Kv Spaken, Täby. Nybyggnad av flerbostadshus. Utgåva 1

Transkript

1 Kv Spaken, Täby Nybyggnad av flerbostadshus Riskbedömning Utgåva 1 Markus Olofsson Brandingenjör/ Civilingenjör riskhantering Handläggare Daniel Fridström Brandingenjör/ Civilingenjör riskhantering Handläggare Magnus Nordberg Brandingenjör/ Civilingenjör riskhantering Internkontrollerande Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B Stockholm Organisationsnr: Tel: Styrelsen har sitt säte i Stockholm Fax: info@brandkonsulten.se

2 2 (29) Kv Spaken Täby, Nybyggnad av flerbostadshus Riskbedömning Uppdragsgivare: JM AB Gustav III:s Boulevard Solna Myndighetskrav: Plan- och bygglagen (2010:900), PBL Upprättad av: Markus Olofsson Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Daniel Fridström Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Internkontrollerad av: Magnus Nordberg Brandingenjör/ Civilingenjör riskhantering Utgåva MO/DF MN Version Datum Utförd av Kontrollerad av

3 3 (29) Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Syfte och mål Bakgrund Avgränsningar Styrande dokument och riktlinjer Underlag Revideringar Metod Riskanalys Riskvärdering Tillämpningar i denna riskbedömning Riskanalys Områdesbeskrivning Förändringar inom planområdet Riskidentifiering Riskkällor för vidare analys Riskuppskattning Väg E18 (A) Övriga vägar med farligt gods (B) Riskvärdering Individrisk Samhällsrisk Riskreduktion Riskreducerande åtgärder Verifiering av riskreducerande åtgärder Hantering av osäkerheter Slutsats Referenser Appendix A Frekvensberäkningar väg Appendix B Konsekvensberäkning Värmestrålning Appendix C Individrisk... 29

4 4 (29) Sammanfattning Brandkonsulten AB har på uppdrag av JM AB genomfört en riskbedömning för Kv Spaken i Täby kommun med avseende på ändring av detaljplan. I Kv Spaken planeras nybyggnad av ett flerbostadshus. I närheten av området passerar väg E 18 som utgör en primär transportled för farligt gods. I närområdet finns även en bensinstation. Transporterna till denna bensinstation passerar på en väg utanför planområdet. Den risk som Brandkonsulten AB bedömt som betydande är transporter av brandfarlig vätska på vägen som passerar utanför planområdet. Brandkonsulten AB har använt information från Preem över mängder och antal transporter som passerar området. Utifrån de förutsättningar som erhållits och som nyttjats för beräkningarna i analysen bedöms risknivån acceptabel för byggnaden på planområdet förutsatt att nedanstående riskreducerande åtgärder vidtas: - Byggnaderna på planområdet utformas så att utrymning kan ske mot sidor som ej vetter mot vägen utanför planområdet. - Byggnaderna på planområdet utförs med obrännbar fasad. - Ej stadigvarande vistelse mellan väg och byggnad. I planbeskrivningen bör hänvisning göras till denna riskbedömning för utformning av planområdet. Formulering av planbestämmelse bör ske i samråd med Brandkonsulten AB.

5 5 (29) 1 Inledning Brandkonsulten AB har på uppdrag av JM AB genomfört en riskbedömning för Kv Spaken i området Hägernäs, Täby. Riskbedömningen är utförd av civilingenjör riskhantering/brandingenjör Markus Olofsson och Daniel Fridström samt kvalitetsgranskad av civilingenjör riskhantering/brandingenjör Magnus Nordberg. 1.1 Syfte och mål Denna rapport utgör riskbedömning i samband med framtagande av ny detaljplan vid Kv Spaken i Täby kommun. Riskbedömningen syftar dels till att identifiera och värdera eventuella risker som kan påverka den föreslagna planförändringen, dels till att vid behov presentera förslag på riskreducerande åtgärder, inklusive verifiering av desamma, vilka innebär en för ändamålet acceptabel risknivå. Målet med riskbedömningen är att skapa ett beslutsunderlag för detaljplaneärendet med avseende på olycksrisker. Rapporten ska presentera de förutsättningar, t ex verifierade riskreducerande åtgärder, kring vilken en ny detaljplan för det aktuella planområdet kan genomföras. 1.2 Bakgrund I Kv Spaken avser JM AB bygga ett flerbostadshus med en bruttototalarea på m 2. Flerbostadshuset är planerat att innehålla 124 lägenheter. Nordväst om planområdet med det planerade flerbostadshuset finns E18 som utgör en primär farligt godsled. I områdets närhet finns också en bensinstation och en ishall. Med anledning av ovanstående har Brandkonsulten AB genomfört en riskbedömning för att utreda relevanta risker med hänsyn till det föreslagna flerbostadshuset. Enligt länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län ska riskhanteringsprocessen beaktas vid framtagandet av detaljplaner inom 150 m från transportled med farligt gods (Länsstyrelserna, 2006). Föreliggande riskbedömning upprättas dels med anledning av Länsstyrelsernas krav, dels med anledning av att precisera och verifiera erforderliga riskreducerande åtgärder för området. 1.3 Avgränsningar Riskbedömningen i denna rapport är avgränsad till att endast behandla olycksrisker som kan leda till negativa effekter på människors liv. Eventuella hälsoeffekter som uppkommer till följd av normal vardaglig vistelse inom planområdet beaktas inte. Nybyggnadens miljöpåverkan under byggtid, brukartid eller till följd av en olyckshändelse beaktas inte i riskbedömningen. Risker som härstammar från uppsåtliga händelser eller illvilja beaktas inte i riskbedömningen. Riskkällor som ligger mer än 150 m från berört planområde har inte beaktats i riskbedömningen. Brandkonsulten AB förutsätter att transporter av farligt gods sker enligt de myndighetskrav som gäller för aktuell typ av transport. 1.4 Styrande dokument och riktlinjer Styrande dokument finns i form av olika lagstiftningar med tillhörande förordningar och föreskrifter samt riktlinjer och rekommendationer som anger när en riskanalys/riskutredning/riskbedömning ska eller bör utföras.

6 6 (29) Som stöd och som underlag till riktlinjer för värdering av risker används rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer (Olsson & Wasting, 2000). Rapportens rekommendationer används som riktlinjer avseende risker i den fysiska planeringen i Stockholms län. I rapporten framgår bl a följande rekommendationer avseende bebyggelse intill vägar med transporter av farligt gods. - Inom 100 m från transportled för farligt gods ska risksituation bedömas vid exploatering m närmast vägen bör lämnas byggnadsfritt. - Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 m från vägkant bör undvikas. - Sammanhållen bostadsbebyggelse och placering av personintensiva verksamheter närmare än 75 m från vägkant bör undvikas. En riskbedömning som identifierar och analyserar eventuella risker och som visar på att en tolerabel/acceptabel risknivå kan erhållas, innebär att avsteg kan göras från de rekommenderade avstånden. Sedan 2006 har länsstyrelserna i Skåne, Västra Götalands och Stockholms län enats om att risker ska beaktas och bedömas inom 150 m från farligt godsled i samband med detaljplaneprocessen. (Länsstyrelserna, 2006). Utöver ovanstående finns riktlinjer i rapporten Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad när & hur (Slettenmark, 2003), som är relevanta i föreliggande projekt. 1.5 Underlag Följande underlag har använts i denna riskbedömning. - Platsbesök Ritningsunderlag upprättat av Sweco, daterat Hägernäs (kv Spaken, kv Rodret m fl), risk-pm angående nyetablering upprättat av Brandkonsulten AB, daterat Korrespondens med Preem 1.6 Revideringar Riskbedömningen ska uppdateras efter behov i enlighet med projektets olika skeden och vid ändringar i förutsättningar som har stor påverkan på resultatet av riskbedömningen. 2 Metod Denna riskbedömning är upprättad med vägledning i en grundläggande modell för riskhantering framtagen av den Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC, 1995). Modellen som visas i Figur 1 är framtagen som ett stöd för riskhantering inom tekniska system men är i dess fundamentala delar även applicerbar för riskutredningar i detaljplaneärenden.

7 7 (29) Figur 1: Modell för riskhantering, återskapad från IEC (1995, s.41)(författarens översättning). Enligt IEC:s modell kan riskhantering delas upp i två block; riskbedömning och riskreduktion. Riskbedömningen består i sin tur dels av en riskanalys, dels en riskvärdering. 2.1 Riskanalys Omfattning och riskidentifiering Riskanalysen syftar till att definiera systemet som ska analyseras, identifiera risker samt göra en inledande uppskattning av desamma. I detaljplaneärenden avgränsas normalt riskanalysen till att endast omfatta det berörda planområdet. I samband med definiering av systemet görs också en identifiering av skyddsobjekt, dvs de byggnader eller verksamheter inom planområdet gentemot vilka riskexponeringen ska utredas. Det kan röra sig om personintensiva lokaler, bostäder eller andra verksamheter som innebär en stadigvarande vistelse av människor. Vidare sker en identifiering av riskkällor, dvs potentiella verksamheter, transporter etc i planområdets omgivning (riskkällor kan i vissa fall även finnas inom planområdet) vilka i samband med en viss oönskad händelse kan utgöra en fara för de personer som vistas inom det berörda planområdet. Exempel på riskkällor kan vara transporter av farligt gods, bensinstationer, järnvägar etc. Riskidentifieringen omfattar en beskrivning av respektive riskkälla samt en initial bedömning av deras möjliga bidrag till den övergripande riskbilden. Den initiala bedömningen kan sägas utgöra en grovsållning bland riskkällorna för att identifiera vilka av dem som erfordrar en mer detaljerad analys. Redan i detta skede kan alltså vissa riskkällor avfärdas utan att genomgå den mer detaljerade riskuppskattningen Riskuppskattning Riskuppskattningen är den huvudsakliga och mer detaljerade utredningen kring riskerna och dess förutsättningar. Riskuppskattningen ska beskriva hur riskerna kan initieras samt karaktären och frekvensen på dess skadliga konsekvenser, med syftet att presentera ett mått på risknivån. Riskuppskattningen baseras ofta på kvantitativa analyser såsom frekvens och konsekvensanalyser men kan även utgöras av kvalitativa resonemang. Det senare kan exempelvis vara aktuellt i de fall där kvantitativ information är otillräcklig. I sådana situationer kan dock samråd med sakkunniga anses motsvara en rimlig nivå.

8 8 (29) Det finns flera olika sätt att presentera risk. De vanligaste är individrisk och samhällsrisk. Individrisk beskriver risken för att en individ omkommer och uttrycks i en frekvens per år. Individrisk redovisas vanligen i form av riskkonturer på en karta eller i form av ett diagram som visar risknivån som funktion av avståndet från riskkällan. Samhällsrisk återspeglar risken för ett helt område och resultatet beror på antalet personer som kan tänkas påverkas av risken. Samhällsrisk inkluderar samtliga personer som kan tänkas vistas inom ett område oavsett hur långvarig vistelsen är. Samhällsrisk redovisas ofta med en s k FN-kurva, där FN står för frequency number. FN-kurvan beskriver sambandet mellan ackumulerad frekvens och antal omkomna. 2.2 Riskvärdering Allmänt Riskvärderingen innebär att de risker som identifieras och uppskattas i riskanalysfasen ska värderas och tolkas. Syftet med detta är att utreda huruvida riskerna är för stora eller kan anses vara acceptabla med hänsyn till den planerade verksamheten, och sedermera även fastställa om riskreducerade åtgärder krävs eller ej. Riskvärderingen grundas på fyra grundläggande principer i enlighet med Davidsson, Lindgren och Mett (1997): 1. Rimlighetsprincipen - en verksamhet bör inte leda till risker som är rimliga att undvika. 2. Proportionalitetsprincipen - de totala riskerna förknippade med en verksamhet bör inte vara oproportionerligt stora i förhållande till verksamhetens fördelar. 3. Fördelningsprincipen - riskerna förknippade med en verksamhet bör vara skäligt fördelade i samhället i relation till nyttan med verksamheten. 4. Principen om undvikande av katastrofer - risker bör hellre realiseras i mindre olyckor med begränsade konsekvenser än tvärt om. För att underlätta riskvärderingen krävs någon form av acceptanskriterier. En del i detta består vanligen av att risker delas in i tre kategorier; generellt acceptabla, acceptabla under vissa förutsättningar och oacceptabla risker. En sådan uppdelning skapar två gränser; en gräns som avgör upp till vilken nivå risker generellt sett anses vara acceptabla och en gräns över vilka risker som inte får existera. I området mellan dessa två gränser, även kallat ALARP-området (as low as reasonably practicable) ska risker göras så små som möjligt med rimliga åtgärder. Risker som ligger nära den övre gränsen kan exempelvis tänkas accepteras antingen om riskreduktion är omöjlig, eller om kostnaderna för riskreduktionen är oproportionerligt stora. Risker som ligger nära den nedre gränsen kan tänkas accepteras om kostnaden för riskreducerande åtgärder överstiger nyttan. Figur 2 visar de tre kategorierna för värdering av risk.

9 9 (29) Figur 2: Konceptet med de två gränserna för acceptabla/oacceptabla risker, samt ALARP-området (Davidsson m fl, 1997) Acceptanskriterier vid detaljerad riskbedömning Sverige har i dagsläget inga nationellt fastlagda kriterier för acceptabla eller oacceptabla risker. Davidson m fl (1997) har dock tagit fram förslag på acceptanskriterier avseende undre, respektive övre gränsen enligt resonemanget ovan. Dessa är enligt följande. Individrisk Övre gräns för ALARP-området: 10-5 per år. Övre gräns för område med huvudsakligen acceptabla risker: 10-7 per år. Samhällsrisk Övre gräns för ALARP-området: F=10-4 per år för N=1. Övre gräns för område med huvudsakligen acceptabla risker: F=10-6 per år för N=1. Lutning på FN-kurva: -1. Övre gränsvärde för möjliga konsekvenser: Inget. Undre gränsvärde för tillämpning av kriterier: N=1. Transportrisker Transportrisker, till exempel sådana förknippade med transporter av farligt gods, måste delvis behandlas annorlunda. Först och främst måste risker för trafikanter särskiljas från risker för dem som vistas utmed transportleden. I riskbedömningar för detaljplaneområden belägna utmed transportleder är det främst risker för dem som vistas utmed den aktuella transportleden som är relevanta att studera. Vad gäller individrisk är tolkningen densamma oavsett om det är fasta punktrisker som analyseras eller transportrelaterade risker. Kriterierna enligt ovan för individrisk kan därför tillämpas även för transportrelaterade risker.

10 10 (29) Samhällsrisken är dock beroende av den aktuella sträckans längd, eftersom samhällsrisken ökar ju längre sträcka som studeras. Därmed bör acceptanskriterierna för transportrisker lämpligen korrigeras till den studerade sträckans längd. Davidson m fl (1997) föreslår att de ovannämnda kriterierna för samhällsrisk ska gälla för transportrisker längs en sträcka av 1 km. Baserat på detta kan kriterierna således skalas om till den aktuella sträckans längd. 2.3 Tillämpningar i denna riskbedömning Kvantitativa mått på risker presenteras i denna riskbedömning i form av individrisk. I denna riskbedömning tillämpas platsspecifik individrisk, vilket innebär risken för att en individ omkommer om den vistas på en specifik plats i ett år. Individrisker redovisas med diagram över risknivån som funktion av avstånd från riskkällan. Riskbedömningen tillämpar acceptanskriterier för acceptabel/oacceptabel risknivå enligt föregående avsnitt.

11 11 (29) 3 Riskanalys 3.1 Områdesbeskrivning Det aktuella planområdet ligger i Hägersten i Täby. Figur 3 visar Kv Spakens placering i området och dess närhet till väg E18 och ishallen. I området finns en idrottsplats, bostäder, skolor, kontor och en ishall. Ytterligare nordväst, på andra sidan E18, finns en bensinstation. Figur 3: Planområdets placering vid Hägersten i Täby. 3.2 Förändringar inom planområdet Kv Spaken är idag ej bebyggt utan används som återvinningsstation och busshållplats. Den planerade bebyggelsen på Kv Spaken utgörs av ett flerbostadshus med ca 130 lägenheter i 8 våningsplan. 3.3 Riskidentifiering Riskidentifiering syftar till att identifiera riskkällor inom och utanför planområdet som kan hota det planerade flerbostadshuset och dess boende.

12 12 (29) Riskidentifieringen omfattar en beskrivning av respektive riskkälla samt en initial bedömning av deras möjliga bidrag till den övergripande riskbilden. Potentiella riskkällor som ej bedöms bidra till den totala risknivån avfärdas utan att genomgå den mer detaljerade riskuppskattningen Riskkällor inom planområde Föreslagen ändring i detaljplan bedöms inte tillföra några riskkällor inom planområdet som kan påverka skyddsobjekt inom eller utanför planområdet Riskkällor utanför planområdet Med riskkällor utanför planområdet avses sådana riskkällor som kan utgöra en fara för det planerade flerbostadshuset och dess boende. För föreslagen ändring i detaljplan har följande potentiella riskkällor utanför planområdet identifierats. A. Väg E18 Nordväst om planområdet passerar E18 vilken utgör primär väg för farligt godstransporter. Detta innebär att stora mängder transporter passerar området varje dag. På E18 transporteras ämnen av i princip alla de nio farligt godsklasserna i varierande omfattning. Det kortaste avståndet mellan E18 och planområdet är 130 m. Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig självt eller i kontakt med andra ämnen, t ex luft eller vatten, kan orsaka skador på människor, djur, egendom, miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. E18 i höjd med planområdet trafikeras av ca fordon per dygn (Eneroth & Johansson, 2014). B. Övriga vägar med farligt gods Transporter av farligt gods kommer även att ske på mindre vägar i området, framförallt genom transporter till den närliggande bensinstationen. Transporterna utgörs primärt av bensin, diesel och etanol. Avståndet till byggnaden från de mindre vägarna är betydligt kortare än från E18, som närmst 7 m, men omfattningen av transporter är betydligt mindre samt fordonshastigheten lägre. C. Bensinstation I anslutning till planområdet finns en bensinstation. Avståndet till bensinstationen uppgår till ca 350 m. Bensinstationen hanterar bensin, diesel och E85. Avståndet till byggnaden är relativt långt varför Brandkonsulten AB:s bedömning är att den inte utgör en sådan stor risk att vidare analys erfordras. Länsstyrelsens riktlinjer om avstånd mellan bensinstation och bebyggelse på 100 m efterföljs. D. Ishall I närheten av planområdet finns en ishall. Ishallen ligger som närmast ca 100 m från planområdet. Enligt Thomas Rüdén, chef för sport- och friluftsanläggningar i Täby kommun, innehåller ishallens kylsystem ingen ammoniak 1. Transporter av ammoniak till ishallen utgör därför ingen risk för planområdet. 1 Thomas Rüdén, chef för sport- och friluftsanläggningar i Täby kommun, telefonsamtal

13 13 (29) 3.4 Riskkällor för vidare analys Med utgångspunkt från den genomförda riskinventeringen bedöms följande riskkällor erfordra ytterligare analys. Väg E18 Övriga vägar med farligt gods Dessa riskkällor utvecklas ytterligare i samband med riskuppskattning och värdering. 3.1 Riskuppskattning Väg E18 (A) Beskrivning och statistik En olycka på E18 där ett fordon som transporterar farligt gods är inblandad kan leda till utsläpp vilket kan påverka berört planområde. Hur stora transportmängderna av farligt gods är på Sveriges vägar har kartlagts av Räddningsverket vid olika tillfällen, bl a under första kvartalet 1994 och sista kvartalet 1998 samt under september månad Informationen är inte heltäckande, men ger en indikation på hur situationen ser ut samt hur den har förändrats de senaste åren. Kartläggningen från 1994 har enbart redovisats som det sammanlagda antalet transporter (samtliga klasser) på olika vägar. Kartläggningarna från 1998 respektive 2006 är däremot uppdelade för respektive klass. I tabell 1 redovisas transportmängderna av respektive klass på E18 enligt kartläggningarna 1998 och Statistiken har räknats om till årsbasis för att förenkla jämförelse mellan underlagen. Utifrån en uppskattad medelmängd per transport för respektive farligt godsklass har även antalet transporter beräknats. Både kartläggningen från 1998 och 2006 omfattar relativt omfattande intervall avseende de mängder farligt gods som transporteras. Detta innebär att det är svårt att avgöra om det skett några förändringar avseende mängderna av respektive farligt godsklass. Utifrån tabell 2 så bedöms dock det totala antalet transporter ha ökat på den aktuella vägsträckan. Uppskattningsvis så omfattar ökningen i stort sett samtliga klasser. De stora skillnaderna mellan de två mätningarna kan dock bero på att båda mätningarna har utförts under begränsade tidsperioder. Tabell 1: Kartläggning av transporter av farligt gods på E 18 ADR-Klass Ton/ transport Ton/år Transp./år Ton/år Transp./år 1. Explosiva ämnen 2.1 Brandfarliga gaser Giftiga gaser Brandfarliga vätskor 4. Fasta brännbara ämnen 5. Oxiderande - ämnen Skattning från statistik för september 2006 av procentuell andel som utgörs av Skattning från statistik för september 2006 av procentuell andel som utgörs av 2.3.

14 14 (29) ADR-Klass Ton/trans port Ton/år Transp./år Ton/år Transp./år 6. Giftiga ämnen Radioaktiva ämnen 8. Frätande ämnen 9. Övriga ämnen och föremål Totalt Scenarioval Brandfarlig vätska utgör överlägset störst andel av alla transporter. Därefter är transporter med brandfarlig gas vanligast tillsammans med frätande ämnen. Med hänsyn till risken för personskador inom berört område kan dock frätande ämnen anses utgöra en liten risk då personer mestadels vistas inomhus och konsekvensområdet vid utsläpp är relativt kort. På den aktuella sträckan transporteras ingen giftig gas varpå denna risk ej analyseras vidare. Brandfarlig vätska och brandfarlig gas kan därför anses utgöra störst risk för personskador inom planområdet. Konsekvenserna av ett utsläpp av brandfarlig vätska kan vara en pölbrand. Det närmaste avståndet mellan E18 och planområdet är 130 m. Brandkonsulten AB har i tidigare projekt genomfört beräkningar där det framgår att strålningsnivån för en stor pölbrand (300 m 2 ) understiger kritiska förhållanden redan på ett avstånd om 30 m från branden. Beräkningarna kan redovisas på begäran. På ett avstånd av 130 m som det rör sig om i detta fall blir därmed strålningsnivåerna försumbara. Konsekvenserna av ett eventuellt utsläpp och antändning av brandfarlig vätska på E18 bedöms därför som mycket låga för det aktuella planområdet. I tidigare projekt som Brandkonsulten AB varit involverade i har ett antal konsekvensområden beräknats för olika olycksscenarier. Det enda scenariot som har ett konsekvensområde större än 130 m (kortaste avståndet mellan E18 och planområdet) och som rimligen kan uppstå kopplat till transport av farligt gods är en BLEVE. En olycka med brandfarlig gas kan därför anses täcka in övriga scenarier då risken bedöms vara avsevärt högre. Det scenario som kommer att analyseras vidare avseende E18 är: A.1 Olycka med transport av brandfarlig gas som leder till utsläpp och antändning (BLEVE) Frekvens och konsekvens Transporter av brännbara gaser kan ske både i stor tankbil och i större mängd lösa behållare. Olika typer av brännbar gas förekommer men överlägset störst andel transporter utgörs av gasol. Beroende av hur gasen förvaras och hur ett eventuellt utsläpp sker kan olika situationer uppstå. Jetflamma, där gas under tryck omedelbart antänds. Gasmolnsexplosion, där antändningen är fördröjd. Större moln av gas som läckt ut antänds.

15 15 (29) BLEVE, Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion, kan uppkomma om tank där säkerhetsventilen inte löser ut utsätts för en brand under längre tid. Explosion av lösa behållare, brandpåverkan av mindre gasflaskor som leder till explosion. För att få en uppfattning om hur ofta farligt gods-olyckor med brandfarlig gas faktiskt inträffar har en beräkning med VTI-modellen genomförts. Beräkningen redovisas i Bilaga A. Beräkningarna visar att en olycka med någon typ av brandfarlig gas inträffar ca en gång på ca år på den aktuella vägsträckan. Sannolikheten att en olycka, när den väl inträffar, också medför utsläpp och någon form av antändning är därför än mer ovanlig. Ett ännu ovanligare scenario är att det skulle uppstå en BLEVE. Brandkonsulten AB har i tidigare projekt antagit att där det kan uppstå 3:e gradens brännskador till följd av ett utsläpp, förväntas personer som befinner sig utomhus förolyckas. Vid tidigare beräkningar genomförda av Brandkonsulten AB har en BLEVE för en gasoltank på 25 m 3 beräknats med hjälp av datorprogrammet Gasol. Beräkningarna visar att konsekvensområdet för 3:e gradens brännskador är 105 m. Beräkningarna kan redovisas på begäran. Brandkonsulten AB:s bedömning är att sannolikheten för att en farligt godsolycka med brännbar gas som leder till utsläpp och antändning är liten. Dessutom är sannolikheten för en BLEVE ännu mindre. I det osannolika fall en BLEVE skulle uppstå leder det inte till några dödsfall då konsekvensområdet för 3:e gradens brännskador understiger det minsta avståndet mellan E18 och planområdet. Med hänsyn till ovanstående bedömer Brandkonsulten AB att E18 ej utgör någon risk för planområdet och ingen vidare analys görs av E18 som riskkälla. 3.2 Övriga vägar med farligt gods (B) Beskrivning och statistik Transporter till bensinstationen i närområdet till det berörda planområdet kan passera i rondellen utanför planområdet. Preem, som äger bensinstationen, och HOYER som sköter transporterna åt Preem har i mailkorrespondens med Brandkonsulten AB lämnat följande uppgifter om transporter till bensinstationen: transporter till stationen per år m 3 per år fördelat på m 3 bensin, 2655 m 3 diesel och 45 m 3 etanol. - De strävar efter att alltid köra fulla transporter från depå Loudden. Detta innebär att ekipagen kommer söderifrån med upp till 50 m 3 brandfarlig vätska som mest. I övrigt har inga industrier eller liknande, till vilka farligt gods kan transporteras, identifierats i närheten av planområdet Scenarioval Brandfarlig vätska anses utgöra störst risk för personskador inom planområdet med hänsyn till transporter av bensin, diesel och etanol till den närliggande bensinstationen. Det scenario som kommer att analyseras vidare avseende övriga vägar med farligt gods är: B.1 Olycka med transport av brandfarlig vätska som leder till utsläpp och antändning Frekvens och konsekvens För att få en uppfattning om hur ofta farligt gods-olyckor med brandfarlig vätska faktiskt inträffar har en beräkning med VTI-modellen genomförts. Beräkningen redovisas i Bilaga B. Med hänsyn till att transporterna av brandfarlig vätska passerar i direkt anslutning till planområdet bedöms dessa transporter utgöra den primära riskkällan för planområdet.

16 16 (29) 4 Riskvärdering 4.1 Individrisk Individrisk är ett mått på risken för att en individ omkommer om den vistas på en specifik plats i ett år. Generellt innebär detta att individrisken är beroende av på vilket avstånd från riskkällan man befinner sig. Med hänsyn till avståndet mellan E18 och planområdet utgör E18 ingen risk för planområdet och bidrar därför inte till någon individrisk för planområdet. Den primära risken för planområdet är transporter av brandfarlig vätska till bensinstationen i närområdet då dessa passerar på vägen i direkt anslutning till planområdet. Det är alltså scenario B.1 som är det scenario som ger individrisken för planområdet. En olycka med brandfarlig vätska ger för det dimensionerande scenariot påverkan på personer som befinner sig mellan 0-10,5 m från pölbranden. Utanför detta avstånd sker ingen påverkan. Frekvensen för en olycka med antändning av brandfarlig vätska blir i detta fall densamma som individrisken då det inte finns några andra riskkällor att ta hänsyn till som kan påverka individrisken. Individrisken inom 0-10,5 m är därför 2,376x10-7 vilket innebär att den hamnar lågt inom det s k ALARP-området. Över 10,5 m är individrisken så pass låg att den enligt definitionen av acceptanskriterierna anses vara tolerabel. Figur 4 visar individrisken som frekvens på ett avstånd från utsläppskällan, vilken är antagen till vägbanans utkant.

17 17 (29) Figur 4: Beräknad individrisk illustrerad på planvy för området. Med hänsyn till att individriskprofilen ligger lågt inom ALARP-området är utgångspunkten att riskreducerande åtgärder ska vidtas i rimlig omfattning. Brandkonsulten AB bedömer att det finns rimliga åtgärder att vidta för att reducera de berörda riskerna. Riskreducerande åtgärder presenteras i kapitel Samhällsrisk Samhällsrisken är till stor del beroende av antalet personer som vistas inom det studerade skadeområdet. Värderingen av samhällsrisk har avgränsats till att endast omfatta planområdet och de personer som vistas inom detsamma. För det dimensionerande skadeutfallet beaktas endast påverkan på personer som befinner sig inomhus inom det undersökta området, dvs Kv Spaken. Vid bedömning av konsekvenserna av beräknade strålningsnivåer har följande kriterier använts kw/m 2 - Gränsvärde för personskada är antaget till 15 kw/m 2, då detta är accepterat gränsvärde för skydd mot brandspridning mellan byggnader i BBRAD (Boverket, 2001 resp 2012) kw/m 2 spontan antändning av trä i det fria.

18 18 (29) Vid strålningsnivåer högre än 29 kw/m 2 antas människor kunna omkomma inne i byggnaden. Enligt beräkningarna av strålningsnivåer till följd av ett utsläpp och antändning av brandfarlig vätska så visar det sig att strålningsnivåerna ej överstiger 29 kw/m 2 mot något av de motstående fönstren på byggnaden i planområdet. Eftersom ytan mellan vägen och byggnaden ej är gjord för stadigvarande vistelse har 29 kw/ m 2 ansatts som kriterium. Detta eftersom det är då det kan ske spontanantändning och då utgöra en fara för personer som vistas inomhus i byggnaden. På byggnaden kommer det att finnas balkonger som vetter mot vägen. En eventuell olycka med utsläpp av brandfarlig vätska kommer dock inte ge ett olycksförlopp som ger en momentan antändning. Eventuella personer som befinner sig på balkongerna kommer därför att kunna gå in i lägenheterna och ta sig bort från olyckan. Ett snabbt olycksförlopp skulle dock kunna leda till att fönsterrutor går sönder och då finns risken att personer skadas av krossat glas. Den föreslagna riskreducerande åtgärden med trapphus som mynnar från vägen medför att de boende kan sätta sig i säkerhet i trapphusen och utrymma bort från vägen och olyckan. Konsekvensberäkningarna som redovisas i bilaga B visar att strålningsnivåerna avtar avsevärt med ett ökat avstånd från flamman, även för stora pölbränder. Detta innebär att en eventuell pölbrand på vägen utanför planområdet därför påverkar en mycket liten del av planområdet. Med hänsyn till ovanstående bedöms därför samhällsriken för planområdet som mycket låg. 5 Riskreduktion I tidigare avsnitt i riskbedömningen har det konstaterats att risknivån för aktuellt planområde erfordrar riskreducerande åtgärder vilka presenteras i följande avsnitt. De föreslagna riskreducerande åtgärderna anses av Brandkonsulten AB vara rimliga att vidta med hänsyn till riskreducerande effekt. 5.1 Riskreducerande åtgärder Fasader utförs med obrännbart material. Samtliga byggnader inom planområdet utformas så att lokaler, bostäder etc kan utrymma mot den sida som ej vetter mot riskkällan. Ej stadigvarande vistelse mellan väg och byggnad. 5.2 Verifiering av riskreducerande åtgärder I föreliggande avsnitt görs en verifiering av de föreslagna riskreducerande åtgärderna. Verifieringen har utförts genom kvalitativa resonemang och bedömningar Obrännbara fasader Brandkonsulten AB:s beräkningar av infallande strålningsnivåer visar att obrännbara fasader utgör en effektiv riskreducerande åtgärd för byggnaden. Enligt den individrisknivå som har redovisats framgår att riskerna med relativt korta konsekvensområden ligger inom ALARP-området. Dessa risker är förknippade med olyckor med transporter av brandfarliga vätskor. Vid en utvändig brand är det i första hand värmestrålning som kan orsaka dödliga skador. Genom att begränsa den värmestrålning som når eventuella personer inom planområdet minskas således risken.

19 19 (29) Utrymning mot sida som ej vetter mot vägen Genom att utforma byggnader så att utrymning kan ske mot sidor som ej vetter mot vägen utanför planområdet undviks risken att personer som befinner sig inom någon av byggnaderna utsätter sig för fara i samband med utrymning. Denna utformning av utrymningsvägar ger också de boende möjlighet att sätta sig själva i säkerhet. Utformningen av trapphusen bedöms vara en enkel åtgärd som på ett effektivt sätt reducerar riskerna eftersom personer inom byggnaderna då kan ta sig till en säker plats i skydd av byggnaderna. Förutom effekten att människor när de når det fria kommer att vara placerade längre från olycksplatsen medför åtgärden även en betydande avskärmning från en olyckas följdverkningar. Byggnaderna bedöms kunna ge ett tillräckligt skydd mot strålningsvärme från bränder. Brandkonsulten AB anser att bebyggelsen kan utgöra ett skydd även mot explosioner. Sannolikheten för att en explosion skulle leda till helt eller delvis raserade byggnader i stor omfattning anses vara mycket osannolikt med hänsyn till typen av farligt godstransporter som passerar området. Byggnaderna anses snarare kunna utgöra en effektiv avskärmning där ej utsatt sida av bebyggelsen kan anses vara relativt oberörd av explosionen. Brandkonsulten AB anser att den föreslagna åtgärden, i kombination med övriga åtgärder ger ett rimligt skydd och en rimlig reduktion av de observerade riskerna. 6 Hantering av osäkerheter Vid analys av risker måste osäkerheter i indata och bedömningar särskilt beaktas. I arbetet med utförda bedömningar och beräkningar har detta inneburit att statistikuppgifter avseende mängder transporterat farligt gods angivna i form av intervall som erhållits från MSB och övriga rapporter har och ska beaktas med försiktighet. Känslighetsanalys har gjorts av pölstorlekar, avstånd till byggnad och därmed också strålningsnivåer. Analysen redovisas i bilaga B. Brandkonsulten AB har generellt sett valt att vara konservativ i bedömningarna. I analysen gjorda bedömningar kan således komma att ändras med ytterligare och förbättrad information. För en läsare av denna riskbedömning är det därför viktigt att beakta att resultatet skulle kunna skilja sig om någon annan utfört analysen. 7 Slutsats Om ovanstående riskreducerande åtgärder vidtas anser Brandkonsulten AB att risknivån i området är acceptabel. I planbeskrivningen bör hänvisning göras till denna riskbedömning för utformning av planområdet. Formulering av planbestämmelse bör ske i samråd med Brandkonsulten AB.

20 20 (29) 8 Referenser Davidsson, G., Lindgren, M., & Mett, L. (1997). Värdering av risk. Karlstad: Statens räddningsverk. Eneroth, K., & Johansson, C. (2014). Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län. Trafikverket. IEC (International Electrotechnical Commission). (1995). Dependability management - part 3: Application guide - section 9: Risk analysis of technological systems. IEC Karlsson, B., & Quintiere, J G. (2000). Enclosure fire dynamics. Boca Raton: CRC Press Länsstyrelserna (Länsstyrelserna i Skånes, Stockholms och Västra Götalands Län). (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, September MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). (2011). ADR-S Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng. MSBFS 2011:1. Olsson, S., & Wasting, M. (2000). Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transport av farligt gods samt bensinstationer. Rapport 2000:1, Stockholm: länsstyrelsen i Stockholms län. Purdy, G, (1993). Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail. Journal of Hazardous Materials, 33(2), ss Räddningsverket. (2006). Kartläggning av farligt godstransporter, September Räddningsverket. (1998). Kartläggning av farligt godstransporter, fjärde kvartalet Räddningsverket (2003). Handbok för riskanalys. Slettenmark, O. (2003). Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad, när & hur? Rapport 15:2003, Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. Trafikanalys. (2012). Godstransporter i Sverige - redovisning av ett regeringsuppdrag. Stocholm: Trafikanalys. Trafikverket (den 23 maj 2014). NVDB på webb Hämtat från Trafikverket: den 23 maj Trafikverket (den 23 maj 2014 a). Vägtrafikflödeskartan. Hämtat från Trafikverket: den 23 maj 2014.

21 21 (29) Appendix A Frekvensberäkningar väg A.1 Transporter av farligt gods I anslutning till aktuellt planområde transporteras farligt gods. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om de inte hanteras rätt under exempelvis transporter. Begreppet transport innefattar såväl förflyttning av godset som lastning och lossning samt kortare förvaring och hantering i samband med transport. Farligt gods kan enligt ADR-S, vilket är ett internationellt regelverk gällande farligt godstransporter på väg och i terräng, delas in i olika klasser för ämnen med liknande egenskaper (MSB, 2011). Tabell 2 redovisar klassificeringen av farligt gods och vilken typ av ämne som omfattas. Tabell 2: Indelning av farligt gods, enligt ADR-S (MSB, 2011) med kortfattad konsekvensbeskrivning (Räddningsverket 2003). ADRklass Ämnets kategori 1 Explosiva ämnen och föremål, t ex sprängämnen, ammunition, krut, fyrverkerier. 2 Gaser, t ex gasol, kväve, ammoniak. Delklass 2.1: brandfarliga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med bokstaven F). Delklass 2.2: icke brandfarliga, icke giftiga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med bokstaven A eller O). Delklass 2.3: giftiga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med bokstaven T, dvs T, TF, TC, TO, TFC och TOC). Konsekvensbeskrivning med avseende på personsäkerhet Tryckpåverkan som kan ge upphov till skador, splitter, brännskador etc. Massexplosiva ämnen kan ge effekter på ett tiotal meter upp till några hundratal meter. Brandfarliga gaser: Risk för brännskador och i vissa fall splitter p g a explosion. Påverkan begränsas normalt till närområdet, men en BLEVE kan ge effekter på flera hundra meter. Giftiga gaser: Toxiska effekter. Kan ge effekter över stora områden beroende på ämnen och typ av utsläpp. 3 Brandfarliga vätskor, t ex bensin, olja. Bränn- och rökskador p g a exempelvis en pölbrand. Påverkan begränsas normalt till närområdet. 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva okänsliggjorda explosivämnen. 4.2 Självantändande ämnen. Se ovan. 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten. Brännskador orsakade p g a brand. Påverkan begränsas normalt till det direkta närområdet till olyckan. Se ovan.

22 22 (29) ADRklass Ämnets kategori 5.1 Oxiderande ämnen, ex natriumklorat, väteperoxid och kaliumklorat. 5.2 Organiska peroxider. Se ovan. Konsekvensbeskrivning med avseende på personsäkerhet Brännskador orsakade p g a brand. Påverkan begränsas normalt till det direkta närområdet till olyckan, men explosion kan ge upphov till ett större konsekvensområde. 6.1 Giftiga ämnen, t ex färgämne, pesticider, toxiner. Toxiska effekter som begränsas till närområdet. 6.2 Smittförande ämnen, t ex genetiskt modifierade mikroorganismer, medicinskt eller kliniskt avfall. 7 Radioaktiva ämnen, t ex uranmalm, kontaminerat material, medicinska preparat. Se ovan. Strålskador som kan ge upphov till kroniska effekter. Konsekvenser begränsas till närområdet. 8 Frätande ämnen, t ex syror eller basiska ämnen. Frätskador som konsekvenser begränsas till det direkta närområdet. 9 Övriga farliga ämnen och föremål, t ex miljöfarliga ämnen, genetiskt modifierade mikroorganismer, upphettade ämnen. Konsekvenser begränsas till det direkta närområdet. Farligt godstransporter kan utgöras av explosiva varor, gaser (brännbara, giftiga etc), brandfarliga vätskor etc. Normalt är att ca 70 % av farligt godstransporterna utgör brandfarliga vätskor, medan övriga transporter huvudsakligen utgörs av explosiva varor, gaser (brännbara, giftiga etc) och oxiderande ämnen. Räddningsverket (2006) har dock genomfört en kartläggning av farligt godstransporter på vägar i hela landet. Vid mätningen som ägde rum i september 2006 såg fördelningen mellan klasserna ut enligt Tabell 3 nedan. Tabell 3: Fördelning mellan ADR-klasserna vid transporter med farligt gods under september ADR-klass Vikt i ton Andel i procent ,1 2: ,8 2: ,9 2: ,6 4: ,3 4: : ,1 5: ,6 5: : ,1 6: , , ,9

23 23 (29) A.2 Frekvens för trafikolycka med brandfarlig gas på E18 I detta avsnitt presenteras en frekvensanalys avseende trafikolyckor med farligt godsfordon. Den erhållna frekvensen anger det förväntade antalet trafikolyckor per år där farligt godstransporter är inblandade. Det beräknade värdet kan därmed användas som en grundläggande parameter i den vidare analysen av samtliga scenarier som innefattar olyckor med farligt godstransporter på väg E18. Observera att detta endast innebär frekvensen för trafikolycka och inkluderar farligt godstransporter och inte utsläpp och/ eller eventuella följdverkningar av olyckan. För att kunna göra beräkning av frekvens för farligt godsolycka på väg enligt VTI-modellen krävs information kring tre huvudsakliga kategorier; 1) det totala antalet singeloch kollisionsolyckor på det aktuella vägavsnittet, 2) det totala trafikflödet på vägavsnittet (även kallat årsmedeldygnstrafik, ÅDT) samt 3) andelen fordon av det totala trafikflödet som är skyltade med farligt gods. A.2.1 Antal singel- och kollisionsolyckor Antalet singel- och kollisionsolyckor på vägavsnittet kan om tillräcklig statistik saknas skattas med hjälp av en metod framtagen av SRV (1996). Beräkningen sker enligt nedan. = (Ekv 1) där; O = antalet förväntade singel- och kollisionsolyckor Olyckskvot = tabellvärde baserat på bebyggelse, vägtyp och hastighetsbegränsning. =Å 365 ä ä 10! (Ekv 2) A.2.2 Totala trafikflödet (ÅDT) Enligt en utredning gjord av Trafikverket trafikeras E18 på den aktuella sträckan vid Hägernäs av ca fordon per dygn (Eneroth & Johansson, 2014). Fördelningen över dygnet är troligtvis inte jämn utan merparten av trafikbelastningen sker vid rusningstider på morgonen och eftermiddagen. A.2.3 Andelen fordon som är skyltade med brandfarlig gas på E18 Mängden transporter som är skyltade med brandfarlig gas är enligt avsnitt ton per år. Om varje transport antas innehålla 25 ton gas passerar uppskattningsvis 2 transporter per dygn på den berörda sträckan. Andelen transporter med brandfarlig gas av det totala antalet transporter blir då 2/46000 vilket innebär 4,35x10-5. A.2.4 Beräkning av antalet trafikolyckor med brandfarlig gas på E18 För att slutligen skatta frekvensen för trafikolyckor med farligt godsfordon används nedanstående beräkning (SRV, 1996). /å=((% &'+(1 %'(2& & + '' (Ekv 3) där; O = antalet olyckor på vägavsnittet = Ekv 1. Y = andelen singelolyckor på vägavsnittet (tabellvärde). X = andelen transporter skyltade med farligt gods.

24 24 (29) Området inom vilket olycksfrekvensen analyseras betraktas som tätort. Det aktuella avsnittet av väg E18 betraktas som motorväg och har hastighetsbegränsningen 90 km/h. Enligt tabellvärden i SRV (1996) ger detta en olyckskvot på 0,60 och andel singelolyckor på 0,30. Vägavsnittet förbi planområdet som ligger närmare än 150 m är ca 150 m. Enligt Länsstyrelserna (2006) rekommenderas att risksituation analyseras vid exploatering inom 150 m från transportled för farligt gods. Brandkonsulten AB anser därför att det är rimligt att det vägavsnitt som inkluderas i analysen utökas med 150 m åt vardera hållet. Detta ger en total längd av ca 450 m för det analyserade vägavsnittet. Tabell 4 redovisar en sammanställning av indata samt beräkningsresultat med insättning i Ekv 1, 2 och 3. Tabell 4: Indata för beräkning av frekvens för farligt godsolycka. E18 Vägtyp, hastighetsgräns Vägavsnittets längd Motorväg, 90 km/h 0,450 km ÅDT Trafikarbete (Ekv 2) 7,56 Olyckskvot (ur tabell) 0,60 Antal trafikolyckor/år (O, Ekv 1) 4,54 olyckor/år Andel singelolyckor (Y, ur tabell) 0,3 Andel fordon skyltade med brandfarlig gas (X) 2/46 000= 4,35x10-5 Frekvensen för trafikolyckor med brandfarlig gas på E18 5,92x10-5 Ovanstående beräkningar visar att frekvensen för trafikolyckor som involverar brandfarlig gas på E18 förbi planområdet är ca 5,92x10-5 olyckor per år. Detta innebär att det på platsen förväntas ske en (1) trafikolycka med brandfarlig gas på ca år. A.3 Frekvens för trafikolycka med brandfarlig vätska I detta avsnitt presenteras en frekvensanalys avseende trafikolyckor med farligt godsfordon. Den erhållna frekvensen anger det förväntade antalet trafikolyckor per år där farligt godstransporter är inblandade. Det beräknade värdet kan därmed användas som en grundläggande parameter i den vidare analysen av samtliga scenarier som innefattar olyckor med farligt godstransporter på vägen utanför Kv Spaken. Observera att detta endast innebär frekvensen för trafikolycka och inkluderar farligt godstransporter och inte utsläpp och/ eller eventuella följdverkningar av olyckan. För att kunna göra beräkning av frekvens för farligt godsolycka på väg enligt VTI-modellen krävs information kring tre huvudsakliga kategorier; 1) det totala antalet singeloch kollisionsolyckor på det aktuella vägavsnittet, 2) det totala trafikflödet på vägavsnittet (även kallat årsmedeldygnstrafik, ÅDT) samt 3) andelen fordon av det totala trafikflödet som är skyltade med farligt gods. A.3.1 Antal singel- och kollisionsolyckor Antalet singel- och kollisionsolyckor på vägavsnittet kan om tillräcklig statistik saknas skattas med hjälp av en metod framtagen av SRV (1996). Beräkningen sker enligt nedan. = (Ekv 1) där; O = antalet förväntade singel- och kollisionsolyckor Olyckskvot = tabellvärde baserat på bebyggelse, vägtyp och hastighetsbegränsning. =Å 365 ä ä 10! (Ekv 2)

25 25 (29) A.3.2 Totala trafikflödet (ÅDT) Enligt Trafikverket (2014) trafikeras den aktuella avfarten från E18 förbi Kv Spaken av mellan fordon per dygn. Fördelningen över dygnet är troligtvis inte jämn utan merparten av trafikbelastningen sker vid rusningstider på morgonen och eftermiddagen. A.3.3 Andelen fordon som är skyltade med brandfarlig vätska Mängden transporter som är skyltade med brandfarlig vätska antas vara de transporter som ska till bensinstationen i närområdet. Enligt uppgift från Preem rör det sig om 200 transporter per år. Andelen transporter med brandfarlig vätska av det totala antalet transporter blir då (200/365)/1001 vilket innebär 5,47x10-4. A.3.4 Beräkning av antalet trafikolyckor med brandfarlig vätska För att slutligen skatta frekvensen för trafikolyckor med farligt godsfordon används nedanstående beräkning (SRV, 1996). /å=((% &'+(1 %'(2& & + '' (Ekv 3) där; O = antalet olyckor på vägavsnittet = Ekv 1. Y = andelen singelolyckor på vägavsnittet (tabellvärde). X = andelen transporter skyltade med farligt gods. Området inom vilket olycksfrekvensen analyseras betraktas som tätort. Det aktuella avsnittet av vägen betraktas som gata/väg och har hastighetsbegränsningen 50 km/h. Enligt tabellvärden i SRV (1996) ger detta en olyckskvot på 1,20 och andel singelolyckor på 0,15. Vägavsnittet förbi planområdet som ligger närmare än 150 m är ca 300 m. Tabell 5 redovisar en sammanställning av indata samt beräkningsresultat med insättning i Ekv 1, 2 och 3. Tabell 5: Indata för beräkning av frekvens för farligt godsolycka. Vägtyp, hastighetsgräns Vägavsnittets längd Väg i anslutning till planområdet Gata/väg, 50 km/h 0,300 km ÅDT 1001 Trafikarbete (Ekv 2) 0,11 Olyckskvot (ur tabell) 1,20 Antal trafikolyckor/år (O, Ekv 1) Andel singelolyckor (Y, ur tabell) 0,15 0,13 olyckor/år Andel fordon skyltade med brandfarlig vätska (X) (200/365)/1001= 5,47x10-4 Frekvensen för trafikolyckor med brandfarlig vätska 1,32x10-4 Ovanstående beräkningar visar att frekvensen för trafikolyckor som involverar brandfarlig vätska på vägen förbi planområdet är ca 1,32x10-4 olyckor per år. Detta innebär att det på platsen förväntas ske en (1) trafikolycka med brandfarlig vätska på ca 7600 år.

26 26 (29) Appendix B Konsekvensberäkning Värmestrålning Följande beräkningar syftar till att utreda vilka infallande strålningsnivåer vid en pölbrand från vägstransport med brandfarlig vätska som läckt ut. Den dimensionerande pölbranden utgörs av bensin. Beräkningarna ska bl a ligga till grund för att bedöma vilka konsekvenser ett utsläpp med brandfarlig vätska som antänder skulle medföra för planområdet. B.1 Beräkning av infallande strålning Att beräkna infallande strålning från en yta mot en punkt med givet avstånd består i huvudsak av två moment. Det första är att bestämma hur stor den emitterade effekten är. Det andra momentet är att bestämma hur stor del av den emitterade effekten som träffar målet, dvs beräkning av den s k synfaktorn (Φ). Emitterad effekt För bestämning av hur stor utstrålningsintensitet en brand har, kan dels empiriskt framtagna ekvationer användas, dels data från genomförda fullskaleförsök. Genomförda fullskaleförsök (SFPE, 1989) visar att vissa ekvationer som kan användas för att beräkna emitterad effekt för stora pölbränder ger högre strålningsnivåer jämfört med nämnda fullskaleförsök. Förklaringen till det kan vara att det i ekvationerna antas att fullständig förbränning av bränslet sker, vilket sällan är fallet med fritt brinnande bränslen. Förbränningen i en stor pölbrand sker med underskott av syre, vilket ger ett ansenligt inslag av sot som fångar upp en betydande del av den emitterade effekten och minskar temperaturen i flamzonen. Lägre temperatur ger lägre emitterad effekt. Mindre pölbränder har en bättre förbränning då luftens syre når större delen av bränslet. Det medför att mindre pölbränder i vissa fall har högre emitterad effekt, genom bl a ökad temperatur i flamzonen, än stora bränder. En pöl med en diameter av ca 11 m emitterar ca 60 kw/m 2 enligt de genomförda fullskaleförsöken. Fullskaleförsök visar på att en pöl med diameter mellan 1-3 m emitterar mellan kw/m 2. Det dimensionerande värdet som använts vid beräkningarna är 60 kw/m 2. Detta motsvarar en genomsnittlig flamtemperatur på ca 835 C. Den emitterade effekten blir förhållandevis liten på grund av att en mindre brand har en mindre synfaktor. Ytterligare studier av mindre bränder bedöms inte nödvändiga i det här fallet tack vare den begränsade infallande strålningsnivån. Vid ett utsläpp av en vätska bildas en pöl med varierande storlek beroende på vilken typ av vätska som släpps ut och på vilket underlag vätskan sprider sig. I beräkningarna har det antagits att en petroleumprodukt motsvarande bensin släpps ut. Det har antagits ett dimensionerande värde på pölens diameter av ca 16 m. Det ger en area som motsvarar ca 200 m 2. Som känslighetsanalys har även pölstorlekar av 50, 100 respektive 400 m 2 studerats. För att bestämma hur stor en flamma från en pölbrand blir finns olika empiriskt framtagna ekvationer att tillgå. I denna rapport har en ekvation av Heskestad (Karlsson & Quintiere, 2000) använts för beräkning av flamhöjder. Heskestad ekvation: h flamma=0,23- +/. - 1,02D där Q är den avgivna värmeeffekten (kw) och D är brandens diameter (m). För beräkning av avgiven värmeeffekt för en pölbrand med bensin har värden från Karlsson & Quintiere (2000) använts.