Fokus Yrkesutbildning VO

Transkript

1 Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Mer information finns på:

2 I denna utlysning läggs extra stor vikt vid Att bryta och motverka könsstereotypa utbildnings-och yrkesval Att utveckla och förstärka former för hur yrkesutbildning kan verka för ökad inkludering och lika möjligheter för alla att etablera sig på arbetsmarknaden

3 Arbetsplatslärande En röd tråd Något som går som en röd tråd genom projektet är Arbetsplatslärande som kan ses som något mer än arbetsplatsförlagt lärande (apl) och Lärande i arbete (LIA). Arbetsplatslärande omfattar alla på en arbetsplats och utmaningen i projektet är: Att ett förslag till gemensam definition av begreppet arbetplatslärande inom VO-College samverkansstruktur ska vara framtaget. Definitionen av arbetplatslärande är känd och har börjat tillämpas inom strukturen.

4 Definitioner Lärande (som sker) på arbetsplatsen Både arbetsplatsförlagt lärande och Lärande i arbete sker på en eller flera arbetsplatser. Begreppet arbetsplatslärande, som kan ses som delvis något annat än det arbetsplatsförlagda lärandet och lärande i arbete eftersom det omfattar hela arbetsgruppen behöver definieras. Definitionen behövs som grund för både handledare och språkombud, vilka kan utgöra stödfunktioner i både arbetsplatsförlagt lärande och arbetplatslärande. Det kan förstås finnas andra stödfunktioner också.

5 Arbetsplatslärande enligt VO-College - En plats där alla lär.? Arbete APL/LIA Studerande inom YH-utbildning Utbildning Deltagare i AF:s upphandlade VO-utbildningar Elever på VO och BF sociala inriktningen och yrkesutgång mot funk (Gy/Vux)

6 Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Delprojekt: SPRÅK OCH KOMMUNIKATIONSKONMPETENS Mer information finns på:

7 What do we know about language learning? We learn a new language primarily by interacting in it. Formal instruction can be very helpful, but is not enough on its own. We gain competence by using the language to communicate in real-life situations. Much of the learning happens unconsciously and it takes persistence over an extended period of time, particularly to achieve the level of competence required by most jobs. Individual progress depends on a host of often interrelated factors, including motivation, aptitude, educational background, what other languages the individual knows, what opportunities and support for learning are available to the individual and so on.

8 Vad innebär det att kunna ett språk? Sociokulturell kompetens Textkomptens Lingvistisk kompetens Vad kan man säga till vem och när Kunna prata med varandra Formulera sitt budskap begripligt både skriftligt och muntligt Uttala Sätta ihop stavelse till ord Sätta ihop ord till fraser Ordförråd

9 Personalbrist

10 Stöd vid dokumentation Stöd till chef och personal Göra lathundar Förbättra arbetsmiljö Uppmuntra till delaktighet Medvetandegöra hur man använder språk på arbetsplats Stöd vid telefonsamtal Bidra till att skapa öppenhet till språkfråga Förklara rutiner till vikarie/nyanställda Hjälpa till att lösa språklig missförstånd

11 Hur kan man implementera Språkombud? STÖDMATERIAL Workshop, utbildning, presentation, filmer, hemsida. Underlag för beslutsfattare Hemsida utbildning och roll, vem kan bli? Utvärderingar nätverk, mm Behov Inspiration Kunskapslyft Behov Språkombud/ hemsida Språkombudsutbildare Implementering Uppföljning Vilket stödmaterial behovs? Hemsida - utbildning och roll, vem kan bli? STÖDMATERIAL Checklista - lokaler, utbildare, material. Vad krävs mer?

12 Tack för mig! Olga Orrit Besök hemsidan:

13 Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Delprojekt: ATTRAKTION TILL BRANSCHEN Mer information finns på:

14 Delprojekt Attraktion Resultatmål Målgruppsanpassad normkritisk idébank med exempel på attraktionsaktiviteter till utbildning och arbete i Vård- och omsorg Yrkesambassadörsutbildning i moduler Inspirationsmaterial för prao Metodstöd för kommunikation med ungdomar som används av Yrkesambassadörer, handledare och vid prao. Nätverksmodell för nätverkande mellan killar och män som studerar och jobbar i VO Pilotstudie: Normkritisk litteratur i VO

15 Delprojekt Attraktion Resultatmål Det finns en normkritisk idébank i bruk med exempel på attraktionsaktiviteter till utbildning och arbete i Vård- och omsorg, uppdelad i målgrupper. Exempel på innehåll Upplevelseverkstad Instalog Handledarens dag Branschdagar Mässor PRAO

16 Delprojekt Attraktion Resultatmål Det finns en nationell Yrkesambassadörsutbildning ett koncept som kan användas utifrån ett normkritiskt perspektiv. Exempel på aktiviteter Skiss på innehåll i modulform Piloter: 2-3 stycken genomförs på modul 1 under våren

17 Delprojekt Attraktion Resultatmål Det finns normkritiskt inspirationsmaterial för prao som kan användas av verksamheter och skolor. Exempel på aktiviteter Regionala dialoger genomförs Dialog med regionala VO-College/samordnare som har olika PRAOmetoder Samtal med ungdomar på högstadiet planeras Samverkan med SYV Samverkan med Teknikcollege

18 Delprojekt Attraktion Resultatmål En modell för nätverkande mellan killar och män som studerar vård och omsorg och yrkesverksamma killar och män har tagits fram. Exempel på aktiviteter Skapa nätverk Ta fram modell

19 Delprojekt Attraktion Vad kan ni som ordförande och arbetsgivare i regionala Vård- och omsorgscollege göra/fokusera på regionalt för att öka intresse och attraktion för branschen?

20 Tack för mig! Catarina Lindahl Petäjä Besök hemsidan:

21 Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Delprojekt: HANDLEDNING Mer information finns på:

22 Resultat av delprojektet handledning Handledarutbildning steg 1-2 uppdaterad utifrån horisontella principer och språk Olika metoder/modeller för handledning Behov av stöd i handledarfrågan har förtydligats Utbildarutbildning för Handledare steg 3 i skrift

23 Verksamhetsberättelserna 2017 Det svajar gällande vad som gäller i riktlinjerna och hur tvingande de är. Hur arbetar vi systematiskt med handledning som en strategisk fråga i VO-College regionalt? Hur inventerar vi flödet och kvalitén i utbildningarna? Följer vi de nationella riktlinjerna? Är det känt ute i verksamheterna att en, genom samverkansavtalet, måste ha handledarutbildning för att handleda? Vad innebär det egentligen?

24 Verksamhetsberättelserna 2017 Handledning som en strategisk kompetensförsörjningsfråga ser väldigt olika ut i de regionala collegen. Hur gör vi för att handledarfrågan ska bli en prioriterad fråga regionalt och lokalt i våra college? Hur säkerställer vi att riktlinjerna följs och att tillräckligt antal handledare utbildas? Behövs stöd och hjälp för implementering och utveckling? I så fall, på vilket sätt? Hur skiftar vi fokus från det är för dyrt att skicka medarbetare till handledarutbildning till det är nödvändigt utifrån vårt fokus som attraktiv arbetsgivare att skicka våra medarbetare till handledarutbildning? Hur löser vi vikariefrågan?

25 Verksamhetsberättelserna 2017 Handledare steg 3 är ett naturligt nästa utbildningssteg ett antal regionala college beskriver att de är intresserade och några testar utbildningen under Hur får vi till en utbildning steg 3 utifrån de nationella riktlinjerna? Kan vi redan nu utse lämpliga funktioner som utbildare som kan gå ev pilotutbildning (om finansiering finns)? Hur blir detta en strategisk fråga regionalt? Vill vi ha handledare steg 3? I så fall, hur och på vilket sätt kan det se ut i våra verksamheter? Behövs stöd och hjälp för implementering och utveckling? I så fall, på vilket sätt? Behövs uppdragsbeskrivning? På nationell, regional och/eller lokal nivå?

26 Tack för mig! Gunilla Kajrup-Aspeborg Telefonnummer Besök hemsidan: