Göteborgs. hälso- och sjukvårdsnämnd. Mål- och inriktning Mål- och inriktning, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 1

Transkript

1 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Mål- och inriktning

2 Inledning och bakgrund Regionfullmäktige antog den 5 april 2005 Vision Västra Götaland Det goda livet som grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götaland. Ett centralt inslag i visionen är en god hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämnden har antagit ett mål- och inriktningsdokument med utgångspunkt i visionen och med hänsyn tagen till regionfullmäktiges budget. Sjukvården ska vara jämlik, jämställd och likvärdig och ges först till de som har störst behov. En inriktning som syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Arbetet med att förebygga ohälsa ges hög prioritet. I mål- och inriktning formulerar nämnden uppdrag och aktiviteter som alla på olika sätt ska leda till att syftet uppnås. Målen gäller för hela befolkningen och är en summering av vad nämnden vill uppnå med sitt arbete. Nämndens verksamhet och resultat följs upp löpande under året. Uppföljningen sker såväl i skriftlig form som i dialog. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas årligen och ligger till grund för kommande års mål- och inriktningsdokument. Vision Västra Götaland Det goda livet Det finns fyra perspektiv i Vision Västra Götaland Det goda livet som ska genomsyra alla insatser den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering i visionen som berör hälso- och sjukvårdsnämnderna - En god hälsa - Jämlikhet och jämställdhet i hälso- och sjukvården - Möta behoven hos barn och unga Kraven och förväntningarna på hälso- och sjukvården ökar, och det finns behov av att utveckla nya strategier för att komma till rätta med aktuella problem såsom tillgänglighetsbrister och bristande samordning. För att vården ska fungera för hela befolkningen behöver samarbetet mellan äldreomsorg, primärvård och sjukhusvård utvecklas och fördjupas. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har stor betydelse för invånarnas tillgång till länssjukvård i Göteborgsregionen såväl som för invånarnas tillgång till riks-/regionvård i hela Västra Götaland. Även om hälsan har förbättrats som helhet, finns stora skillnader i hälsa i alla åldrar, oavsett kön. Barn som lever i familjer som är ekonomiskt och socialt mer utsatta rapporterar mer ohälsa såsom huvudvärk, ont i magen och sömnsvårigheter. Det finns ett tydligt samband mellan inkomstklyftor och hälsa. Därför måste arbetet med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa ges hög prioritet. 2

3 Befolkningen i vissa delar av nämndområdet har större behov av förebyggande insatser än i övriga delar för att höja den hälsorelaterade livskvalitén, reducera sjukligheten och den för tidiga dödligheten. Prioriterade mål Den nära vården ska utvecklas och förbättras nämndmål Närsjukvård Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Angereds Närsjukhus ska utvecklas och säkerställas enligt plan Flyktingbarnteamen ska ha den förstärkning som erfordras för att möta behoven Avancerad sjukvård i hemmet för barn ska införas Området sexuell och reproduktiv hälsa behöver förstärkas Det ökade behovet av uppföljning efter gynekologiska cellförändringar ska tillgodoses Fungerande vårdkedjor för sjuka äldre och långvarigt sjuka Handlingsplanen för de mest sjuka äldre i Västra Götaland ska implementeras Utveckla och pröva nya metoder för att nå äldre utan tandvårdskontakt Förbättra kontinuitet vad gäller samverkan inom sjukvård mellan region och kommun Ökad tillgänglighet via telefoni, internet etc för äldre, syn- och hörselskadade till sjukvården 3

4 Närsjukvårdsbegreppet bygger på tanken att befolkningens behov av hälso- och sjukvård, från diagnostisering till färdigbehandling, bör tillgodoses nära patienten. Närsjukvårdens främsta uppgift är att ge insatser för människor med problem och sjukdomar som är vanligt förekommande i befolkningen och samhällsekonomiskt och kvalitetsmässigt rimliga att tillhandahålla lokalt. För att närsjukvården ska fungera väl krävs ett nära samarbete mellan inblandade aktörer. Angereds Närsjukhus (ANS) har en särskild roll att koppla folkhälsoarbete som en del i sitt uppdrag, för att se hela människan och dennes/dennas behov, i samarbete med stadsdelarna Angered och Östra Göteborg. Kontinuitet och helhetssyn är grundläggande för att patienter inte ska behöva känna av organisationsgränser. Syftet är att på sikt föra över mer av dagens sjukhusvård till öppna vårdformer i närmiljön, så att en större del av patientens vårdbehov tillgodoses genom samordnade insatser i den nära sjukvården. Sköra äldre är en utsatt grupp som behöver särskild uppmärksamhet och stöd. Framförallt är det viktigt att samarbetet mellan primärvård, kommun och länssjukvård fungerar gränslöst. Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Förbättra tillgängligheten till barn och ungdomspsykiatri Genomföra den regionala psykiatriplanen (RUP) Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Prioritera barnpsykiatri Prioritera barn och unga med psykisk ohälsa. Viktigt att första linjen utvecklar sitt ansvar Starta ytterligare ett ACT-team i Göteborg (Acceptance and Commitment Therapy) Fortsatt implementering av de Regionala psykiatriplanerna Grön rehab. Säkerställa befintlig verksamhet Psykisk ohälsa räknas i dag som ett av de stora folkhälsoproblemen. Det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg medelinkomst och utbildningsnivå. 4

5 Psykisk ohälsa omfattar allt från brist på psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom. Detta innebär att det finns olika behov av stöd, hjälp och behandling beroende på hur allvarlig ohälsan är. Principen om stegvisa vårdinsatser är viktig. Det är också av stor betydelse att alla vårdnivåer fullföljer det uppdrag och ger den behandling som anges i nationella och regionala riktlinjer. Ett särskilt fokus ligger på att vårdcentraler inom VG Primärvård har kompetens och kapacitet att ge evidensbaserad psykologisk behandling. Inom den specialiserade vården behöver detta också utvecklas. Här uppmärksammas även behovet av att förbättra behandlingsinnehåll och vårdmiljö inom heldygnsvården. Regionfullmäktige fattade 2014 beslut om en regional plan för utveckling av vuxenpsykiatrin som styrdokument för specialistpsykiatrin i Västra Götalandsregionen. En av de stora utmaningarna är att utveckla en första linjens vård för barn och ungdomar med psykiska problem. I dagsläget är dessa hänvisade till specialistvård inom barn- och ungdomspsykiatrin. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Uppfylla vårdgarantin Personer med cancersjukdom Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Vårdgivarna ska leva upp till fastställda vårdgarantier Cancersjukdomarna ökar kraftigt vilket huvudsakligen beror på befolkningsökning och att andelen äldre i befolkningen blir fler. Cancersjukvården måste tillförsäkras resurser för att möta det ökade behovet Idag lever många mycket längre med sin cancersjukdom. Patienter med långvarig cancer måste garanteras välfungerande vårdkedjor även under längre tid. Standardiserade vårdförlopp för cancer ska implementeras Barnsjukvården ska prioriteras och säkras Tillgängliga öppettider på ungdomsmottagningarna som är anpassade till de ungas behov Personcentrerad vård ska bedrivas på alla nivåer Vårdpersonalens patienttid ska prioriteras 5

6 Förbättra akutkedjan Patientbemötandet ska förbättras och ske på ett icke diskriminerande sätt Patienten ska kunna boka tid på plats, via telefon och via webbtidbok Skriftlig information ska utvecklas och finnas på de vanligaste språken. Kommunikation ska anpassas till mottagarens villkor. Förbättra mottagande, bemötande och service på akuten och förkorta väntetiderna För att höja kvaliteten ska enkelrum på sikt erbjudas vid sjukhusvistelse för svårt sjuka och inom förlossningsvården Patienten ska ges inflytande och medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Närstående ska ses som en resurs, och vård, behandling och rehabilitering ska vid behov involveras i individens nätverk. En ny patentlag började gälla 1 januari Lagen är tänkt att stärka patienternas ställning ytterligare. Den nya patentlagen innehåller bestämmelser om vad som gäller för vården ur ett patientperspektiv. Vården ska bli säkrare genom att utvecklas tillsammans med patienterna. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Minska antalet vård-skador och antalet vårdrelaterade infektioner Arbeta för säkrare läkemedelsanvän dning Skapa ett sammanhållet vårdsystem Prioritera patientsäkerhetsarbete för att minska vårdskador Utförarna ska säkra att patienter är medvetna om orsak till medicinering och vikten av att följa ordination Tillse att medel till narkos avsätts även till specialisttandvården Fortsatt utveckling av familjecentraler och familjecentrerade arbetssätt. Minst en familjecentral per stadsdel. 6

7 Hälso- och sjukvården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det innebär att lagstiftning och nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som hälso- och sjukvårdsnämnden beställer eller påverkar på annat sätt. Patienterna ska inte drabbas av vårdskador. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. För att klara framtidens hälso- och sjukvård krävs en helt ny samverkanskultur. Utvecklingen ska omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och god kvalitet måste säkerställas. Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Bättre samverkan mellan skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, sjukvård, tandvård och andra aktörer (Västbus) för att stärka barn och ungdomars förutsättningar för hälsa och deltagande i hälsofrämjande insatser Arbeta i enlighet med Samling för social hållbarhet, åtgärder för en jämlik hälsa i hela Västra Götaland Öka samarbetet med civilsamhället (frivilligorganisationer och ideella organisationer) Hälsofrämjande insatser tillsammans med stadsdelsnämnderna med fokus på grupper med störst behov Följa upp och granska att den vård som ges är jämlik och jämställd. Statistik ska vara könsuppdelad Basvolymer ska specificeras tydligare i vårdöverenskommelser i kombination med rörliga vårdvolymer I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla åldersgrupper, alltså såväl 7

8 barn och ungdomar som vuxna och äldre. Hälsan är ojämlikt fördelad. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet. Livslängden ska öka för alla, speciellt för de grupper som har den kortaste livslängden nämndmål Barn och unga Personer med funktionsvariationer Personer med kroniska sjukdomar Öka deltagandet i hälsokontroller med mammografi och cytologi i områden där många uteblir Ökad överlevnad för nyfödda barn i synnerhet i de områden överlevnaden är lägre Insatser för barns tandhälsa ska göras där tandhälsan är sämst Bättre samordnad sjukvård för barn med funktionsvariationer Vårdgivare ska implementera rutiner för att tidigt upptäcka barn som mår dåligt eller far illa Kartlägga upplevd sämre hälsa hos kvinnor med funktionsvariationer Kompetenscentrum för smärta med syfte att stödja primärvården Patienten och anhöriga ska vid behov erbjudas psykosocialt stöd Det förebyggande folkhälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården samt tandvården. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser är att bidra till en god hälsa. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att på olika sätt stödja den enskilde att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av all vård och behandling. Grundtanken i de mänskliga rättigheterna är universella och gäller alla och envar. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang är födda fria och lika i värde och rättigheter. För att stärka de mänskliga rättigheterna finns diskrimineringsgrunderna samt kända målgrupper. Forskningen visar att personer bemöts olika utifrån 8

9 kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Detta måste särskilt uppmärksammas inom hälso- och sjukvården. Barns hälsa är nära förknippad med deras uppväxtvillkor, och trots att Sverige är ett relativt jämlikt samhälle finns det stora skillnader i samhälleliga förutsättningar för hälsa bland barn och unga. Familjens sociala levnadsvanor påverkar barns hälsa från allra första början genom familjens livsvillkor och levnadsvanor. Det finns stora skillnader i hälsa bland barn och unga inom nämndens område. Barns och ungas behov ska tillgodoses i enlighet med barnkonventionen. Nedsatt hälsa är tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen. En stor del av ohälsan hör samman med kända bestämningsfaktorer såsom brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet. Cancer är den vanligaste dödsorsaken för personer under 75 år, och den näst vanligaste dödsorsaken i hela befolkningen efter hjärt-kärlsjukdomar. Cancer är vanligast bland äldre och cirka två tredjedelar är över 65 år när diagnos ställs. Tack vare intensiv forskning har cancervården gjort stora framsteg. Nya behandlingsmetoder, där läkemedel är en viktig del, har betytt mycket för att förbättra vården för många cancerpatienter men fortfarande finns skillnader som till exempel beror på var man bor eller hur gammal man är. En kronisk sjukdom är en sjukdom som utvecklas långsamt och som inte kan botas, endast lindras. Förekomsten av vissa kroniska sjukdomar, främst de som är livsstilsrelaterade, ökar. Att öka medvetandet om betydelsen av ett hälsosamt liv är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att minska förekomsten av kroniska sjukdomar. Konsekvenserna för individen av en kronisk sjukdom kan variera från stora inskränkningar i det dagliga livet till symtomfrihet, till exempel med hjälp av läkemedel. För att leva ett fullgott liv som möjligt är också tillgång till hjälpmedel, och hur miljön i övrigt ser ut, viktigt. Flertalet behöver en långvarig eller fortlöpande kontakt med vården och kontinuitet är då särskilt viktig. För vissa sjukdomsgrupper är brist på personal med rätt kompetens ett hinder för att få optimal behandling och omvårdnad i närmiljön. 9