Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10 Samverkansavtal ÖREBRO TÄTORTSTRAFIK och t.v. Parter: Örebro läns landsting, Kollektivtrafikmyndigheten och Örebro kommun

11 Samverkansavtal - Örebro tätortstrafik Samverkansavtal avseende Örebro tätortstrafik Parter Bakgrund och övergripande avtal Avtalstid Omfattning Dokument i detta Samverkansavtal Mål och långsiktiga planer Årligt planeringsunderlag Terminaler och hållplatser Samarbetsformer Entreprenad Underskrifter... 5 Bilaga 1: Avtal om kollektivtrafik för Örebro län... Bilaga 2: Trafikområde med linjer för Örebro tätortstrafik...

12 Samverkansavtal - Örebro tätortstrafik 1 Samverkansavtal avseende Örebro tätortstrafik 1. Parter Örebro kommun, nedan kallat Kommunen, å ena sidan och Örebro läns landsting i sin roll som regional kollektivtrafikmyndighet, nedan kallad Kollektivtrafikmyndigheten, å andra sidan. 2. Bakgrund och övergripande avtal I Avtal om kollektivtrafik för Örebro län nedan kallat Avtalet, se bilaga 1, med giltighet från och med mellan Örebro läns kommuner och Örebro läns landsting regleras enligt Lag om kollektivtrafik (2010:1065) ansvaret för kollektivtrafiken i Örebro län. Enligt detta avtal övertar Örebro läns landsting hela ansvaret för den regionala kollektivtrafiken i länet och är den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Landsting övertar också hela ägandet av Länstrafiken Örebro AB. En skatteväxling mellan kommunerna och landstinget har gjorts för att kompensera landstinget för dess ökade kostnader. Kommunerna kan göra separata samverkansavtal med Kollektivtrafikmyndigheten om tillköp av trafik. I bilaga till Avtalet står att särskilda samverkansavtal kan slutas om tätortstrafik. 3. Avtalstid Detta Samverkansavtal gäller från och med och tillsvidare med ett kalenderår i taget. Uppsägningstiden är 12 månader. Samverkansavtalet upphör automatisk om Avtalet upphör eller förändras så att detta Samverkansavtal strider mot Avtalet. Avtalet gäller före Samverkansavtalet. 4. Omfattning Detta Samverkansavtal reglerar samarbetet avseende tätortstrafiken i Örebro, nedan kallad Örebro tätortstrafik, och ersätter tillsammans med bilagor från följande avtal: Nr Beteckning Från datum 1 Avtal om Örebro stadsbuss Tätortstrafiken, är trafik i Örebro tätort enligt bilaga 2: Trafikområde med linjer. Flexbusstrafiken ingår inte i Örebro tätortstrafik. Vartefter behov uppstår kan Örebro tätortstrafiks omfattning, linjesträckningar, hållplatser etc., komma att ändras. I detta avtal behandlas parternas ansvarsområden och arbetsuppgifter för att utveckla och driva Örebro tätortstrafik. Huvudprincipen i samarbetet mellan parterna är att Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för och bekostar planering och drift av Örebro tätortstrafik medan Kommunen ansvarar för och bekostar den infrastruktur som kollektivtrafiken verkar i och kommer att verka i.

13 Samverkansavtal - Örebro tätortstrafik 2 5. Dokument i detta Samverkansavtal Detta Samverkansavtal omfattar följande dokument Beteckning Samverkansavtal ( Detta stryks) Bilaga 1: Avtal om kollektivtrafiken för Örebro län Bilaga 2: Trafikområde med linjer för Örebro tätortstrafik Bilaga 1 gäller före alla de övriga dokumenten. I övrigt gäller de i ovanstående ordning. 6. Mål och långsiktiga planer Regionalt trafikförsörjningsprogram I 2. kap 8 lag (2010:1065) om kollektivtrafik stadgas följande om trafikförsörjningsprogrammet: Trafikförsörjningsprogram Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ansvar 8 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Programmet skall vid behov uppdateras. Lagen skiljer endast på regional kollektivtrafik och interregional kollektivtrafik. Kollektivtrafiken inom ett län och delvis till grannlänen kallas regional kollektivtrafik. I Avtalet står att Kollektivtrafikmyndigheten i samverkan med kommun skall ta fram och upprätthålla ett trafikförsörjningsprogram för den regionala kollektivtrafiken. Trafikförsörjningsprogrammet ligger till grund för parternas gemensamma kontinuerliga arbete med att utveckla Örebro tätortstrafik. De långsiktiga målen i trafikförsörjningsprogrammet bör sträcka sig över den närmaste tioårsperioden och uppdateras vart fjärde år. Kollektivtrafikmyndigheten tar årligen fram en plan som beskriver det stegvisa genomförandet av trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikmyndigheten följer Örebro tätortstrafiks utveckling och redovisar statistik över resande månadsvis. I vilken grad målen uppfylls redovisar man minst årligen. Kommunalt program för kollektivtrafiken Kommunen åtar sig att ha långsiktiga visioner för kollektivtrafiken och stadens anpassning till kollektivtrafik. Visionen bör samordnas med Kollektivtrafikmyndighetens mål och planer. De utgör Kommunens underlag i samverkan. Det kommunala programmet för kollektivtrafiken utgör ett underlag för kollektivtrafikmyndighetens långsiktiga planer och strategier. Infrastrukturen har mycket stor betydelse för en effektiv och attraktiv kollektivtrafik. Planerna för infrastrukturen och annan samhällsplanering bör sträcka sig över en längre period än tio år för att kollektivtrafikens långsiktiga behov skall kunna tillfredställas. Kommunen följer upp och redovisar minst årligen vilka åtgärder man har gjort och planerar att göra för att gynna kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken skall alltid ingå i utvärderingen av förslag till åtgärder inom infrastruktur och planarbete som Kommunen avser att genomföra. Det kommunala programmet bör innehålla uppgifter om: Stadsutbyggnad bostadsområden, verksamhetsområden, skolor, institutioner m.m. Befolkningsutveckling och verksamhetsutveckling per område Långsiktigt trafikmål färdmedelsfördelning, restider och resmöjligheter Trafikens miljöpåverkan totalt, biltrafik, kollektivtrafiken

14 Samverkansavtal - Örebro tätortstrafik 3 Vägnätsplan avseende fysisk framkomlighet i staden inklusive kommande investeringar i vägar, terminaler, hållplatser etc. Mål och genomförande Kollektivtrafikmyndigheten är den part som fastställer målen. Parterna är överens om att gemensamt arbeta för och ansvara för att målen uppnås. Det är viktigt att kollektivtrafiken sköts effektivt samt att den erbjuds gynnsamma förutsättningar i stadens infrastruktur. Kommunen åtar sig att planera stadens utbyggnad så att kollektivtrafiken får goda förutsättningar att vara ett konkurrenskraftigt färdsätt. Kollektivtrafikmyndigheten åtar sig att planera och driva tätortstrafiken på ett för resenären attraktivt och för samhället effektivt sätt. Tätortstrafiken skall vara en del av trafiksystemet för en utveckling mot ett hållbart resande. Målen ska årligen följas upp. Om inte måluppfyllelsen är tillfredsställande skall parterna analysera varför och föreslå åtgärder som leder till målen. Kommunen åtar sig att mäta biltrafiken i ett antal gatusnitt. Snitten placeras så att antalet bilresor och antalet kollektivresor kan jämföras. Marknadsandelen kan på detta sätt beräknas. Trafikplikt Kollektivtrafikmyndigheten fastställer den trafikering som ska ske i offentlig regi genom beslut om allmän trafikplikt. Avgörandet om vilket trafik som ska beläggas med allmän trafikplikt sker med utgångspunkt i trafikförsörjningsprogrammet. Inför beslut om allmän trafikplikt ska kollektivtrafikmyndigheten samråda med kommunen. 7. Årligt planeringsunderlag Att båda parter har god information om den andres planer och förutsättningar är grunden för en effektiv samverkan om kollektivtrafiken. Kollektivtrafikmyndigheten behöver, förutom planeringsunderlag till trafikförsörjningsprogrammet, underlag till de årliga trafikplanerna och den dagliga driften. Kommunens årliga planeringsunderlag bör innehålla uppgifter om: Olika områdens behov av kollektivtrafikförsörjning Bedömning av kommande års resandebehov De närmaste årens miljömål De närmaste årens planerade åtgärder gällande hållplatser, väderskydd etc. Det närmaste årets planerade åtgärder i vägnät, terminaler, terminalytor etc. Informationsplan och eventuella kampanjer gällande all trafik Kommunen i sin tur behöver underlag till sin långsiktiga och kortsiktiga samhällsplanering. Hur och var kollektivtrafiken kan byggas ut och drivas effektivt är en viktig beståndsdel i samhällsplaneringen och infrastrukturbyggandet. Denna information får kommunen via Kollektivtrafikmyndighetens långsiktiga planer, mål i trafikförsörjningsprogrammet och i de årliga trafikplanerna. Planeringsprocessen bör vara ett interaktivt ständigt pågående samarbete. Planeringshorisonten och tidplanen för planeringsarbetet bör samordnas mellan parterna och med den övriga kollektivtrafikplaneringen i regionen. 8. Terminaler och hållplatser Ansvaret för terminaler och hållplatser och underhållet av dessa är delat mellan parterna. Principen är att väghållaren 1, i detta fall oftast Kommunen, svarar för de fasta anläggningar t.o.m. marknivå och att Kollektivtrafikmyndigheten svarar för all hållplatsrelaterad lös utrustning ovan mark och underhållet av denna. Vissa undantag finns. 1 Kan också vara Trafikverket

15 Samverkansavtal - Örebro tätortstrafik 4 Väghållaren, oftast Kommunen, ansvarar för: Markanläggningar Sittbänkar utom de i väderskydden Cykelställ Papperskorgar och tömning av dessa Renhållning och snöröjning av markyta Övrigt markbundet underhåll Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för: Hållplatsstolpar inklusive uppsättning av dessa Hållplatstoppar Informationstavlor Elektroniska informationsskyltar/skyltsystem och drift av dessa Väderskydd inkl i dessa monterade sittbänkar Rengöring och underhåll av den utrustning man ansvarar för Vissa väderskydd är reklamfinansierade. Kommunen har ett avtal med ett externt företag, som finansierar, sätter upp och underhåller dessa. Reklamavtalet ger Kommunen nyttigheter från reklamen. Vilken av parterna som i framtiden skall vara avtalspart med det externa företaget för dessa väderskydd överenskommes mellan parterna när avtalet med det externa företaget skall förnyas. Samråd skall hållas mellan parterna om var hållplatser skall placeras och vilken utrustningsstandard de skall ha. På terminaler är principen att fastighetsägaren ansvarar för alla ytor och utrymmen i fastigheten. Fastighetsägaren ansvarar också för allt upp t.o.m. marknivå på själva bussterminalen. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för samma typ av utrustning som på hållplatserna. Eftersom oftast fler parter än Kollektivtrafikmyndigheten och kommunen är inblandade i byggande och drift av terminaler bör förhållandena gällande varje terminal lösas i särskild överenskommelse. Samråd sker mellan Kollektivtrafikmyndigheten och Kommunen för att tillgodose ett konkurrensneutralt tillträde till terminaler i Örebro tätort. 9. Samarbetsformer I Avtalets bilaga 1 regleras samarbetsformerna mellan Kollektivtrafikmyndigheten och kommunerna. Utöver vad som föreskrivs i Avtalet är parterna överens om att samarbetet om Örebro tätortstrafik bör bedrivas i ett antal arbetsgrupper. Lämpligt kan vara en styrgrupp och några arbetsgrupper för olika delområden. Exempelvis kan arbetsgrupper för planering, kvalitet, framkomlighet, trygghet och information/marknad vara lämpligt. Kollektivtrafikmyndigheten är sammankallande för alla grupperna. Det politiska arbetet bedrivs genom Länsdelsträffar. Se Avtalet bilaga 1. Från och med är det tillåtet för ett trafikföretag att utföra regional kollektivtrafik på helt kommersiella grunder. Detta innebär att det i framtiden kan finnas linjer som varken Kollektivtrafikmyndigheten eller Kommunen kan besluta över. Det är en fördel om även dessa trafikföretag deltar i samarbetet med att skapa en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Styrgruppen består av ansvariga tjänstemän från respektive part. Viktiga uppgifter är att samordna de övriga gruppernas arbete, ge uppdrag till och följa upp gruppernas arbete. Styrgruppen bör träffas regelbundet. Lämpligen deltar också en representant från trafikföretaget/trafikföretagen. Arbetsgrupperna sätts samman av lämpliga tjänstemän från parterna. Utöver dessa arbetsgrupper ska också Kollektivtrafikmyndigheten och Kommunen i särskild ordning samråda kring frågor rörande den långsiktiga strategiska utvecklingen av kollektivtrafiken och tillhörande infrastruktur.

16 Samverkansavtal - Örebro tätortstrafik Trafikplikt, upphandling och uppföljning Kollektivtrafikmyndigheten beslutar om allmän trafikplikt, utforma trafikavtal, svarar för upphandlingen av den regionala kollektivtrafik, som omfattas av lag (2010:1065) om kollektivtrafik och med tillämpning av lag (2007:1092) om offentlig upphandling samt ansvarar för uppföljning av trafiken. Som en del av upphandlingsprocessen förbinder sig Kollektivtrafikmyndigheten att samråda med Kommunen. Samrådet skall kunna omfatta alla delar av upphandlingsunderlaget. Exempel är: Typ av avtal Standard och kvalitet Linjesträckning, trafikperioder och turutbud Trafikslag (buss, spårvagn etc) Taxesystem och priser Information till allmänheten Samordning med övriga trafikföretag 11. Underskrifter Detta Samverkansavtal gäller från och med Örebro Örebro Jonas Karlsson Örebro läns landsting Björn Sundin Örebro kommun Bilaga 1: Avtal om kollektivtrafik för Örebro län Bilaga 2: Trafikområde med linjer för Örebro tätortstrafik

17 Tillämpning av AVTAL OM KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ÖREBRO LÄN Bakgrund Från 1 jan 2012 har Örebro läns landsting (ÖLL) funktion som regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM) i Örebro län enligt lagen 2010:1065 om kollektivtrafik. Örebro läns landsting och länets tolv kommuner har därför tecknat ett Avtal om kollektivtrafik i Örebro län (Avtalet). I Avtalet regleras att ÖLL som RKTM ensam har det ekonomiska ansvaret för den trafik som ingår i Avtalet. För att kompensera ÖLL för överflyttandet av ekonomiskt ansvar från kommunerna till ÖLL har det 1 jan 2012 genomförts en skatteväxling. Avvikelse mellan avtalets skrivning och genomförd skatteväxling I Avtalet regleras bland annat vilka förutsättningar som skall gälla för ekonomiskt ansvar för kollektivtrafiken, möjlighet till kommunala tillköp (trafikmässiga och ekonomiska tillköp) samt ekonomiska villkor för Gymnasieelevers resor (Gymnasiekort). Syftet med genomförd skatteväxling och avtalets ansvarsbeskrivning var att skatteväxlingen skulle omfatta alla de ansvarsdelar som förändrades genom tillämpning av Avtalet. Efter utvärdering av genomförd skatteväxling kan det konstateras att det finns avvikelser mellan genomförd skatteväxling och Avtalets skrivningar om fördelning av ekonomiskt ansvar. Tillämpningen av skatteväxlingen har därför inte helt uppfyllt det syfte som formulerats i Avtalet. Omfattning av genomförd skatteväxling Följande poster har ingått i beräkningen av skatteväxlingen: 1. Kommunernas andel av underskott i landsbygdstrafik med tåg och buss i länet 2. Driftbidrag för stadstrafik för de kommuner som haft särskild stadstrafik (Örebro, Karlskoga, Lindesberg, Kumla och Hallsberg). 12 december 2012 sid 1 av 4

18 Avvikelser mellan beräkning av skatteväxlingen och Avtalets innehåll Följande avvikelser mellan vad som anges i Avtalet och genomförd skatteväxling har konstaterats: 1. För stadstrafik i orter med särskild sådan trafik har det driftbidrag (underskott) som uppstått i verksamheten ingått i skatteväxlingen. Förutom driftbidrag har dock följande kostnads och intäktsposter tidigare täcks av respektive kommun utan att de tagits med i beräkningen av skatteväxlingen: a. Försäljningsprovisioner b. Direkta kostnader i tätortstrafiken i Örebro (realtidssystemet, tryckning och distribution av tidtabeller, kostnader för radiosystemet m.m.) c. Reklamintäkter i tätortstrafiken i Örebro d. Biljettautomatintäkter i tätortstrafiken i Örebro e. Transferering av intäkter för Gymnasiekort Tätort när dessa använts i landsbygdstrafiken 2. Ersättning för Gymnasiekort Tätort (för tätortsboende elever i Örebro och Karlskoga) har, i enlighet med särskild överenskommelse mellan Länstrafiken och kommunen, inte fakturerats respektive kommun. Dessa ofakturerade intäkter har därmed inte tillförts respektive tätortstrafik, vilket medfört att redovisat driftbidrag därför varit högre än vad som varit fallet om fakturering genomförts. I Avtalet finns inget undantag från regeln att samtliga Gymnasiekort skall faktureras. 3. Ersättning för Grundskolekort Tätort (för grundskoleelever i Örebro och Karlskoga) har, i enlighet med särskild överenskommelse mellan Länstrafiken och kommunen, inte fakturerats respektive kommun. Dessa ofakturerade intäkter har därmed inte tillförts respektive tätortstrafik, vilket medfört att redovisat driftbidrag därför varit högre än vad som varit fallet om fakturering genomförts. I Avtalet finns inget undantag från regeln att samtliga färdbevis som beställs skall faktureras. 4. Ersättning för Kulturkort Örebro kommun (för giltighet i stadstrafik) har, i enlighet med särskild överenskommelse mellan länstrafiken och kommunen, inte fakturerats Örebro kommun. Dessa ofakturerade intäkter har därmed inte tillförts tätortstrafiken, vilket medfört att redovisat driftbidrag därför varit högre än vad som varit fallet om fakturering genomförts. I Avtalet finns inget undantag från regeln att samtliga färdbevis som beställs skall faktureras. 12 december 2012 sid 2 av 4

19 Särskild överenskommelse för 2012 För 2012 har särskild överenskommelse om övergångsregler träffats med Örebro och Karlskoga kommun. Överenskommelsen innebär att ÖLL (genom Länstrafiken Örebro AB) fortsätter att särfakturera kostnader enligt punkt 1 ovan. Överenskommelsen innebär också att Örebro kommun kompenserar ÖLL för intäktsbortfall som uppstått i tätortstrafiken i Örebro under Avtalstillämning från 2013 Från 1 jan 2013 avser ÖLL att tillämpa Avtalet utan övergångsregler. Det innebär att: 1. Fakturering enligt punkt 1 ovan upphör 2. Fakturering enligt punkt 2 4 införs. Ekonomisk kompensation Som kompensation för att ÖLL med denna avtalstillämpning får ökade intäkter kommer kommunerna kompenseras med en allmän rabatt på 36 % av ersättningen för Gymnasiekorten (såväl för tätortssom landsbygdsboende elever). Rabatten gäller så länge som Avtalet gäller och till dess att eventuell annan överenskommelse träffas mellan ÖLL och kommunerna. Rabatten gäller för länets samtliga kommuner. Förtydligande av beräkning av avgift för Gymnasiekort I Avtalets avsnitt Gymnasieelevers resor, anges hur avgiften för Gymnasiekorten skall beräknas. I punkten (ii) anges att Avgiften skall motsvara ordinarie periodkortstaxa. Från 1 jan 2013 införs nya periodkort i Länstaxan: Länskort Skolungdom, Pendlarpluskort Skolungdom och Tätortskort Skolungdom med priser som är rabatterade med 50 % jämfört med motsvarande färdbevis för Vuxen. Införande av dessa nya färdbevis skall inte påverka beräkningen av avgiften för Gymnasiekorten. 12 december 2012 sid 3 av 4

20 Tillköp Lagen om kollektivtrafik tillåter, efter den ändring som gjorts (SFS 2012:437), trafikmässiga och ekonomiska tillköp. För 2012 gäller att samtliga trafikmässiga tillköp (buss och tåg) och ekonomiska tillköp (kommunala taxesubventioner) som gällt fram till och med 2011 också faktureras Från 2013 kvarstår följande trafikmässiga tillköp: 1. Nattrafik med taxi Örebro Hallsberg Vretstorp & Örebro Pålsboda (Hallsbergs kommun) 2. Nattrafik med taxi Örebro Laxå (Laxå kommun) Från 2013 kvarstår följande ekonomiska tillköp: 1. Särskild kommuntaxa i Örebro kommun (landsbygdstrafik) 2. Särskild kommuntaxa i Karlskoga kommun (landsbygdstrafik) 3. Särskild kommuntaxa i Degerfors kommun (landsbygdstrafik) Avtal om tillkommande tillköp (trafikmässiga eller ekonomiska) kan träffas mellan ÖLL och berörd kommun. Örebro 2012 xx xx Jonas Karlsson Ordförande i Nämnden för Trafik, miljö och service, Örebro läns landsting 12 december 2012 sid 4 av 4

21 Skatteväxling av kollektivtrafikkostnader Fakturering 2012 och 2013 Kommun Kostnad, intäkt Fakturering 2012 Fakturering 2013 Örebro Realtidssystemet, tidtabeller mm Reklamintäkter -820 Försäljningsprovisioner Extra försäljningsprovisioner Pressbyrån (prel belopp) 268 Biljettautomatintäkter Gymnasiekort tätort Gymnasiekort tätort i regiontrafik 260 Grundskolekort Tätort 500 Kulturkort Tätort 800 Underskott Summa tätort Tillköp regionbusstrafik (prel utfall 2012) 14 Totalt Örebro Gymnasiekortsrabatt NETTO ÖREBRO Karlskoga Försäljningsprovisioner 248 Gymnasiekort tätort Gymnasiekort tätort i regiontrafik 260 Grundskolekort Tätort Totalt Karlskoga Gymnasiekortsrabatt NETTO KARLSKOGA Askersund Tillköp regionbusstrafik (prel utfall 2012) 93 Gymnasiekortsrabatt NETTO ASKERSUND Hallsberg Tillköp regionbusstrafik (prel utfall 2012) 84 Tillköpt nattrafik (prel utfall 2012) Gymnasiekortsrabatt NETTO HALLSBERG Kumla Tillköp regionbusstrafik (prel utfall 2012) 154 Gymnasiekortsrabatt NETTO KUMLA Laxå Tillköp regiontågtrafik (prel utfall 2012) 486 Tillköpt nattrafik (prel utfall 2012) Gymnasiekortsrabatt NETTO LAXÅ Nora Tillköp regionbusstrafik (prel utfall 2012) 152 Gymnasiekortsrabatt NETTO NORA Degerfors Gymnasiekortsrabatt Hällefors Gymnasiekortsrabatt Lekeberg Gymnasiekortsrabatt Lindesberg Gymnasiekortsrabatt Ljusnarsberg Gymnasiekortsrabatt Summa kommuner Skatteväxlingen xlsx, Fakturering , 16:25 1

22 Sammanställning: Beslut efter utredning och förslag från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resor D = delavslag Svk = särskilda behov till och med Kundnummer Tillståndst Beslut Datum för sammanställning FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ A FTJ A FTJ B FTJ B FTJ B Riks B

23 29588 Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks D Riks B RIKS A Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B ARB B ARB B ARB B ARB B SVK B SVK B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B

24 38784 FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ D FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ A FTJ B FTJ B Riks D Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B

25 30735 Riks B Riks B Riks B ARB B SVK B Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 3% 2% 0% 0% Andel beviljade 96% 94% 100% 100% Andel delavslag 1% 4% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag

26 Sammanställning: Beslut efter utredning och förslag från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resor D = delavslag Svk = särskilda behov till och med Kundnummer Tillståndst Beslut Datum för sammanställning FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B

27 38924 FTJ B FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks D Riks B Riks D Riks B Riks B Riks B Riks B RIKS A Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B SVK B SVK A SVK B SVK A FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B

28 38945 FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ D FTJ B FTJ B FTJ B FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ B FTJ B FTJ B Riks B Riks B Riks D Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B ARB B ARB B ARB B SVK B

29 Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 13% 2% 0% 40% Andel beviljade 86% 93% 100% 60% Andel delavslag 1% 5% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag