Brommaplan, Stockholm

Transkript

1 Brommaplan, Stockholm Ny detaljplan Riskbedömning Utgåva, version 1 Robin Zetterlund Brandingenjör/ Civilingenjör riskhantering Handläggare Daniel Fridström Brandingenjör/ Civilingenjör riskhantering Handläggare Magnus Nordberg Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Internkontrollerande Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B Stockholm Organisationsnr: Tel: Styrelsen har sitt säte i Stockholm Fax: info@brandkonsulten.se

2 2 (42) Brommaplan, Ny detaljplan, Riskbedömning Uppdragsgivare: JM AB Stockholm Upprättad av: Robin Zetterlund Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Daniel Fridström Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Internkontrollerad av: Magnus Nordberg Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Utgåva, version 1 RZ, DF MN Version Datum Utförd av Kontrollerad av

3 3 (42) Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och mål Avgränsningar Styrande dokument och riktlinjer Underlag Metod Riskanalys Riskvärdering Tillämpningar i denna riskbedömning Beskrivning av planområdet Planförslag med byggnader och verksamheter Drottningholmsvägen (väg 261 och 275) Förbifart Stockholm Bromma reningsverk Tankstation för biogas Tunnelbana Bensinstation Bromma flygplats Geografiska förutsättningar Riskidentifiering Väg Väg Bensinstation på Brommaplan (OKQ8) Bromma reningsverk med tankstation Tunnelbanetrafik Flygtrafik (Bromma flygplats) Sammanställning av riskkällor Riskuppskattning och värdering Farligt godsolycka på väg 261 och väg Påkörning av byggnad med tung trafik från väg Olycka på Bromma reningsverk, Åkeshovsanläggningen Olycka vid tankstation för fordonsgas Urspårning av tunnelbanetåg Riskreducerande åtgärder Skyddsavstånd Byggnadstekniska åtgärder Åtgärder avseende tunnelbana Åtgärder och utformning av väg Verifiering av riskreducerande åtgärder Skyddsavstånd Byggnadstekniska åtgärder Åtgärder avseende tunnelbana Åtgärder och utformning av väg Hantering av osäkerheter... 30

4 4 (42) 9 Slutsats Referenser Appendix A Frekvensanalys Appendix B Verifieringsberäkningar... 40

5 5 (42) Sammanfattning Brandkonsulten AB har på uppdrag av JM AB genomfört en riskbedömning för området Brommaplan i Stockholm. För område söder om Brommaplansrondellen, kallat Brommaplan, avser uppdragsgivaren att ta fram en ny detaljplan. I området planeras bl a ny bussterminal, centrumanläggning, bostäder, garage och en större kontorsbyggnad. Dessutom kommer Brommaplans tunnelbanestation att anpassas till den nya centrumanläggningen. I direkt anslutning till planerat område går Drottningholmsvägen (väg 261 och väg 275) som utgör en primär transportled för farligt gods. I områdets närhet finns också Bromma reningsverk med tankstation för fordonsgas samt en bensinstation. Tunnelbanans Gröna linje passerar genom området. Underlag för genomförd riskbedömning har bl a varit separata möten med Storstockholms brandförsvar och Länsstyrelsen i Stockholms län, tidigare utförda riskanalyser för Brommaplan som t ex WSP:s Detaljerad riskbedömning inför detaljplaneskede. Transporter av farligt gods på Drottningholmsvägen, Bromma reningsverk, tankstation för biogas samt tunnelbana. Projekt Brommaplan, Bromma, daterad samt riskanalyser kopplade till Bromma reningsverk med tankstation och för kv Linneduken som ligger i direkt närhet. Brandkonsulten AB har från ovan nämnda analyser använt sig av delar av innehållen, t ex resultat och bedömningar. Med utgångspunkt från den genomförda riskinventeringen har följande riskkällor bedömts erfordra analyser med avseende på riskuppskattning och värdering. Farligt godsolycka på väg 261 eller väg 275. Påkörning av byggnad med tung trafik från väg 261. Olycka vid Bromma reningsverk, Åkeshovsanläggningen. Olycka vid tankstation för fordonsgas. Urspårning av tunnelbanetång. Med hänsyn till avstånd mellan planerad ny bebyggelse och väg 261, och då framförallt kontorsbyggnadens placering, har riskbedömningen visat att en farligt godsolycka på väg 261 utgör den största risken för området. Farligt godstransporter med brandfarliga vätskor utgör för närvarande ca 90 % av farligt godstransporterna på väg 261 förbi aktuellt område. Brandkonsulten AB har också granskat tidigare utförda beräkningar avseende individrisk och samhällsrisk och finner dessa resultat som rimliga att utgå ifrån i bedömningen. Resultaten baseras på att inga riskreducerande åtgärder vidtas. Det kan också konstateras att beräkningarna är att betrakta som konservativa. Brandkonsulten AB:s bedömning är att projektet Brommaplan med beskriven utformning och bebyggelse kan genomföras om riskreducerande åtgärder vidtas. Med hänsyn till de verifieringar som har genomförts ska de riskreducerande åtgärderna utföras enligt följande eller på ett sätt som ger en motsvarande riskreduktion. Kontorsbyggnad med fasader som vetter mot väg 261 och 275 utförs med obrännbar fasad. Fönster- och glaspartier som vetter mot väg 261 och 275 utförs i lägst brandteknisk klass EW 30. Detaljprojektering erfordras när kontorsbyggnadens utformning är fastställd. Det ska säkerställas att utrymning från kontorsbyggnaden ska kunna ske vid en farligt godsolycka på väg 261 och 275. Kontorsbyggnaden utformas så att utrymning av byggnaden ska kunna ske momentant inom 30 minuter.

6 6 (42) Samtliga byggnader inom planområdet utformas så att lokaler, bostäder etc kan utrymma mot den sida som ej vetter mot väg 261. Bussterminalen utförs med möjlighet till utrymning från riskkällan (väg 261) och in till centrumanläggningen. Fasad mellan bussterminal och centrumanläggning utförs i lägst brandteknisk klass E 30. Bostäder, förskolor och motsvarande verksamheter placeras 25 m från väg 261. Friskluftsintag till kontorsbyggnad, centrumanläggning samt bostäder placeras skyddade från farligt godsolyckor på väg 261. Brandkonsulten AB rekommenderar att friskluftsintag för berörda byggnader placeras i bostadshusens innergårdar. Ventilationsanläggningarna för byggnader inom 25 m från väg 261 förses med en central nödavstängningsfunktion för i huvudsak räddningstjänsten. Detaljprojektering av byggnadernas luftbehandlingsinstallationer sker vid projekteringen av det byggnadstekniska brandskyddet. Följande skyddsavstånd avseende tankstationens placering ska uppfyllas: o o o Ca 40 m mellan tankstation och bussterminal/garage (planerad bebyggelse). Ca 60 m mellan tankstation och bostäder. Ca 100 m mellan tankstation och byggnader och lokaler med svårutrymda verksamheter som t ex samlingslokaler och vårdanläggningar. Tunnelbanespåren förbi området förses med skyddsräl. Delar av spåren och tunnelbanebron ska vara försedda med skyddsräl varför en kontroll av omfattning och behov av skyddsräl ska genomföras. Hastigheten på väg 261 förbi aktuellt planområde begränsas till 50 km/h. Under förutsättning att ovanstående eller motsvarande riskreducerande åtgärder vidtas är Brandkonsulten AB:s bedömning att risknivån för aktuellt område inom Brommaplan kan betraktas som tolerabel. Vidare rekommenderas att planbestämmelsernas utformning bör formuleras i samråd med Brandkonsulten AB.

7 7 (42) 1 Inledning Brandkonsulten AB har på uppdrag av JM AB genomfört en riskbedömning för området Brommaplan i Stockholm. Riskbedömningen är utförd av civilingenjör riskhantering/brandingenjör Robin Zetterlund och civilingenjör riskhantering/brandingenjör Daniel Fridström samt kvalitetsgranskad av civilingenjör riskhantering/brandingenjör Magnus Nordberg. Brandingenjör Kjell Fallqvist och brandingenjör Anders Karlsson, har varit delaktiga och granskat delar av riskbedömningen. I nedanstående avsnitt ges en beskrivning av projektet där bakgrund, syfte, mål etc redovisas. 1.1 Bakgrund För område söder om Brommaplansrondellen, kallat Brommaplan, avser JM AB att ta fram en ny detaljplan. I området planeras bl a ny bussterminal, centrumanläggning, bostäder, garage och en större kontorsbyggnad. Dessutom kommer Brommaplans tunnelbanestation att anpassas till ny centrumanläggning. I direkt anslutning till planerat område går Drottningholmsvägen som utgör en primär transportled för farligt gods. I områdets närhet finns också Bromma reningsverk med tankstation för fordonsgas samt en bensinstation. Tunnelbanans Gröna linje passerar genom området. Enligt länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län ska riskhanteringsprocessen beaktas vid framtagandet av detaljplaner inom 150 m från transportled med farligt gods (Länsstyrelserna, 2006). WSP och Brandskyddslaget har tidigare utfört riskanalyser för aktuellt planområde. Föreliggande riskbedömning upprättas, dels med anledning av Länsstyrelsernas krav, dels med anledning av att precisera och verifiera erforderliga riskreducerande åtgärder för området. 1.2 Syfte och mål Denna rapport utgör riskbedömning i samband med framtagande av ny detaljplan vid Brommaplan i Stockholm. Riskbedömningen syftar dels till att identifiera och värdera eventuella risker som kan påverka den föreslagna planförändringen, dels till att vid behov presentera förslag på riskreducerande åtgärder, inklusive verifiering av desamma, vilka innebär en för ändamålet acceptabel risknivå. Målet med riskbedömningen är att skapa ett beslutsunderlag för detaljplaneärendet med avseende på olycksrisker. Rapporten ska presentera de förutsättningar, t ex verifierade riskreducerande åtgärder, kring vilken en ny detaljplan för det aktuella planområdet kan genomföras. 1.3 Avgränsningar Riskbedömningen i denna rapport är avgränsad till att endast behandla olycksrisker som kan leda till negativa effekter på människors liv. Eventuella hälsoeffekter som uppkommer till följd av normal vardaglig vistelse inom planområdet beaktas inte. Planändringens miljöpåverkan under byggtid, brukartid eller till följd av en olyckshändelse beaktas inte i riskbedömningen. Risker som härstammar från uppsåtliga händelser eller illvilja beaktas inte i riskbedömningen. Riskbedömningen ska uppdateras i enlighet med projektets olika skeden och vid ändringar i förutsättningar som har stor påverkan på resultatet av riskbedömningen.

8 8 (42) 1.4 Styrande dokument och riktlinjer Styrande dokument finns i form av olika lagstiftningar med tillhörande förordningar och föreskrifter samt riktlinjer och rekommendationer som anger när en riskanalys/riskutredning/riskbedömning ska eller bör utföras. Som stöd och som underlag till riktlinjer för värdering av risker används rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer (Olsson & Wasting, 2000). Rapportens rekommendationer används som riktlinjer avseende risker i den fysiska planeringen i Stockholms län. I rapporten framgår bl a följande rekommendationer avseende bebyggelse intill vägar med transporter av farligt gods. Inom 100 m från transportled för farligt gods ska risksituation bedömas vid exploatering. 25 m närmast vägen bör lämnas byggnadsfritt. Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 m från vägkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse och placering av personintensiva verksamheter närmare än 75 m från vägkant bör undvikas. En riskbedömning som identifierar och analyserar eventuella risker och som visar på att en tolerabel/acceptabel risknivå kan erhållas, innebär att avsteg kan göras från de rekommenderade avstånden. Sedan 2006 har länsstyrelserna i Skåne, Västra Götalands och Stockholms län enats om att risker ska beaktas och bedömas inom 150 m från farligt gods led i samband med detaljplaneprocessen. (Länsstyrelserna, 2006). Utöver ovanstående finns riktlinjer i rapporten Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad när & hur (Slettenmark, 2003), Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor samt föreskrifter från Svenska Gasföreningen som är relevanta i föreliggande projekt. 1.5 Underlag Följande underlag har använts i denna riskbedömning. Platsbesök. Möten tillsammans med uppdragsgivare, arkitekt och övriga projektörer. Separata möten med Storstockholms brandförsvar, , och Länsstyrelsen i Stockholms län, Ritningsunderlag upprättade av Lindberg Stenberg Arkitekter AB. PM Risk Ny bebyggelse vid Brommaplan i anslutning till biogasanläggning vid Bromma reningsverk, upprättad av Brandskyddslaget, Detaljerad riskbedömning inför detaljplaneskede. Transporter av farligt gods på Drottningholmsvägen, Bromma reningsverk, tankstation för biogas samt tunnelbana. Projekt Brommaplan, Bromma, upprättad av WSP Brand & Risk. Riskbedömning enligt Sevesolagstiftning och Lag om skydd mot olyckor, Bromma Reningsverk, Stockholm, upprättad av WSP Brand- och Riskteknik. Samlad bedömning av risk och störningskällor i området väster om Brommaplan underlag till planering för nya bostäder, april 2012, upprättad av Brandskyddslaget. Underlag i samband med framtagande av detaljplan till kv Linneduken 1 m m.

9 9 (42) 2 Metod Denna riskbedömning är upprättad med vägledning i en grundläggande modell för riskhantering framtagen av den Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC, 1995). Modellen som visas i Figur 1 är framtagen som ett stöd för riskhantering inom tekniska system men kan i dess fundamentala delar anses vara applicerbar även för riskutredningar i detaljplaneärenden. Figur 1: Modell för riskhantering, återskapad från IEC (1995, s.41)(författarens översättning). Enligt IEC:s modell kan riskhantering delas upp i två block; riskbedömning och riskreduktion. Riskbedömningen består i sin tur dels av en riskanalys, dels en riskvärdering. 2.1 Riskanalys Omfattning och riskidentifiering Riskanalysen syftar till att definiera systemet som ska analyseras, identifiera risker samt göra en inledande uppskattning av desamma. I detaljplaneärenden avgränsas normalt riskanalysen till att endast omfatta det berörda planområdet. I samband med definiering av systemet görs också en identifiering av skyddsobjekt, dvs de byggnader eller verksamheter inom planområdet gentemot vilka riskexponeringen ska utredas. Det kan röra sig om personintensiva lokaler, bostäder eller andra verksamheter som innebär en stadigvarande vistelse av människor. Vidare sker en identifiering av riskkällor, dvs potentiella verksamheter, transporter etc i planområdets omgivning (riskkällor kan i vissa fall även finnas inom planområdet) vilka i samband med en viss oönskad händelse kan utgöra en fara för de personer som vistas inom det berörda planområdet. Exempel på riskkällor kan vara transporter av farligt gods, bensinstationer, järnvägar etc. Riskidentifieringen omfattar en beskrivning av respektive riskkälla samt en initial bedömning av deras möjliga bidrag till den övergripande riskbilden. Den initiala bedömningen kan sägas utgöra en grovsållning bland riskkällorna för att identifiera vilka av dem som erfordrar en mer detaljerad analys. Redan i detta skede kan alltså vissa riskkällor avfärdas utan att genomgå den mer detaljerade riskuppskattningen Riskuppskattning Riskuppskattningen är den huvudsakliga och mer detaljerade utredningen kring riskerna och dess förutsättningar. Riskuppskattningen ska beskriva hur riskerna kan initieras samt karaktären och frekvensen på dess skadliga konsekvenser, med syftet att presentera ett mått på risknivån.

10 10 (42) Riskuppskattningen baseras ofta på kvantitativa analyser såsom frekvens och konsekvensanalyser men kan även utgöras av kvalitativa resonemang. Det senare kan exempelvis vara aktuellt i de fall där kvantitativ information är otillräcklig. I sådana situationer kan dock samråd med sakkunniga anses motsvara en rimlig nivå. Det finns flera olika sätt att presentera risk. De vanligaste är individrisk och samhällsrisk. Individrisk beskriver risken för att en individ omkommer och uttrycks i en frekvens per år. Individrisk redovisas vanligen i form av riskkonturer på en karta eller i form av ett diagram som visar risknivån som funktion av avståndet från riskkällan. Samhällsrisk återspeglar risken för ett helt område och resultatet beror på antalet personer som kan tänkas påverkas av risken. Samhällsrisk inkluderar samtliga personer som kan tänkas vistas inom ett område oavsett hur långvarig vistelsen är. Samhällsrisk redovisas ofta med en s k FN-kurva, där FN står för frequency number. FN-kurvan beskriver sambandet mellan ackumulerad frekvens och antal omkomna. 2.2 Riskvärdering Allmänt Riskvärderingen innebär att de risker som identifieras och uppskattas i riskanalysfasen ska värderas och tolkas. Syftet med detta är att utreda huruvida riskerna är för stora eller kan anses vara acceptabla med hänsyn till den planerade verksamheten, och sedermera även fastställa om riskreducerade åtgärder krävs eller ej. Riskvärderingen grundas på fyra grundläggande principer i enlighet med Davidsson, Lindgren och Mett (1997): 1. Rimlighetsprincipen - en verksamhet bör inte leda till risker som är rimliga att undvika. 2. Proportionalitetsprincipen - de totala riskerna förknippade med en verksamhet bör inte vara oproportionerligt stora i förhållande till verksamhetens fördelar. 3. Fördelningsprincipen - riskerna förknippade med en verksamhet bör vara skäligt fördelade i samhället i relation till nyttan med verksamheten. 4. Principen om undvikande av katastrofer - risker bör hellre realiseras i mindre olyckor med begränsade konsekvenser än tvärt om. För att underlätta riskvärderingen krävs någon form av acceptanskriterier. En del i detta består vanligen av att risker delas in i tre kategorier; generellt acceptabla, acceptabla under vissa förutsättningar och oacceptabla risker. En sådan uppdelning skapar två gränser; en gräns som avgör upp till vilken nivå risker generellt sett anses vara acceptabla och en gräns över vilka risker som inte får existera. I området mellan dessa två gränser, även kallat ALARP-området (as low as reasonably practicable) ska risker göras så små som möjligt med rimliga åtgärder. Risker som ligger nära den övre gränsen kan exempelvis tänkas accepteras antingen om riskreduktion är omöjlig, eller om kostnaderna för riskreduktionen är oproportionerligt stora. Risker som ligger nära den nedre gränsen kan tänkas accepteras om kostnaden för riskreducerande åtgärder överstiger nyttan. Figur 2 visar de tre kategorierna för värdering av risk.

11 11 (42) Figur 2: Konceptet med de två gränserna för acceptabla/oacceptabla risker, samt ALARP-området (Davidsson m. fl., 1997) Acceptanskriterier Sverige har i dagsläget inga nationellt fastlagda kriterier för acceptabla eller oacceptabla risker. Davidson m. fl. (1997) har dock tagit fram förslag på acceptanskriterier avseende undre, respektive övre gränsen enligt resonemanget ovan. Dessa är enligt följande. Individrisk Övre gräns för ALARP-området: 10-5 per år. Övre gräns för område med huvudsakligen acceptabla risker: 10-7 per år. Samhällsrisk Övre gräns för ALARP-området: F=10-4 per år för N=1. Övre gräns för område med huvudsakligen acceptabla risker: F=10-6 per år för N=1. Lutning på FN-kurva: -1. Övre gränsvärde för möjliga konsekvenser: Inget. Undre gränsvärde för tillämpning av kriterier: N= Tillämpningar i denna riskbedömning Kvantitativa mått på risker presenteras i denna riskbedömning i form av dels individrisk, dels samhällsrisk. I denna riskbedömning tillämpas platsspecifik individrisk, vilket innebär risken för att en individ omkommer om den vistas på en specifik plats i ett år. Individrisker redovisas med diagram över risknivån som funktion av avstånd från riskkällan. Riskbedömningen tillämpar acceptanskriterier för acceptabel/oacceptabel risknivå enligt föregående avsnitt. Samhällsrisk redovisas med FN-kurva och acceptanskriterier för acceptabel/oacceptabel risknivå.

12 12 (42) Tidigare genomförda riskanalyser Det aktuella planområdet, samt andra delar av närområdet har tidigare behandlats i ett antal olika riskanalyser, risk-pm och riskbedömningar. I vissa fall kan de redan genomförda analyserna anses utgöra ett bra underlag för värdering och bedömning av risker och eventuella riskreducerande åtgärder. WSP Brand & Risk (2010) har gjort en detaljerad riskbedömning för aktuellt planområde. Brandkonsulten AB anser att WSP:s kvantifieringar och resultat generellt kan betraktas rimliga och Brandkonsulten AB har därför använt sig av ovanstående rapport som huvudsakligt underlag till riskbedömningen i denna rapport. Detta innebär att exempelvis beräkningar eller liknande från de tidigare analyserna har värderats och studerats. 3 Beskrivning av planområdet Det aktuella planområdet ligger vid Brommaplan i Stockholm. Figur 3 visar planområdets placering och dess närhet till väg 261, väg 275, Bromma reningsverk med tankstation för fordonsgas, bensinstation samt tunnelbanan som skär genom planområdet. Bensinstation Väg 261 Väg 275 Kv Linneduken Aktuellt planområde Tunnelbana Bromma reningsverk med tankstation Figur 3: Planområdets placering vid Brommaplan i Stockholm. 3.1 Planförslag med byggnader och verksamheter Föreslagen ny detaljplan innebär att den befintliga bebyggelsen inom planområdet till största delen rivs för att göra plats åt ny bebyggelse. Figur 4 visar en skiss av planområdet, sett från norr, med den föreslagna nya bebyggelsen.

13 13 (42) Ca 50 nya bostäder Ca 600 nya bostäder Uppgraderad tunnelbanestation Överdäckad bussterminal Nytt kontor Ca m 2 handel Väg 275 Väg 261 Figur 4: Vy från norr över planområdet med dess föreslagna nya bebyggelse. Den nya bebyggelsen utgörs av ett bostadsområde med ca 650 nya bostäder placerade på ett virtuellt markplan. I byggnaden närmst tunnelbanestationen inryms ca 50 av bostäderna. Under det virtuella markplanet planeras ett handelscentrum på ca m 2 samt en överdäckad bussterminal närmast väg 261. Källarplanet under handelscentrumet avses utgöra garage. Norr om tunnelbanan planeras en ny kontorsbyggnad i tio våningar. Projektet innefattar även en uppgradering av Brommaplans tunnelbanestation. Befintliga byggnader i direkt anslutning runt om planområdet utgörs av kontor och bostäder. Nedan följer principskisser upprättade av Lindberg Stenberg Arkitekter AB som beskriver planer på bussterminalen, centrumanläggning (handelsytor) samt bostäder. I figurer nedan redovisas en hotellbyggnad som tills vidare inte är aktuell att uppföra. Observera att redovisade skisser inte är detaljprojekterade med avseende på det byggnadstekniska brandskyddet som t ex utrymningsstrategi, brandgasventilation etc.

14 14 (42) Figur 5: Planskiss över bostadsplan. Figur 6: Planskiss över handelsplan.

15 15 (42) Figur 7: Planskiss över garageplan. 3.2 Drottningholmsvägen (väg 261 och 275) Väg 261 och 275 utgöra primära transportleder för farligt gods, vilket möjliggör transporter av samtliga typer av farligt gods. Väg 261 förbinder Ekerö med fastlandet och passerar intill berört planområde fram till Brommaplansrondellen. Hastigheten förbi planområdet är 50 km/h. Väg 275 passerar ca 75 m norr om planområdet och i Brommaplansrondellen fördelar sig väg 275 till väg 261, Kvarnbacksvägen mot Ulvsunda och väg 275 mot Vällingby. Hastigheten genom Brommaplansrondellen är 50 km/h. 3.3 Förbifart Stockholm Förbifart Stockholm är ny vägförbindelse som planeras från E4, Kungens kurva i söder till E4, till Häggvik i norr via Lovön på Ekerö. Vägsträckan utgörs av ca 21 km lång ny väg varav drygt 18 km i tunnel. Byggstart för Förbifart Stockholm är planerad till tidigast 2012 och färdigställandetid bedöms vara åtta till tio år. Förbifart Stockholm kommer att påverka trafikflödet förbi planområdet och det är troligt att transporterna på väg 261 kommer att minska och istället gå på/i Förbifart Stockholm (Trafikverket, 2012). 3.4 Bromma reningsverk Bromma reningsverk (Åkeshovsanläggningen) är som närmst placerad ca 80 m från planerat planområde och som längst ca 260 m från planområdet. Vid Åkeshovsanläggningen sker intag av avloppsvatten samt förbehandling, försedimentering, slambehandling och biogashantering. Tidigare omfattades anläggningen av Sevesolagstiftningens lägre kravnivå, vilket den inte längre gör. Den del av Åkeshovsanläggningen som utgör gasbehandlingsanläggning är klassad som farlig verksamhet enligt Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Ovanstående information är hämtad från Stockholm Vatten (Lindh) och Storstockholms brandförsvar (Haglund). 3.5 Tankstation för biogas Vid Åkeshovsanläggningen finns en biogasanläggning med en publik tankstation. Avståndet mellan tankstationen och planerad bebyggelse är ca 40 m.

16 16 (42) 3.6 Tunnelbana Brommaplans tunnelbanestation ligger inom planområdet och tunnelbanans Gröna linje korsar planområdet via en befintlig bro mellan den nya kontorsbyggnaden och övrig etablering. 3.7 Bensinstation Vid Brommaplansrondellen ligger en OKQ8-station med försäljning av bensin, diesel etc. Stationen är placerad mer än 150 m från planerad bebyggelse. 3.8 Bromma flygplats Bromma flygplats är placerad ca 2 km norr om planområdet. 3.9 Geografiska förutsättningar Planerat område ligger i suterräng med en sluttande höjdskillnad i öster (höger i nedanstående figur). Figur 8: Sektion över planerad bebyggelse med Drottningholmsvägen (väg 261) till vänster. 4 Riskidentifiering Detta avsnitt presenterar de potentiella riskkällor som Brandkonsulten AB har identifierat i anslutning till planområdet. Riskidentifiering baseras på platsbesök, informationsinhämtning samt uppgifter presenterade i tidigare genomförda riskanalyser i närområdet. Den initiala riskbedömningen utgörs huvudsakligen av kvalitativa resonemang. 4.1 Väg 261 Väg 261, som utgör en del av Drottningholmsvägen passerar nordöst om och i direkt anslutning till det aktuella planområdet. Det kortaste avståndet mellan väg 261 och den nya bebyggelsen inom planområdet bedöms uppgå till ca 7 m, vilket gäller för kontorsbyggnaden. Bostadshusen placeras ca 25 m från vägkanten och fasad/väderskydd till bussterminal ligger ca 8 m från vägen. Avstånd till centrumanläggningens fasad uppgår till ca 40 m.

17 17 (42) Figur 9: Sektion- och planskisser med väg 261 (Drottningholmsvägen). Väg 261 leder från Brommaplansrondellen via Nockeby, Drottningholm och vidare ut till Tappström vid Ekerö. Vid Drottningholm byter vägen namn till Ekerövägen Transporter av farligt gods Väg 261 utgör i dagsläget en rekommenderad primär transportled för farligt gods (Trafikverket, 2010) och nyttjas dessutom vid särskilda tillfällen som omläggningsled för transporter som normalt går via Essingeleden. Sammantaget innebär detta att transporter av farligt gods i sker på väg 261. Ett scenario avseende olycka med fordon som transporterar farligt gods anses med hänsyn till ovanstående och med särskild hänsyn till byggnadernas närhet till vägen vara i behov av vidare analys. En mer detaljerad analys av riskerna förknippade med transport av farligt gods presenteras i avsnitt 5 Riskuppskattning och värdering Tung trafik Transporter med farligt gods sker i många fall med lastbilar, tankbilar eller långtradare. Dessutom kan ytterligare transporter med sådana tunga fordon förväntas ske på väg 261. En eventuell avåkning av ett tungt fordon kan utgöra en risk för personer som vistas i framförallt kontorsbyggnaden med dess korta avstånd till vägen. I dagsläget liksom även fortsättningsvis består vegetationen av en gräsyta samt träd placerade med ca 10 m mellanrum längs sträckan förbi planområdet. Ett scenario avseende påkörning på byggnader av tung trafik anses med särskild hänsyn till byggnadernas närhet till vägen vara i behov av vidare analys. En mer detaljerad analys av riskerna förknippade med påkörning på byggnader av tung trafik presenteras i avsnitt 5 Riskuppskattning och värdering. 4.2 Väg 275 Väg 275 utgör en primär transportled för farligt gods. Väg 275 går i en västlig-östlig riktning och passerar norr om aktuellt planområde. Avståndet mellan väg 275 (Brommaplansrondellen) och närmaste nybebyggelse (kontorsbyggnad) inom berört planområde bedöms uppgå till ca 80 m. Mellan väg 275 och planområdet finns befintlig bebyggelse.

18 18 (42) Ett scenario avseende olycka med fordon som transporterar farligt gods anses med hänsyn till ovanstående och med särskild hänsyn till byggnadernas närhet till vägen vara i behov av vidare analys. En mer detaljerad analys av riskerna förknippade med transport av farligt gods presenteras i avsnitt 5 Riskuppskattning och värdering. 4.3 Bensinstation på Brommaplan (OKQ8) Med hänsyn till att avståndet mellan närmaste nybebyggelse (kontorsbyggnad) på planområdet och bensinstationen vid Brommaplansrondellen bedöms uppgå till ca 180 m samt att befintlig bebyggelse utgör skyddsbarriär är Brandkonsulten AB:s bedömning att benstationen i sig inte påverkar planområdet ur risksynpunkt. Ingen detaljerad analys krävs avseende riskkällans påverkan på planområdet och riskkällan utreds därmed inte nämare. 4.4 Bromma reningsverk med tankstation Biogasanläggningen med tillhörande publik tankstations påverkan på omgivningen har utretts i flera rapporter upprättade mellan 2008 och Följande rapporter har Brandkonsulten AB använt som underlag vid analysen av tankstationen: PM Risk Ny bebyggelse vid Brommaplan i anslutning till biogasanläggning vid Bromma reningsverk, upprättad av Brandskyddslaget. Detaljerad riskbedömning inför detaljplaneskede. Transporter av farligt gods på Drottningholmsvägen, Bromma reningsverk, tankstation för biogas samt tunnelbana. Projekt Brommaplan, Bromma, upprättad av WSP Brand & Risk. Riskbedömning enligt Sevesolagstiftning och Lag om skydd mot olyckor, Bromma Reningsverk, Stockholm, upprättad av WSP Brand- och Riskteknik Bromma reningsverk med rötgasanläggning (Åkeshovsanläggningen) Åkeshovsanläggningen är som närmast placerad ca 80 m från planerat planområde och som längst ca 260 m. Avståndet mellan anläggningen i Nockeby och till berört planområde uppgår till ca 700 m. Närmaste avstånd mellan befintlig bebyggelse och Åkeshovsanläggningen är ca 70 m. Vid Åkeshovs reningsanläggning sker intag av avloppsvatten som i sin tur renas i flera steg innan det går vidare till Nockeby. Inom Åkeshovsanläggningen sker gashantering i bl a rötkamrar, gasklockor samt viss hantering av eldningsolja och sprängmedel. Rötgasen uppgraderas i sin tur till biogas i högtrycksanläggningen. Högtrycksanläggningen drivs numera av Scandinavian Biogas. I Nockeby hanteras det förbehandlade avloppsvattnet via en bergtunnel där avloppsvattnet renas samt att det sker en eftersedimentering innan vattnet leds ut i Saltsjön.

19 19 (42) Åkeshovsanläggningen Nockebyanläggningen Figur 10: Flygfoto över Åkeshovsanläggningen och anläggningen i Nockeby. Med anledning av att Åkeshovsanläggningen tidigare omfattades av Sevesolagstiftningen samt är klassad som farlig verksamhet enligt Lag om skydd mot olyckor har WSP utfört en riskbedömning för anläggningen år 2008 (WSP Brand- och Riskteknik, 2008). Åkeshovsanläggningen omfattas dock ej längre av Sevesolagstiftningens lägre kravnivå (Karin Lindh, Stockholm Vatten VA AB, 2012). Den del av Åkeshovsanläggningen som utgör gasbehandlingsanläggning är klassad som farlig verksamhet enligt Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. WSP:s riskanalys för Bromma reningsverk omfattar både Åkeshovsanläggningen och anläggningen i Nockeby med metanol/etanol och gasol/acetylen. Ett scenario avseende olycka vid Åkeshovsanläggningen anses med hänsyn till byggnadernas närhet till anläggningen vara i behov av en analys. Ett resonemang och analys avseende risken presenteras i avsnitt 5 Riskuppskattning och värdering Tankstation med biogas Vid Åkeshovsanläggningen finns en biogasanläggning med en publik tankstation. Avståndet mellan tankstationen och planerad bebyggelse har uppskattats till ca 40 m. Ny tankstation togs i drift 2012 och drivs av Statoil/AGA Gas AB. Ett scenario avseende olycka vid tankstation anses med särskild hänsyn till byggnadernas närhet till anläggningen vara i behov av en analys. Ett resonemang och analys avseende risken presenteras i avsnitt 5 Riskuppskattning och värdering. 4.5 Tunnelbanetrafik Brommaplans tunnelbanestation ligger inom planområdet och tunnelbanan korsar planområdet via en bro mellan den nya kontorsbyggnaden och övrig etablering. Närheten till tunnelbanan innebär att ett urspårande tågset kan påverka planområdet och säkerheten för personer som vistas inom området och i nya byggnader.

20 20 (42) Kontorsbyggnaden och bostadsbebyggelsen bedöms som närmast placeras ca 5 m respektive ca 18 m från tunnelbanebron. Under tunnelbanebron kommer tunnelbaneuppgången samt delar av centrumanläggningen och bussterminalen att placeras. Enligt uppgifter från AB Storstockholms Lokaltrafik passerar på vardagar ca 500 tåg/dygn förbi station Brommaplan. På helger är motsvarande siffra ca 240 tåg/dygn (Marklund, 2012). Ett scenario kopplat till urspårning av tunnelbanetåg som påverkar planområdet anses med hänsyn till byggnadernas närhet vara i behov av en analys. Ett resonemang och analys avseende urspårning presenteras i avsnitt 5 Riskuppskattning och värdering. 4.6 Flygtrafik (Bromma flygplats) Bromma flygplats ligger ca 2 km rakt norr om det aktuella planområdet. Statistik från Swedavia anger att ca 2,2 miljoner resenärer passerade flygplatsen under år Resenärerna var då fördelade på ca starter och landningar varav majoriteten (ca 85 %) var inrikesflygningar (Swedavia, 2012). Flygplatsen har en rullbana i öst-västlig riktning (120 /300 ). Starter och landningar sker normalt alltid i motvind varför start och landning kan ske i båda riktningarna beroende på rådande väderförhållanden. In- och utflygning vid flygplatser sker i de flesta fall enligt förutbestämda rutter eller mönster. Tyngre flygplan såsom exempelvis passagerarflygplan följer normalt de rutter som gäller för instrumentnavigering, medan vissa mindre plan såsom exempelvis sportflygplan ofta flyger enligt visuell navigering baserat på landmärken. Brandkonsulten AB har studerat flygkartor för instrumentnavigering avseende både inoch utflygning till/från de båda rullbanorna på Bromma flygplats. Genom att studera flygkartor för inflygning respektive utflygning för de två rullbanorna framgår att rutterna går runt det aktuella planområdet med en radie på km (LFV, 2012). Detta innebär att den närmsta passagen förbi planområdet är precis vid start/landning (ca 2 km från planområdet) men att planens färdriktning då inte är mot det aktuella planområdet. In- eller utflygning med tyngre flygplan bedöms således inte ske direkt ovan planområdet. Sannolikheten för ett flygplanshaveri bedöms generellt vara mycket låg. Tillsammans med ovanstående anser Brandkonsulten AB därmed att flygtrafik till och från Bromma flygplats inte utgör någon betydande riskkälla för det aktuella planområdet. Riskkällan utreds därmed inte närmre. 4.7 Sammanställning av riskkällor Med utgångspunkt från den genomförda riskinventeringen erfordrar följande riskkällor ytterligare analys. Riskkällorna är listade (ej i prioritetsordning) i form av tänkbara scenarier. Farligt godsolycka på väg 261 och 275. Påkörning av byggnad med tung trafik från väg 261. Olycka vid Bromma reningsverk, Åkeshovsanläggningen. Olycka vid tankstation för fordonsgas. Urspårning av tunnelbanetåg. Dessa scenarier utvecklas ytterligare i samband med riskuppskattning och värdering.

21 21 (42) 5 Riskuppskattning och värdering I detta avsnitt görs en uppskattning och värdering av de risker som kan uppkomma på grund av de identifierade riskkällorna/scenarierna. Det aktuella planområdet har analyserats med avseende på risker i ett flertal tidigare utförda riskanalyser. Brandkonsulten AB anser att de kvantifieringar som gjorts i de tidigare utförda analyserna huvudsakligen är tillräckligt tillförlitliga för att användas som diskussionsunderlag vid värdering av risker. Därmed görs inga väsentliga revideringar av beräkningar för att kvantifiera risknivåerna utan riskreducerande åtgärder. Riskuppskattning och värdering utgörs istället av kvalitativa resonemang baserade på tillgängliga kvantifieringar. Förutom att uppskatta och värdera aktuella risknivåer syftar avsnittet även till att fastställa vilka risker som kräver riskreducerande åtgärder. 5.1 Farligt godsolycka på väg 261 och väg 275 Brandkonsulten AB bedömer att farligt godsolyckor på väg 261 och väg 275 utgör de största och mest väsentliga riskerna för planområdet i fråga. Detta är även i linje med de resultat som WSP kommit fram till i en tidigare riskbedömning (WSP Brand & Risk, 2010). Att värdera dessa risker är därmed ett viktigt moment i riskbedömningen eftersom de utgör det största hotet mot människor inom planområdet i framtiden. Tabell 1 redovisar de scenarier för farligt godsolycka som ingår i WSP:s bedömning, inklusive storleken på de konsekvensområden som ligger till grund för beräkning av individrisk och samhällsrisk. Väg 261 utreds mer i detalj med hänsyn till vägens avstånd till planområdet. Tabell 1: Scenarier för farligt godsolycka på väg 261 enligt WSP Brand & Risk (2010). Konsekvensområde Scenario (m) 2.1 Kärlsprängning (Biogas) 250,00 1. Mycket stor explosion 200, BLEVE (Gasol) 170, Utsläpp giftig gas, stort 170, Jetflamma stor (Gasol) 90, Utsläpp giftig gas, mellan 85,00 1. Stor explosion 70,00 5. Explosion oxiderande 70, Jetflamma mellan (Gasol) 45,00 3. Pölbrand stor 30,00 5. Gräsbrand oxiderande 30, Jetflamma (Biogas) 29, Gasmoln (Gasol) 25,00 3. Pölbrand mellan 20, Gasmoln (Biogas) 19, Jetflamma liten (Gasol) 18, Utsläpp giftig gas, litet 15,00 3. Pölbrand liten 15,00

22 22 (42) Brandkonsulten AB anser att WSP:s kvantifieringar i huvudsak är rimliga och att de generellt sett kan anses vara konservativa. Möjligen har WSP använt ett något högt antal farligt godstransporter per dygn som passerar planområdet. I Appendix A redovisas en sammanställning av farligt godstransporter dels i Sverige generellt, dels specifikt bedömt för väg 261. Appendix A innehåller även en bedömning av trafikmängder på väg 261 med och utan Förbifart Stockholm. WSP har konservativt antagit att det sker tre farligt godstransporter per dygn när det enligt sammanställningen i Appendix A är mer troligt att det sker ca två transporter per dygn. Enligt beräkningarna i Appendix A avseende frekvens för trafikolycka med farligt godsfordon på väg 261 genererar denna skillnad dock endast en marginell påverkan på den slutliga risknivån. Med två farligt godstransporter per dygn är frekvensen ca 1, medan WSP använt ca 1, i sina beräkningar. Vidare har WSP satt frekvensen för olycka med brandfarlig gas (gasol) högre än deras tänkta ingångsvärde. Ingångsvärdet ska enligt deras antaganden reduceras med 3 % av ursprunglig frekvens för olycka med brandfarliga gaser, vilket inte är genomfört och därmed kan resultatet betraktas än mer konservativt Individrisk Figur 11 nedan visar WSP:s resultat med avseende på individrisken för planområdet. Figur 11: Individriskprofil med avseende på farligt godstransporter på väg 261 och 275 samt med hänsyn till Bromma reningsverk. Risknivån ligger lågt inom det s k ALARP-området inom 30 m från väg 261 och 275. Bortom 30 meter från väg 261 är individrisken så pass låg att den enligt definitionen av acceptanskriterierna anses vara tolerabel. Individriskprofilen visar att de risker som genererar konsekvensområden upp till 30 m ger ett större bidrag till den totala risken jämfört med risker med större konsekvensområden. Enligt Tabell 1 framgår att de risker som genererar konsekvensområden upp till 30 meter till stor del består av bränder på eller i närheten av väg 261, där den skadliga verkan primärt består av värmestrålning. Undantaget är ett litet utsläpp av giftig gas med konsekvensområde 15 m.

23 23 (42) Med hänsyn till att individriskprofilen ligger lågt inom ALARP-området är utgångspunkten att riskreducerande åtgärder ska vidtas i rimlig omfattning. Brandkonsulten AB bedömer att det finns rimliga åtgärder att vidta för att reducera de berörda riskerna. Riskreducerande åtgärder presenteras i avsnitt Samhällsrisk Samhällsrisken inom planområdet är till stor del beroende av antalet personer som vistas inom planområdet. Personantalet inom planområdet är enligt nuvarande förslag huvudsakligen desamma som de som använts i WSP:s analys. Den största skillnaden är att WSP:s analys gjorts för ett förslag där ett hotell var placerat närmast väg 261, där det i nuvarande förslag istället är en kontorsbyggnad. WSP har antagit att ca 225 personer kan vistas i hotellet samtidigt medan det kan vara rimligt att det i kontorsbyggnaden som mest vistas ca personer. Med hänsyn till att det finns stora osäkerheter förknippade med bedömningar av antal personer som samtidigt vistas inom planområdet anser Brandkonsulten AB att den eventuella skillnaden i samhällsrisk som aktuell förändring av personantal innebär är att betrakta som mindre. Figur 12 visar samhällsrisken i form av FN-kurva enligt de kvantifieringar gjorda av WSP. Figur 12: Samhällsrisk med avseende på farligt godstransporter på väg 261 och 275 samt med hänsyn till Bromma reningsverk. Enligt WSP:s analysresultat ligger samhällsrisken till stor del inom ALARP-området. I dessa resultat framgår även att risker med stora konsekvensområden ger ett kraftigare avtryck i samhällsrisken jämfört med risker med mindre konsekvensområden. Detta eftersom stora konsekvensområden potentiellt innehåller fler personer.

24 24 (42) I Figur 13 framgår antal omkomna för respektive olycksscenario i WSP:s analys. Figur 13: Indata till FN-kurva enligt (WSP Brand & Risk, 2010, Bilaga C). I figuren framgår tydligt att det framförallt är de olycksscenarier som leder till explosioner, BLEVE samt större utsläpp av giftiga gaser som har störst påverkan på samhällsrisken. Dvs det är dessa scenarier som resulterar i flest antal omkomna. Brandkonsulten AB bedömer att den beräknade samhällsrisken är något hög vilket troligen i första hand beror på de konservativa antaganden som WSP gjort i sin analys. Den planerade bebyggelsen inom planområdet är utformad på ett sätt som innebär att stadigvarande vistelse utomhus inte bedöms vara särdeles frekvent på området närmast väg 261. Detta innebär att de utomhusområden där stadigvarande vistelse kan förväntas ske till stor del skyddas av bebyggelsen, vilket rimligen torde utgöra en effektiv barriär mot skadeverkningar kopplade till explosioner. Att en explosion skulle inträffa som helt eller delvis raserar byggnader till så stor grad att upp till omkring 1000 personer omkommer inom planområdet bedöms mycket osannolikt. Även om WSP:s resultat antas vara rimliga ligger samhällsriskprofilen inom ALARPområdet och inte högre än ungefär mitt i detsamma. Därmed gäller att riskreducerande åtgärder ska vidtas i den mån de är rimliga. Att vidta åtgärder som reducerar skadeverkningarna från explosioner, såsom exempelvis rasdämpande konstruktioner, bedöms inte vara rimligt. Nämnvärt är även att mängden explosiva ämnen som transporteras på väg 261 enligt sammanställningen i Appendix A klassas som ej mätbart men uppskattats utgöra ca 0,3% av farligt godstransporterna. Brandkonsulten AB anser dock i enlighet med resonemanget för individrisk i tidigare avsnitt att riskreducerande åtgärder krävs med avseende på farligt godsolycka på väg 261.

25 25 (42) 5.2 Påkörning av byggnad med tung trafik från väg 261 En eventuell avåkning av ett tungt fordon kan utgöra en risk för personer som vistas i framförallt kontorsbyggnaden med dess korta avstånd till vägen. Hastigheten på väg 261 förbi planområdet är dock begränsad till 50 km/h och närheten till Brommaplansrondellen bör innebära att tunga fordon som passerar planområdet håller låg fart antingen för att de är på väg in i rondellen eller för att de accelererar på väg ut ur densamma. I samband med ombyggnation ändras dessutom plankorsningen mellan väg 261 och Tunnlandsvägen till en rondell, vilket ytterligare torde begränsa både hastigheterna och risken för trafikolycka. Längs väg 261 finns på sidan närmast planområdet en gång- och cykelbana som är separerad från körbanorna med ett område med vegetation. I dagsläget liksom även fortsättningsvis består vegetationen av en gräsyta samt träd placerade med ca 10 m mellanrum längs sträckan förbi planområdet. Träden i kombination med de förväntat låga hastigheterna på vägsträckan bör kunna utgöra ett visst påkörningsskydd mot byggnaderna. Sannolikheten för avåkning med fordon i stadsmiljö bedöms generellt vara låg. Avåkning med lastbil eller något annat tungt fordon bör rimligen ske med ännu lägre sannolikhet. Brandkonsulten AB bedömer därmed att sannolikheten för en avåkning med tung trafik på sträckan förbi planområdet som leder till en påkörning av någon av byggnaderna med följden att personskador uppstår är mycket låg. Med anledning av ovanstående anser Brandkonsulten AB att risken för personskador inom planområdet förknippade med påkörning på byggnader av tung trafik är så liten att någon vidare kvantifiering av risken ej erfordras. Någon ytterligare utredning av riskällan görs ej och risknivån för scenariot bedöms som acceptabel utifrån de förutsättningar som redovisas. 5.3 Olycka på Bromma reningsverk, Åkeshovsanläggningen Brandkonsulten AB har studerat WSP riskanalys från 2008 för Bromma reningsverk (WSP, 2008) och de risker som har analyserats är följande: Hantering av rötgas inom Stockholm Vattens lågtrycksanläggning i Åkeshov. Hantering av sprängämnen inom Stockholm Vattens lågtrycksanläggning i Åkeshov. Hantering av brandfarlig vätska inom Stockholm Vattens lågtrycksanläggning i Åkeshov. Hantering av stadsgas inom Stockholm Vattens lågtrycksanläggning i Åkeshov. Hantering av gasol/acetylen inom Stockholm Vattens lågtrycksanläggning i Åkeshov. Hantering av biogas inom Scandinavian Biogas (f d Stockholm Vatten) högtrycksanläggning i Åkeshov. Hantering av metanol/etanol, gasol/acetylen samt störning i reningsprocess i Nockebyanläggningen. Påverkan från omgivningen (Drottningholmsvägen, tankstation samt sabotage). Resultatet från riskanalysens kvalitativa bedömningar och kvantifieringar av frekvenser/sannolikheter samt konsekvenser ger att riskerna i första hand påverkar personer inom respektive anläggning. Anläggningarna är också utformade för att hantera mindre utsläpp varför dessa inte bedöms generera risker för omgivningen. De risker som skulle kunna ge ett konsekvensområde (>100 m) som sträcker sig till aktuellt planområde är explosion eller kärlsprängning. Dessa typer av risker har vid genomförda frekvens- och sannolikhetsberäkningar visat sig ha en mycket låg sannolikhet, varför dessa risker totalt sett bedöms som tolerabla för aktuellt planområde.

26 26 (42) Med hänsyn till ovanstående resonemang och utförda riskbedömningar, samt andra riskkällor som bedöms ge ett högre riskbidrag till området kommer inte riskkällan Bromma reningsverk, Åkeshovsanläggningen, att analyseras vidare. Någon ytterligare utredning av riskällan görs ej och risknivån för riskscenariot bedöms som acceptabel för studerat planområde Brommaplan. 5.4 Olycka vid tankstation för fordonsgas Tankstationen är försedd med olika säkerhetshöjande åtgärder som förhindrar läckage. Dessa åtgärder är bl a påkörningsskydd och break-away ventil som förhindrar läckage. I PM Risk Ny bebyggelse vid Brommaplan i anslutning till biogasanläggning vid Bromma reningsverk, vilken också innehåller information om tidigare utförd riskanalys över själva reningsverket (Åkeshovsanläggningen), har Brandskyddslaget specifikt analyserat riskerna vid biogasanläggningen med tillhörande tankstation. Brandskyddslaget har i ovan nämnd rapport kommit fram till att anläggningen inte medför ett ökat riskbidrag för planområdet, vilket innebär att risknivån kan betraktas som tolerabel med avseende på tankstationens placering. Brandkonsulten AB anser att ovanstående riskbedömning är rimlig. Bedömningen gäller under förutsättning att inga förändringar sker inom anläggningen med biogasstation samt att följande avstånd uppfylls (Brandskyddslaget, 2011): Ca 40 m mellan tankstation och bussterminal/garage (planerad bebyggelse). Ca 60 m mellan tankstation och bostäder. 100 m mellan tankstation och byggnader och lokaler med svårutrymda verksamheter som t ex samlingslokaler och vårdanläggningar. Med hänsyn till ovanstående skyddsavstånd, resonemang och utförda riskbedömningar, samt andra riskkällor som bedöms ge ett högre riskbidrag till området kommer inte riskkällan att analyseras vidare. Någon ytterligare utredning av riskällan görs ej och risknivån för riskscenariot bedöms som acceptabelt utifrån de förutsättningar som redovisas ovan. 5.5 Urspårning av tunnelbanetåg I samband med detaljplanearbetet för kv Linneduken så har tunnelbanans påverkan på ett område utretts av flera konsultfirmor (WSP, 2010 och FSD, 2010) och dessa rapporter har också externt granskats av Vectura Consulting AB som är en sammanslagning av Vägverket Konsult och Banverket Projektering (Vectura Consulting AB, 2010). Med hänsyn till att urspårningsrisken har utretts i flera riskanalyser samt att riskanalyserna har granskats externt är Brandkonsulten AB:s uppfattning att delar av bedömningarna som har gjorts för kv Linneduken också kan göras för Brommaplan. I hänvisade rapporter kan det konstateras att sannolikheten för tunnelbaneurspårning är mycket låg. Statistik- och informationsunderlag kring urspårning i Stockholms tunnelbana är begränsat p g a de få antal urspårningar som har inträffat. Det innebär vidare att erfarenheter kring hur fordon beter sig vid en urspårning i tunnelbanan är mycket begränsad. Urspårningsfrekvensen har i riskanalyser kopplade till kv Linneduken uppskattats till mellan 0,25 x 10-8 och 6,4 x 10-6 per tågkm. Vid de fåtal urspårningar som har skett i tunnelbanan har inte tunnelbanetåget fortsatt utanför spårområdet, vilket innebär att risken för att ett tunnelbanetåg ska hamna längre än 5 m från spåret bedöms som mycket liten.