- PDF Gratis nedladdning

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12 1 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Fredrik Eliasson Stadsbyggnadskontoret Örebro kommun Yttrande över Fördjupad översiktsplan för Långenområdet. Samrådshandling Bn 200/2011 Örebro läns landsting har getts möjlighet att lämna synpunkter på Samrådshandling för Fördjupad översiktsplan för Långenområdet. I egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet beslutar och finansierar över all regional kollektivtrafik i länet. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns ambitiösa mål uppställda för kollektivtrafiken. Bland annat finns mål om att antalet arbetspendlande med kollektivtrafiken ska ha fördubblats till år 2020 jämfört med år Detta är förstås en betydande utmaning för landstinget, när det gäller att utforma en kollektivtrafik som förmår att attrahera fler resenärer. Men det ställer också krav på en ökad samordning med övrig fysisk samhällsplanering. Övergripande synpunkter Landstinget ställer sig mycket positiva till de övergripande ställningstaganden avseende lokalisering av nya bostäder som finns i den kommunomfattande översiktsplanen. Ur kollektivtrafikmyndighetens intresse vill vi särskilt lyfta fram punkterna om att ny bebyggelse bör placeras i anslutning till befintlig bebyggelse samt att ny bebyggelse bör lokaliseras utmed viktiga stråk för kollektivtrafiken och inom gång- och cykelavstånd från hållplatslägen för att minska bilberoendet. Om målen i trafikförsörjningsprogrammet ska kunna nås kommer det inte vara tillräckligt med mer och bättre kollektivtrafik. Det krävs därtill att planering av framtida bostäder och etablering sker så att fler människor kan nyttja den utbyggda kollektivtrafiken på ett smidigt sätt. Synpunkter på avsnitt 3.2 Landstinget instämmer med förslaget om att i första hand lokalisera framtida bebyggelse till vissa byar. Landstinget har i det regionala trafikförsörjningsprogrammet lyft fram ett tågstopp för den regionala tågstrafiken som en prioritering när det gäller den framtida strategiska inriktningen för kollektivtrafiken. Detta förutsätter dock att Örebro kommun åtar sig att bygga nödvändig infrastruktur för att tågen ska kunna stanna. Mot bakgrund av POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Örebro läns landsting Ledningskansliet Box Örebro Eklundavägen 2 Örebro E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET

13 2 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Fredrik Eliasson detta anser landstinget att det i första hand bör vara Hovsta och de lägen inom 1500 meter från stationsresevatet som prioriteras när det gäller framtida bostäder. Med en snabb regionaltågsförbindelse till Örebro kan man förvänta sig att benägenheten att ta sig längre sträckor till kollektivtrafiken ökar. Vice versa är resenärer mindre benägna att förflytta sig långt till kollektivtrafik som går långsammare. Övriga platser som pekas ut i planförslaget för framtida bostäder bör ges lägre prioritet. I huvudsak bedömer dock landstinget att bostadslokalisering på de platser som pekas ut i avsnitt 3.2 bidrar till måluppfyllelsen i sig det regionala trafikförsörjningsprogrammet, energi- och klimatstrategin eller den regionala utvecklingsstrategin. Att öppna för en fortsatt spridning av bebyggelsen skulle sannolikt inte gagna måluppfyllelsen. Synpunkter på avsnitt 7.1 Gång- och cykel Landstinget anser att planen bör tydliggöra att det sannolikt blir större behov av bra cykelanslutningar till stationen i Hovsta om ett framtida tågstopp blir verklighet. Som ovan nämnts så kan man anta att benägenheten att ta sig längre sträckor till kollektivtrafiken ökar i takt med att restiden minskar. Synpunkter på avsnitt 7.3 Tåg Sannolikt är det sant att kommunerna i regionen arbetar för en bättre regionaltågstrafik. Dock bör det framgå i planen att det faktiskt är landstinget som ansvarar för och dessutom planerar för stora förbättringar inom regionaltågstrafiken. Planen kan hänvisa till att ett framtida möjligt tågstopp i Hovsta finns utpekat i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Det bör tydliggöras en eventuell framtida station i Hovsta bör vara tillgänglig från båda sidor av spåret. Jonas Karlsson Ordförande nämnden för trafik, miljö och service Tore Öberg Trafikchef

14 1 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Fredrik Eliasson OLL976 Trafikverket TRV 2010/28056 Yttrande över Förstudie Godsstråket genom Bergslagen, Storvik- Frövi & Krylbo bangård Örebro läns landsting, tillika regional kollektivtrafikmyndighet, har getts möjlighet att lämna synpunkter på förstudien kring Godsstråket genom Bergslagen (Storvik-Frövi, samt Krylbo Bangård). Örebro läns landsting har i sitt regionala trafikförsörjningsprogram ställt upp mål och strategisk inriktning för kollektivtrafiken. Här har den för förstudien aktuella sträckan pekats ut som ett viktigt stråk för persontrafiken. Genom Tåg i Bergslagen trafikeras sträckan, och Örebro läns landsting har ambitionen att även i framtiden utveckla trafiken. Det är därför angeläget att banan har sådan kapacitet att den inte inskränker på landstingets framtida ambitioner. Övergripande synpunkter Vi noterar att förstudien skiljer sig mot nästan alla andra sådana som gjorts för olika järnvägsdelar i Bergslagen genom att så gott som samtliga åtgärder har en positiv nettonuvärdeskvot. Den viktigaste invändningen är att den ambitionsnivå som tydliggörs i förstudien sannolikt inte är tillräcklig för att klara framtida behov. De föreslagna åtgärderna är samtliga positiva och bidrar till en förbättring, men ambitionsnivån är för låg. Den efterfrågeprognos som Trafikverket tagit fram visar på en 50 procentig ökning. Men förstudien har istället utgått från den 30 procentiga ökning av trafiken som antas i budgetprognosen, och ger förslag på åtgärder som inte ens klarar detta mål. Som ett steg på vägen är det positivt, men man borde även ha haft med åtgärder som klarar en trafikökning om 50 procent. Den viktigaste åtgärden som redovisas är den stora ombyggnaden av bangården i Krylbo. Utan en fullständig sådan blir egentligen de flesta andra åtgärderna av sekundär betydelse. Positivt är att man här tar ett rejält grepp och föreslår en linjeomläggning i sydväst med ett långt dubbelspår ut mot Hökmora. Då delen Avesta-Krylbo mot Fagersta sedan länge pekats ut som den del som bör byggas om till dubbelspår kanske man skall vänta med större åtgärder här och istället bryta ut denna del och se över hur en dubbelspårutbyggnad skall göras. Tanken att göra en kraftig utbyggnad av mötesstationer med samtidighet och vissa även som trespårsstationer är mycket god. Trespårsstationer på längden är i detta fall att föredra. En sådan station kan i många fall klara flygande möten utan stopp även för godståg vilket ökar kapaciteten väsentligt. POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

15 2 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Fredrik Eliasson OLL976 En högre allmän hastighet på hela Godsstråket innebär att genomgående godståg kan klara sträckan på kortare tid vilket även det bidrar till ökad kapacitet. Här har förstudien intagit en litet försiktig inställning när den inte föreslår hastighetsåtgärder. Jonas Karlsson Ordförande nämnden trafik, miljö & service Tore Öberg Trafikchef POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

16 1 (1) ORGAN Arbets- och miljömedicin, USÖ Katja Hagström UPPDRAGSBESKRIVNING Diarienummer: 12OLL3754 Uppdragsbeskrivning avseende hälsorisker med slamspridning på åkermark Landstinget önskar få en samlad bild om vilka långsiktiga hälsorisker som är förenade med slamspridning på åkermark. Enheten Arbets- och miljömedicin vid USÖ får därför i uppdrag att genomföra en utredning som med utgångspunkt från befintliga sammanställningar av ämnen som finns i slam belyser potentiella hälsorisker, samt för ett resonemang kring kopplingen till en hållbar utveckling av hälso- och sjukvård Bakgrund och fakta Huruvida slam ska spridas på åkermark eller inte diskuteras idag väldigt mycket. Varje år transporteras stora mängder växtnäring från åkermarken in till tätorterna via livsmedlen. I Sverige uppmärksammas ofta tungmetallen kadmium och läkemedelsrester, t.ex. antibiotika, som ett problem och hinder för att sprida avloppsslam på åkermark. Omkring 20 % av det livsmedel som konsumeras i Sverige produceras idag utomlands (50 % räknat i värde) där slamspridning idag är vanligt förekommande. I Sverige finns ett svenskt certifieringssystem, Revaq, med kriterier och gränsvärden för tungmetaller i slam. Slam utomlands omfattas inte av kvalitetskrav motsvarande Revaq. Riksdagen har antagit ett mål om 60 % återföring av slam till produktiv mark senast år Syftet är dels att återinföra kretsloppet inom jordbruket genom att föra tillbaka det fosfor och kväve som näringen behöver. Det är också mycket energikrävande att skapa handelsgödsel (NKP = kväve, fosfor och kalium) på konstgjord väg plus att fosfor är en ändlig resurs som bryts i gruvor. Forskare bedömer att tillgången snart har nått sin peak och att efterfrågan kommer att vara större än tillgången runt år Åtgärder för återförande av slam till åkermark är kommunernas ansvar. Även om ohälsa inte med säkerhet kan relateras till just slam, så behöver landstinget öka kunskapen om oönskade ämnen som finns i slam och som påverkar hälsan negativt. Projektet genomförs i samråd med berörda kommuner. Kostnaden för uppdraget beräknas till kr och ryms inom Arbets- och miljömedicins budget. 1 SEI (Stockholm Environment Institute)

17 Sammanställning: Beslut efter utredning och förslag från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resor D = delavslag Svk = särskilda behov till och med Kundnummer Tillståndst Beslut Datum för sammanställning FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B

18 36902 FTJ D FTJ B FTJ D FTJ B FTJ B FTJ B FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A Riks B RIKS A Riks D Riks B RIKS A Riks B Riks B Riks B ARB B ARB A ARB B SVK B SVK B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B

19 12347 FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B ARB B ARB B ARB B ARB A SVK A Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 12% 10% 29% 33% Andel beviljade 86% 85% 71% 67% Andel delavslag 2% 5% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag

20 Sammanställning: Beslut efter utredning och förslag från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resor D = delavslag Svk = särskilda behov till och med Kundnummer Tillståndst Beslut Datum för sammanställning FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ D FTJ B FTJ D

21 21552 FTJ B FTJ B FTJ B FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks D Riks D Riks B Riks B ARB B SVK B SVK A FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B

22 38515 FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ D FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ D FTJ B FTJ B FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ B FTJ B FTJ B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks D Riks B Riks D Riks B Riks B ARB B SVK B SVK B SVK B SVK B Ftj Riks Arb Svk

23 Andel avslag 7% 0% 0% 17% Andel beviljade 90% 78% 100% 83% Andel delavslag 3% 22% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag

24 Sammanställning: Beslut efter utredning och förslag från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resor D = delavslag Svk = särskilda behov till och med Kundnummer Tillståndst Beslut Datum för sammanställning FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ A FTJ A FTJ A FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B

25 11137 FTJ B FTJ B Riks D Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B RIKS A Riks B ARB B SVK B SVK A SVK A FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B

26 28423 FTJ D FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B SVK B SVK B SVK B SVK A ARB B ARB B ARB B Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 7% 4% 0% 43% Andel beviljade 92% 92% 100% 57% Andel delavslag 1% 4% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag