HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN

Transkript

1 Kallelse Utskriftsdatum: HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Tid torsdag 09 april :00 Plats Kallade Apollon Centrallasarettet Växjö Ordinarie ledamöter Charlotta Svanberg (S), ordförande Tryggve Svensson (V), vice ordförande Roland Gustbée (M), 2:e vice ordförande Michael Sjöö (S) Christina Bertilfelt (S) Magnus Carlberg (S) Ann-Charlotte Kakoulidou (S) Ricardo Salsamendi (S) Annelise Hed (MP) Ove Löfqvist (M) Thomas Ragnarsson (M) Britt-Louise Berndtsson (C) Eva Johnsson (KD) Rolf Andersson (FP) Maria Sitomaniemi (SD) Ersättare Stefan Marusic (S) Gert Andersson (S) Ulla-Britt Storck (S) Britt Bergström (V) Marianne Nilsson (M) Denice Sigvardsson (M) Marianne Eckerbom (C) Thomas Haraldsson (C) Övriga kallade Per-Henrik Nilsson Dan Petersson Ingeborg Franzén Kerstin Bengtsson Hillevi Andersson Utskriftsdatum:

2 Kallelse Utskriftsdatum: Val av justerare och förslag till justeringsdatum Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att jämte ordföranden justerar 2:e vice ordföranden Roland Gustbée protokollet Godkännande av föredragningslista Förslag till beslut Hälso-och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att fastställa dagordning för hälso-och sjukvårdsnämnden i enlighet med kallelse utsänd Studiebesök lasarettsrehab Centrallasarettet Växjö Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Utskriftsdatum:

3 Kallelse Utskriftsdatum: Svar på medborgarförslag Att inom Landstinget Kronoberg se till att det finns en samordnare för barn som drabbats av hjärntumör och genomgått cancerbehandling. 14LTK1355 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att medborgarförslaget därmed anses besvarat. Sammanfattning Det föreligger ett medborgarförslag från Åsa och Tobias Lindström angående behovet av en samordnare på Barn och Ungdomskliniken för barn som drabbats av och behandlats för hjärntumör. Man föreslår även att det ska skrivas ett avtal med Skånes Barnrehab samt att en översyn görs kring hur Barnhabiliteringen kan stötta dessa barn. Behovet av samordning finns inte bara hos barn med hjärntumör utan även hos barn med funktionsnedsättning efter annan allvarlig sjukdom. Funktionen skulle avlasta föräldrar del av samordnarrollen och även säkra att barn med föräldrar som av olika anledningar inte klarar av samordningen får goda insatser. Det skulle alltså ge bättre förutsättningar för en jämlik och säker vård. Barn- och Ungdomskliniken får i uppdrag att utreda hur en sådan funktion skulle kunna tillskapas samt hur barnhabiliteringen kan stödja dessa barn Barnrehab i Skåne kan vid behov anlitas. Detta kräver inget särskilt avtal utan remiss räcker för heldygnsvård. Fritt vårdsökande gäller för öppenvård. Detta kan patient och anhörig söka fritt enligt patientlagen. Beslutsunderlag Inom Landstinget Kronoberg se till att det finns en samordnare för barn som drabbats av hjärntumör och genomgått cancerbehandling. Medborgarförslag. Inom Landstinget Kronoberg se till att det finns en samordnare för barn som drabbats Utskriftsdatum:

4 Kallelse Utskriftsdatum: av hjärntumör och genomgått cancerbehandling. Utskriftsdatum:

5 Kallelse Utskriftsdatum: Produktions- och kapacitetsplanering Kerstin Bengtsson, verksamhetsutvecklare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet 6. Månadsrapport februari RK584 Dan Petersson, ekonomichef Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna Månadsrapport februari 2015 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att vidta åtgärder för att hålla justerat överenskommet resultat om minus 70 miljoner. Sammanfattning Årets första månader har präglats av ett stort tryck i verksamheterna till följd av en ovanligt kraftig säsongsinfluensa. Beläggningen i slutenvård har varit ansträngd samtidigt som medarbetarna har varit sjuka vilket resulterat i mer övertid. Det är fortsatt svårt att rekrytera sjuksköterskor och läkare, vilket leder till dyra lösningar med hyrpersonal, resursenhetsutnyttjande och övertid samt i vissa fall försämrad tillgänglighet. Läget inför sommaren bedöms som mycket ansträngt. Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter trots rekryteringsproblem och hyrläkarberoende. Störst utmaning är ortopedisk och kirurgisk öppenvård, barn- Utskriftsdatum:

6 Kallelse Utskriftsdatum: och ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar, nybesök audionommottagning samt ledtider inom bild och funktionsdiagnostik. Inom folktandvården oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård. Justerat resultat uppgår till -23,2 mkr. Prognos för helåret lämnas med -90 mkr, exklusive intäkter för kömiljarden Beslutsunderlag Missiv månadsrapport februari Månadsrapport februari 2015 Hälso- och sjukvård Utskriftsdatum:

7 Kallelse Utskriftsdatum: Kurser och konferenser Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar att Roland Gustbée deltar i seminarium om spridd bröstcancer i Stockholm den 22 april. Sammanfattning Inbjudan att delta i seminarium om spridd bröstcancer i Stockholm den 22 april. 8. Anmälningsärenden hälso-och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut Hälso-och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning - Överenskommelse mellan staten och SKL om statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år SIGN. - Överenskommelse mellan staten och SKL om statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år WEBB. - Bemyndigande att underteckna en överenskommelse om statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmåner m.m. för år Protokoll fört vid sammanträde i Karlshamn med Södra Regionsnämnden Utskriftsdatum:

8 Kallelse Utskriftsdatum: Redovisning av delegeringsbeslut Ärendet i korthet Hälso- och sjukvårdsdirektörsbeslut nr 1- Hälso-och sjukvårdsdirektörens vidaredelegering av beslut i Region Kronoberg. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. 10. Övriga beslutsärenden 11. Övriga informationsärenden Utskriftsdatum:

9 4 Svar på medborgarförslag Att inom Landstinget Kronoberg se till att det finns en samordnare för barn som drabbats av hjärntumör och genomgått cancerbehandling. 14LTK1355

10 Svar på medborgarförslag Diarienr: 14LTK1355 Handläggare: Anna Bärtås, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Svar på medborgarförslag Att inom Landstinget Kronoberg se till att det finns en samordnare för barn som drabbats av hjärntumör och genomgått cancerbehandling. Förslag till beslut Föreslås att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att medborgarförslaget därmed anses besvarat. Sammanfattning Det föreligger ett medborgarförslag från Åsa och Tobias Lindström angående behovet av en samordnare på Barn och Ungdomskliniken för barn som drabbats av och behandlats för hjärntumör. Man föreslår även att det ska skrivas ett avtal med Skånes Barnrehab samt att en översyn görs kring hur Barnhabiliteringen kan stötta dessa barn. Behovet av samordning finns inte bara hos barn med hjärntumör utan även hos barn med funktionsnedsättning efter annan allvarlig sjukdom. Funktionen skulle avlasta föräldrar del av samordnarrollen och även säkra att barn med föräldrar som av olika anledningar inte klarar av samordningen får goda insatser. Det skulle alltså ge bättre förutsättningar för en jämlik och säker vård. Barn- och Ungdomskliniken får i uppdrag att utreda hur en sådan funktion skulle kunna tillskapas samt hur barnhabiliteringen kan stödja dessa barn Barnrehab i Skåne kan vid behov anlitas. Detta kräver inget särskilt avtal utan remiss räcker för heldygnsvård. Fritt vårdsökande gäller för öppenvård. Detta kan patient och anhörig söka fritt enligt patientlagen. Bakgrund Antalet barn med omfattande rehabiliteringsbehov pga. hjärntumör och andra sjukdomar/skador är ganska litet, cirka 3-4 per år. En grupp barn med lättare svårigheter som behöver viss utrednings- och behandlingskontakt efter svår infektion och hjärnskakning tillkommer. Eftersom dessa barns behov är väldigt skiftande både till art och till grad finns inget färdigt program utan en individuell plan läggs upp. Denna plan är inte alltid tydlig för familjerna. Ibland tillkommer åtgärder som regionkliniken beslutar om som inte kommer med i planen. Sida 1 av 2

11 Svar på medborgarförslag Diarienr: 14LTK1355 Handläggare: Anna Bärtås, Datum: Även om det rör sig om få barn är sjukvårdens insatser stora och kompetensen för att ge insatserna är spridd på flera kliniker i Kronoberg samt på flera kliniker på regionsjukhuset. Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Bärtås Verksamhetschef Barn- och Ungdoms kliniken Bilaga: Medborgarförslag. Inom Landstinget Kronoberg se till att det finns en samordnare för barn som drabbats av hjärntumör och genomgått cancerbehandling. Sida 2 av 2

12

13

14

15 6 Månadsrapport februari RK584

16 Missiv beslutsunderlag Diarienr: Handläggare: Dan Petersson Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Månadsrapport februari 2015 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna Månadsrapport februari 2015 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information att ge hälso-och sjukvårdsdirektören i uppdrag att vidta åtgärder för att hålla justerat överenskommet resultat om minus 70 miljoner. Sammanfattning Årets första månader har präglats av ett stort tryck i verksamheterna till följd av en ovanligt kraftig säsongsinfluensa. Beläggningen i slutenvård har varit ansträngd samtidigt som medarbetarna har varit sjuka vilket resulterat i mer övertid. Det är fortsatt svårt att rekrytera sjuksköterskor och läkare, vilket leder till dyra lösningar med hyrpersonal, resursenhetsutnyttjande och övertid samt i vissa fall försämrad tillgänglighet. Läget inför sommaren bedöms som mycket ansträngt. Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter trots rekryteringsproblem och hyrläkarberoende. Störst utmaning är ortopedisk och kirurgisk öppenvård, barnoch ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar, nybesök audionommottagning samt ledtider inom bild och funktionsdiagnostik. Inom folktandvården oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård. Justerat resultat uppgår till -23,2 mkr. Prognos för helåret lämnas med -90 mkr, exklusive intäkter för kömiljarden Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Dan Petersson Ekonomichef Bilaga: Månadsrapport februari 2015 Sida 1 av 1

17 MÅNADSRAPPORT FEBRUARI 2015 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

18 Vårt uppdrag Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att tillhandahålla en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Vår vision Vårt mål Vår värdegrund Ett gott liv i ett livskraftigt län Ett kvalitetsstyrt landsting Respekt för människan Långsiktiga mål 2017 har kronobergarna en god hälsa och trivs i ett livskraftigt Kronoberg har medborgarna ett fortsatt stort förtroende för vår hälso- och sjukvård väljer kronobergarna i första hand vård i Kronoberg är patienter och närstående mer delaktiga i vården har vi en hög patientsäkerhet har vi en sammanhållen vård i rätt tid placerar sig vår hälso- och sjukvård bland de främsta i nationella och internationella kvalitetsjämförelser är vi en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll har vi lätt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens har vi en hållbar ekonomi i balans Långsiktiga strategier Invånare: Stärka en god och jämlik hälsa, ett gott bemötande och delaktighet i vården. Bedriva patientsäker vård med hög kvalitet Medarbetare: Skapa ett gott arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i utvecklingen. Utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare Verksamhetsutveckling: Utveckla system för ledning och styrning. Effektivisera våra processer och vår verksamhetsplanering. Ekonomi: Långsiktigt planera och investera för framtiden. Effektivt utnyttja våra resurser. Respekt för människan Invånare Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Vi ser varje individs behov och de som möter oss känner förtroende och trygghet. Vi möter varandra med omtanke och respekt. Vi uppskattar varandras insats och har ett öppet klimat. Vi lär oss hela tiden och arbetar tillsammans för att utveckla bästa möjliga vård. Vi tar ansvar för att använda våra resurser där de kommer kronobergarna bäst tillgodo. 2

19 Hälso- och sjukvårdsövergripande Perspektiv Invånare Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Vårt nuläge God tillgänglighet i flertalet verksamheter. Stort förtroende för vår hälso- och sjukvård. God hälsa i befolkningen men under årets första månader en ovanligt svår influensa. Förbättringspotential när det gäller delaktighet och patientsäkerhet Hög kunskap och kompetens hos våra medarbetare Rekryteringsbehov av vissa yrkeskategorier fr a sjuksköterskor och läkare. Behov av att utveckla våra mål och skapa delaktighet Goda resultat i öppna jämförelser. Förbättringspotential när det gäller samordning Stora framtida investeringar Justerat resultat -23 mnkr Svag styrning och dålig koppling till verksamhet-/kvalitetsmål Våra viktigaste mål 2015 Utvecklat förebyggande hälsoarbete Förbättrad medborgarservice via e-tjänster Minskad risk för vårdskador Delaktiga patienter Säkrad kompetensförsörjning Delaktiga medarbetare Tydlig chefsroll och kontinuerlig chefsutveckling Förbättrad tillgänglighet Effektiva vårdprocesser Relevant vårddokumentation Ekonomi i balans Aktiviteter Tillgänglighet Planera och påbörja utbildning och införande av produktions och kapacitetsplanering Förebyggande hälsoarbete Införa sjukdomsförebyggande metoder Vara en aktiv aktör i det länsgemensamma folkhälsoarbetet Medborgarservice Förbereda införandet av e- journal Utveckla och informera om e- hälsotjänster Delaktiga patienter/ Patientsäkerhet Analys och åtgärder genom infektionsverktyget Prova verktyg för ökad patientmedverkan Utveckla säkerhetskulturen Kompetensförsörjning Utveckla rekryteringsprocessen Omfördela arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier Delaktiga medarbetare Tydliggöra målen i dialog med medarbetarna Koppla lönekriterier till verksamhetsplanen Chefsutveckling Genomföra kontinuerlig ledarskapsutveckling Skapa bättre förutsättningar för chefer att utveckla verksamheten Landstingsanpassa ledarskapsutbildningar Produktions- och kapacitetsplanering Planera och påbörja utbildning och införande av produktions och kapacitetsplanering Effektiva vårdprocesser Införa struktur för patientprocesser och riktlinjer för processtyrning Ta fram processknutna medicinska kvalitets- och medicinska data och ledtider Genomlysning av akutprocessen Vårddokumentation Utveckla strukturerad vårddokumentation Ekonomi i balans Införa verktyget KPP (kostnad per patient) Utveckla ekonomistyrningsmodell som är verksamhetsanpassad och styr mot processernas kvalitet och effektivitet Utveckla uppföljning genom processrelaterade styrtal 3

20 Styrtal December 2014 Nuläge Mål 2015 Långsiktigt mål 2017 Invånare Ohälsotal Plats 6 i Sverige (27,2 dagar) Plats 6 i Sverige (27,3 dagar jan 2015) 4 Plats 3 Plats 1 Självskattad hälsa vuxna befolkningen 73 % - 75 % 78 % Förtroende för vår hälso- och sjukvård primärvård Förtroende för vår hälso- och sjukvård sjukhus 71 % 70 % 76 % 72 % 75 % Fritt vårdsökande Minska 10 % (jmf 2014) Minska 10 % (jmf 2014) Telefontillgänglighet 0 dagar 95 % 95,9 % (jan-feb 15) 99 % 99 % Läkarbesök inom primärvård 7 dagar 91 % 90,4 % (jan-feb 15) 95 % 97 % Läkarbesök inom planerad specialiserad vård 60 dagar 70 % 69 % 85 % 90 % Behandling inom planerad specialiserad vård 60 dagar 80 % 81 % 85 % 90 % Andel avslutade besök inom 4 timmar akutmottagningarna 81 % 76 % 85 % 90 % Tillgång till journal via nätet Påbörjat Arbete pågår Införandet påbörjas Infört Vårdkonto i E-tjänster på % 17,7 % 20 % 40 % Vårdrelaterade infektioner Medarbetare Mätmetod införd- validering pågår (verktyget) Ännu ej färdigt mätinstrument- Minska 10 % (jmf 2014) Minska 25 % (jmf 2014) Vakanser vakanta tjänster Fåtal tillfälliga vakanser Andel specialistsjuksköterskor 41 % 41% 43 % 45 % Delaktighet enligt medarbetarenkät 73,2 (2013) 73,2 (2013) Öka antalet ST-tjänster Sjukfrånvaro Verksamhetsutveckling 4,5 % 5,1 % (Hela region kronob.) 4,2 % 4,1 % Målkvalitet enligt medarbetarenkät 56,1 (2013) Genomgångna och implementerade patientprocesser Andel av klinikernas verksamhetsplaner som baseras på en produktions- och kapacitetsplanering Öppna jämförelser totalindex medicinska indikatorer, tillgänglighet, patienterfarenhet Ekonomi 0 % - 20 % 80 % Plats 6 i Sverige - Plats 2 Plats 2 Resultat -76 mnkr Justerat resultat -23 mnkr Prognos -90 mnkr -70 mnkr (justerat för vårdval hud) +-0

21 Sammanfattning av perioden Årets första månader har präglats av ett stort tryck i verksamheterna till följd av en ovanligt kraftig säsongsinfluensa. Beläggningen i slutenvård har varit ansträngd samtidigt som medarbetarna har varit sjuka vilket resulterat i mer övertid. Det är fortsatt svårt att rekrytera tillräckligt många sjuksköterskor och läkare vilket leder till dyra lösningar med hyrpersonal, resursenhetsutnyttjande och övertid samt i vissa fall försämrad tillgänglighet. Användning av hyrläkare ökade under 2014 inom samtliga centrum och fortsätter att öka 2015 framför allt inom primärvård som en konsekvens av pensionsavgångar. Hyrsjuksköterskor används inom medicincentrum och kirurgicentrum på ett antal avdelningar där man inte kunnat rekrytera till vakanta tjänster. Läget inför sommaren bedöms som mycket ansträngt. Arbete pågår för uppdatering av Cosmic till R8.0. Vidare pågår arbete med uppdatering av ITstödet RIS/PACT inom bild och funktionsdiagnostik. Påbörjat arbete med statens uppdrag att införa sk. standardiserade vårdförlopp för cancer har inletts. Handlingsplan har skickats in. Hälso- och sjukvårdens ledningsstab är konstituerad och en utvecklingsdirektör, Ingeborg Franzén har börjat. Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter trots rekryteringsproblem och hyrläkarberoende. Störst utmaning är ortopedisk och kirurgisk öppenvård, barn- och ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar, nybesök audionommottagning samt ledtider inom bild och funktionsdiagnostik. Folktandvården har oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård. Produktionsstatistiken visar ett minskat antal besök i primärvård samtidigt som en generell ökning noteras inom den somatiska korttidsvården med undantag av sjukvårdande behandling/besök annan vårdgivare. Såväl vuxen- som rättspsykiatri redovisar färre vårddagar jämfört med samma period Det redovisade resultatet för hälso- och sjukvården uppgår efter februari till -30,8 mnkr inkl projekt. Justerat för brister i redovisningen och periodiserade resultatmål blir det ackumulerade resultatet -23,2 mnkr. Prognos för helåret lämnas med -90 mnkr, vilket är 20 mnkr sämre än träffad överenskommelse (justerad för väntat och godkänt underskott inom vårdval hud). Det bör noteras att prognosen är exklusive intäkter för kömiljarden De främsta osäkerhetsfaktorerna är hur bemanningssituationen utvecklas, öppethållande under kommande sommar samt läkemedel och dyra vårdtillfällen inom den köpta vården. 5

22 1. Invånare Tillgänglighet Nuläge Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter trots rekryteringsproblem och hyrläkarberoende. Störst utmaning är ortopedisk och kirurgisk öppenvård, barn- och ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar, nybesök audionommottagning samt ledtider inom bild och funktionsdiagnostik. Folktandvården har oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård. Nedan redogörs för de olika verksamhetsområdena. Primärvården vårdcentraler Resultat från höstens vårdbarometer har presenterats och vi har goda resultat på de frågor som rör verksamheterna. Vårdcentralerna ligger på plats 4 när det gäller såväl rimliga väntetider som förtroende. Sjukvårdsrådgivningen/1177 ligger på plats 5 avseende kännedom och på plats 8 på tillgänglighet. Fler resultat ur undersökningen ger ett bra underlag för fortsatt förbättringsarbete. Primärvården redovisar fortsatt god telefontillgänglighet. En marginell försämring i februari förklaras av ett högt tryck i TeleQ, bl.a. till följd av influensaperioden och sjukfrånvaro bland personalen. Med få undantag får alla patienter bedömning och råd samma dag. Av uppringda samtal jan - feb 2015 har 73 % besvarats inom två timmar. Andel patienter som efter ett bedömt behov fått ett besök inom 7 dagar har minskat något jämfört med 2014 och under februari erhöll 90,0 % av patienterna besök inom 7 dagar. Variationen mellan vårdcentralerna ligger mellan 83 och 99 % och det är 9 vårdcentraler som inte klarar att erbjuda 90 % av patienterna besök inom 7 dagar. 62 % av de som bedömts ha behov av en läkartid har fått detta samma dag som vårdbegäran gjordes. För rehabiliteringskliniken är tillgängligheten till slutenvårdsplatser god och det är endast till smärtrehabs mottagning som det finns patienter som väntat längre än 60 dagar. Habiliteringen redovisar förbättrat resultat vad gäller andelen patienter med ledtid från remiss till klar NPutredning inom 6 månader. Ambulanstillgänglighet Ambulanstillgängligheten förbättras ytterligare. Andelen prio1-uppdrag som nås inom 10 minuter är högre, 59 % jämfört med 57 % samma period föregående år, och målet på 60 % nås nästan. Andel som nås inom 15 respektive 20 minuter uppfyller fastställda mål på 72 respektive 85 %. 6

23 Akutvårdsgarantin För akutvårdsgarantin redovisas en försämring av, framförallt för CLV, men även för LL jämfört med samma period Somatisk elektiv vård - läkarbesök För planerad mottagning till läkarbesök väntar patienter vid februari månads utgång. Inom vårdgarantin har 87 % av patienterna väntat mindre än 90 dagar medan motsvarande siffra för kömiljarden är att 69 % av patienterna väntat mindre än 60 dagar. Av de 946 patienter som väntat längre än 90 dagar hade 400 patientvald väntan och 17 medicinsk orsakad väntan. Nedan framgår tillgängligheten per centrum. Kirurgicentrums låga andel förklaras framförallt av mottagningarna för ortopedi och hud. Fel! Ogiltig länk. 7

24 Somatisk elektiv vård operation/åtgärd Till planerad operation/mottagning väntar patienter. Inom vårdgarantin har 93 % av patienterna väntat mindre än 90 dagar, medan kömiljardens motsvarande siffra inom 60 dagar är 81 %. Av de 285 patienter som väntat längre än 90 dagar har 45 patientvald väntan och 84 medicinsk orsakad väntan. Av nedanstående sammanställning framgår att samtliga centrum redovisar generellt god tillgänglighet för operation/åtgärd Operation/åtgärd Andel väntande inom Centrum 90 dagar 60 dagar Barn och kvinnocentrum 95 % 86 % Kirurgicentrum 91 % 78 % Medicincentrum 98 % 87 % Totalt 93 % 81 % Vuxenpsykiatri Inom vuxenpsykiatrins planerade specialistvård har 92 % av patienterna väntat mindre än vårdgarantins 90 dagar, medan kömiljardens motsvarande siffra inom 60 dagar är 85 %. Barn- och ungdomspsykiatri Inom barn och ungdomspsykiatrin innebar 2014 ett förbättrat resultat för väntetider. För årets första två månader redovisas fortsatt goda resultat för väntetiderna till mottagning och behandling, medan antalet väntande till fördjupad utredning åter ökar. Diagram: Antal väntande vid BUP 8

25 Av diagrammet framgår utvecklingen av antalet väntande och vid februari månads utgång väntar 49 patienter på nybesök. Av dessa har 18 väntat längre än 30 dagar och där 4 avser patientvald väntan. Till behandling väntar 9 patienter varav en har väntat längre än 30 dagar med patientvald väntan. Till fördjupad utredning ser vi en ökning med 42 väntande patienter sedan årsskiftet. Antalet väntande är nu 90 patienter och av dessa har 65 väntat längre än 30 dagar, varav 3 avser patientvald väntan och 1 medicinsk orsakad väntan. Verksamheten har två vakanta barnpsykiatrikertjänster samt brist på psykologer vilket påverkar utredningsförmågan. Tandvård Tandvården visar en generell god tillgänglighet, men folktandvården på Klostergatan tar fortfarande inte emot nya patienter för fullständig behandling. Inom specialisttandvården kommer 2 specialister bli färdiga under våren, en käkkirurg och en pedodontist. Inom dessa specialiteter kommer därför inte någon minskning av väntetiden att ske förrän i slutet av året. Med en kraftigt ökad invandring har också behovet av narkostandvård för små barn ökat väsentligt. Narkostiderna har fördelat om så att pedodontin prioriterats, men trots detta är det oacceptabelt lång väntetid. Aktiviteter 2015 Under 2015 intensifieras arbetet med kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling med hjälp av Produktions- och Kapacitetsplanering (se perspektiven Medarbetare och Verksamhetsutveckling). o Pågår enligt nedan. Förebyggande hälsoarbete Nuläge Hälsan i Kronoberg blir allt bättre, däremot ökar skillnaderna i hälsa stadigt mellan olika grupper i befolkningen. De elva nationella målområden som fastställts för folkhälsoarbetet sammanfattar på ett tydligt sätt bredden i arbetet. Folkhälsan påverkas av många olika faktorer i samhället, allt från delaktighet och inflytande till miljö och levnadsvanor. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kräver därför ett brett angreppssätt och ett arbete utifrån flera olika perspektiv på en och samma gång. Aktiviteter 2015 Hälsoutvecklingen i Kronoberg ska följas, analyseras och vara ett underlag för kommande prioriteringar, riktade insatser och beslut. Region Kronoberg ska vara en aktiv aktör i det länsgemensamma folkhälsoarbetet. Det ska tas fram en långsiktig strategi för att vidareutveckla det hälsofrämjande arbetet i regionen. 9

26 Fortsatt implementering ska ske av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder med fokus på goda levnadsvanor inom områdena rökning, alkohol, goda matvanor, fysisk aktivitet och välbefinnande. I patientprocessarbetet ska primär- och sekundärprevention vara en del i arbetet t ex inom cancerprocesserna och hjärt-kärlsjukdom. Uppföljning av detta mer långsiktiga arbete blir aktuellt i samband med delårsrapport april-15. Medborgarservice/delaktiga patienter Nuläge Idag har patientrörligheten ökat, med patienter som rör sig mellan vårdcentraler och mellan regioner. Det kommer ställa högre krav på informationsutbyte och tillgänglighet av information. Patienterna är mer pålästa och engagerade. Vården måste bli mer tillgänglig när patientens ställning stärks. Det innebär att vårdprocesserna får större betydelse på bekostnad av vårdorganisationerna. Aktiviteter 2015 Förberedelser pågår för införandet av e-journal som kommer att ge medborgarnas möjligheter att bli mer delaktiga i sin vård. Vidare pågår arbetet för att öka medborgarnas nyttjande av e- hälsotjänster. Minskade vårdskador Nuläge Vårdskador med olika allvarlighetsgrad drabbar cirka 10 procent av patienter i sluten vård och en stor del av dessa är vårdrelaterade infektioner (VRI) varav många är undvikbara. Olika mätningar visar att mellan 10 och 20 procent av patienter i sluten vård drabbas av VRI. Förebyggande arbete innefattar följsamhet till hygienrutiner, minskad användning av urinvägskatetrar och arbete med verksamhetens säkerhetskultur. Under 2014 har IT-stöd (infektionsverktyget) införts för att registrera infektionsorsaker och vi kan få en säkrare och kontinuerlig bild av infektionsläge och orsaker och arbete pågår nu för att få till en bra rapportfunktion från infektionsverktyget som kan understödja de olika enheternas lokala arbete för att minska VRI. Aktiviteter 2015 En utbildningsdag för chefer i hälso- och sjukvården kring betydelsen av arbetet med VRI kommer att hållas den 17/4. Det pågår vidare ett arbete med att förenkla riskbedömningarna för trycksår, fall, malnutrition i slutenvården då Senior Alert ej bedöms tillräckligt optimalt för denna verksamhet pga korta vårdtider och dubbeldokumentation. Patientsäkerhetsarbetet följer den handlingsplan som tagits fram. 10

27 2. Medarbetare Kompetensförsörjning Perioden delvis präglad av ett intensivt arbeta med att rekrytera och planera inför kommande sommar. Bristen på sjuksköterskor, som upplevs generellt i hela landet, påverkar oss. Vi rekryterar normalt en relativt stor andel av de sjuksköterskor som tar examen vid Linnéuniversitette i januari och juni och introducerar dessa i verksamheten under vår/sommaren. Inför årets semesterperiod går vi in med ett antal obesatta tjänster samtidigt som vi vet att en relativt stor andel av de examinerade studenterna kommer från orter/län i andra delar av landet, och väljer att flytta tillbaka dit istället för att tjänstgöra inom Region Kronoberg. För att öka möjligheterna att bemanna har hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp beslutat att införa ett tillägg för sjuksköterskor som arbetar ren nattjänstgöring. Detta för att göra det mera attraktivt att arbeta natt men också för att minska antalet nattpass på så kallade rotationstjänster och på så sätt göra rotationstjänster mer attraktiva för de som i mindre utsträckning vill arbeta nattpass. Under perioden har ny verksamhetschef till rättspsykiatrin rekryterats. Hon påbörjar sin tjänstgöring i mitten av maj. Chefsutveckling Chefsmöte hölls under februari i Ronneby. Fokus för dagarna var grunden för hur vi vill leda Region Kronoberg framåt. Under dagarna hölls bl.a. föreläsningar på temat Våga leda modigare med Malin Trossing och Organisationskultur med Mats Trondman. Utvärderingen visade att 97,8 % av deltagarna upplevde dagarna som Positiva eller mycket positiva. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Jan-feb 2015 Jan-feb 2014 Hälso- och sjukvård Tot. K. M. Tot. K. M. Region Kronoberg tot. 5,1 5,4 4,4 4,7 5,0 3,9 Fortsatt en viss ökning av sjukskrivningsnivån. Detta är en trend som funnits under hela Inga dramatiska förändringar men dock en ökning som vi behöver följa noga. Vi har ännu inte tillgång till statistik för HSV gällande sjukfrånvaron, därav ovanstående statistik som gäller hela Region Kronoberg. 11

28 Kostnad bemanningsföretag, läkare o sjuksköterska Personalkategori Jan-feb 2015 Jan-feb 2014 Läkare tkr tkr Sjuksköterska tkr 40 tkr Inom primärvården har det skett en betydande ökning av hyrläkare. Detta beroende på att det är en stor del av befintliga distriktsläkare som gått i pension under 2014 samtidigt som det är mycket svårt att rekrytera in på lediga tjänster. Även inom barn- och kvinnocentrum, medicincentrum och kirurgcentrum har kostnaderna för hyrläkare ökat beroende på svårigheter med att rekrytera. Inom medicinskt servicecentrum är kostnaderna i stort oförändrade och inom vuxenpsykiatrin har kostnaderna minskat. Hyrsjuksköterskor används inom medicincentrum och kirurgcentrum på ett antal avdelningar där man inte kunnat rekrytera till vakanta tjänster. Närvarotid och frånvarotid 1 HSJ Jan-feb 2015 Jan-feb 2014 A Närvarotid Övertid Fyllnadstid C Frånvarotid Totalsumma Antal övertidstimmar ökar med 4,7 % jämfört med samma period föregående år, medan fyllnadstiden ökar med 2,5 %. Detta motsvarar en kostnadsökning med 12 %. 1 Närvarotimmarna och frånvarotimmarna avser vad som är registrerat utbetalningsdatumet och är därmed faktiskt utförda närvarotimmar o frånvarotimmar föregående månad. 12

29 3. Verksamhetsutveckling Produktions- och kapacitetsplanering Nuläge Vi har idag svårigheter att planera och överblicka tillgänglig kapacitet i relation till de produktionskrav som finns i verksamheten. Arbetsbelastningen är ojämn och vi har svårigheter att planera arbetet för både enskilda medarbetare och arbetsteam, vilket leder till en försämrad arbetsmiljö. Vi har idag en otillräcklig kunskap om produktionsvolymer, resursåtgång och kostnader. Produktions- och kapacitetsplanering är ett verktyg för ledning och styrning av verksamheten. Förbättringar i tillgänglighet märks redan t ex inom skopinenheten. Aktiviteter 2015 Produktions och kapacitetsplanering pågår bl a på medicinkliniken Växjö men även på ögonkliniken, inom psykiatrin och på ortopeden. Arbetet görs så fort det går med fullt utnyttjande av den kapacitet vi för tillfället har på hälso- och sjukvårdsavdelningen. Rapporter från datalagret har fått tas fram manuellt i väntan på att datalagret uppdaterats inför införande av Cosmic R8. Effektiva vårdprocesser Nuläge Vi har goda resultat inom flertalet verksamheter. Det finns förbättringsområden t ex inom akutprocessen, strokeprocessen, hjärtsjukvård och cancervård. Gemensamt för flera av dessa områden är att de griper över flera olika kliniker och verksamheter och att ledtiderna blir för långa. Följsamheten till nationella, regionala och lokala riktlinjer behöver förbättras för att uppnå jämlik vård och för att få snabbare spridning av nya evidensbaserade arbetssätt. Medarbetarenkäten påvisar ett förbättringsbehov avseende arbetstakt, stress och otydliga mål. Bättre beskrivning av arbetsflöden och processmål samt resultatåterkoppling behövs inom många verksamheter. Aktiviteter 2015 Implementera struktur för processarbetet med tydliga uppdrag, processtöd, utsedda processledare och processteam. o Pågår. Medicinska utdata och processdata ska finnas lättillgängligt för nödvändig återkoppling och utveckling i processerna. o Resursperson rekryterad. Minst tre processer ska vara genomgångna med kontinuerlig resultatuppföljning i form av processmått, resultatmått och ledtider ska det finnas för stroke, hjärtsvikt och någon av cancerprocesserna. o Stroke, hjärtsvikt och ledtidssatsning cancervårdförlopp pågår. Arbetet med ytterligare fem processer ska startas under Se ovan. o Fem cancervårdförlopp aktuella under 2015 och ytterligare 10 vårdförlopp Förbättra kopplingen mellan riktlinjer och process. Kostnad per patient (KPP) ska arbetas fram under 2015 till en nivå så att de medicinska processerna kan följas utifrån detta mått. o Vilande men bör kunna återupptas när samtliga controllers inom hälso-och sjukvården rekryterats. 13

30 Processledare och linjechefer i aktuella processer ska vara utbildade i process- och flödeskunskap, samt förbättringskunskap. o Tidsatt plan finns. Akutprocessen ska förbättra ledtiderna och omhändertagande på rätt vårdnivå. o Varit svårt att förbättra ledtider denna period pga uttalat hårt patienttryck pga influensa mm. Förslag ligger i budget 2016 för att åstadkomma rätt vårdnivåer i akutsjukvården. Säkerställa jour och beredskap med adekvat kompetens samt ett jämlikt akut omhändertagande. o Akutläkare föreslås införas En vårdplatsöversyn ska slutföras för att leda fram till en hållbar plan för framtidens behov av vårdplatser. o Påbörjad. Inom ramen för generalplanen. Lösningar ska skapas för enkelrumsvård efter behov samt understödja effektiva processer där vård ges på rätt enhet. o Generalplanen. Ljungby lasarett först ut. Vården av de mest sjuka äldre ska förbättras genom fortsatt samverkan med kommunerna enligt den gemensamma handlingsplanen för perioden o Ny handlingsplan framtagen i samråd med kommunerna. Inom fokusområdena psykisk ohälsa och missbruk ska samverkan med kommunerna och arbetet som påbörjats fortsätta. o Pågår. Vårddokumentation Nuläge IT-stödet i vårddokumentationen har inneburit att den tillgängliga informationsmängden ökat. Allt mer av läkarnas och sjuksköterskornas tid används för vårddokumentation. Dubbeldokumentation och oöverskådlig dokumentation innebär patientsäkerhetsrisker och fel använd arbetstid. Behovet av tydliga gemensamma regler för hur, vad och vem som ska dokumentera ökar. Aktiviteter 2015 Fortsätta utveckla och förbättra rutiner för vårddokumentation. o Basmätning gjord under en dag i stora delar av vår verksamhet. Förvånansvärt bra resultat avseende dokumentation under rätt sökord och mindre dubbeldokumentation än befarat. Största utmaningen är rätt struktur av information t ex blodtryck, vikt mm. o Uppgradering Cosmic R8.1 kommer dock att genom sitt upplägg med sk arketyper att korrigera för spretighet avseende dokumentation av olika parametrar. Under 2015 ska nya mallar i Cambio Cosmic tas fram och de riktlinjer för vårddokumentation som beslutats ska spridas, införas och följas upp i linjen. o Pågår framtagande av flera mallar. Utbildningskort i TILDA avseende dokumentation ska tas fram och användas vid introduktion av nya medarbetare och i fortbildning av övriga medarbetare. o Pågår. Arbetsfördelningen mellan legitimerad sjukvårdspersonal och medicinska sekreterare ska ses över inom respektive verksamhet för största möjliga effektivitet. o Hela arbetsfördelningen ses över men är ännu så länge i ett tidigt skede. Vårddokumentationen ska vara lättillgänglig så att patienterna kan läsa och förstå när de får tillgång till sin journal via Mina e-hälsotjänster Detta arbete pågår. 14

31 Produktion tom februari Nuläge Produktionsstatistiken visar ett minskat antal besök i primärvård samtidigt som en generell ökning noteras inom den somatiska korttidsvården med undantag av sjukvårdande behandling/besök annan vårdgivare. Såväl vuxen- som rättspsykiatri redovisar färre vårddagar jämfört med samma period Område Primärvård och rehabilitering Primärvård, läkarbesök Primärvård, besök annan vårdgivare Sjukvårdsrådgivning, besvarade samtal Lasarettsrehab, besök annan vårdgivare Rehabiliteringskliniken, totalt antal besök Rehabiliteringskliniken, vårddagar Habilitering, totalt antal besök Ambulansverksamhet Ambulansuppdrag totalt Somatisk sluten vård Vårddagar Vårdtillfällen Medelvårdtid 4,7 4,8 5,0 Operationer i SV Beläggning i % 90,5 86,2 90,5 Disponibla vårdplatser 397,2 396,3 410,1 Somatisk öppen vård Läkarbesök Sjukvård behandl/besök annan vårdgivare Besök i dagsjukvård Medicinsk service Röntgenundersökningar Mammografier Kliniska fysiologiska analyser Kliniska kemiska analyser Transfusionsmedicin (serologiska analyser) Mikrobiologiska analyser inkl Blekinge Patologiska och Cytologiska analyser/remisser MFT, totalt registrerad tim för underhåll Vuxenpsykiatri Vårddagar Vårdtillfällen Medelvårdtid 10,0 17,0 17,6 Beläggning i % 84,0 83,0 84,0 Disponibla vårdplatser 52,0 52,0 52,0 Läkarbesök Besök annan vårdgivare Rättspsykiatri Vårddagar Beläggning i % 98,0 100,0 100,0 Disponibla vårdplatser 116,0 119,0 117,0 Tandvård Antal behandlade patienter Total patienttid, timmar

32 Primärvård och rehabilitering Inom primärvårds och rehabcentrum redovisas generellt sett en minskad produktion jämfört med föregående år. Om trenden fortsätter kommer centrumet att genomföra en fördjupad analys. Ambulansverksamhet Ambulanstillgängligheten har förbättrats samtidigt som antalet ambulansuppdrag inom prio 1 och prio 2 fortsätter att öka. Totalt redovisas drygt 300 fler uppdrag än motsvarande period Somatisk vård Akutcentrum Läkarförsörjningen på akutmottagningarna är en nyckelfråga. Akutvårdsgarantin nås för 76 % av patienterna, dock redovisas längre tid för äldre patienter. Akutvårdsavdelningen har haft färre inläggningar jämfört med 2014 samtidigt som färre lämnar AVA inom 36 timmar. Smittsamma sjukdomar liksom influensafall tar stora resurser i anspråk. Vid akutgeriatriska kliniken har beläggning och belastning varit normal under årets första månader. Barn och kvinnocentrum För barn och kvinnocentrum redovisas en ökning med 197 vårddagar och 56 vårdtillfällen jämfört med motsvarande period Medelvårdtiden för akut/oplanerad vård ökar medan den minskar för planerad vård. Ökningen av vårddagar medför att den genomsnittliga beläggningen ökar med 3 % till 69 %. För BB/förlossning/gynekologi redovisas en genomsnittlig beläggning på 82 % medan enheterna inom barn- och ungdomsmedicinska kliniken redovisar en beläggning på 62 %. För sistnämnda enheter skall hänsyn tas till att avdelningspersonalen även ansvarar för den neonatala hemsjukvården liksom klinikens dagsjukvård. Antalet förlossningar och födda barn minskar något jämfört med tidigare år, men en fortsatt hög nivå förväntas även för de närmaste åren. Inom öppenvården ökar akuta läkarbesök medan planerade återbesök minskar. Även besök hos annan vårdgivare minskar liksom besök i dagsjukvård och kvinnoklinikens dagkirurgi. Kirurgicentrum Kirurgicentrum redovisar ökningar av både vårddagar och vårdtillfällen jämfört med Medelvårdtiden för akut vård är i stort oförändrad. För planerad vård minskar medelvårdtiden med 20 % till 2,95 dagar. En orsak till minskningen är bl.a. att Rapid Recovery sedan hösten 2014 är införd inom hela ortopedverksamheten. Till följd av vårddagsökningen har vårdenhetens beläggning ökat med 7 % till 92 % och ligger nu i nivå med För öppenvården liksom för operationer redovisas en produktion i nivå med Medicincentrum För medicincentrum är slutenvårdsproduktionen högre jämfört med Ökningen av antal vårddagar är i allt väsentligt hänförbar till avdelning 4 medicinkliniken Växjö och avdelning 40 onkologkliniken. Den genomsnittliga beläggningen ökar till 96 %. Medelvårdtiden för perioden är i stort oförändrad och ligger på 5,4 dagar. Antal läkarbesök ökar för andra året i rad och är generell för samtliga besökstyper, men ökar mest för infektions-, ögon- och medicinkliniken i Växjö. Minskningen av besök annan vårdgivare är framför allt hänförbara till ögonkliniken, men även 16

33 övriga kliniker redovisar minskningar. Inom dagmedicin redovisas en ökning för onkologklinikens strålbehandlingsenhet medan både skopier och dialysbehandlingar minskar. Medicinsk service Inom röntgenverksamheten har produktionen varit stabil. Ökningen av mammografiundersökningar avser screeningpatienter. Inom transfusionsmedicin har efterfrågan på trombocyter ökat under början av året och behovet styrs av inneliggande patienter. Inom klinisk kemi finns alltid en säsongsvarierad efterfrågan och under perioden ökar produktionen med 5 % jämfört med 2014, vilket är relaterat till sjukhusvården. För klinisk patologi och cytologi minskar produktionen huvudsakligen beroende på färre antal vaginalcytologier till följd av sjukfrånvaro. Från och med 2015 har kliniken tagit över flödescytologi och benmärgsanalys från klinisk kemi. Antalet patienter till strålbehandling ökar och en orsak är att fler diagnoser kan behandlas med de nya acceleratorerna. Vuxenpsykiatri För vuxenpsykiatrins slutenvård redovisas i stort oförändrade volymer jämfört med 2014, medan öppenvårdsbesöken har minskat. Under perioden har 39 SIP:ar (samordnad individuell plan) genomförts att jämföras med 24 föregående år. Införande av produktions och kapacitetsplanering pågår inom läkarenheten och allmänpsykiatriska enheten. Rättspsykiatri För rättspsykiatrin redovisas en minskad produktion jämfört med Under februari har beläggningen i sluten vård ökat och är på motsvarande nivå som föregående år. Under senare tid har även beläggningen minskat inom öppenvården, vilket i huvudsak beror på fler utslussningar. Tandvård För tandvårdscentrum redovisas fler behandlade patienter och mer patienttid jämfört med motsvarande period 2014, men detta ska ställas mot att man är fler medarbetare. Likaså redovisas fler tecknade frisktandvårdsavtal. 17

