Årsredovisning 2016 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden. 1. Sammanfattning av verksamhetsåret 2016

Transkript

1 Sida 1(19) Årsredovisning 2016 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden 1. Sammanfattning av verksamhetsåret 2016 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit beslut om vårdöverenskommelser med regionens utförare i oktober enligt regionfullmäktiges beslut. Nämnden har under 2016 haft dialogmöten med samtliga kommuner, pensionärsråd och brukarorganisationer. Vidare har nämnden träffat samtliga utförarstyrelser, folkhälsokommittén och kommittén för mänskliga rättigheter. Nämnden vill särskilt lyfta fram Utvecklingen av mobil närvård i Skaraborg och närsjukvårdscentrum i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Den mobila närvården finns nu i hela Skaraborg och arbetet med utvecklingen av ett närsjukvårdscentrum är påbörjat. Utvecklingen inom vuxenpsykiatrin har vänt, psykiatriker har anställts och mobila team har bildats. Folkhälsoarbetet har utvecklats genom att nämnden fastställt ett strategidokument och ett samarbete med Skaraborgs Kommunalförbund. De största utmaningarna under 2016 har varit Tillgängligheten inom BUP är mycket bekymmersam. Tillgängligheten generellt inom såväl sjukhusvård som primärvård inklusive 1177 Problem att få anbud vid upphandling av specialistläkare. Under 2016 har två vårdcentraler avslutat sina kontrakt. Det är Närhälsan Skara vårdcentral som avslutade sin verksamhet och Bräcke diakoni Kurhälsan i Falköping som avslutade sitt kontrakt En vårdcentral har tillkommit under året och det är Bräcke diakoni vårdcentralen Malmen, som öppnat i Skara Det finns nu totalt 33 vårdcentraler. Inom Vårdval Rehab har inga förändringar skett förutom att ytterligare ett neuroteam tillkommit under året, så att det sammanlagt finns tre team inom nämndområdet. Totalt finns 21 rehabenheter. Hälso- och sjukvårdsnämnden har utsett Gullspångs kommuns projekt Utmanande avstamp 2 till vinnare av 2016 års folkhälsopris. Motiveringen var: Genom ett förtroendefullt samarbete med föräldrar stöttar Utmanade avstamp 2 barn som har, eller riskerar att utveckla ett normbrytande beteende. En tydlig samverkan mellan de olika verksamheterna ökar skyddsfaktorerna för dessa barn och ger hela familjen ett gott stöd. Hälso- och sjukvårdsnämnden var medarrangör till det årliga erfarenhetsutbytet mellan folkhälsoråden. Konferensen genomfördes i Tidaholm med temat social hållbarhet och hälsofrämjande insatser för barn och ungdomar. Nämnden har arbetat utifrån en kommunikationsplan som gäller för hela mandatperioden samt

2 Sida 2(19) en handlingsplan för kommunikation under perioden En arbetsgrupp med deltagare från samtliga partier har tagit fram aktiviteter inom medborgardialog kopplade till handlingsplanen. Under året har fem medborgardialoger genomförts. Två av dialogerna hade sökmönster/vårdnivåer som tema och genomfördes i anslutning till akutmottagningen på Skaraborgs Sjukhus Lidköping. Tre av dialogerna hade unga och psykisk hälsa som tema och genomfördes på Ållebergsgymnasiet i Falköping i samband med psykiatriveckan samt på familjemässan i Hova. Dialogerna har återkopplats till de medverkande dels via den nämndgemensamma webbsidan vgregion.se/hsn/medborgardialog och dels via rapporter till arrangerande verksamhet. Nämnden skickar efter varje sammanträde ut ett pressmeddelande om viktiga beslut för spridning via media. Vid stängning av Närhälsans vårdcentral i Skara samarbetade nämnden med Närhälsan kring informationsfrågor. Information om regler och rättigheter samt hur man söker vård presenteras huvudsakligen via 1177.se. Nämnden står också bakom information om kontaktvägar till vården via telefonkatalogens Din del som delas ut till hushåll i Skaraborg med boende äldre än 50 år. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar för 2016 ett positivt resultat på 7,5 mnkr. Den största positiva avvikelsen avser region- och rikssjukvård som ligger 9,7 mnkr under budget. De största negativa avvikelserna har sjukresor och utomlandsvården på 4 mnkr respektive 5,3 mnkr. 5. Framtidstro inom hälso- och sjukvården 5.1 Prioriterade mål Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Nämnden har beslutat om ett omtag av psykiatrin genom ett närsjukvårdskoncept. Beslutet berör samverkan mellan Skaraborgs Sjukhus, vårdcentralerna och kommunerna i Skaraborg. Implementering av beslutet kommer att följas under året. I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus ingår även: Plan för att starta ett neuropsykiatriskt utredningsteam i syfte att öka tillgängligheten. På grund av rekryteringsproblem har SkaS inte lyckats starta ett neuropsykiatriskt utredningsteam utan utredningar har köpts från de företag som VGR har avtal med. Utöka resurserna för att tillgodose behovet av behandling för självskadehandling SkaS har utökat resurserna för att tillgodose behovet av behandling för självskadehandling. DBT-behandling (Dialektisk beteendeterapi) finns på tre av fyra mottagningar och SkaS kan erbjuda behandling till de patienter som har behov inom rimlig tid. Vuxenpsykiatrin behandlar även ungdomar under 18 år. Den mottagning som saknar DBT-behandling har startat upp

3 Sida 3(19) ERGT (Emotion Regulation Group Therapy) för lindrigare självskadehandling. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus ingår: Produktions och kapacitetsplanering (P/K) ska vara en del av verksamheten både i vardagen och strategiskt. Samtliga verksamheter på SkaS arbetar med att förbättra produktions- och kapacitetsplaneringen. I detta arbete har man kommit olika långt. Det strategiska arbetet sker genom det centrala P/K-teamet samt SkaS deltagande i regional produktionsplaneringsgrupp. SkaS har även infört det regionala IT-stödet för produktionsplanering/uppföljning, ProCap. Formera ett P/K team bestående av ekonomer, HR och verksamhetsutvecklare för att stödja verksamheten. P/K teamet på SkaS är igång och arbetar som metodstöd med insatser för att utbilda och stötta verksamheten i produktions- och kapacitetsplanering. Målet är en samordnad produktion och kapacitetsplanering vid utgången av Arbetet pågår men är inte samordnat fullt ut för hela SkaS ännu. Det strategiska arbetet är samordnat men i verksamheten arbetar man fortfarande på lite olika sätt. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Det finns 59 regionalt framtagna medicinska kvalitetsindikatorer med måltal, som har används för att mäta kvalitet i vården. De målvärde som anges är i nivå med snittet i riket eller strax över. Under 2016 har resultat på Skaraborgs Sjukhus redovisats för 48 av indikatorerna. SkaS uppnår målet för 31 av indikatorerna, uppnår nästan för 8 av indikatorerna och för 9 av indikatorerna uppnås inte målet. I östra hälso- och sjukvårdsnämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus finns ett uppdrag att prioritera patientsäkerhetsarbete inom alla verksamheter så att vårdskador minskas. Att arbeta med en säkrare läkemedelsanvändning är en av de viktigaste punkterna i detta arbete. Där ska framgå vilka läkemedelsförändringar som gjorts under vårdtiden, varför samt hur de ska följas upp. 5.2 Fokusområden Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin har år 2015 legat under de måltal som anges nationellt och regionalt.

4 Sida 4(19) I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus ingår: Kompetensförstärkning av team som utreder, diagnostiserar och behandlar barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsstörning/nedsättning. Psykologkonsult har anlitats för att korta köer och minska köp av utredningar hos externa vårdgivare. SkaS köper utredningar och psykoterapitjänster där verksamheten inte kan hålla vårdgarantin. Aktiv information om vårdgaranti och fritt vårdval lämnas till patienterna. Arbetssättet har förändrats i nuvarande team för att effektivisera arbetet med utredning, uppföljning och behandling liksom kompetensväxling för läkare, sjuksköterskor och psykologer för att minska tid för administration som kan läggas över på administratörer så mer tid för patientarbete skapas. Vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin samverkar kring patientgruppen unga vuxna med självskadebeteende. Resurser har tillförts och kompetensförstärkning har skett till DBT-team som behandlar patienter med självskadebeteende. Vuxenpsykiatrin och barn-och ungdomspsykiatrin samverkar kring patientgruppen unga vuxna med självskadebeteende. DBT behandling finns på tre av fyra mottagningar och SkaS kan erbjuda behandling till de patienter som har behov inom rimlig tid. Den mottagning som saknar DBT personal har startat upp ERGT för lindrigare självskadehandling. Genomföra den regionala psykiatriplanen I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus ingår: Fortsätta arbetet med att implementera den Regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri. Arbetet pågår enligt plan. Verksamheten har under det senaste året haft ett framgångsrikt rekryteringsarbete. Med nuvarande bemanning har bra förutsättningar skapats för implementering och säkerställande av psykiatrins vårdprocesser och övrigt utvecklingsarbete enligt den regionala utvecklingsplanen. Förbättra tillgängligheten till neuropsykiatriska utredningar för både barn och vuxna. VUP har haft som intention att starta upp ett neuropsykiatriskt utredningsteam. Detta har inte kunnat verkställas på grund av rekryteringsproblem. Utredningar köps från de företag VGR har avtal med men även de har svårt att möta det efterfrågade behovet. BUP har förändrat arbetssättet i nuvarande team för att effektivisera arbetet med utredning, uppföljning och behandling. Satsningen med att rekrytera två team med riktat uppdrag att utreda, diagnostisera och behandla har inte påbörjats på grund av rekryteringssvårigheter. Kompetensförstärkning av team som utreder, diagnostiserar och behandlar barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsstörning/nedsättning och kompetensförstärkning till team som behandlar patienter med självskadebeteende.

5 Sida 5(19) Satsningen med att rekrytera två team med riktat uppdrag att utreda, diagnostisera och behandla har ännu inte kunnat påbörjas på grund av rekryteringssvårigheter. Ett förändrat arbetssätt är infört i nuvarande team för att effektivisera arbetet. SkaS har utökat resurserna för att tillgodose behovet av behandling för självskadehandling. DBT-behandling finns på tre av fyra mottagningar och SkaS kan erbjuda behandling till de patienter som har behov inom rimlig tid. Vuxenpsykiatrin behandlar även ungdomar under 18 år. Den mottagning som saknar DBT-behandling har startat upp ERGT för lindrigare självskadehandling. Registrera i relevanta kvalitetsregister för psykiatri. SkaS arbete kring registrering i kvalitetsregister vid psykisk sjukdom var omfattande under En utvecklingsledare är anställd för ändamålet och utbildningsinsatser för chefer och medarbetare inom främst mottagningsverksamheten har genomförts och arbetet med kvalitetsregister har fortsatt under Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Hälso- och sjukvårdsnämnden har under flera år uppmärksammat behovet av att VG Primärvård (vårdcentralerna) uppfyller sitt uppdrag när det gäller psykisk ohälsa, och är första linjens vård både vad gäller barn/unga och vuxna. Det gäller att säkerställa att det finns både tillräcklig kompetens och kapacitet i första linjen för att motsvara behoven. I revideringen av Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför 2016 tydliggjordes kravet på kompetens. Samtliga vårdcentraler har vid enskilda samtal fått statistik presenterat med antal kontakter med personer under 18 år. Dialog har sedan förts kring uppdraget att vara första linjens vård även för barn och unga med psykisk ohälsa. Vårdcentralerna blir bättre på att möta målgruppen, men de har även stöd från andra håll som ungdomsmottagningar och skola. Ett pilotprojekt för att stärka första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa har tagit fram en modell för att förbättra vården. Modellen ska prövas och utvärderas efter ett år. Närhälsan Guldvingens vårdcentral i Lidköping är den vårdcentral i nämndens område som fått uppdraget och de planerar inleda patientarbetet 1 mars Uppfylla vårdgarantin En god tillgänglighet är ett av östra hälso-och sjukvårdsnämndens prioriterade mål. Vid varje nämndmöte redovisas antal väntande för besök och behandling inom somatisk och psykiatrisk vård och hur stor andel som får vård inom 90 dagar. Inom barn och ungdomspsykiatrin gäller 30 dagar och vid misstanke om cancer 14 dagar för vuxen och 2 dagar för barn. Tillgängligheten vid SkaS har under 2016 försämrats jämfört med Främsta anledningen till detta är rekryteringssvårigheter av läkare samt sjuksköterskor vilket påverkat bemanningen av den planerade vården, tillgången på vårdplatser och operationsverksamhet. Under året har remissinflödet dessutom ökat inom flera verksamheter, totalt en ökning med 5

6 Sida 6(19) procent. Flera olika aktiviteter pågår för att förbättra tillgängligheten. Antal väntande till besök uppgick efter december till patienter, vilket är en minskning med patienter sedan juli Trenden med ökande köer har brutits och måluppfyllelse inom ramen för vårdgaranti har förbättrats varje månad under hösten. Nedanstående diagram visar förändring av måluppfyllelse och av antal väntande till besök under perioden Under året har måluppfyllesegraden för besök och behandling inom den somatiska vården på SkaS försämrats mycket när en jämförelse görs med samma period förra året. Tidigare år har SkaS haft en hög måluppfyllesegrad när det gäller andelen patienter som väntar på ett första besök till läkare och på start av operation eller behandling. Det är framförallt under sommarmånaderna som måluppfyllesegraden varit låg på SkaS. Antalet patienter som väntar på ett första besök eller en behandling har ökat under I oktober 2015 var det drygt som väntade på ett första besök till läkare på SkaS jämfört med i oktober Det är framförallt inom kvinnosjukvården, ortopedi, öron- näs- och hals, barnmedicin och psykiatri där fler patienter har väntat längre än gällande vårdgaranti. Det är ca 400 fler som väntar på en operation eller behandling i oktober 2016 jämfört med oktober året innan. Flest väntande finns inom ortopedi, urologi och ögon. Vid en jämförelse med andra lika stora sjukhus i regionen så avviker inte SkaS negativt. De nedanstående bilderna visar måluppfyllesegraden månadsvis från oktober 2015 till

7 Sida 7(19) november Regional vårdgaranti - Välgrundad misstanke om cancer Vid välgrundad misstanke om cancer så ska första besöket i specialistvård ske inom 14 dagar för vuxna och inom 2 dagar för barn. Det är få barn med misstanke om cancer och där uppfylls vårdgarantin. Speciellt fokus under 2015 och 2016 har varit att förbättra tillgängligheten för patienter med misstänkt cancer genom att utveckla standardiserade vårdförlopp. SkaS har förbättrat och uppnått ledtiderna för de uppstartade vårdförloppen. Nedanstående tabell visar andelen vuxna patienter som fick ett första besök inom 14 dagar på de olika sjukhusen i VGR. Det är en lägre andel patienter med misstänkt cancer som fick ett första besök på SkaS inom 14 dagar jämfört med SU, SÄS och NU-sjukvården. I oktober 2016 var det 77 procent av patienter med en välgrundad misstanke om cancer som fick ett besök på SkaS, jämfört med snittet 90 procent i VGR totalt.

8 Sida 8(19) Barn- och ungdomspsykiatri, BUP Vårdgarantin innebär att barn och unga ska få sitt första besök inom 30 dagar och en påbörjad åtgärd inom ytterligare 30 dagar. SkaS har inte nått upp till målet mycket beroende på den kompetensbrist som finns på SkaS. Det pågår ett arbete på SkaS med att finna rätta kompentenser. På SkaS är det knappt vartannat barn som får ett första besök inom 30 dagar. En ögonblicksbild den 11 januari 2017 visade att det var 119 barn av totalt 207 väntande, som väntat längre än 30 dagar, varav 35 väntat längre än 90 dagar. Primärvården Vårdgarantin inom primärvården är att en patient ska få kontakt samma dag som den söker vårdcentralen och erbjudas läkarbesök om det behövs inom sju dagar. I mätningar 2016 av tillgänglighet till läkare så är snittet i nämndområdet att procent av patienterna får en tid inom sju dagar. I regionen i stort är samma siffra 92 procent. Telefontillgänglighet till vårdcentralerna i östra hälso- och sjukvårdsnämndens område skiftar under året Som lägst är tillgängligheten 84 procent i februari och som bäst så besvaras

9 Sida 9(19) 92 procent av alla samtal samma dag på vårdcentralerna i Skaraborg. I december så är det 12 av 34 vårdcentraler som besvarar mer än 99 procent av alla samtal samma dag. Tandvården Inom specialisttandvården finns inga väntetider för prioritet 1, remisser med högst medicinsk prioritet (31 december 2016). Remisser som avser akuta tillstånd omhändertas omgående. Inom allmäntandvårdens vuxentandvård är den längsta väntetiden 6-12 månader, Bland de 11 kliniker i regionen som har denna väntetid finns åtta i östra hälso- och sjukvårdsnämndens område. (Vuxentandvården finansieras inte av hälso- och sjukvårdsnämnden men kan ha en indirekt betydelse då resurser måste prioriteras till bland annat barn- och ungdomstandvård). Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus finns ett uppdrag att införa ett personcentrerat arbetssätt inom alla verksamhetsområden. Arbetet med att införa en långsiktig och hållbar personcentrerad vård på SkaS påbörjades i början av På SkaS har arbetet med personcentrerad vård särskilt fokuserats på åtta pilotenheter. Arbetet har varit framgångsrikt och fler enheter planeras starta under SkaS deltar även i det regionala arbetet. Förbättra akutvårdkedjan I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus finns ett uppdrag till sjukhuset att fortsätta utveckla akutvårdskedjan med syftet att minska väntetider på akutmottagningen och på sikt bygga upp en akutläkarfunktion. Det pågår ett arbete med att förbättra tillgängligheten på akutmottagningarna i regionen. Målet är att vid minst 90 procent av besöken ska patienten ha en total vistelsetid (TVT) på akutmottagningen om högst fyra timmar. Detta mål ska uppnås senast i december Alla akutsjukhus i regionen har tagit fram en genomförandeplan, som visar i vilken takt de bedömer att målet uppnås. Mätning sker av TVT två gånger om året. Inget sjukhus har hittills uppnått de uppsatta målen. För att förbättra akutprocessen pågår ett arbete med att inrätta ett s.k. akutråd (liknande sektorsråden) i regionen samt att införa akutläkare på akutmottagningarna. SkaS arbetar med att utveckla läkarnas roll på akuten och kommer även att ingå i akutrådet. Måluppfyllesegraden är högre på SkaS jämfört med de andra akutsjukhusen i regionen. I december 2016 blev 72 procent av patienterna på SkaS klara på akutmottagningen inom 4 timmar. Se nedanstående bild.

10 Sida 10(19) Inflödet av patienter till akutmottagningarna påverkar troligtvis tillgängligheten. Under december togs patienter emot på akutmottagningarna i Skövde och Lidköping. Det är nästan 1000 fler än på akutmottagningen i Borås. Inflödet av patienter till akuten påverkas troligtvis även av patienternas kunskap om var vård kan ges, vilket övrigt vårdutbud som finns att tillgå på jourtid, tillgänglighet på vårdcentral och vilken hänvisning som ges på vårdcentral eller Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus ingår: Patientsäkerhetsarbetet prioriteras inom alla verksamheter så att vårdskador minskas. I sjukhusets patientsäkerhetsplan finns en nollvision för vårdskador. Målet är att patientsäkerheten gradvis ska förbättras genom pågående säkerhetsarbete. Patientsäkerheten är ett av sju fokusområden i sjukhusets och alla verksamheters verksamhetsplaner Halkoch fallolyckor är ett säkerhetsområde som fick speciell uppmärksamhet då SkaS deltog med aktiviteter under Socialstyrelsens kampanjvecka Balansera mera under vecka 40. Andra exempel på arbeten som pågår är aktiviteter för att stärka patientsäkerhetskulturen, stärka medarbetarnas kompetens inom patientsäkerhetsarbetet, säker utskrivning från slutenvård, bidra till att minska antibiotikaresistens och införande av patientsäkerhetsdialoger. Utbildning i infektionsverktyget för medarbetare är genomförd enligt plan. Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner ska minska Utbildning i det s.k. infektionsverktyget för medarbetare är genomförd enligt plan.

11 Sida 11(19) Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus ingår: Skriftlig utskrivningsinformation till patienter inklusive läkemedelsinformation. Målet är att minst 50 procent av patienterna får informationen. I augusti var det 51 procent och i november 52 procent. Uppföljning genom att verksamhetsutvecklare gör journalgranskning. Genomförs kontinuerligt (s.k. markörbaserad journalgranskning) 20 journaler/månad Använda data från infektionsverktyget för att mäta kvaliteten i antibiotikaförskrivningen. Utbildning i arbetsverktyget är genomförd. Nämnden följer också andelen läkemedelsgenomgångar och följsamheten till rekommenderade läkemedel vid vårdcentralerna inom VG Primärvård. Andel listade personer 75 år och äldre där fördjupad läkemedelsgenomgång genomförts de senaste 12 månaderna har under flera år varit lägre i Skaraborg än i övriga regionen. Under 2016 kan en stadig förbättring ses. I december 2016 är snittet i nämndområdet 45 procent, att jämföra med knappa 36 procent ett år tidigare. Det är dock fortfarande en bit kvar till regionsnittet som är 53 procent i december. Området har noggrant följts upp med enskilda dialoger med varje vårdcentral. Vårdcentralerna i nämndområdet skriver ut klart färre olämpliga läkemedel till personer som är 75 år och äldre än i regionen i stort. Skapa ett sammanhållet vårdsystem Hälso- och sjukvårdsnämnden har som ett prioriterat mål att invånarna ska erbjudas en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare som är jämlik, trygg och säker. Mobil närvård med närsjukvårdsteam och palliativa team finns nu i hela Skaraborg och närsjukvårdsläkare finns på flertalet vårdcentraler. Målsättningen med arbetet att uppnå ett teamarbete där kommunens personal, sjukhusets team och närsjukvårdsläkarna ger nära och mobil vård till multisjuka individer, har till stora delar uppnåtts. Fortsatt utvecklingsarbete pågår för att bland annat utveckla vårdmodellen samt att ta fram förslag på ersättningsmodell för mobil närvård. Nämnden har beslutat utveckla närsjukvårdscentrum i Falköping, Lidköping, Mariestad och Skövde för den vård som behövs ofta. Nämnden har även fokus på att vårdkedjor utvecklas med en god samverkan inom alla nivåer. Arbetet med att utveckla närsjukvårdscentrum Mariestad (Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommun) har påbörjats. En politisk styrgrupp har bildats med representanter från

12 Sida 12(19) de tre kommunerna, östra hälso- och sjukvårdsnämnden, Skaraborgs Sjukhus, Beställd primärvård, Primärvårdsstyrelsen, Habilitering & Hälsa, Tandvårdsstyrelsen och privata vårdgivare. En tjänstemannagrupp och också bildats med berörda parter. Under hösten har projektdirektiv fastställts. Målet är att berörda vårdtagare ska uppleva vårdinsatserna som en helhet utan gränser. I uppdraget ingår att identifiera och utveckla områden som mobil närvård och omsorg, nära vård och omsorg, förebyggande vård, vårdplatser, organisation och finansiering samt forskning och utveckling. Exempel på aktiviteter som kommer starta är utvecklad dagsjukvårdsverksamhet, digitala tjänster mellan primärvård och sjukhus, närsjukvårdsarbetet inom psykisk ohälsa. Mobil närsjukvårds utvecklingsområden kommer att integreras i detta arbete. Nämnden har särskilt följt Att närsjukvårdsteam finns i hela Skaraborg Närsjukvårdsteam finns i hela Skaraborg Antalet samordnade individuella vårdplaner (SIP) Uppgifter saknas. Andelen återinskrivna inom 30 dagar Varje sjukhus väljer sitt eget målvärde och SkaS har valt 12,5 procent vilket uppnåddes efter oktober. Måluppfyllelsen för jan-okt 2016 uppgick till 13 procent, vilket är 0,6 procent lägre än Patientenkäter vad gäller upplevelse av vård och bemötande Vid SkaS har Cafédialoger genomförts vid åtta tillfällen under året. Totalt har 225 patienter intervjuats och det genomsnittliga resultatet visar att 87 procent av patienterna är nöjda med sitt besök på sjukhuset. Patientenkäten från 2015 är den senaste som gjorts för primärvården. Den visar att upplevelsen av respekt och bemötande från vårdcentraler är något bättre i östra hälso- och sjukvårdsnämndens område (85 procent) än i Västra Götaland i stort (83 procent). Bäst är upplevelsen i Gullspångs kommun där 93 procent anser att respekt och bemötandet är gott på vårdcentralerna. Sämst är upplevelsen i Falköpings kommun där samma siffra är 74 procent. En stor del av den låga siffran i Falköping kan förklaras av Närhälsan Odens siffra 57 procent. 5.3 Produktion/Konsumtion Befolkningens konsumtion av somatisk slutenvård vid sjukhusen inom Västra Götalandsregionen är lägre än budget både räknat i antal vårdtillfällen och DRG-poäng. Konsumtionen av vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård vid sjukhusen inom Västra Götalandsregionen är lägre än budgeterat. Eftersom antalet vårddagar understiger budgeten i

13 Sida 13(19) högre grad än antalet vårdtillfällen så är den genomsnittliga vårdtiden kortare än förväntat. Befolkningens konsumtion av öppenvårdsbesök vid sjukhusen är genomgående högre än budget med undantag för läkarbesök inom BUP som understiger budget. Inom VG Primärvård är antalet besök 2016 något lägre än budget. Konsumtionen av besök inom Vårdval Rehab är däremot 7 procent högre än budget. Konsumtionen av besök inom övrig primärvård (där bland annat ungdomsmottagningar och MVC ingår) är något lägre än budgeterat. Befolkningen har konsumerat mer vård än förväntat utanför länsgränsen. Se bilaga 1 och 2. Analyslänkar Bilaga Konsumtionsrapport../../userfiles/1/documents/2133_2316_BE9B2.pdf 8. Rättigheter och folkhälsa 8.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Allmänt Arbetet med klarspråk i underlag för politiska beslut har fortsatt under 2016, och är nu etablerat i tjänstemannaorganisationen. Som en del i att öka patienters möjlighet att påverka och vara delaktiga i frågor som berör dem, har kommunikationsverktyget Förstå mig rätt tagits fram och spridits inom hela Västra Götalandsregionen. Verktyget stödjer ett personcentrerat arbetssätt och utjämnar maktbalansen mellan patient och vårdgivare. Tandvård Andelen barn och ungdomar som har tandvårdskontakt ska vara så hög som möjligt. I alla nämndområden har insatser genomförts med syftet att fånga in de som av olika anledningar uteblir. Med en god dialog med vårdnadshavarna och kommunernas socialtjänst har andelen ej avhörda barn kunnat sänkas avsevärt. Insatser görs för att få fler myndiga ungdomar i åldern år motiverade till regelbunden tandvård. Inom den uppsökande verksamheten har antalet munhälsobedömningar inom LSS och eget boende ökat med sju procent. Antalet utbildad omsorgspersonal har ökat med 20 procent. Nämndområdet har därmed den högsta andelen omsorgspersonal som fått utbildning i munhälsa, drygt 15 procent, i regionen drygt nio procent. Genom att fånga upp barn med högre risk redan i 0-2 årsåldern har man kunnat rikta insatserna till de som verkligen behöver dem. Arbetssättet är nytt och har genomförts i hela regionen. Erfarenheterna är goda inte minst för de familjer som bor i socioekonomiskt utsatta områden. Verksamheten ingår i FRAMM (Folktandvårdens riktlinjer för generella preventiva insatser: Fluor Råd Arena Motivation Mat). En annan del av FRAMM innebär att insatser görs i skola i form av framförallt fluorlackning och hälsobudskap om mat och tobak. Nämnden finansierar FRAMM. En utvärdering har gjorts som visar att kariesutvecklingen är 30 procent lägre för ungdomar som fått ta del av FRAMM jämfört med de som inte fått det. Kariesutvecklingen är ännu lägre för ungdomar boende i socioekonomiskt utsatta

14 Sida 14(19) områden. 8.2 Folkhälsa Hälso- och sjukvårdsnämnden har som prioriterat mål att skapa förutsättningar för att invånarna kan leva ett liv i hälsa med fokus på ett strategiskt folkhälsoarbete. Nämnden har under 2016 följt: Alla folkhälsoråd har formulerat en strategisk plan för folkhälsoarbetet inom respektive kommun. Vid en enkät till kommuncheferna har nästan alla angett att folkhälsoarbetet är ett strategiskt och prioriterat område. Däremot har inte alla folkhälsoråd en strategisk plan för enbart folkhälsoarbete. Minst en familjecentral och en ungdomsmottagning i varje kommun. Ingen ny familjecentral har startats upp under året. Planering pågår i Grästorp för att starta familjecentral. Skövde kommer att starta ytterligare en familjecentral och de har beviljats dispens för att få ersättning för en familjecentralsliknande verksamhet som planeras starta Det finns en ungdomsmottagning i varje kommun. Om Bäst Hälsa 2020 har fått genomslag i kommunernas styrdokument Målet ingår i nio av 15 kommuners styrdokument. Ungdomars drogvanor CAN-enkäten görs var tredje år. Resultatet för den senaste enkäten har presenteras och diskuterats under hösten i hälso- och sjukvårdsnämnden och i folkhälsoråden. Indikatorerna till det övergripande målet att skaraborgarna ska ha bäst hälsa 2020 En redovisning av indikatorer och förslag till fortsatt arbete ingår som en del i det folkhälsobokslut som hälso- och sjukvårdsnämnden godkände i november. Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar långsiktigt med folkhälsoarbetet utifrån den strategiska plan som antogs Inför 2016 har nämnden gjort en prioritering av vilka områden som man ska fortsatt satsa på med utgångspunkt från målet att invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år Områdena är: Ta initiativ till att utveckla nya avtal mellan nämnden och kommunerna avseende folkhälsoarbetet. Arbetet med nya avtal har påbörjats. Fortsatt samverkan med kommuner utöver avtalen för långsiktigt arbete med social

15 Sida 15(19) hållbarhet, med fokus på barn och ungdomar. Nämnden har utvecklat ett samarbete med fyra kommuner (Essunga, Grästorp, Karlsborg och Skövde). Fortsatt utveckling av hälso- och sjukvårdsnämndens interna folkhälsoarbete. För att utveckla folkhälsoarbetet har nämnden under våren tagit fram ett uppdrag till Folkhälsoenheten i Skaraborg, vilket innebär ett förtydligande och en utveckling av folkhälsoenhetens roll. Medverka till utveckling av den hälsofrämjande hälso- och sjukvården och tandvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden stöttar ett utvecklingsarbete av familjecentralerna. Fortsatt samverkan med föreningsliv och folkbildning. Hälso- och sjukvårdsnämnden har sedan höstterminen 2011 gett Västra Götalands Bildningsförbund (VGB) i uppdrag att öka medvetenheten kring mat och rörelse. Arbetet om både mat och rörelse ska fortsätta och vidareutvecklas. Särskilt fokus ska läggas på ökade kunskaper kring mat ur olika perspektiv. VGB har fått ett fortsatt uppdrag utifrån de erfarenheter som har gjorts under snart fem läsår. Dessutom ingår en fördjupad satsning på mat med arbetsnamnet Matmöten i Skaraborg. I det ingår bland annat ett omfattande opinions- och marknadsföringsarbete. Tillsammans med kommunerna och folkhälsokommittén utveckla stödet på Skaraborgsnivå till det lokala folkhälsoarbetet. Skaraborgs Kommunalförbund och hälso- och sjukvårdsnämnden har godkänt en modell för samverkan i folkhälsofrågor. Nämnden har också avsatt medel till kommunalförbundet för processledning mm enligt den fastställda modellen. Medverka till att regionens folkhälsoarbete blir en samlad kraft som ger ett bra stöd till det lokala arbetet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har godkänt ett folkhälsobokslut. Syftet är i huvudsak framåtsyftande och uppföljningen kommer bland annat att belysa insatser på kommunnivå och skaraborgsnivå. 9. En budget i balans 9.1 Ekonomiskt resultat Östra hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar för 2016 ett positivt resultat på 7,5 mnkr. Den största positiva avvikelsen avser region- och rikssjukvård som ligger 9,7 mnkr under budget. De största negativa avvikelserna har sjukresor och utomlandsvården på 4 mnkr respektive 5,3

16 Sida 16(19) mnkr. Alla hälso- och sjukvårdsnämnder visar för 2016 en positiv avvikelse avseende regionbidrag. Det är hänförbart till statsbidrag fria läkemedel barn och unga men påverkar inte då motsvarande kostnader återfinns under flera kostnadsposter, framför allt Sjukhus i regionen, Övrig primärvård, Tandvård och Habilitering och hälsa. Det innebär dock budgetavvikelser på de enskilda posterna. Totalt sett för nämnden handlar det om cirka 5,9 mnkr. Årets konsumtion av region- och rikssjukvård uppgår till 272,3 mnkr vilket är 9,7 mnkr lägre än budget. För 2015 uppgick region- och rikssjukvård till 291 mnkr vilket då var 16 mnkr högre än budget. Den lägre kostnaden för region och rikssjukvård förklaras av färre antal vårdtillfällen jämfört med såväl 2015 som 2014 (grund för budget). Den genomsnittliga vårdtyngden per vårdtillfälle har dock ökat. En volymökning inom den öppna högspecialiserade rikssjukvården har kunnat konstateras. Även kostnad per besök har ökat jämfört med 2014, vilket kan förklaras av en förändrad registrering inom strålbehandling. Kostnad för den offentliga länssjukvården inom regionen är mnkr för Det är ca 4,7 mnkr högre än budgeterat, men som nämnts ovan så består avvikelsen av fria läkemedel barn som är cirka 4,8 mnkr för den offentliga länssjukvården. Bortser man från den avvikelsen går den offentliga länssjukvården totalt enligt budget. Ersättningen till Skaraborgs sjukhus för vårdkonsumtion är drygt 1 mnkr högre än budgeterat medan motsvarande ersättning till de övriga sjukhusen är totalt 600 tkr lägre än budget. Nämnden har även en negativ budgetavvikelse på 600 tkr på budgetposten i Sverige utan tillstånd. I budget 2015 tillfördes nämnderna extra medel kopplat till riktade förstärkningar till sjukhusen på 550 mnkr samt tillgänglighetssatsningar på 200 mnkr. Kostnaderna för dessa satsningar finansieras solidariskt mellan nämnderna även för Dock har den solidariska finansieringen av tillgänglighetssatsningarna mellan nämnderna begränsats, så att ingen nämnd bidrar till andra nämnders konsumtion utöver det utrymme som funnits för att kunna redovisa ett nollresultat. För östra nämndens del har hela utrymmet kunnat nyttjas. Med anledning av tidigare års betydande budgetavvikelser för flera av hälso- och sjukvårdsnämnderna påbörjades under hösten 2015 ett utredningsuppdrag, i syfte att klargöra budgetavvikelserna. Det noterades skevheter i fördelning mellan nämnderna för de fasta ersättningarna till sjukhusen, vilket för 2015 kan ha medfört positiva/negativa budgetavvikelser per nämnd. I syfte att minimera felaktiga budgetavvikelser, förutsatt oförändrad konsumtionsandel, har de fasta kostnaderna för 2016 fördelats så likt respektive nämnds budget som möjligt. Ett enhetligt arbetssätt med enhetliga principer för fördelning av kostnader mellan nämnderna har tillämpats. Arbetet är avslutat och resultatet presenterades för GPÖ i mitten av maj. En ny modell är framtagen inför budget 2017 som grundar sig på nämndernas senast kända konsumtionsandel vid respektive sjukhus. Modellen innebär en specificering i enlighet med ersättningen till sjukhusen samt användande av enhetliga och förfinade fördelningsprinciper av de riktade uppdragen. Ersättningarna för den privata länssjukvården som består av privata sjukhus, dialys,

17 Sida 17(19) mammografi, extern palliativ vård och övriga privata specialistläkare uppgår till 57,4 mnkr för helåret. Det är cirka 1 mnkr högre än budgeterat och även 1,4 mnkr högre än för Den ökade kostnaden jämfört med förgående år kan till största del förklaras av ökad kostnad inom mammografi. Den utomregionala länssjukvården som dels består av oplanerad utomregional vård (RIA) och utomlandsvården/eu-vård uppgår till 41,8 mnkr vilket är cirka 900 tkr högre än budgeterat. Utomlandsvården går över budget med cirka 5,3 mnkr medan den utomregionala vården går under budget med cirka 4,4 mnkr. För utomlandsvården har det under året kommit stora samlingsfakturor med vård utförd under 2014 och Jämför man utomlandsvården från förgående år har den ökat med 5,5 mnkr vilket är en ökning med 218 procent (Utfall 2,5 mnkr för 2015 och 8 mnkr för 2016). Att kostnaden ökar beror även på ökad kännedom om möjligheterna att få planerad vård utomlands exempelvis vissa svettbehandlingar i Danmark. Kostnaden för den utomregionala länssjukvården är cirka 1 mnkr lägre än förgående år. Kostnadsansvaret för vårdval rehab har från 2016 överförts till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Kvar på hälso- och sjukvårdsnämnderna ligger kostnadsansvaret för hjälpmedel där kostnaderna uppgår till 44,5 mnkr, vilket är 500 tkr mer än budgeterat. Avvikelsen beror på något ökad förskrivningsvolym efter införandet av vårdvalet. Den offentliga primärvården utanför VG Primärvård har en negativ budgetavvikelse på cirka 400 tkr. Avvikelse avser främst kostnad för fria läkemedel barn, minus 535 tkr där motsvarande positiva avvikelse finns i regionbidraget. Arvoden till primärvårdens privata vårdgivare avser till största delen sjukgymnaster inom taxan som uppgår till 21 mnkr för 2016 vilket är 2,6 mnkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen beror främst på att budgetförslaget baserades på en prognos 2015 som var högre än bokslutet, och därmed blev det ett ingående överskott i årets budget. Däremot har nämnden högre kostnader jämfört med föregående år på grund av nya samverkansavtal. Den utomregionala primärvården går cirka 600 tkr under budget och kostnaderna uppgår till 5,9 mnkr. Det har skett en kostnadsökning för den utomregionala primärvården med 1,7 mnkr från förgående år. Kostnaderna för tandvård uppgår till 137,8 mnkr vilket är en liten negativ budgetavvikelse på cirka 170 tkr. Barntandvård visar en avvikelse på cirka minus 600 tkr samtidigt som tolk och i Sverige utan tillstånd visar en positiv avvikelse. Habilitering och hälsa visar en negativ avvikelse på minus 250 tkr. Bortser man från kostnader för fria läkemedel barn som är cirka 470 tkr som inte finns med i budget så går habilitering och hälsa med ett litet plusresultat. Folkhälsomedlens budgetöverskott som uppgår till 400 tkr beror främst på att i budget räknades det med att nästan alla folkhälsoråd skulle gå in med 15 kronor vilket det inte blev. Det visar även ett litet överskott på ansvaret för politiker folkhälsoråd. Läkemedelskostnaderna för privata vårdgivare går över budget med 1,5 mnkr. Den negativa

18 Sida 18(19) budgetavvikelsen beror på att budget för 2016 baserades på prognosen per september 2015 som var lägre än bokslutet Kostnaden för sjukresor uppgår till 70,3 mnkr, vilket är 4 mnkr högre än budget och 3 mnkr högre än förgående år. En del av orsaken av de ökade kostnaderna är att antalet sjukresor med taxi har ökat liksom genomsnittlig restid och andelen ensamresande. Avtal med taxibolag har upphört av olika skäl och de kvarvarande har en genomsnittligt högre kostnadsnivå. Kostnader för Samordningsförbund går enligt budget. Nämndens egna kostnader uppgår till 3,1 mnkr vilket är 950 tkr under budget och 300 tkr lägre än förgående år. Avvikelsen beror bland annat att på att en högre budget har lagts för IT, datorer, utbildning och konferens än vad utfallet visar. Kanslikostnader är enligt budget då regionstyrelsen fakturerar nämnden i tolftedelar utifrån lagd budget. Kanslikostnader uppgår till 17 mnkr. Under ansvaret särskilda projekt ligger kostnader för bland annat servicenämnd, vårdbarometern och VGR IT kapital. Här har vi en positiv avvikelse på 700 tkr. Vårdbarometern visar en positiv avvikelse på 200 tkr, VGR IT kapital är vad nämnden betalarför våra IT system och har en positiv avvikelse på 200 tkr. Resterande avvikelse ligger på att det finns en budget mot moderförvaltningen, då nämnden 2015 betalade avkastningskrav för ny styrmodell. Denna kostnad finns inte Eget kapital Regionfullmäktige beslutade i samband med behandlingen av bokslutsdispositionerna för 2015 att ersätta hälso- och sjukvårdsnämnderna för merkostnader på 127,5 mnkr för Vårdval Rehab i enlighet med beslut 198/2015 P.7. och därutöver återställa det egna kapitalet för de nämnder som utvisar negativt eget kapital. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden erhöll därför en bokslutsdisposition på 4,6 mnkr, vilket var det negativa resultatet och samtidigt det negativa egna kapital, som nämnden redovisade för Detta innebär att det egna kapitalet består av årets resultat vilket är 7,5 mnkr. 10. Bokslutsdokument och noter Resultaträkning och övriga bokslutsdokument framgår av bilagor 3, 4, 5 och 6. Analyslänkar Bilagor till årsredovisning /../userfiles/1/documents/2133_2936_B0773.pdf Bokslutsdokument och noter../../userfiles/1/documents/2133_2379_ee6cd.xlsx 11. Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har fördelat kronor för förstärkning av

19 Sida 19(19) verksamheten på vårdcentraler till följd av den ökade flyktingströmmen Hälften av medlen fördelades till de två mobila team som fanns under året. Bräcke diakonis mobila team har funnits sedan Närhälsan Götenes mobila team kom senare och har arbetat mot det största boendet i området vilket fanns i Lundsbrunn. Teamen har åkt ut till boenden och tillhandahållit läkarvård, hälsoundersökningar och barnhälsovård. Då boendet i Lundsbrunn avvecklades under året så avslutades även det mobila teamet i Götene, medan Bräcke diakonis team har arbetat hela året. De resterande kronorna fördelades till de vårdcentraler som verkar i de kommuner som i förhållande till sin storlek tagit emot flest asylsökande. Kommunerna var Gullspång, Götene, Karlsborg, Skara, Tidaholm och Töreboda. Vårdcentralerna har framförallt använt medlen till att förstärka med personalresurser, såväl läkare, sjuksköterskor som undersköterskor. Syftet med förstärkningen var bland annat för att hinna med hälsoundersökningar och vaccinationer samt för att kunna förlänga patientbesöken när det fanns behov av tolk. Vissa enheter har även förstärkt med språkkompetent personal både för sjukvårdsbesök och i exempelvis reception Verksamheternas säkerhetsarbete Nämnden får sitt tjänstemannastöd från Koncernkontoret och hänvisar till regionstyrelsens årsredovisning Uppföljning av intern kontroll under 2016 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden fick en genomgång av uppföljning en av plan för intern kontroll 2016 i samband med att planen för 2017 fastställdes. Kontroller har genomförts i enlighet med plan och inga väsentliga problemområden har uppmärksammats.