MÅL OCH INRIKTNING

Transkript

1 MÅL OCH INRIKTNING Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän Beslutad av hälso- och sjukvårdsnämnden 27 maj

2 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund...4 Visionen för hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän...5 Den demokratiska dialogen...6 Samverkan inom framtidens hälso- och sjukvård...6 Jämlik och jämställd hälsa...7 God hälso- och sjukvård...9 Befolkningens hälsa...10 Barn och unga...11 Behovsgrupper...12 Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom...12 Personer med riskbruksproblem...14 Personer med missbruksproblem...14 Personer med övervikt och fetma...15 Personer med kroniska sjukdomar...17 Personer med cancersjukdomar...19 Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg

3 Inledning och bakgrund Regionfullmäktige antog den 5 april 2005 Vision Västra Götaland Det goda livet som grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västa Götaland. Ett centralt inslag i visionen är en god hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän har antagit ett mål- och inriktningsdokument med utgångspunkt i visionen och med hänsyn tagen till regionfullmäktiges budget. Mål och Inriktning syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. I dokumentet framgår nämndens prioriteringar. Dokumentet lyfter fram de vikigaste målen och vad som behövs för att nå en bättre hälsa hos befolkningen eller hos olika behovsgrupper i befolkningen. Regionfullmäktige har beslutat att Västra Götalandsregionens budgetprocess ska jämställdhetsintegreras. Nämnden har i mål- och inriktningsdokumentet ett särskilt avsnitt som tar upp jämställdhet och jämlikhet. Nämndens roll är att vara befolkningsföreträdare och beställare av hälso- och sjukvård. Det är befolkningens behov som ska vara styrande för all hälso- och sjukvård som beställs. För att leva upp till uppdraget är kunskapen om vilka behov av hälso- och sjukvård befolkningen i området har av central betydelse. Nämnden tar fortlöpande fram olika kunskapsunderlag som på olika sätt beskriver befolkningens behov. Framtidens hälso- och sjukvård syftar till att stärka hälso- och sjukvården ur ett medborgar- och patientperspektiv. För att detta ska bli verklighet behöver nämnden utveckla samverkan kring den nära vården till ett sammanhållet hälso- och sjukvårdssystem där helheten ska fungera och där organisatoriska gränser inte utgör hinder för att kunna ta till vara kompetenser och resurser på ett effektivt sätt för medborgarens patientens bästa. Alla medborgare ska ges en trygg och tillgänglig hälso- och sjukvård som tillgodoser såväl akut som planerad vård. Mål- och inriktningsdokumentet är utgångspunkten för planering av beställningsarbetet och för de avtal som nämnden tecknar med olika vårdgivare och andra huvudmän. Nämnden ansvarar ekonomiskt för all offentligt finansierad vård som nyttjas av befolkningen i norra Bohuslän. Nämndens verksamhet och resultat följs upp löpande under året. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas årligen i ett beställarbokslut

4 Vision Visionen för hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän gäller för samtliga invånare i området. Visionen är en bild av ett framtida önskvärt tillstånd och är den övergripande inriktningen för de verksamheter som nämnden beställer. VISIONEN för hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän Alla medborgare i norra Bohuslän ska genom hela livet ha en god hälsa genom goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor. Barns och ungdomars behov är av särskilt stor betydelse och alla ska ges möjlighet till en god hälsostart i livet. Hälso- och sjukvården ska ges på lika villkor, vara jämlik och jämställd, tillgänglig, och ges i rimlig tid och till rätt kvalitet. Ett bra bemötande, helhetssyn och valfrihet ska också känneteckna hälso- och sjukvården. Det är befolkningens behov som ska vara styrande för den hälso- och sjukvård som erbjuds. Alla medborgare ska få merparten av sina vårdbehov tillgodosedda i sin närmiljö. Vården ska kännetecknas av god samordning av resurser och kompetens för att tillgodose patientens samlade behov av hälso- och sjukvård. De som drabbats av sjukdom eller skada ska ges möjlighet att snarast återfå bästa möjliga aktivitetsförmåga. Patienterna ska vara välinformerade och ges möjlighet att aktivt delta i den egna vården. Medborgarna ska ha ett inflytande på vad som erbjuds inom hälso- och sjukvården. Mål Nämnden har formulerat ett antal övergripande mål som alla på olika sätt ska leda till att visionen uppnås. Målen gäller för hela befolkningen och är tillsammans med visionen en summering av vad nämnden vill uppnå med sitt arbete. Målen konkretiseras ytterligare genom att det finns framtagna delmål där så är möjligt. Därefter beskrivs de processer som nämnden utifrån sitt uppdrag bedömer har störst betydelse för att förbättra hälsan i befolkningen eller för olika behovsgrupper

5 Den demokratiska dialogen I nämndens renodlade roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Genom dialog och kommunikation vill nämnden öka befolkningens delaktighet, engagemang och kunskap om nämndens roll, samtidigt som nämnden ökar sin kunskap om behovet av vård och om vilka prioriteringar som måste ske. Dialogen med medborgarna sker på olika sätt, allt ifrån nämndledamöternas kontakter med enskilda medborgare till pensionärsråd, handikappråd och medborgardialog, samt via aktiviteter anordnade av folkhälsoråden. Medborgarnas delaktighet och demokratiska inflytande ska stärkas. Hälso- och sjukvårdsnämndens kunskap om befolkningens behov av hälso- och sjukvård ska öka. De viktigaste processerna för att nå de övergripande målen Nämnden ska: Bredda och fördjupa sin dialog, framförallt med den yngre befolkningen och med personer som inte är aktiva i samhällsdebatten. Systematisera arbetet med medborgardialog så att resultaten av dialogerna kan användas som ett underlag i en del av styrprocessen. Återkoppla resultaten av medborgardialogerna till medborgarna. Utveckla nämndens webbplats så att den går att använda som en bas för interaktivitet och dialog. Samverkan inom framtidens hälso- och sjukvård För att klara framtidens hälso- och sjukvård krävs att en helt ny samverkanskultur växer fram. Utvecklingen ska omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. Samverkan kring den nära vården bygger på tanken att befolkningens behov av hälso- och sjukvård, från diagnostisering till färdigbehandling, bör tillgodoses nära patienten. Den nära vårdens främsta uppgift är att ge insatser för människor med problem och sjukdomar som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen samt ekonomiskt och kvalitetsmässigt rimliga att tillhandahålla lokalt. Den kommunala vården, primärvården, öppenvården inom andra specialiteter än allmänmedicin och sjukvårdsrådgivningen/1177:s tjänster är alla viktiga samverkanspartners i den nära vården

6 Kontinuitet och helhetssyn är grundläggande för att patienter inte ska behöva känna av organisationsgränser ska samverkan kring den nära vården vara utbyggd för att tillgodose medborgarnas behov av insatser från diagnostisering till färdigbehandling nära patienten. De viktigaste processerna för att nå det övergripande målet Nämnden ska: Samverka med kommun, primärvård, länssjukvård genom Vårdsamverkan Fyrbodal och verka för att samarbetet utvecklas för äldre personer, personer med behov av samordnad vård och omsorg, personer med psykisk sjukdom samt barn och unga. Utveckla samverkan med andra huvudmän och aktörer även utanför hälsooch sjukvården för att främja goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor. Tydliggöra krav på såväl samverkan och samarbete som samlokalisering i avtal och överenskommelser. Jämlik och jämställd hälsa Västra Götalandsregionen är i slutskedet med att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa. Planen är en tillämpning av den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland vilken i sin tur vilar på den regionala visionen Det goda livet. Den är framtagen för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa och ska ses som ett verktyg för att underlätta samverkan. Planen tar sikte på åtgärder för att på regional och lokal nivå hantera konsekvenser av den samhällsutveckling som skapar ojämlika förhållanden. I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla åldersgrupper, alltså såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre. Hälsan är ojämlikt fördelad. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av all vård och behandling. Forskningen visar att personer bemöts olika utifrån kön, könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, och ekonomiska förutsättningar. Detta måste särskilt uppmärksammas inom hälso- och sjukvården. Genus som begrepp används för att urskilja vad som formar kvinnor och mäns sociala beteende och därmed skapar samhällsnormen om vad som är manligt respektive kvinnligt. Genom att medvetandegöra sjukvårdspersonal om att det - 7 -

7 föreligger skillnader i vård och behandling utifrån vilken bakgrund och kön patienten har, kan man åstadkomma en förändring. Inom varje område bör kartläggningar göras utifrån diagnos och behandlingsprocess inklusive väntetider och resultat. Om skillnader kan påvisas ska detta resultera i en förändring. Skapa förutsättningar för en god jämlik hälsa. De viktigaste delmålen för att nå det övergripande målet Vård på lika villkor Flickor/ kvinnor och pojkar/män får vård utifrån sina specifika behov Psykisk och somatisk ohälsa jämställs i alla avseenden De viktigaste processerna för att nå det övergripande målet Nämnden ska: Samverka genom folkhälsoråden och föra dialog med kommuner om åtgärder för att minska ojämlikheten och öka förutsättningarna för en god hälsa för alla. Ta fram behovsanalyser som innehåller prioriteringar utifrån såväl ett jämlikhets- som jämställdhetsperspektiv. Arbeta för att forskning bedrivs om jämlik vård. Arbeta för att forskning bedrivs om jämställd vård. Arbeta för en geografisk jämlikhet. Genom uppföljning av behandlingsresultat ska kunskapen öka om jämlik såväl som jämställd vård Genomföra uppföljning av behandlingsresultat föra att kunskapen ska öka om jämlik såväl som jämställd vård. Arbeta för att Handlingsplanen för jämlik hälsa i hela Västra Götaland används som verktyg för att underlätta samverkan och en samling för social hållbarhet

8 God hälso- och sjukvård Vården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det innebär att lagstiftning och nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som hälso- och sjukvårdsnämnden beställer eller påverkar på annat sätt. Patienterna ska inte drabbas av vårdskador i samband med diagnos och behandling. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. Patienten ska ges inflytande och medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Närstående ska ses som en resurs, och vård, behandling och rehabilitering ska vid behov involveras i individens nätverk. Medborgarnas/ patienternas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges. Medborgarna ska erbjudas god hälso- och sjukvård. De viktigaste delmålen för att nå de övergripande målen Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Vården ska vara säker Vården ska vara patientfokuserad Vården ska vara effektiv Vården ska vara jämlik Vården ska ges i rimlig tid De viktigaste processerna för att nå de övergripande målen Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Tillämpa nationella och regionala riktlinjer och följ antagna lokala handlingsplaner och vårdprogram. Kunskap i hur man bemöter personer med varaktig funktionsnedsättning. Kunskap om personers utsatthet vid varaktiga funktionsnedsättningar. Kvinnors dubbla utsatthet (att vara kvinna och funktionsnedsatt) ska särskilt beaktas

9 Vården ska vara säker Vårdplaneringar och avvikelserapporteringar ska samordnas. Verka för en gemensam journal. System och rutiner för avvikelsehantering och rapportering om vårdskador ska finnas. Vården ska vara patientfokuserad Erbjuda alternativa vårdformer baserade på evidensbaserade metoder eller beprövad erfarenhet. Koordinera vårdprocesser. Via internet och/eller Mina vårdkontakter på regionens vårdportal minst tillhandahålla följande tjänster: beställa tid, av- och omboka tid och förnya recept. Utveckla möjligheten att ha tillgång till sin egen journal. Vården ska vara effektiv Utveckla kommunikationen mellan olika vårdgivare Vården ska vara jämlik Genom uppföljning av behandlingsresultat öka kunskapen om jämlik/jämställd vård, samt öka medvetenheten om hur bemötande och behandling påverkas av personalens egna värderingar och normer. Behoven hos personer med varaktiga funktionsnedsättningar ska tillgodoses. Leva upp till regionens riktlinjer för tillgänglighet och anpassad information. Vården ska ges i rimlig tid Leva upp till fastställda vårdgarantitider. När behov föreligger, inom sju dagar erbjuda besök till sjukgymnastik, arbetsterapi, ungdomsmottagning och mödrahälsovård. Genomföra utredningar och undersökningar inför behandlingar inom 90 dagar. Befolkningens hälsa Det förebyggande folkhälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården samt tandvården. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser måste vara att bidra till en god hälsa. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att på olika sätt stödja den enskilde att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. Dålig hälsa är tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen. En stor del av ohälsan hör samman med kända bestämningsfaktorer så som brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet. Skapa förutsättningar för goda levnadsvanor och förebygga ohälsa

10 De viktigaste delmålen för att nå det övergripande målet Konsumtionen av tobak, alkohol och andra droger ska minska. Debutåldern för alkohol ska höjas. Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar ska minska. Den fysiska aktiviteten ska öka. Förekomsten av övervikt och fetma ska minska hos befolkningen, särskilt hos barn och ungdomar. Kariesförekomsten ska minska. Stödet till personer som utsatts för våld eller bevittnat våld ska öka. De viktigaste processerna för att nå det övergripande målet Implementering och följsamhet till de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder i berörda verksamheter. Kompetensen inom områdena hälsofrämjande och förebyggande insatser ska öka. Rikta förebyggande tandvårdsinsatser till personer med högre risk för ohälsa. Identifiera och ge stöd till våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld. Särskilt uppmärksamma personer som utsatts för våld i nära relationer. Barn och unga Barns hälsa är nära förknippad med deras uppväxtvillkor, och trots att Sverige är ett relativt jämlikt samhälle finns det stora skillnader i samhälleliga förutsättningar för hälsa bland barn och unga. Familjens sociala levnadsvanor påverkar barns hälsa från allra första början genom den gravida kvinnans livsvillkor och levnadsvanor. Det finns stora skillnader i hälsa bland barn och unga inom nämndens område. Barn och ungas behov ska tillgodoses i enlighet med barnkonventionen. Barn och unga ska må bra och ha en trygg uppväxt. Barnens bästa ska beaktas i alla beslut. De viktigaste delmålen för att nå de övergripande målen En tobaksfri livsstart. Barns och ungdomars behov och rättigheter ska synliggöras i nämndens avtal och uppföljningar, bemötandet ska särskilt beaktas

11 De viktigaste processerna för att nå de övergripande målen Samarbeta med skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, sjukvård, tandvård med flera för att stärka barn och ungas förutsättningar för hälsa. Rutiner ska finnas för att tidigt upptäcka barn som mår dåligt eller far illa. I möjligaste mån samlokalisera verksamheter som riktar sig till barn och unga, till exempel i familjecentraler/ungdomscentraler. Utveckla information och kommunikation till barn och ungdomar, tillgänglig i miljöer där barn och ungdomar vistas. Identifiera, ge information samt stöd och hjälp till barn som lever med en vuxen som har psykisk funktionsnedsättning, har allvarlig sjukdom eller skada, har missbruk eller avlider. Behovsgrupper Behovsgrupperna är grupper i befolkningen där nämnden bedömer att det behövs ett särskilt fokus i ett eller annat avseende. Respektive behovsgrupp omfattar såväl primär- och sekundärpreventiva insatser som vård och behandlingsinsatser på olika vårdnivåer. Närhet, kontinuitet och samverkan är nyckelord för vården av personer i behovsgrupperna. Där insatser sker på flera vårdnivåer är samverkan mellan vårdgivare viktig. Kommun och region måste samverka på ett konstruktivt sätt för att öka kvaliteten för den enskilde och för ett effektivt resursutnyttjande. Var och en av behovsgrupperna beskrivs i det följande kortfattat. För mer information hänvisas till Befolkningens behov, ett dokument som finns publicerat på nämndens hemsida, Behovsgrupperna är: - Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom - Personer med riskbruksproblem - Personer med missbruksproblem - Personer med övervikt och fetma - Personer med kroniska sjukdomar - Personer med cancersjukdomar - Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom Psykisk ohälsa omfattar allt från brist på psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom. Detta innebär att det finns olika behov av stöd, hjälp och behandling beroende på hur allvarlig ohälsan är. Nedsatt psykiskt välbefinnande har blivit allt vanligare sedan 1990-talet, och ökningen har varit störst i de yngre åldrarna

12 Psykisk ohälsa och värk är de vanligaste anledningarna till att man upplever sitt hälsotillstånd som dåligt. Tillsammans orsakar de tre fjärdedelar av alla sjukoch aktivitetsersättningar bland kvinnor, och två tredjedelar bland män. Den ökade förekomsten av psykisk ohälsa rör främst depressioner och ångest men även stressrelaterade sjukdomar. Förekomsten av och insjuknandet i schizofreni och andra svårare psykiska sjukdomar är i huvudsak oförändrad. Det är kvinnor i åldersgruppen år som upplever sig känna ängslan, oro och ångest i högre utsträckning än andra. Det är också i den åldersgruppen som många har nedsatt psykiskt välbefinnande och där en hög andel har haft självmordstankar. Under 2010 kom nya nationella riktlinjer för behandling av depression och ångest vilket innebär stora förändringar i synsätt och i rekommendationer av behandlingsmetoder. Riktlinjerna betonar vikten av tidiga insatser, och för lätta till medelsvåra besvär rekommenderas kognitiv beteendeterapi (KBT) som förstahandsbehandling. Dessutom kom riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Västra Götalandsregionen har också antagit ett nytt vårdprogram för vuxna med ADHD. Den psykiska ohälsan ska minska. Personer som löper risk för att utveckla psykisk ohälsa/sjukdom ska upptäckas tidigt och ges snabb insats. Följande grupper inom behovsgruppen behöver ett särskilt fokus Unga kvinnor med depression/ångest men också med personlighetsstörningar Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vuxna med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar De viktigaste delmålen för att nå de övergripande målen Behovet av tvångsåtgärder ska minska. Antalet långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser ska minska. Suicid och suicidförsök ska minska. De viktigaste processerna för att nå de övergripande målen Registrering i kvalitetsregister ska vara >90 procent. Evidensbaserad behandling ska erbjudas på rätt vårdnivå. Tidiga och intensiva insatser till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Samordna individuell vårdplanering mellan region och kommuner. Tillämpa suicidprogram och delta i framtagande av larmplaner

13 Personer med riskbruksproblem Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där ett beroende ännu inte föreligger. För att bedöma om en person har riskabla alkoholvanor väger man samman uppgifter om hur ofta man dricker alkohol, hur mycket man dricker vid varje tillfälle och hur ofta man är berusad. Måttet är utvecklat inom Världshälsorganisaionten,WHO. En hög konsumtion av alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd olika negativa hälsoeffekter som till exempel ökad sjuklighet, skador och dödlighet i ett stort antal sjukdomar, men också stora sociala konsekvenser. Den högsta andelen riskkonsumenter bland båda könen finns i åldersgruppen år. Andra allvarliga konsekvenser är ökat användande av våld samt ökat antal olyckor och självmord. De flesta alkoholrelaterade skador orsakas av personer med riskfylld alkoholkonsumtion. Minska riskbruk av alkohol. De viktigaste delmålen för att nå det övergripande målet Senarelägga alkoholdebuten. De viktigaste processerna för att nå det övergripande målet Tillämpa metoder för att skjuta upp alkoholdebuten. Screening via Audit. Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi (KBT) Personer med missbruksproblem Det finns missbruk av alkohol och narkotika, men också missbruk av exempelvis läkemedel och dopingmedel. Alkohol är det största beroendeproblemet räknat i antal missbrukare. Alkohol ingår ofta i blandberoenden hade Sverige den högsta alkoholkonsumtionen på 100 år. Alkoholkonsumtionen i riket har minskat något sedan 2004 men är fortfarande på en historiskt sett hög nivå. Det är också oroande att de som har ett risk- eller missbruk har ökat sin konsumtion av alkohol. Vid sidan av missbruk av alkohol är missbruk och beroende av läkemedel ett stort problem som räknat i antalet personer sannolikt är större än narkotikamissbruket. Läkemedelsberoende och missbruk av dopingmedel uppmärksammas ofta inte i tillräcklig utsträckning och det finns mycket begränsade vårdinsatser för dessa problem

14 Det finns i dagsläget inget som tyder på att det framtida vårdbehovet för personer med missbruk kommer att minska. Kommunerna och Västra Götalandsregionen har ett delat ansvar för behandling och stöd till personer med missbruk. Samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och Fyrbodals kommuner är av största vikt. Tidig upptäckt av missbruk. Personer med missbruk eller missbruksbeteende ska få adekvat hjälp, särskilt fokus ska riktas mot ungdomar. Följande grupper inom behovsgruppen behöver ett särskilt fokus Missbrukande ungdomar Samsjuka (missbrukare med samtidig psykisk sjukdom) Läkemedelsberoende De viktigaste delmålen för att nå de övergripande målen Kunskap om alkohol och andra drogers skadeverkningar ska öka hos ungdomar och deras föräldrar. Antalet personer som omhändertas enligt LVM (lagen om vård av missbrukare) och LVU (lagen om vård av unga) ska minska. Förskrivningen av bensodiazepiner ska minska. De viktigaste processerna för att nå de övergripande målen Parallell behandling av missbruk och sjukdom ska erbjudas. Arbeta för en utvecklad och tydlig samverkan mellan region och kommunerna i beroendevården, till exempel genom gemensamma beroendemottagningar. I samverkan med kommuner och polis tillskapa en tillnyktringsenhet. Personer med övervikt och fetma Fetma är en sjukdom som påverkas av en mängd olika faktorer så som arvsoch miljöfaktorer och sociala faktorer. Den stora ökningen av övervikt och fetma som har skett beror till stor del på förändringar i livsstilen rörande kostvanor och fysisk aktivitet. Det har skett en ökning av energitäta livsmedel i samhället samtidigt som vi fått en allt mer stillasittande livsstil. Sociala faktorer påverkar utvecklingen av fetma. Man har sett att övervikt och fetma är betydligt vanligare i socioekonomiskt utsatta grupper. Fetma är vanligare på landsbygden än i städerna och det är omkring dubbelt så vanligt med fetma bland kvinnor födda utanför Norden som bland kvinnor födda inom Norden

15 Fyrbodal har tillsammans med Skaraborg högst andel personer med övervikt och fetma i regionen, enligt undersökningen Hälsa på lika villkor. Över hälften bland de svarande (16-84 år) har övervikt eller fetma i Fyrbodal. Andelen med övervikt (BMI 25-30) ligger i norra Bohuslän och Dalsland på samma nivåer som mätningen 2007 men andelen med fetma har däremot ökat med två procentenheter i norra Bohuslän och fyra procentenheter i Dalsland. I Trestad har övervikt och fetma ökat med sex procentenheter varav fetma med tre procentenheter. Andelen är högst bland personer som uppgett att de har sjuk-/aktivitetsstöd, har kort utbildning, är arbetare, har funktionsnedsättning, och bland äldre (65-84 år). Genom att minska förekomsten av övervikt och fetma kan en mängd sjukdomar förebyggas. Övervikt och fetma kan bland annat leda till diabetes, hypertoni, hjärtinfarkt, stroke, psykisk ohälsa, belastningsbesvär i rörelseapparaten samt cancer. Det är svårt att behandla redan uppkommen fetma varför det är särskilt angeläget med tidiga hälsofrämjande och förebyggande insatser för att motverka övervikt och fetma. Förekomsten av övervikt och fetma i befolkningen ska minska. Inom behovsgruppen behöver barn ett särskilt fokus. De viktigaste delmålen för att nå det övergripande målet Andelen normalviktiga barn ska öka. Andelen personer som är fysiskt aktiva ska öka. Andelen personer med bra kostvanor ska öka. De viktigaste processerna för att nå det övergripande målet I samverkan med andra erbjuda generella hälsofrämjande insatser riktat till barn och deras föräldrar. Implementera och använda framtagna riktlinjer som beslutsstöd för övervikt och fetma, lokal handlingsplan samt nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Journalföra fetma som diagnos. Använda aktuella kvalitetsregister. Förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR). I samverkan med kommunerna ska uppföljning av BMI ( för skolbarn) samlas i en databas. Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi (KBT)

16 Personer med kroniska sjukdomar En kronisk sjukdom är en sjukdom som utvecklas långsamt och som inte kan botas, endast lindras. Förekomsten av vissa kroniska sjukdomar, främst de som är livsstilsrelaterade, ökar. Att öka medvetandet om betydelsen av ett hälsosamt leverne är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att minska förekomsten av kroniska sjukdomar. Konsekvenserna för individen kan variera från stora inskränkningar i det dagliga livet till symtomfrihet, till exempel med hjälp av läkemedel. Möjligheten till att leva ett fullgott liv, med så små funktionsbegränsningar som möjligt, är också beroende av i vilken omfattning det finns tillgång till hjälpmedel och hur miljön i övrigt ser ut. Flertalet behöver en långvarig eller fortlöpande kontakt med vården och kontinuitet är då särskilt viktig. För vissa sjukdomsgrupper är brist på personal med rätt kompetens ett hinder för att få optimal behandling och omvårdnad i närmiljön. Antalet personer som insjuknar i kroniska sjukdomar ska minska. Personer med kroniska sjukdomar ges förutsättningar för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sin sjukdom. Individen och närstående har tillgång till bästa möjliga information om sjukdomen. Individen känner inte av ansvarsgränser mellan olika vårdgivare. Följande grupper inom behovsgruppen behöver ett särskilt fokus 2014 Personer med: Stroke Hjärtsvikt Reumatoid artrit Diabetes De viktigaste delmålen för att nå de övergripande målen för personer med Stroke Andelen med god ADL-förmåga (förmåga att klara vardagens aktiviteter) ska öka. Hjärtsvikt Andelen med ett förlängt liv och god livskvalitet ska öka

17 Reumatoid artrit Andelen med god ADL-förmåga ska öka. Antal personer som får biologiska läkemedel vid reumatoid artrit ska öka (mål 130/ inv). Smärtan ska minska. Den fysiska aktivitets- och träningsnivån ska bibehållas eller öka. Diabetes Akuta och långsiktiga komplikationer ska förhindras. Andelen med komplikationer i form av försämrad perifer cirkulation ska minska. Andelen amputationer ovan fotled som en följd av diabeteskomplikation ska minska. De viktigaste processerna för att nå de övergripande målen Nationella riktlinjer och regionala vårdprogram ska följas. Patienten, och anhöriga där så är adekvat, ska ges kontinuerlig kunskap om sin diagnos och dess behandling. Patienten, och anhöriga där så är adekvat, ska ges psykosocialt stöd samt stödjas i att bedriva egenvård. Stroke Personer med förmaksflimmer måste i högre utsträckning få behandling med antikoagulantia. Ge snabb tillgång till trombolys. Erbjuda bra rehabilitering i hela vårdkedjan. Ge träning vid kommunikationsproblem efter en stroke. Hjärtsvikt Förbättrad uppföljning av behandling efter sjukhusvård. Fungerande vårdplanering och samverkan. Reumatoid artrit Personens egna möjligheter att vara fysisk aktiv trots ledsjukdom och smärta ska stärkas. Behandling ska sättas in i tidigt skede av sjukdomen och ske i nära samverkan mellan olika personalkategorier. Diabetes Erbjuda alla personer med cirkulationsproblem i underben och fot som en följd av diabetes en bedömning av multidisciplinärt fotteam Motiverande samtal om egenvårdens värde för sjukdomen patienten ska ta kontrollen över sin sjukdom

18 Personer med cancersjukdomar Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar. Cancer är vanligast bland äldre människor och cirka två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Samtidigt är cancer den vanligaste dödsorsaken för personer under 75 år, och den näst vanligaste dödsorsaken i hela befolkningen efter hjärt-kärlsjukdomar. En viktig orsak till den ökande överlevnaden är det förebyggande arbetet. Dels det rena folkhälsoarbetet med livsstilsråd om förhållanden gällande kost, vikt, motion, rökning och solbadande, dels screeningsverksamhet och förebyggande vaccinering. Ledande cancerforskare är eniga om att en påtaglig minskning av cancerdödligheten i första hand uppnås med preventiva insatser. Cancervården är i huvudsak en integrerad del av hälso- och sjukvården i Fyrbodal. Det finns personer i behov av cancervård i kommuner, i primärvård, i NUsjukvården och inom regionsjukvården. Tack vare intensiv forskning har cancervården gjort stora framsteg. Nya behandlingsmetoder, där läkemedel är en viktig del, har betytt mycket för att förbättra vården för många cancerpatienter men fortfarande finns skillnader som till exempel bygger på var man bor. Förekomsten av cancersjukdomar ska minska. Cancervårdens kvalitet och resultat ska säkras och förbättras. För personer där bot inte är möjlig ska en värdig vård ges. De viktigaste delmålen för att nå de övergripande målen 85 procents täckningsgrad i screeningsverksamheten. Skillnader i överlevnad, som inte är medicinskt motiverade, ska inte förekomma. I livets slutskede ska vården hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att främja välbefinnande och ge god symtomlindring, oavsett ålder och diagnos. De viktigaste processerna för att nå de övergripande målen Genomföra snabb utredning för en tidig diagnos. Korta ledtiderna vid utredning samt snabb behandlingsstart efter diagnos. Följa nationella och regionala riktlinjer. Genomföra multidisciplinära terapikonferenser och fastställda vårdplaner. Erbjuda kontaktsköterska. Följa handlingsplanen för palliativ vård och vara anslutna till och registrera i nationella kvalitetsregistret

19 Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg I första hand är fokus på åldersgruppen 75 år och äldre, med flera olika sjukdomstillstånd samtidigt och med bestående behov av omvårdnad och medicinska insatser. Ofta krävs åtgärder från flera yrkeskategorier och olika sjukvårdshuvudmän samtidigt. Det är en utsatt grupp som behöver särskild uppmärksamhet och stöd. Framförallt är det viktigt att samarbetet mellan primärvård, kommun och länssjukvård fungerar gränslöst. Särskilt viktigt är det att säkra kvaliteten i utskrivningen från slutenvården, ett exempel kan vara mångbesökarmodellen. När någon får ett ökat vårdbehov ska den vård som ges vara trygg, säker och värdig. Rehabiliterings-/habiliteringsinsatser har oftast stor betydelse för att möjliggöra kvarboende hemma. Antalet platser i slutenvården och i särskilt boende har minskat under talet. Svårt sjuka äldre personer får därför allt oftare vård i hemmet av hemsjukvården. Insatserna i hemsjukvården har dessutom blivit alltmer avancerade. Personer med hemsjukvård i ordinärt boende vårdas oftare på sjukhus än de som bor i särskilt boende. Alla ska ha möjlighet att leva ett gott liv utifrån sina individuella förutsättningar. Alla personer ska ha rätt till självbestämmande, delaktighet och integritet. Trygghet och kontinuitet i vården och omvårdnaden, av personer med sammansatta vård- och omvårdnadsbehov. Alla ska ha rätt läkemedelsbehandling. De viktigaste delmålen för att nå de övergripande målen Minskad oro ökad trygghet. Minskad återinläggning i slutenvård. Minskat lidande och god livskvalitet. De viktigaste processerna för att nå de övergripande målen Arbeta förebyggande och utveckla markörer för att i tidigt skede i vårdprocessen fånga upp personer i riskzonen för ett försämrat hälsotillstånd. Genomföra hembesök på kvällar, nätter och helger av sjuksköterska och läkare. Utveckla olika former för vårdplanering

20 Delta i samverkande hälso- och sjukvård mellan kommun, primärvård, ambulanssjukvård och sjukvårdsrådgivning. Geriatrisk kompetens såväl inom somatisk som psykiatrisk vård. Genomföra läkemedelsgenomgångar/läkemedelsavstämningar. Samverkan med vårdgrannar och andra aktörer i äldres liv. Delta i de samverkansforum som finns