpt utomlänsvård -41,4-43,9 2,6-136,3-131,6-4,7-124,9-522,9-534,3-527,8-2,0-20,0 Hyrpersonal -9,4-0,7-8,7-25,2-2,2-23,0-13,9-69,4-80,7-8,1-32,6-70,8 Läkemedel -46,4-45,6-0,8-135,8-136,7 0,9-114,5-478,1-499,4-546,7 4,0 1,3 Övriga kostnader -135,1-120,0-15,1-360,5-351,4-9,1-335, , , ,3-18,5-21,8 Avskrivningar och internränta -7,0-6,7-0,2-20,6-19,9-0,7-18,5-75,4-77,5-80,8 0,0 0,0 SUMMA KOSTNADER -462,3-441,4-20, , ,2-42, , , , ,1-68,3-122,0 Projekt 0,3 0,0 0,3 2,8-0,1 2,8 0,2 1,8 4,4-0,2-1,4 0,6 Verksamhetens nettokostnader 1,1-0,1-0,8-29,9-3,2-26,7-10,0-72,2-92,1-1,0-70,2-90,4 Finansiella intäkter 0,1 0,1 0,0 0,4 0,3 0,1 0,0 0,0 0,4 1,2 0,0 Finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0-0,2-0,1-0,1-0,1-0,3-0,4-0,2 0,0 Resultat 1,1 0,0-0,9-29,7-3,0-26,7-10,1-72,4-92,1 0,0-70,2-90,4 Avvikelser mot överenskommet resultat prognostiseras framför allt inom primärvårdscentrum, vuxenpsykiatri och barn- och kvinnocentrum beroende på ökat hyrläkarberoende. Även medicincentrum och rättspsykiatrin prognostiserar sämre resultat jämfört med överenskommelsen. Övriga centrum prognostiserar små eller ingen avvikelse mot överenskommet resultat. Kommentar till resultatet Patientavgifter avviker totalt sett positivt från budgeterad nivå. Inom tandvården nås inte budgeterad nivå, men avvikelsen hanteras inom centrumets resultat

32 Intäkterna för såld vård visar en negativ budgetavvikelse. Intäktsunderskottet redovisas till största del för vårdval hud, robotkirurgi och onkologi. Under rubriken Landstingsersättning inkluderas även ersättning för barnhälsovård och förebyggande vård inom vårdvalet. Ersättningen faller ut enligt plan. Övriga intäkter ger ett stort överskott jämfört med budget. Till största del utgörs detta av internt såld medicinsk service, ersättning för asylsökande, ersättning i samband med upphandling, bidrag till FoU-centrum och handledararvoden. Diagram Bemanningskostnader utfall (tkr) per månad Hälso- och sjukvård Bemanningskostnaderna (egen personal + hyrpersonal) uppgår till totalt 720 mnkr, vilket är en ökning med 46 mnkr eller knappt 7 % jämfört med samma period föregående år. Diagrammet ovan visar att kostnaderna för årets inledning ökar något mer jämfört med tidigare år. Utfallet medför ett budgetöverskridande om 29 mnkr. Avvikelser mot budget redovisas för: Vakanser och frånvaro medför ett överskott för månadslön och övrig arbetad tid exkl OB, övertid och jourersättning med +32 mnkr. OB-ersättningar -5 mnkr. Kostnadsökningar inkl nytt avtal slår igenom för centrum med hög andel obekväm arbetstid. Akutklinik, ambulansverksamheten, vuxenpsykiatrin samt barnoch ungdomskliniken redovisar kraftiga ökningar. Övertid -8 mnkr. Bemanningssituationen medför ökade kostnader för övertid. Situationen är ur ett kostnadsperspektiv likartad för samtliga centrum inom den somatiska korttidsvården. Jour- och beredskapsersättning -2 mnkr. Kostnader redovisas framför allt inom rättspsykiatri, sjukhusen och för AT-läkare under hälso- och sjukvårdsgemensamt. Sjuklön -8 mnkr. Kostnaden ökar kraftigt under mars, och ackumulerat med 26 % jämfört med föregående år. Störst ökning redovisas för primärvård, vuxenpsykiatri, kirurgicentrum och medicinskt servicecentrum. Lön vid utbildning, föräldraledighet mm -6 mnkr. Löneskuldsförändringar, kompledighet och semesterlön -8 mnkr. Arvodesanställda -2 mnkr

33 Hyrläkare -21 mnkr, som till del finansieras av vakanser. Hyrläkare används inom framför allt primärvården, vuxenpsykiatrin, rättspsykiatrin samt barn- och kvinnocentrum. Kostnaderna ökar med 67 % eller 9 mnkr jämfört med samma period Hyrsjuksköterskor -2 mnkr, som till del finansieras av vakanser. Hyrsjuksköterskor används inom kirurgi-, medicin-, akut- och psykiatricentrum. Samma period 2014 användes i princip inga hyrsjuksköterskor. Diagram Kostnad för sjuklön, utfall (tkr) exkl sociala avgifter per månad Hälso- och sjukvård Resursenheten har använts för att täcka korttidsfrånvaro till en kostnad av 12 mnkr, vilket totalt sett är en ökning med knappt 600 tkr. Användningen har förskjutits från rättspsykiatriska regionkliniken, som redovisar en minskad kostnad med 1,4 mnkr, till övriga sjukvården. Löneskulderna uppgår till 316 mnkr vilket är en ökning med 11 mnkr jämfört med mars Ökningen är hänförbar till semesterlöneskulden och intjänad komptid. Läkarnas intjänade jour- och beredskap minskar med 3 mnkr jämfört med mars Uttryckt i volym ökar skulden för komptid med 2000 timmar, läkarnas intjänade jour- och beredskap ökar med 750 timmar och semesterlöneskulden med 2600 dagar. Kostnaderna för köpt vård ligger efter tre månader 4,7 mnkr över budgeterad nivå. När köpt vård mellan centrum och inom primärvård exkluderas slutar budgetavvikelsen på -2,2 mnkr. Underskott för internt köpt vård består i allt väsentligt av vuxenpsykiatrins köp av vård från rättspsykiatriska regionkliniken. Tendensen är negativ med fler kronobergare som döms till rättspsykiatrisk vård. Utfallet för den externt köpta vården uppgår till 96 mnkr, vilket innebär en ökning med 6 mnkr eller knappt 7 %. Rörelserna inom den köpta vården är komplexa. Kostnad för högspecialiserad vård ökade vid årets början beroende på enstaka dyra vårdtillfällen över 600 tkr; en hjärttransplantation med komplikation, en levertransplantation med 23 34

34 komplikation, operation av nyfödd, ECMO-behandling samt barn- och ungdomsmedicinsk vård. Till detta har ytterligare några vårdtillfällen lagts med kostnader mellan tkr styck. Den totala kostnaden för vårdtillfällen >600 tkr uppgår efter mars till 17 mnkr, vilket är 11 mnkr mer än motsvarande period föregående år. Modellen med kostnadstäckning för vårdtillfällen dyrare än 600 tkr medför att avvikelsen redovisas under hälso- och sjukvårdsgemensamt kostnadsställe. Inom kontogruppen högspecialiserad vård balanseras dessa dyra vårdtillfällen av lägre kostnader i mars för vårdtillfällen <600 tkr från SUS och Karlskrona. Inom kontogruppen ej högspecialiserad vård redovisas ökade kostnader för gastric by-pass inom vårdgarantin med 2,1 mnkr samt akut internmedicinsk och kirurgisk länssjukvård med 2,7 mnkr. Diagrammet nedan visar att den ackumulerade kostnaden närmar sig tidigare års utveckling. Det bör dock påpekas att det är oerhört svårt att dra några slutsatser efter bara tre månader. Diagram Externt köpt vård ackumulerat utfall (tkr) per månad Hälso- och sjukvård Läkemedelskostnaderna ökar ackumulerat med 21 mnkr jämfört med samma period 2014 till 136 mnkr. Av dessa utgör 8 mnkr en konsekvens av omorganisationen, som tidigare redovisades under annat kostnadsställe. Resterande ökning om 13 mnkr hänförs till nya smittskyddsläkemedel och läkemedel inom kardiologi och cancersjukvård. Kostnaderna för allmänläkemedel (hela vårdvalet) minskar främst orsakat av prisfall på Symbicort och Seretide samt Spiriva ( tkr) jämfört med samma period ifjol) och patentutgång på Cipralex (-300 tkr). Vad gäller klinikläkemedlen redovisas en fortsatt ökning för Eliquis (antikoagulantium) samt som tidigare tnf-hämmare och MS-medel. Dessutom ökar myelomläkemedlen (revlimid m fl) samt medel vid pulmonell hypertension (Opsumit m fl)

35 Kostnad för användning av nya smittskyddsläkemedel mot hepatit C ligger på ca 1,5 mnkr/månad under 2015, vilket medför ett underskott jämfört med budget för smittskyddsenheten. Totalt har 24 patienter behandlats sedan september Ny behandling sätts in på 2-3 patienter/månad. Beslut om bidrag för läkemedelsförmånen för 2015 har nyligen fattats. Beslutet innebär ett tillskott för hepatit-c läkemedel med 12 mnkr för 2014 och 12 mnkr för Tillskottet är obudgeterat och resulterar i ett överskott under regionens finansiering. Kostnadsökningen för rekvisitionsläkemedel redovisas likt föregående år främst för behandling av olika former av cancer. Bland de preparat som ökar mest kan Xtandi, Vidaza, Alimta och Kadzyla nämnas. Budgeten har inför 2015 förstärkts med 32 mnkr vilket ska täcka förväntad kostnadsutveckling inklusive nya läkemedel. Utfallet ligger än så länge under budgeterad nivå, men införandetakten av nya dyra läkemedel är svårprognostiserad. Diagrammet nedan visar ett skift i kurvan orsakat av nya dyra läkemedel. Diagram Läkemedel utfall (tkr) per månad Hälso- och sjukvård (justerat för omorganisation) Kontogruppen övriga kostnader är omfattande och inkluderar internhyror, internt köpt lokalvård, kost, transporter mm. Negativ avvikelse mot budget noteras främst för medicinsk service (-3,4 mnkr), sjukvårdsmaterial (-2,5 mnkr), förbrukningsinventarier/-material (-2,4 mnkr) och lämnade bidrag (-1,4 mnkr). Överskottet jämfört med budget för projekt avser till största del ersättning för kömiljarden 2014 som slutligen blev 2 mnkr högre än bedömningen i bokslutet, samt ännu ej förbrukade anslag inom FoU-centrum. Nettot inkluderar även kostnad för onkologklinikens kliniska prövningsenhet och scanningprojekt inom vuxenpsykiatrin

36 Avvikelse mot budgeterat resultat per centrum Centrum/motsv (tkr) Mars Mars Resultat Rullande Överens- Prognos Avvikelse mån kommelse mars mot ök Primärvårds- och rehabcentrum Akutcentrum Barn- och kvinnocentrum Kirurgicentrum *) Medicincentrum Medicinskt servicecentrum**) Vuxenpsykiatri Rättspsykiatri Tandvårdscentrum Summa centrum *) KICs överenskommelse inkluderar hudversamheten. Överenskommelse/prognos för KICs "Vårdval hud" är -5 Mkr. **) MSCs överenskommelse/prognos exkluderar mikrobiologen. Primärvårds- och rehabcentrum Primärvårds- och rehabcentrum redovisar ett sammantaget överskott på 1,5 mnkr efter mars. Avvikelsen för bemanningskostnader är -1,7 mnkr och hänförs till hyrläkarkostnader. Överskott redovisas för läkemedelskostnader med 0,7 mnkr och för intäkter med 3 mnkr. Prognosen på -8,7 mnkr utgår från en bemanning med i genomsnitt 12 hyrläkarlinjer under perioden april-december. Detta ger ett prognostiserat underskott på -17,6 mnkr för bemanningskostnader. Av detta beräknas 8,7 mnkr finansieras med hjälp av lägre läkemedelskostnader samt högre intäkter för bl a HSV-peng och asylersättningar. Helårsprognosen är i stort oförändrad och innebär en avvikelse med -8,7 mnkr gentemot träffad överenskommelse. Akutcentrum Akutcentrums resultat efter mars månad är +0,1 mnkr. Högre personalkostnader än budgeterat redovisas framför allt för övertid, OB-ersättning och sjuklön, men detta balanseras av ännu så länge låga kostnader för larmtjänst, samt att resurstillskottet för uppbyggnad av kliniskt träningscentrum inte tagits i anspråk fullt ut. Vid akutgeriatriska kliniken har hyrpersonal anlitats för att täcka läkar- och sjuksköterskevakanser. Till detta kommer generellt högre intäkter än budgeterat. Prognos för 2015 är ett nollresultat. Barn och kvinnocentrum Det samlade ekonomiska resultatet för barn och kvinnocentrum efter mars är -5,3 mnkr. För bemanningskostnader är underskottet -3,5 mnkr och där -2,6 mnkr avser läkarkostnader/hyrläkare till följd av vakanser inom kvinnokliniken och BUP. Av resterande avvikelse hänförs -0,6 mnkr till höga kostnader för ob-ersättningar och -1 mnkr avser köpt vård. För övriga kostnader/intäkter redovisas ett sammantaget underskott på -1 mnkr. Jämfört med februari försämras resultatprognosen med -2,6 Mkr till -9 mnkr och innebär en avvikelse med -4 mnkr gentemot träffad överenskommelse. Kirurgicentrum Kirurgicentrums resultat är -9,1mnkr. Av underskottet avser -3,5 mnkr såld vård och där -1,4 mnkr är kopplat till vårdval hud, medan resterande avvikelse kan hänföras till utebliven intäktsökning för robotkirurgi. Underskottet för bemanningskostnader uppgår till -6,9 mnkr och där -4 mnkr avser läkarkostnader. Resterande avvikelse hänförs till kostnader för 26 37

37 hyrsjuksköterskor vid IVA-verksamheterna och höga kostnader för ny OB-ersättning. För övriga intäkter/kostnader redovisas ett sammantaget överskott på +1,3 mnkr. Resultatprognosen för 2015 är oförändrat -27,6 mnkr och följer i stort resultatöverenskommelsen. Medicincentrum Centrumets ekonomiska resultat uppgår efter mars till -2,7 mkr. Av avvikelsen förklaras -0,7 mnkr av intäktssidan och där ett underskott för framförallt såld onkologisk vård till del balanseras av ett överskott för övriga intäkter. Den negativa resultatutvecklingen har bromsats något av lägre kostnader för köpt vård som redovisar ett överskott på +6,5 mnkr. En fortsatt ansträngd bemanningssituation ger ett underskott på -6,9 mnkr och förklaras av ökade kostnader för hyrpersonal och andra bemanningslösningar samtidigt som det nya avtalet för OB-ersättningar slår igenom. Läkemedelskostnaderna har ökat med över 8 mkr jämfört med samma period 2014 och ligger något bättre är budgeterat. Störst ökning redovisas för läkemedel för behandling av blodcancer, prostatacancer, förmaksflimmer och reumatoid artrit. För övriga kostnader redovisas ett sammantaget underskott på -2,5 mnkr. Prognosen för helår är oförändrat -16 mnkr och innebär en avvikelse med -2 mnkr gentemot träffad överenskommelse. Medicinskt servicecentrum Medicinskt servicecentrum redovisar ett underskott på -0,3 mnkr, vilket inkluderar klinisk mikrobiologis resultat på +2,7 mnkr. Av resterande verksamheters resultat på -3 mnkr avser -0,5 mnkr bemanningskostnader. För övriga intäkter/kostnader redovisas ett sammantaget underskott på -2,5 mnkr. Prognosen för 2015 är -11 mnkr, vilket följer överenskommelsen för centrumet exklusive klinisk mikrobiologi. Vuxenpsykiatri För vuxenpsykiatri redovisas ett överskridande på -4,4 mnkr. Av detta hänförs -2,6 mnkr till bemanningskostnader, där -2,1 mnkr avser läkarenheten och merkostnader för hyrläkare. Kostnaderna för köpt vård redovisar en avvikelse på -2 mnkr, bl.a. beroende på att fler kronobergare dömts till rättspsykiatrisk vård. Jämfört med februari försämras resultatprognosen med -2,9 Mkr till -20,9 mnkr och innebär en avvikelse med -7,9 mnkr gentemot träffad överenskommelse. Rättspsykiatri För rättspsykiatrin redovisas ett underskott på -3,4 mnkr. För intäkter redovisas ett överskott på +1,1 mnkr, trots att intäkterna minskat med -3,4 mnkr till följd av minskad vårddagsvolym och beslutad prissänkning för Bemanningskostnaderna ger en avvikelse på -3,7 mnkr och kliniken har påbörjat ett arbete i projektgrupp för att se över bemanningen. Södra sjukvårdsregionen beslutar om priser för kliniken eftersom det är en regionklinik och ett arbete har påbörjats för att få en mer differentierad prissättning från Prognosen för 2015 är förbättrad från -4,9 mnkr till -1,7 mnkr. Tandvårdscentrum Tandvårdscentrum resultat har förbättrats och efter mars redovisas ett överskott på +0,3 mnkr. Patientintäkterna inkl såld vård är lägre än budgeterat både inom specialist- och allmäntandvård och ger ett underskott på -1,7 mnkr. För personalkostnader redovisas ett 27 38

38 överskott på +0,8 mnkr till följd av vakanser och för övriga kostnader redovisas ett överskott på +1,2 mnkr. Prognosen för 2015 är ett nollresultat. Avvikelse mot budgeterat resultat för gemensam verksamhet Område (tkr) Mars Mars Resultat Rullande Överens- Prognos Avvikelse mån kommelse mars mot ök Hälso- och Sjukvårdsgemensamt Hälso- och Sjukvårdsutveckling Summa HS gemensamt Projekt Summa HS gemensamt inkl projekt Resultatet för gemensam verksamhet inklusive projekt är -3,6 mnkr. Resultatet ingår och kommenteras i ovanstående sammanfattning av hälso- och sjukvårdens resultat per kontogrupp. Prognos för 2015 är +4,5 mnkr varav 2 mnkr avser projekt

39 Aktivitetstavla Ange status: Pågår Klart Parkerat Stoppat Ej påbörjat Aktivitet/Perspektiv Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1. Invånare Införa sjukdomsförebyggande metoder Vara en aktiv aktör i det länsgemensamma folkhälsoarbetet Förbereda införandet av e-journal Utveckla och informera om e-hälsotjänster Analys och åtgärder genom infektionsverktyget Prova verktyg för ökad patientmedverkan Utveckla säkerhetskulturen 2. Medarbetare Utveckla rekryteringsprocessen Omfördela arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier Tydliggöra målen i dialog med medarbetarna Koppla lönekriterier till verksamhetsplanen Genomföra kontinuerlig ledarskapsutveckling Skapa bättre förutsättningar för chefer att utveckla verksamheten Landstingsanpassa ledarskapsutbildningar 3. Verksamhetsutveckling Påbörja införande av produktions och kapacitetsplanering Införa struktur för patientprocesser och riktlinjer för processtyrning Ta fram processknutna medicinska kvalitets- och medicinska data och ledtider Genomlysning av akutprocessen 29 40

40 Utveckla strukturerad vårddokumentation 4. Ekonomi Styrning och uppföljning för korrekt resursanvändning Införa verktyget KPP (kostnad per patient) Utveckla ekonomistyrningsmodell som är verksamhetsanpassad och styr mot processernas kvalitet och effektivitet Utveckla uppföljning genom processrelaterade styrtal Not med kommentar till aktivitetens status 30 41

41 5 Remissyttrande Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel. Dnr S2013/8560/FS (delvis). 15RK283 42

42 Missiv remissyttrande Diarienr: 15RK283 Handläggare: Stephan Quittenbaum, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Remissyttrande Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel. Dnr S2013/8560/FS (delvis). Förslag till beslut Föreslås att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är hälso- och sjukvårdsnämndens eget svar till socialstyrelsen. Sammanfattning Region Kronoberg har av socialstyrelsen beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Regeringen har den 5 december 2013 uppdragit åt läkemedelsverket att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att för svensk del författningsreglera prekliniska studier och kliniska prövningar för homeopatiska läkemedel i enlighet med den möjlighet som ges till detta i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel. Region Kronoberg välkomnar att samma principer om registrering och godkännande som gäller för andra läkemedel också tillämpas för homeopatiska och antroposofiska läkemedel. En reglering kan leda till en högre grad av patientsäkerhet än idag, där tidsbegränsade undantag har beviljats för antroposofiska preparat. Nya homeopatiska och antroposofiska läkemedel måste utsättas för samma kontroll, ofarlighetsstudier, toxikologiska studier och gärna gå in under samma regelverk som växtbaserade läkemedel; d.v.s. att hänvisning måste kunna ges till vetenskapliga studier. Läkemedelsverket gör bedömningen att en oreserverad användning av ett homeopatiskt eller antroposofiskt läkemedel i regel står i strid med kraven på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. För att avgränsa en användning som skulle kunna falla inom ramen för god vård anger Läkemedelsverket några principer, även om behandlingen inte uppfyller gängse krav på vetenskap och beprövad erfarenhet. Dessa principer behöver tydliggöras vad gäller användning Sida 1 av 2 43

43 Missiv remissyttrande Diarienr: 15RK283 Handläggare: Stephan Quittenbaum, Datum: och förskrivning av homeopatiska och antroposofiska läkemedel i svensk hälsooch sjukvård. Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Stephan Quittenbaum Ordförande i läkemedelskommittén Bilaga: Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel. Dnr S2013/8560/FS (delvis). Remissyttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel. Dnr S2013/8560/FS (delvis). Sida 2 av 2 44

44 Remissyttrande Diarienr: 15RK283 Handläggare: Stephan Quittenbaum Datum: Till Socialdepartementet Remissyttrande Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel. Dnr S2013/8560/FS (delvis). Sammanfattning Region Kronoberg har av socialstyrelsen beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Regeringen har den 5 december 2013 uppdragit åt läkemedelsverket att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att för svensk del författningsreglera prekliniska studier och kliniska prövningar för homeopatiska läkemedel i enlighet med den möjlighet som ges till detta i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel. Om Region Kronoberg måste välja ett av alternativen som presenterats i remissen förordas alternativ 2, godkännande av produkter med terapeutiska indikationer lämpliga för egenvårdsområdet. Homeopatiska och antroposofiska läkemedel kan då godkännas som receptfria läkemedel om det finns indikation och om de använts utan allvarliga biverkningar under längre tid. För indikationer som anses behöva receptförskrivning gäller det ramverk som krävs för alla läkemedel. Det vill säga beprövad effekt för behandling och att effekt-bieffektbalansen är positiv. Synpunkter Vi delar uppfattningen som framkommer i utdrag från Folkhälso-, sjukvårdsoch idrottsminister Gabriel Wikströms svar (Dnr S2015/224/FS) på fråga 2014/15:162 av Cecilia Widegren (M) Patientsäkerhet och läkemedel Som ansvarig minister har jag några ingångsvärden i den fortsatta processen: Det är Läkemedelsverket som ska avgöra vilka preparat som ska godkännas eller registreras. Det ska inte vara separata regeringsbeslut. Varje enskilt preparat ska prövas av Läkemedelsverket. Denna prövning ska vara av samma art för så kallade antroposofiska läkemedel som för andra jämförbara preparat. Sida 1 av 2 45

45 Remissyttrande Diarienr: 15RK283 Handläggare: Stephan Quittenbaum Datum: Vi delar uppfattningen som kommer till uttryck i socialstyrelsen skrivning i Svar på läkemedelsverkets underhandsdelning av Förutsättningar för och konsekvenser av att införliva artikel 16.2 i läkemedelsdirektivet Dokumentbeteckning se Bilaga 2 till Läkemedelsverkets remiss. Utgångspunkten för Hälso- och sjukvårdens patienter ska vara att de alltid kan känna sig trygga i att de behandlingsmetoder och medicinska preparat som vården använder sig av vilar på evidensbaserad och vetenskaplig grund. Utifrån detta är det svårt att förhålla sig till de homeopatiska/antroposofiska läkemedlen. Det är problematiskt med olika regler för olika typer av läkemedel vad gäller krav på effekt och säkerhet och utifrån detta resonemang förordades att samma krav som ställs på växtbaserade läkemedel bör gälla för homeopatisk/antroposofiska läkemedel. Det är inte önskvärt att homeopatiska/antroposofiska läkemedel får en egen kanal för godkännande. Ansvarsfrågan Läkemedelsverket gör bedömningen att en oreserverad användning av ett homeopatiskt eller antroposofiskt läkemedel i regel står i strid med kraven på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. För att avgränsa en användning som skulle kunna falla inom ramen för god vård anger Läkemedelsverket några principer, även om behandlingen inte uppfyller gängse krav på vetenskap och beprövad erfarenhet. Dessa principer behöver tydliggöras vad gäller användning och förskrivning av homeopatiska och antroposofiska läkemedel i svensk hälso- och sjukvård. Det är olyckligt att man använder sig av begreppet läkemedel i avseendet homeopatiska läkemedel, men även växtbaserade läkemedel. Risk att det urholkar läkemedelsbegreppet. Det finns problem med att ta in medel som saknar kliniska belägg för effekt i läkemedelslagstiftningen. Utifrån ovanstående anser vi att homeopatiska/antroposofiska läkemedel i första hand ska hanteras i godkännandeprocesser enligt befintlig lagstiftning, det vill säga att de antingen godkänns som läkemedel, homeopatiska läkemedel eller traditionella växtbaserade läkemedel enligt rådande lagstiftning, och om de inte lever upp till något av dessa krav inte längre kan förekomma på den svenska marknaden. Charlotta Svanberg Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 2 av 2 46

46 47

47 48

48 49

49 50

50 51

51 52

52 53

53 54

54 55

55 56

56 57

57 58

58 59

59 60

60 61

61 62

62 63

63 64

64 65

65 66

66 67

67 68

68 69

69 70

70 71

71 72

72 73

73 74

74 75

75 76

76 77

77 78

78 79

79 80

80 81

81 82

82 83

83 84

84 85

85 86

86 87

87 88

88 89

89 90

90 91

91 92

92 93

93 94

94 95

95 96

96 97

97 98

98 99

99 100

100 101

101 102

102 103

103 104

104 105

105 106

106 6 Remissyttrande Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14). Dnr. S2015/1547/FS. 15RK

107 Missiv remissyttrande Diarienr: 15RK573 Handläggare: Pär Lindgren, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Remissyttrande Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14). Dnr. S2015/1547/FS. Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är nämndens eget svar till Regeringskansliet. Sammanfattning Region Kronoberg har av Regeringskansliet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Regeringen beslutade den 12 juni 2014 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att se över den nuvarande hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården och föreslå hur hanteringen kan bli enklare, mer ändamålsenlig och effektivare (dir. 2014:88). Region Kronoberg instämmer i det mesta av förslaget som genomgående är välformulerat och bra. Det är mycket viktigt att händelser och klagomål i en förlängning ska ha en effekt på patientsäkerhet och vårdkvalitet både hos enskilda vårdgivare och nationellt. Det är viktigt att hjälpa patienten och att patienter och anhöriga kan vända sig till IVO och patientnämnden. Det är framför allt viktigt att patienters åsikter och upplevelser förmedlas tillbaka och hanteras av vården. Det är inom verksamheten som återkoppling och utredning av klagomål bäst kan utredas. Detta är en värdefull del av vårdgivarens patientsäkerhetsarbete. Med aktuellt förslag kommer ett ökat antal krav att hamna på verksamheten och patientnämnderna. Detta kommer att ge ökade kostnader för regioner och landsting.. Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Pär Lindgren Chefsläkare Sida 1 av 2 108

108 Missiv remissyttrande Diarienr: 15RK573 Handläggare: Pär Lindgren, Datum: Bilaga: Remiss Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14). Dnr. S2015/1547/FS Remissyttrande över Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14). Dnr. S2015/1547/FS Sida 2 av 2 109

109 Remissyttrande Diarienr: 15RK573 Handläggare: Pär Lindgren, Datum: Regeringskansliet Remissyttrande Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14). Dnr. S2015/1547/FS. Sammanfattning Region Kronoberg har av Regeringskansliet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Regeringen beslutade den 12 juni 2014 att tillsätta en särskildutredare med uppgift att se över den nuvarande hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården och föreslå hur hanteringen kan bli enklare, mer ändamålsenlig och effektivare (dir. 2014:88). Region Kronoberg instämmer i det mesta av förslaget som genomgående är välformulerat och bra. Det är mycket viktigt att händelser och klagomål i en förlängning ska ha en effekt på patientsäkerhet och vårdkvalitet både hos enskilda vårdgivare och nationellt. Det är viktigt att hjälpa patienten men också att förmedla patienters åsikter och upplevelser av vården till verksamheten. Detta utgör en värdefull del av vårdgivarens patientsäkerhetsarbete. Det är viktigt att patienterna kan vända sig till IVO i situationer när man inte är nöjd med utredning hos vårdgivaren. Det är dock viktigt att patienten via patientnämnden i första hand vänder sig till vårdgivaren för att fördjupa eller förtydliga utredningen hos vårdgivaren. Detta är vårdgivarens ansvar. För att detta ska vara genomförbart så behöver någon hos vårdgivaren ha tillgång till alla patientnämndärenden Det är också viktigt att förtydliga hur en utredning hos IVO kommer att utföras. Blir det en bedömning av vårdgivarens utredning på liknande sätt som vid Lex Maria anmälningar idag eller blir det enligt annan modell. Det är också viktigt att IVOs utredningar sker på ett jämförbart sätt både inom respektive region men också nationellt. Slutligen kan befaras att kostnaden för vårdgivaren kommer att öka med detta förslag. Kraven på patientnämnden och vårdgivaren ökar jämfört med dagens system. Sida 1 av 7 110

110 Remissyttrande Diarienr: 15RK573 Handläggare: Pär Lindgren, Datum: Synpunkter Instämmer och anser att detta redan gäller i Region Kronoberg. Instämmer med detta. Vi försöker redan arbeta efter denna princip men är medveten om att vi inte alltid uppnår detta mål i vårt arbete. Sida 2 av 7 111

111 Remissyttrande Diarienr: 15RK573 Handläggare: Pär Lindgren, Datum: Instämmer med att det huvudsakliga uppdraget bör vara att hjälpa patienten men en annat också viktigt uppdrag är att förmedla patienters åsikter och upplevelser till verksamheten. Vilket inte enbart kan sägas vara ur patientens synvinkel utan också till stor del utgör en värdefull del av vårdgivarens patientsäkerhetsarbete. Håller med att IVO även i fortsättningen ska ha utreda i dessa situationer. Sida 3 av 7 112

112 Remissyttrande Diarienr: 15RK573 Handläggare: Pär Lindgren, Datum: Instämmer med utredningsförslaget att det är viktigt att patienterna kan vända sig till IVO i situationer när man inte är nöjd med utredning hos vårdgivaren. Det är dock viktigt att patienten via patientnämnden i första hand vänder sig till vårdgivaren för att fördjupa eller förtydliga utredningen hos vårdgivaren. Det är också viktigt att förtydliga hur IVO kommer att utföra denna utredning. Blir det en bedömning av vårdgivarens utredning på liknande sätt som vid Lex Maria anmälningar idag eller blir det enligt annan modell. Det är också viktigt att IVOs utredningar sker på ett jämförbart sätt både inom respektive region och också nationellt. Inga invändningar. Sida 4 av 7 113

113 Remissyttrande Diarienr: 15RK573 Handläggare: Pär Lindgren, Datum: Upplever detta som en förbättring ur vårdgivarens synvinkel. Det är en viktig del av patientsäkerhetsarbetet att involvera patienterna. Anser att detta i första hand är vårdgivarens ansvar. För att detta ska vara genomförbart så behöver någon inom vårdgivaren ha tillgång till alla patientnämndärenden Sida 5 av 7 114

114 Remissyttrande Diarienr: 15RK573 Handläggare: Pär Lindgren, Datum: Detta är mycket viktigt för att händelser och klagomål i en förlängning ska ha en effekt på patientsäkerhet och vårdkvalitet både hos enskilda vårdgivare och nationellt. Återföring och spridning av goda exempel är en viktig del av det lärande som måste bli mer uttalat inom vårt arbete med patientsäkerhet. Sida 6 av 7 115

115 Remissyttrande Diarienr: 15RK573 Handläggare: Pär Lindgren, Datum: Har inga invändningar mot ett ökat patientmedverkan vid tillsyn. Kan dock behöva förtydligas hur detta är tänkt att ske. Instämmer att vi inte behöver ytterligare nivåer beträffande klagomålshantering utan som utredningsförslaget också pekar på ett bättre användande av befintliga strukturer. Övrig synpunkt Utredningen anser att förändringarna inte kommer att leda till ökade kostnader för vårdgivaren. Anser att det sannolikt kommer att leda till ökade kostnader för att genomföra förslagen i utredningen. De tillägg som anges behöva göras i författningar förefaller adekvata och har inga invändningar mot förslagen. Charlotta Svanberg Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 7 av 7 116