34 4. Ekonomi Hälso- och sjukvårdens ekonomiska resultat Nuläge Omorganisationen har krävt systemanpassningar som i sin tur medför att redovisningen inte når fullgod kvalité avseende kostnadsställen under hälso- och sjukvårdsgemensamt. Detta innebär att utfallet under dessa kostnadsställen blir svåra att analysera och prognostisera. De ingående centrumens resultaträkningar påverkas i allt väsentligt inte av dessa brister utan håller normal kvalitetsnivå. Resultatuppföljning (mnkr) Hälso- och sjukvård 18 Byt centrum i Olap Byt H64 centrum i Olap H80 Avvikelse Resultaträkning exkl proj Månad - February Ackumulerat Årsutfall Rullande Årsbudget Överens. Prognos (mnkr) Utfall Budget Diff Jan-Feb Budget Diff Jan-Feb mån 2015 Vp Helår Intäkter Patientavgifter 14,7 14,7 0,1 28,5 29,4-0,9 11,8 69,9 86,6 75,7 0,0-4,0 Såld vård inkl tandvård 44,6 47,8-3,3 90,2 96,9-6,6 90,2 567,3 567,3 561,5-8,8-4,5 Landstingsersättning 289,6 290,5-0,9 581,6 583,4-1,8 560, , , ,7 0,0 0,0 Övriga intäkter 87,4 87,9 0,4 176,3 176,0 0,2 173, , , ,4 12,4 17,1 SUMMA INTÄKTER 436,3 440,8-3,7 876,6 885,7-9,1 835, , , ,4 3,6 8,6 Kostnader Personalkostnader -233,5-230,9-2,6-471,1-463,9-7,1-448, , , ,5-19,2-17,5 Köpt utomlänsvård -48,7-43,4-5,3-94,9-87,7-7,3-79,6-522,9-538,3-510,7-2,0-13,6 Hyrpersonal -8,2-0,8-7,4-15,8-1,5-14,2-8,6-69,4-76,6-6,7-32,6-63,6 Läkemedel -42,9-45,6 2,7-89,4-91,1 1,7-76,4-478,1-491,0-486,6 0,0 8,2 Övriga kostnader -112,0-115,6 3,5-225,4-231,4 6,0-221, , , ,6-18,5-13,0 Avskrivningar och internränta -6,9-6,7-0,2-13,6-13,2-0,4-12,3-75,4-76,7-74,1 0,0 0,0 SUMMA KOSTNADER -452,2-442,9-9,3-910,1-888,8-21,4-846, , , ,1-72,3-99,5 Projekt 0,3 0,0 0,3 2,5 0,0 2,6-0,4 1,8 4,8-0,3-1,4 0,6 Resultat -15,7-2,0-12,8-30,8-3,0-27,8-11,3-72,4-92,0 0,0-70,1-90,3 Det redovisade resultatet för hälso- och sjukvården uppgår efter februari till -30,8 mnkr inkl projekt. Justerat för brister i redovisning av intäkter (-11 mnkr), kostnader (+6 mnkr) och med hänsyn taget till primärvårdens och rättspsykiatrins periodiserade resultatmål (-3 mnkr) blir det ackumulerade resultatet -23,2 mnkr. Resultatet är alltid svårbedömt efter endast två månader, men den ansträngda bemanningssituationen ger ökade kostnader för hyrpersonal samtidigt som det nya avtalet för OB-ersättningar slår igenom. Den negativa resultatutvecklingen bromsas något av att nya läkemedel introduceras i långsammare takt än väntat. Prognos för helåret lämnas med -90 mnkr, vilket är 20 mnkr sämre än träffad överenskommelse (justerad för väntat och godkänt underskott inom vårdval hud). Det bör noteras att prognosen är exklusive intäkter för kömiljarden Förutsättningarna är ännu inte kända varför denna post inte har beaktats i prognosen och av försiktighetsskäl inte heller preliminärbokats i resultatet. De främsta osäkerhetsfaktorerna är hur bemanningssituationen utvecklas, öppethållande under kommande sommar samt läkemedel och dyra vårdtillfällen inom den köpta vården. Avvikelser mot överenskommet resultat prognostiseras framför allt inom primärvård och vuxenpsykiatri beroende på ökat hyrläkarberoende. Även rättspsykiatri prognostiserar ett sämre resultat jämfört med överenskommelsen. Den främsta orsaken är en sämre beläggning än väntat i kombination med negativ prisutveckling på intäktssidan. Övriga centrum prognostiserar små eller ingen avvikelse mot överenskommet resultat. Kommentar till resultatet Patientavgifter avviker negativt från budgeterad nivå, och är hänförbar till tandvården. Avvikelsen hanteras inom tandvårdscentrums resultat.

35 Intäkterna för såld vård visar en negativ budgetavvikelse. Intäktsunderskottet är generellt för flertalet verksamheter och förklaras till stor del av eftersläpning i fakturering av andra landsting. Landstingsersättning motsvarande 2 mnkr har bokförts på enhet utanför hälso- och sjukvården. Orsaken ligger i de systemanpassningar som omorganisationen medfört och som ännu inte fungerar fullt ut. Övriga intäkter ger ett utfall som i stort sett följer budget. Överskott redovisas för internt såld medicinsk service samtidigt som intäkter motsvarande ca 5 mnkr för asylsökande och handledararvode förts till fel enhet i samband med omorganisationen. Diagram Bemanningskostnader utfall (tkr) per månad Hälso- och sjukvård Bemanningskostnaderna (egen personal + hyrpersonal) uppgår till totalt 486 mnkr, vilket är en ökning med 30 mnkr eller 6,5 % jämfört med samma period föregående år. Diagrammet ovan visar att kostnaderna för årets inledning ökar något mer jämfört med tidigare år. Utfallet medför ett budgetöverskridande om 21 mnkr. Avvikelser mot budget redovisas för: Vakanser och frånvaro medför ett överskott för månadslön och övrig arbetad tid exkl OB, övertid och jourersättning med +20,9 mnkr. OB-ersättningar -4,4 mnkr. Kostnadsökningar inkl nytt avtal slår igenom för centrum med hög andel obekväm arbetstid. Akutklinik, ambulansverksamheten, vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomskliniken redovisar kraftiga ökningar. Övertid -5,4 mnkr. Bemanningssituationen medför ökade kostnader för övertid. Situationen är ur ett kostnadsperspektiv likartad för samtliga centrum utom tandvården. Jour- och beredskapsersättning -2,4 mnkr. Kostnader redovisas framför allt inom rättspsykiatri och sjukhusen. Sjuklön -4,6 mnkr. Kostnaden är hög men ökar inte jämfört med föregående år. Lön vid utbildning, föräldraledighet mm -3,7 mnkr. Semesterlöneskuldsförändring -6,9 mnkr varav differens löneskulder -4 mnkr. Differensposten består av avrundning till hela dagar samt differens mellan löne- och personalsystem som väntas plana ut under året. Hyrläkare -13,1 mnkr, som till del finansieras av vakanser. Hyrläkare används inom framför allt inom primärvården, vuxenpsykiatrin, rättspsykiatrin samt barn- och kvinnocentrum. Kostnaderna ökar med 71 % eller 6 mnkr jämfört med samma period