Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Klimatkompensation för 2012 Drivmedel Förändring Bensin, liter Diesel, liter Total CO2 allt drivmedel Klimatkompensation, kronor % Privat bil i tjänst Km Kilo CO2/km 0,219 Tot CO Klimatkompensation, kronor % Inrikes flyg Km CO2/km Tot CO Klimatkompensation, kronor % Summa kronor totalt ÖLL %

12 1 (3) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Ledningskansliet, Saara Nummelin OLL2316 Naturvårdsverket Stockholm Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till Nationellt avfallsförebyggande program Ärendenummer NV Örebro läns landsting har fått tillfälle att lämna yttrande över förslag till Nationellt avfallsförebyggande program från Naturvårdsverket. Programmet är avsett att vara vägledande för kommuner, myndigheter, branschorganisationer och företag genom att visa på behovet av avfallsförebyggande arbete och ange åtgärder för att åstadkomma det. Synpunkter från Örebro läns landsting Allmänna synpunkter Örebro läns landsting berörs i allra högsta grad av frågor som rör avfallsförebyggande arbete. Landstingets avfallsmängder på sjukhusen har de senaste åren ökat stadigt. Mål finns inom landstinget att år 2015 ska avfallsmängderna ha minskat med fem procent jämfört med 2010 års nivåer. Därför anser landstinget att ett nationellt vägledningsdokument är högst relevant och viktigt för vår verksamhet. Vi vill framföra att landstingen inte i tillräckligt stor utsträckning i programmet lyfts fram som viktiga målgrupper/aktörer. Offentlig upphandling motsvarar relativt stor andel av Sveriges BNP, där landstingen är stora aktörer. Detta gör att landstingen har stor potential till att genomföra avfallsförebyggande åtgärder. Programmet bör tydligare visa att användning av material och produkter i Sverige indirekt leder till betydande resursuttag, klimatpåverkan och avfallsproblematik i produktionsländerna i samband med tillverkningen redan innan en produkt blir avfall. Det skulle kunna bidra till större eftertanke, överväganden och mer ansvarstagande i samband med inköp och upphandlingar. Programmets status är att vara vägledande genom att visa på behovet av förebyggande arbete och lyfta fram goda exempel. För att dokumentet ska få någon genomslagskraft, så ser landstinget att branschorganisationerna har ett ansvar för att sprida de goda exemplen som lyfts fram i programmet. För landstingens del får Sveriges Kommuner och Landsting en viktig roll i det arbetet. POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

13 2 (3) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Ledningskansliet, Saara Nummelin OLL2316 Val av fokusområden I programmet finns fyra fokusområden: mat, textil, elektronik och byggprodukter. Landstinget konstaterar att vi omfattas av alla fokusområdena och anser att samtliga är viktiga områden. I programmet har Naturvårdsverket valt bort plast som ett fokusområde, vilket landstinget tycker är en brist eftersom plastprodukter starkt bidrar till klimatbelastningen då de oftast är tillverkade av fossilbaserat material. Plastprodukter har även andra miljömässiga nackdelar, både genom att de starkt bidrar till resursslöseriet, tillsatser av farliga ämnen i plaster samt kraftigt ökande mängderna avfall. Inom vården används mycket plastmaterial, bl.a. engångsprodukter av plast, vilket gör detta till ett stort område för landstingen att arbeta med. Eftersom syftet med många av målen och åtgärderna i programmet är att indirekt minska miljöpåverkan från tillverkning genom att avfallsmängderna minskar (sid 9) anser landstinget att åtminstone fossilbaserad plast bör finnas med som fokusområde. Roller i det avfallsförebyggande arbetet Landstinget anser att upphandlare tydligare i dokumentets stycke 6.3 (Nya roller och arbetssätt) behöver pekas ut som en viktig nyckelgrupp i det avfallsförebyggande arbetet i offentliga verksamheter, eftersom betydande mängder material upphandlas till landstingens verksamheter. Det finns stora möjligheter att ställa hårdare krav i landstingens upphandlingar kopplade till avfallsförebyggande frågor, exempelvis materialval, innehåll av kemikalier och förpackningar. Genom att sprida goda exempel skulle dessutom många offentliga verksamheter kunna bli mer offensiva vad gäller innovationsupphandlingar, med kunskap från forskning som underlag. I samma avsnitt saknar landstinget även Miljöstyrningsrådet (MSR) som en utpekad viktig nyckelgrupp. MSR har en otroligt betydelsefull roll som stödjande och kunskapsgivande, eftersom det är regeringens expertorgan inom miljöanpassad offentlig upphandling. MSR:s roll är bland annat att utveckla, informera om och erbjuda drivande konkreta hållbarhetskrav anpassade för användning i offentlig upphandling. Goda exempel från Örebro läns landsting Landstinget vill lyfta några goda exempel på avfallsförebyggande arbete inom våra verksamheter. Minskad användning av engångsmaterial i vården Vårdens användning av engångsmaterial har ökat stadigt de senaste åren, främst inom operation. Anledningarna är bland annat att det upplevs som enkelt och hygieniskt och att de ofta är billigare än flergångsprodukter. Engångsmaterialet ger upphov till mycket stora avfallsmängder, och innebär en stor miljö- och klimatpåverkan. Landstinget har formulerat miljömål för minskad klimatpåverkan från engångsmaterial. Ökad användning av flergångsprodukter, ökad andel förnybart material och ändrade arbetsrutiner för att minska materialförbrukningen är de viktigaste åtgärderna. En vårdklinik har engagerats i ett pilotarbete för att identifiera de produkter som är prioriterade att minska eller bytas ut. Parallellt med detta pågår dels ett arbete med att utveckla klimatkrav vid upphandling, dels en dialog med olika delar av vården som berörs som t.ex. sterilcentral och inköpsansvariga. POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

14 3 (3) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Ledningskansliet, Saara Nummelin OLL2316 Ett viktigt verktyg i arbetet är de jämförande livscykelanalyser som landstinget låtit göra i samarbete med Stockholms läns landsting och Region Skåne, där engångs- och flergångsprodukter har jämförts med varandra ur klimatperspektiv. T.ex. har engångskläder jämförts med flergångskläder. Den tydliga skillnaden i klimatpåverkan till flergångsprodukternas fördel fungerar som beslutsunderlag och är också en viktig del av förändringsarbetet. Byggvarubedömningen Inom landstinget används Byggvarubedömningen, som är ett webbaserat verktyg där byggmaterial bedöms utifrån ett livscykelperspektiv och utifrån ingående kemiska ämnen. I databasen finns miljöbedömningar för de mest använda produkterna och varorna som används inom fastighetsbranschen. En fördel med det här systemet är att det i databasen går att dokumentera vilka produkter som använts i enskilda projekt, t.ex. vid nybyggnationer. På så sätt fås kontroll över vilka kemiska ämnen som finns inbyggda i byggnaderna, vilket underlättar vid framtida ombyggnationer/rivningar. Återanvändning av IT-utrustning Landstinget har avtal med ett företag som tar emot utbytt begagnad IT-utrustning, som efter rekonditionering och test säljs på andrahandsmarknaden. På så sätt förlängs utrustningens livslängd och samtidigt minskar mängden elektronikavfall. För Örebro läns landsting Jonas Karlsson Ordförande nämnden för trafik, miljö och service Mariann Eriksson Miljöchef POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

15 1 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Carl-Henry Eriksson OLL3896 Mälardalstrafik MÄLAB AB Att: Calle Cederschiöld c/o Trafikförvaltningen, Lindhagensgatan STOCKHOLM Yttrande över förslag till fördelningsmodell Mälab Länstrafiken Örebro, som är en del av Örebro läns landsting, har tagit del av PM Förslag till fördelningsmodell med kalkyl samt kommentarer. Länstrafiken ställer sig bakom huvudprinciperna i förslaget. Vi tar däremot inte ställning till de antaganden och beräkningar som finns redovisade avseende fördelningar, kostnader och intäkter. Krav på modellen I förslaget anges att modellen skall bygga på systemsyn, flexibilitet, robusthet och att den skall vara lättbegriplig. Vi vill lägga till att modellen också skall ge rimlig rättvisa mellan de finansiernade parterna. I allt väsentligt uppfyller förslaget dessa krav vilket är ett gott betyg för så pass komplex verksamhet, med många intressenter. Avsiktsförklaringen som grund I det räkneexempel som gjorts på modellen har Avsiktsförklaringens värden använts. Detta är naturligt, men vi vill påpeka att verkligheten i termer av trafikutbud, resande, kostnader mm förändras snabbt varför det gjorda räkneexemplet inte kan tas till intäkt för hur stora kostnaderna blir för respektive part. Systemkostnader Uppdelningen på systemkostnader som fördelas efter ägarandelar och på underskott i trafiken som fördelas efter trafikproduktion är bra. I förslaget anges systemkostnaderna omfatta pris- och biljettsystem, kostnader för marknadsföring, kostnader för utvecklingsresurser och s k beställarkostnader. Vad som döljer sig bakom begreppet beställarkostnader framgår inte och bör klargöras. Vidare bör dessa kostnader föras in i räkneexemplet. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX Länstrafiken Örebro Drottninggatan Box 8013 Örebro Örebro E-POST lt.orebro@lanstrafiken.se INTERNET

16 2 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Carl-Henry Eriksson OLL3896 Lönsamma och olönsamma linjer I modellen ingår inte linjer som är företagsekonomiskt lönsamma. Här finns behov av att förtydliga vad som gäller om förhållandena förändras linjer som är lönsamma kan bli olönsamma och tvärt om. Sådana förändringar kan komma under löpande trafikavtal. Linjer och linjedelsträckor De olika linjerna i systemet föreslås bli indelade i linjedelsträckor där en linjedelsträcka skall utgöra naturliga delar för beslut om trafikomfattning och skall bygga på hur trafiken praktiskt kommer att bedrivas. Tanken är bra att län som berörs av en delsträcka skall ha avgörande inflytande över utbudet och därmed kunna påverka underskottets storlek. Det tillämpade exemplet är mindre lyckat på linjen Hallsberg-Katrineholm- Stockholm där det föreslås att Katrineholm-Hallsberg är en sådan linjedelsträcka. Inga turer kommer att köras med start i Katerineholm och slutpunkt i Hallsberg eller omvänt då resandeunderlaget är begränsat. All trafik som går väster om Katrineholm kommer att utgå från Stockholm. Förmodligen kommer alla turer på linjen att vara genomgående Stockholm-Hallsberg. Därmed finns i realiteten inga frihetsgrader för Örebro och Södermanland att anpassa utbudet på delsträckan. Fördelning av intäkter i modellen Av förslaget går det inte att utläsa hur intäkterna fördelas på delsträckor. Örebro ligger i trafiksystemets ytterkant. De resor som genereras till/från Örebro län går till stor del till Stockholm. Sådana, relativt övrigt resande i systemet, långa resor ger relativt stort bidrag till linjens intäkter. Det bör belysas hur modellen tar hänsyn till resornas längd. Fordon och depåer Länstrafiken stödjer att hyreskostnader för fordon och depåer finansieras via trafikkostnaderna. Det bör dock förtydligas vad som avses med Vid behov av att tillhandahålla depå för trafiken ställer ett eller flera län säkerhet i form av en hyresgaranti. Örebro 28 augusti 2013 Jonas Karlsson

17 PM Förslag till fördelningsmodell med kalkyl samt kommenterarer Gemensamma systemkostnader fördelas efter ägarandel Varje linje indelas i linjedelsträckor som också utgör naturliga delar för beslut om trafikomfattning Trafikens kostnader och intäkter beräknas på linjedelsträckor och underskott per linjedelsträcka finansieras av berörda län efter trafikproduktion inom varje län Principer bakom utformning av fördelningsmodell I avsiktsförklaringen framgår att parterna vill att den nya trafiken bedrivs och utvecklas som ett sammanhängande och länsoberoende system. Vidare beskrivs i avsiktsförklaringen utgångspunkten för hur en fördelningsmodell ska utformas. Inför ett genomförandebeslut är det nödvändigt att tydligt väga av och definiera ansvaret, enskilt eller länsgemensamt, för enskilda funktioner (pris- och biljettsystem, marknadsföring, resurser för utveckling mm), hela eller delar av trafikutbudet eller trafiksystemet som helhet. Utifrån hur detta ansvar definieras ska sen modeller tas fram för styrning av MÄLAB och det storregionala stomnätet, respektive hur fördelning av kostnader och intäkter ska hanteras. Utgångspunkten bör här vara att synen på ansvar och i nästa steg styrning och finansiering hänger ihop. (7.3) Med utgångspunkt i avsiktsförklaringens resonemang om indelning i enskilt eller länsgemensamt ansvar för lika funktioner görs en indelning av olika kostnads- och intäktsposter i systemkostnader respektive trafikens underskott. Till systemkostnader sorteras kostnader för funktioner som framförallt syftar till att säkerställa att trafiken fungerar som ett sammanhållet trafiksystem, samt kostnader för de funktioner där nyttorna på ett tydligt sett är gemensamma snarare än enskilda. Systemkostnader Fördelning av systemkostnader görs utifrån ägarandel i MÄLAB, vilket är densamma som används i dagens aktieägaravtal för MÄLAB. Detta innebär att SLL betalar ca 35 procent medan övriga län betalar ca 13 procent vardera. I systemkostnaderna ingår, utöver MÄLAB:s beställarkostnader, delar av kostnaderna för försäljning- och marknadsföring. I bifogad kalkyl antas systemkostnaderna utgöra fem procent av trafikkostnaderna. MÄLAB:s beställarkostnader antas grovt uppgå komma att uppgå till ca 20 miljoner kr per år (ingår ej i kalkylen). Fördelning av trafikens underskott Underskott i trafiken uppstår på de linjer som inte bedöms vara företagsekonomiskt lönsamma och därför handlas upp med MÄLAB:s fordon. De olönsamma linjerna delas in i linjedelsträckor

18 inom vilka underskottet fördelas (schablonmässigt skattade intäkter minus skattade kostnader) mellan berörda län utifrån fordonskilometer i respektive län. Indelningen av linjedelsträckor bygger på hur trafiken praktiskt kommer bedrivas. Det kan förutsättas att berörda ägare inom en linjedelsträcka alltid kommer vara tvungna till hög grad av gemensamt beslutsfattande. Linjedelsträckorna framgår av bilaga. Om en linjedelsträcka på en totalt sett olönsam linje skulle generera ett överskott, så överförs det överskottet till övriga linjedelsträckor på linjen, i andra hand till övriga linjer. Om en linje som upphandlats genererar ett överskott och en linjedelsträcka på denna linje genererar ett underskott skall omfördelning ske så att inga bidrag krävs för denna delsträcka. Resterande överskott fördelas på de övriga linjedelsträckorna. Fordon och depåer MÄLAB:s ägare kan tillhandahålla fordon genom att länen ingår avtal med Transitio om avrop och förvaltning av fordon från Transitios ramavtal. Fordonen hyrs därefter ut till trafiken. I slutändan innebär detta att kostnaderna för fordonen betalas via trafikens driftskostnader. Fördelning av tillhandahållandet görs utifrån andel fordonskilometer i respektive län. Varje ägare väljer själv hur det hanterar ägande och finansiering för sina fordon. Transitio tillhandahåller möjligheten att en ägare uppdrar åt Transitio att stå för ägande och eventuellt finansiering för sina fordon. Vid behov av att tillhandahålla depå för trafiken ställer ett eller flera län säkerhet i form av en hyresgaranti. Den faktiska investeringen finansieras via en vid anskaffandet fastställd depåhyra som underhållsföretaget betalar och för vilket underhållsföretaget i sin tur debiterar trafikoperatören. I slutändan innebär detta att kostnaderna för depåer betalas via trafikens driftskostnader.

19 Bilaga Skattning av utfall för modell med linjedelsträckor baserat på antaganden i avsiktsförklaringen. Skattningen är gjord för att på ett grovt sett illustrera ett möjligt utfall av fördelningsmodellen, baserat på de antaganden om trafik, resande och intäkter som nyttjats i avsiktsförklaringen. Kommande genomförandebeslut förutsätts innehålla utrymme för fortsatt detaljutformning av utbudet fram till faktiskt genomförande, vilket lämpligen sker sträcka för sträcka beroende på lokala förutsättningar som bankapacitet, resandeutveckling, kostnader mm. Linjen Hallsberg Örebro Västerås- Stockholm och trafiken i stråket Stockholm Uppsala (inklusive trafiken från Svealandsbanan) ingår inte i kalkylen, eftersom de antagits vara företagsekonomiskt lönsamma. Skattad Personkm intäkt vid Brutto 2012, med Personkm personkm kostnad uppskattad Linje / Linjdelsträcka ny trafik fördelning procent procent Norrköping Nyköping Stockholm Norrköping Nyköping Nyköping Stockholm Örebro Eskilstuna Stockholm Örebro Eskilstuna Eskilstuna Stockholm Hallsberg Katrineholm Stockholm Hallsberg Katrineholm Katrineholm Stockholm Sala Västerås Eskilstuna Norrköping Linköping Sala Västerås Västerås Eskilstuna Eskilstuna Katrineholm Katrineholm Linköping Underskott exkl systemkostnader Systemkostnader (ej beställarkostn) 5 % Underskott inkl systemkostnader m Stockhol and Sörml Uppsala Västmanland Östergötland Örebro Antal fordon

20 Resandet per linje år 2012 (personkm) bygger på data MÄLAB har tillgång till från SJ. Fördelningen av resandet inom respektive linje är uppskattad utifrån de RVU:er som gjordes 2011 och Resandeökningen antas bli 30 procent, med lika ökning för alla linjer och delsträckor. o o o I verkligheten kommer resandeökningen variera beroende på relativ förbättring av trafiken, underliggande resandebehov, konkurrens från annan trafik etc. En total resandeökning om 30 procent är högre än trenden men lägre än gjorda resandeprognoser. Örebro Arboga, där det för 2012 inte antagits funnits något resande med Svealandsbanan, antas resandet bli lika stort som Arboga Kungsör (ca 600 resande per dag eller personkm). Intäktsnivån antas vara 80 öre per personkm. Data för 2012 pekar på att SJ intäkter idag är högre (kring 90 öre). Intäkterna varierar också mellan olika delsträckor. Kostnaden är beräknad utifrån en standardiserad kostnad per fordonskm om 94,39 kr (vid multipelkoppling dubbleras kostnaden). Vid tidigare kalkyler har kilometerkostnaden varierat mellan linjerna. Kalkylerna för alla sträckor är förenklingar och innehåller felkällor, men dessa bedöms vara extra stora för linjen Sala Västerås Eskilstuna Linköping (nuvarande UVEN). o o o o Utbudet har ändrats vid flera tillfällen de senaste åren, framförallt sträckan Norrköping Linköping. Linjedelsträckorna är flera och kortare vilket gör att osäkerheterna i fördelningen av resandet mellan linjedelsträckorna blir större SJ accepterar att trafiken idag bedrivs med förlust samtidigt som de redovisade intäkterna per personkm är låga. Sannolikt beror detta på att många resor med UVEN säljs som en del av en längre resa och UVEN då ger merintäkter i andra resultatenheter. SJ har bejakat den omflyttning av trafik som skett från den norra till den södra delen och man valde att bedriva trafik Norrköping Linköping utan ersättning. Framförallt antas därför lönsamheten vara större på den södra delen.

21 Sammanställning: Beslut efter utredning och förslag från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resor D = delavslag Svk = särskilda behov till och med Kundnummer Tillståndst Beslut Datum för sammanställning FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B

22 9820 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 2975 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ Riks Riks Riks Riks Riks RIKS Riks 8714 Riks RIKS RIKS RIKS ARB ARB 2101 ARB SVK FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 8789 FTJ FTJ FTJ FTJ 9498 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ B B B B B B B B B A A A A B B B B B B B B B B D B B B A

23 36717 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 6082 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 2307 FTJ FTJ FTJ FTJ 4162 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 4776 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks RIKS 7656 Riks Riks 7620 Riks Riks 6630 Riks Riks Riks 9257 Riks Riks Riks RIKS RIKS 1256 Riks 1256 Riks RIKS 7834 Riks Riks D A A D D

24 13617 Riks 8527 Riks RIKS RIKS 8709 ARB SVK Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 5% 0% 0% 50% Andel beviljade 94% 93% 100% 50% Andel delavslag 1% 7% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag

25 Sammanställning: Beslut efter utredning och förslag från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resor D = delavslag Svk = särskilda behov till och med Kundnummer Tillståndst Beslut Datum för sammanställning FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 2557 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ

26 34420 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ Riks Riks 2717 Riks Riks Riks Riks RIKS Riks Riks Riks 6585 Riks RIKS 257 Riks Riks 9331 Riks 987 Riks 987 Riks 5193 Riks 7759 Riks Riks Riks 9995 Riks 5488 Riks Riks RIKS ARB SVK SVK FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 8662 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ A A A A A A A D D

27 40493 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks A A A

28 35785 Riks Riks 5222 Riks RIKS 6585 Riks Riks 5034 Riks Riks Riks 9564 Riks 1806 Riks RIKS ARB ARB SVK A D Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 8% 2% 0% 0% Andel beviljade 92% 94% 67% 100% Andel delavslag 0% 4% 33% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag

29 Sammanställning: Beslut efter utredning och förslag från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resor D = delavslag Svk = särskilda behov till och med Kundnummer Tillståndst Beslut Datum för sammanställning FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 1446 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ

30 12550 FTJ 8294 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks RIKS Riks Riks Riks Riks Riks 6585 Riks Riks Riks RIKS RIKS ARB ARB SVK SVK SVK SVK FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 8871 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ A A A A A D

31 40019 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 1752 Riks RIKS Riks Riks Riks Riks Riks Riks RIKS Riks Riks Riks Riks Riks RIKS Riks 5268 Riks 5268 Riks 5268 Riks 5268 Riks Riks 8527 Riks 4761 Riks 4567 Riks 5281 RIKS Riks 7894 ARB ARB 8393 ARB 8205 ARB ARB ARB 5162 ARB SVK SVK SVK A D D

32 Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 6% 6% 0% 0% Andel beviljade 94% 94% 100% 100% Andel delavslag 0% 0% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag

33 Sammanställning: Beslut efter utredning och förslag från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resor D = delavslag Svk = särskilda behov till och med Kundnummer Tillståndst Beslut Datum för sammanställning FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ D FTJ FTJ FTJ 1961 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ D FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 6288 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 1837 FTJ 8839 FTJ

34 40543 FTJ FTJ 8300 FTJ FTJ 8767 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 9828 FTJ FTJ FTJ FTJ 9551 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 9805 Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks 9072 Riks Riks Riks Riks 4547 Riks Riks RIKS Riks Riks 8709 RIKS Riks RIKS 4973 RIKS RIKS 8420 ARB 8734 ARB ARB ARB ARB ARB ARB SVK 6288 SVK FTJ A A A A A A A D A D A

35 40617 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 2350 FTJ FTJ FTJ 1961 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 6288 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 1837 FTJ 8839 FTJ FTJ FTJ 8300 FTJ FTJ 8767 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ D D

36 24717 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 9828 FTJ FTJ FTJ FTJ 9551 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 9805 Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks 9072 Riks Riks Riks Riks 4547 Riks Riks RIKS Riks Riks 8709 RIKS Riks RIKS 4973 RIKS RIKS 8420 ARB 8734 ARB ARB ARB ARB ARB ARB SVK 6288 SVK FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ A A A A A A A D A D A

37 40665 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 596 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ Riks 2919 Riks Riks RIKS 9072 RIKS Riks Riks RIKS Riks Riks Riks Riks Riks 8555 Riks RIKS 8457 ARB 3257 ARB 6017 ARB ARB ARB 596 SVK SVK A D Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 8% 3% 0% 33% Andel beviljade 90% 90% 100% 50% Andel delavslag 2% 7% 0% 17% A = avslag B = beviljade D = delavslag

38 Sammanställning: Beslut efter utredning och förslag från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resor D = delavslag Svk = särskilda behov till och med Kundnummer Tillståndst Beslut Datum för sammanställning FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ D FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B RIKS D RIKS A RIKS B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B

39 4615 RIKS RIKS 7922 ARB 1003 ARB ARB ARB ARB ARB ARB SVK 8555 SVK FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 6585 FTJ FTJ FTJ Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks 6723 Riks 7260 Riks 257 Riks Riks Riks Riks 9999 Riks 9905 Riks Riks Riks 554 Riks SVK SVK 2714 ARB ARB B B B B B B B B B B A A A D Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 14% 2% 0% 25% Andel beviljade 84% 93% 100% 75% Andel delavslag 2% 5% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag

40 Sammanställning: Beslut efter utredning och förslag från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resor D = delavslag Svk = särskilda behov till och med Kundnummer Tillståndst Beslut Datum för sammanställning FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ Riks 4392 Riks Riks Riks Riks D Riks Riks 418 Riks D Riks D Riks Riks RIKS Riks RIKS A Riks Riks Riks RIKS 9905 Riks 545 Riks D Riks Riks SVK ARB ARB 8228 ARB ARB ARB ARB ARB ARB ARB ARB FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ

41 40774 FTJ FTJ FTJ FTJ 5925 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 5599 FTJ 9556 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ A

42 21519 Riks Riks Riks Riks Riks Riks 6482 Riks Riks Riks Riks Riks Riks Riks RIKS RIKS Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 1% 3% 0% 0% Andel beviljade 99% 86% 100% 100% Andel delavslag 0% 11% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag

43 Sammanställning: Beslut efter utredning och förslag från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resor D = delavslag Svk = särskilda behov till och med Kundnummer Tillståndst Beslut Datum för sammanställning FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ A Riks Riks Riks Riks Riks Riks RIKS A RIKS D ARB 9555 ARB FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B

44 10726 FTJ B FTJ B FTJ B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B RIKS A Riks B Riks B Riks B Riks B SVK B ARB B ARB B ARB B ARB B ARB B Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 2% 10% 0% 0% Andel beviljade 98% 85% 100% 100% Andel delavslag 0% 5% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag

45 Sammanställning: Beslut efter utredning och förslag från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resor D = delavslag Svk = särskilda behov till och med Kundnummer Tillståndst Beslut Datum för sammanställning FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 9254 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 6751 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 9971 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ A Riks

46 36401 Riks Riks Riks Riks Riks Riks RIKS Riks Riks Riks Riks RIKS Riks Riks 554 Riks RIKS 3845 RIKS RIKS ARB ARB ARB ARB ARB ARB ARB ARB ARB ARB 3075 ARB SVK SVK FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ 9257 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ D A D A A

47 538 FTJ FTJ 2611 FTJ FTJ FTJ FTJ 5942 FTJ FTJ FTJ 9802 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ Riks 4392 Riks Riks Riks Riks Riks Riks RIKS Riks 9257 Riks 4588 Riks Riks ARB 2611 ARB ARB 2101 ARB ARB ARB ARB ARB SVK D A A Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 3% 10% 0% 0% Andel beviljade 96% 84% 100% 100% Andel delavslag 1% 6% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag