MÅL OCH INRIKTNING

Transkript

1 MÅL OCH INRIKTNING Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Beslutad av hälso- och sjukvårdsnämnden 31 maj

2 Inledning och bakgrund Regionfullmäktige antog den 5 april 2005 Vision Västra Götaland Det goda livet som grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götaland. Ett centralt inslag i visionen är en god hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämnden har antagit ett mål- och inriktningsdokument med utgångspunkt i visionen och med hänsyn tagen till regionfullmäktiges budget. Sjukvården ges till den men störst behov först. Den ska vara jämlik, jämställd och likvärdig. Mål och Inriktning syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. I dokumentet framgår nämndens prioriteringar. Dokumentet lyfter fram de viktigaste målen och vad som behövs för att nå en bättre hälsa hos befolkningen eller hos olika behovsgrupper i befolkningen. Därför måste arbetet med att förebygga ohälsa ges hög prioritet. Vision Västra Götaland Det goda livet Det finns fyra perspektiv i Vision Västra Götaland Det goda livet som ska genomsyra alla insatser den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. n i visionen som berör hälso- och sjukvårdsnämnderna är: - En god hälsa - Jämlikhet och jämställdhet i hälso- och sjukvården - Möta behoven hos barn och unga Kraven och förväntningarna på hälso- och sjukvården stiger, och det finns behov av att utveckla nya strategier för att komma till rätta med aktuella problem såsom tillgänglighetsbrister och bristande samordning. För att vården ska fungera för hela befolkningen behöver samarbetet mellan äldreomsorg, primärvård och sjukhusvård utvecklas och fördjupas. Även om hälsan är förbättrad som helhet, finns stora skillnader i hälsa i alla åldrar, oavsett kön. Barn som lever i familjer som är ekonomiskt och socialt mer utsatta rapporterar mer ohälsa såsom huvudvärk, ont i magen och sömnsvårigheter. Det finns ett klart samband mellan inkomstklyftor och hälsa. Befolkningen i vissa delar av nämndområdet har större behov av förebyggande insatser än i övriga delar för att höja den hälsorelaterade livskvalitén, reducera sjukligheten och den för tidiga dödligheten. 2

3 Strategiskt mål: En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter Prioriterat mål Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Nämnden ska följa upp att VG Primärvård (vårdcentralerna) uppfyller sitt uppdrag när det gäller psykisk ohälsa, och är första linjens vård både vad det gäller barn/unga, vuxna och äldre Ökade/förändrade öppettider på ungdomsmottagningarna riktat mot kvällar och helger, jämt fördelade över året. Vårdgivare ska följa nationella och regionala riktlinjer för tillgänglighet (30 dagar för första besök, 30 dagar till behandling/fördjupad utredning) Nämnden ska följa upp att BUP verkställer sitt uppdrag att vara konsultativt stöd till vårdgrannar och kommuner Genomföra den regionala psykiatriplanen Inflytande och medverkan från brukare och närstående ska öka. Krav på samordnad individuell vårdplanering inom och mellan regionens och kommunernas verksamheter. Tillämpa suicidpreventionsprogram Psykisk ohälsa räknas i dag som ett av de stora folkhälsoproblemen. I den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor 2011, uppgav 20 procent av kvinnorna och 14 procent av männen att de upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. I synnerhet yngre kvinnor, i åldern år, rapporterade en högre grad av psykisk ohälsa. Andelen som har självmordstankar är också högre i denna åldersgrupp. Det finns ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg medelinkomst och utbildningsnivå. Psykisk ohälsa omfattar allt från brist på psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom. Detta innebär att det finns olika behov av stöd, hjälp och behandling beroende på hur allvarlig ohälsan är. Principen om stegvisa vårdinsatser är viktig. 3

4 Det är också av stor betydelse att alla vårdnivåer fullföljer det uppdrag och ger den behandling som anges i nationella och regionala riktlinjer. Ett särskilt fokus ligger på att vårdcentraler inom VG Primärvård har kompetens och kapacitet att ge evidensbaserad psykologisk behandling. Inom den specialiserade vården behöver detta också utvecklas. Här uppmärksammas även behovet av att förbättra behandlingsinnehåll och vårdmiljö inom heldygnsvården. En av de stora utmaningarna är att utveckla en första linjens vård för barn och ungdomar med psykiska problem. I dagsläget är dessa hänvisade till specialistvård inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det behöver göras en fördjupad analys av hur Västra Götalandsregionen ska kunna komma tillrätta med detta problem. Prioriterat mål Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Uppfylla vårdgarantin Erbjuda öppettider på ungdomsmottagningarna och inom mödrahälsovården som är anpassade till ungas behov. Besök ska erbjudas inom sju dagar Informera patienter på ett tydligt sätt om verkliga väntetider och möjligheter att få garantivård hos annan vårdgivare Utredningar och undersökningar inför behandling ska ske inom 90 dagar Kötiden till 1177/Vårdguiden per telefon, ska kortas Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Samverka mellan vårdnivåer och region/kommun utefter patientens hela behov Använda 1177/Vårdguiden e-tjänster och minst tillhandahålla möjligheten för patienten att beställa tid, avboka/ändra tid samt förnya recept Förbättra akutkedjan Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens hemsjukvård i syfte att minska akutbesök Bra mottagande på akutmottagningen på NÄL Patienten ska ges inflytande och medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Närstående ska ses som en resurs, och vård, behandling samt rehabilitering ska vid behov involveras i individens nätverk. 4

5 En ny patientlag började gälla 1 januari Lagen är tänkt att stärka patienternas ställning ytterligare. Den nya patientlagen innehåller bestämmelser om vad som gäller för vården ur ett patientperspektiv. Vården ska bli säkrare genom att utvecklas tillsammans med patienterna. Prioriterat mål Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Skapa ett sammanhållet vårdsystem Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Tydliggöra krav på såväl samverkan och samarbete som samlokalisering i avtal och överenskommelser o följa regional tillämpning, om rutiner för samordnad vård- och omsorgsplanering o tillämpa samordnad individuell plan (SIP) o delta i de samverkansforum som finns. o systematisk återkoppling av uppnådda resultat av samverkan Nämnden ska: o arbeta för att mobila team tillskapas/utvecklas i samverkan mellan region och kommun, särskilt för äldre personer och personer med psykisk sjukdom o fortsätta utveckla Samverkande sjukvård som koncept, i alla kommuner o arbeta för bättre utvecklad samverkan främst med kommun, primärvård, men även med länssjukvård genom vårdsamverkan Fyrbodal och verka för att samarbetet utvecklas för äldre sjuka personer, personer med behov av samordnad vård och omsorg, personer med psykisk sjukdom samt barn och unga o ha certifierat kvalitetssystem och rutiner för avvikelsehantering och rapportering av vårdskador ska finnas Arbeta för säkrare läkemedelsanvändning o följa regionala medicinska riktlinjer gällande fördjupade läkemedelsgenomgångar Hälso- och sjukvården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det innebär att lagstiftning och nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som hälso- och sjukvårdsnämnden beställer eller påverkar på annat sätt. 5

6 Patienterna ska inte drabbas av vårdskador. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt förebyggande arbete. Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. För att klara framtidens hälso- och sjukvård krävs en helt ny samverkanskultur. Utvecklingen ska omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och god kvalitet måste säkerställas. Prioriterat mål Vården som erbjuds ska vara jämlik och jämställd Vård på lika villkor Tydliggöra krav i överenskommelser och avtal, på ett normkritiskt förhållningssätt hos all personal inom hälsooch sjukvården Nämnden ska: o genom uppföljning av behandlingsresultat öka kunskapen om jämlik såväl som jämställd vård. n under 2017 ska vara hjärt- och kärlsjukdom samt karies o ta fram behovsanalyser som innehåller prioriteringar utifrån såväl ett jämlikhets- som jämställdhetsperspektiv o i avtal och överenskommelser ställa krav på HBTQdiplomering o arbeta för geografisk jämlikhet, d.v.s. likvärdig vård oavsett var man bor Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av all vård och behandling. Grundtanken i de mänskliga rättigheterna är universella och gäller alla och envar. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang är födda fria och lika i värde och rättigheter. För att stärka de mänskliga rättigheterna finns diskrimineringsgrunderna samt kända målgrupper. Forskningen visar att personer bemöts olika utifrån kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Detta måste särskilt uppmärksammas inom hälso- och sjukvården. 6

7 Strategiskt mål: Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Prioriterat mål Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Nämnden ska: o i folkhälsoråden arbeta för åtgärder som fokuserar på goda livsvillkor och goda levnadsvanor. Särskilt fokus på fysisk aktivitet och hälsofrämjande insatser i tidig ålder o i folkhälsoråden verka för att insatser sker i syfte att påverka attityder och normer om bruk av alkohol, tobak och droger o arbeta för att dokumentet - Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland - används som verktyg för att underlätta samverkan med syfte att uppnå social hållbarhet o arbeta för att insatser inom nämndens ansvarsområde bidrar till att öka andelen med fullföljda studier o följa nationella och regionala riktlinjer. Förebyggande insatser riktas till personer med högre risk för ohälsa o vårdgivare som möter barn och föräldrar/blivande föräldrar ska strukturerat arbeta för att påverka attityder och normer genom information och utbildning om alkohol, tobak och droger Metoder för tobaksavvänjning och rådgivande samtal ska finnas tillgänglig för alla patienter Vårdgivarna ska identifiera och ge stöd till våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld. Personer som utsatts för våld i nära relationer ska särskilt uppmärksammas. Regionfullmäktige antog i september 2013 handlingsplanen Samling för social hållbarhet Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Planen är en tillämpning av den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland vilken i sin tur vilar på den regionala visionen Det goda livet. Planen är framtagen för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa och ska ses som ett verktyg för att underlätta samverkan. Den tar sikte på åtgärder för att på regional och lokal nivå hantera konsekvenser av den samhällsutveckling som skapar ojämlika förhållanden. 7

8 Det förebyggande folkhälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården samt tandvården. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser måste vara att bidra till en god hälsa. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att på olika sätt stödja den enskilde att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. Nedsatt hälsa är tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen. En stor del av ohälsan hör samman med kända bestämningsfaktorer så som brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av all vård och behandling. I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla åldersgrupper, alltså såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre. Hälsan är ojämlikt fördelad. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet. Inom varje område bör en kartläggning göras utifrån diagnos och behandlingsprocess inklusive väntetider och resultat. Om skillnader kan påvisas ska detta resultera i en förändring. Prioriterat mål: Invånarnas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges Personer med riskbruk. Tillämpa screening via Audit vid minst 50 procent av alla förstagångsbesök inom VG Primärvård (vårdcentralerna). Vårdgivare som möter barn och föräldrar/blivande föräldrar ska strukturerat arbeta för att påverka attityder och normer genom information och utbildning om alkohol och tobak Nämnden ska i folkhälsoråden verka för att insatser sker i syfte att påverka attityder och normer om bruk av alkohol och tobak Metoder för tobaksavvänjning och rådgivande samtal ska finnas tillgänglig för alla patienter Uppföljning av förskrivning av beroendeframkallande läkemedel Personer med missbruk Nämnden ska arbeta för en utvecklad och tydlig samverkan mellan region och kommunerna i beroendevården Krav på utvecklade stöd- och behandlingsinsatser på primärvårdsnivå Ungdomar med missbruk eller missbruksbeteende ska få adekvat hjälp t ex genom Mini-Marias verksamhet Samordnad individuell vårdplan (SIP) ska finnas för minst 75 % av de personer som har behov av det Parallell behandling av missbruk och sjukdom ska erbjudas. Samsjuka ska få samordnad behandling och stödinsatser i samverkan med kommuner och polis tillskapa en tillnyktringsenhet 8

9 Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Nämnden ska: o utveckla samverkande hälso- och sjukvård bland annat genom att verka för att tillskapa fler mobila team och följa utvecklingen i påbörjade projekt o arbeta för att andelen munhälsobedömningar ökar o följa handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland o påskynda informationsöverföring mellan länssjukvård och primärvård vid utskrivning o öka antalet genomförda läkemedelsgenomgångar inom primärvården, gärna i samarbete med apotekare/farmaceut Barn och unga Samarbete ska ske mellan skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, sjukvård, tandvård med flera för att stärka barn och ungdomars förutsättningar för hälsa och samtidigt erbjuda generella hälsofrämjande insatser riktade till barn/ungdomar och deras vårdnadshavare. Nämnden ska: o arbeta för att familjecentraler etableras i varje kommun o stödja processen i samverkan med kommunerna att data från hälsosamtal inom elevhälsan samlas i en regiongemensam databas o ha rutiner för att tidigt upptäcka barn som mår dåligt eller far illa o i möjligast mån samlokalisera verksamheter som riktar sig till barn och unga, t.ex. familjecentraler eller ungdomscentraler o implementera och använda framtagna riktlinjer som beslutsstöd och handlingsplan för övervikt och fetma o ge barn och ungdomar med lättare och medelsvår psykisk ohälsa vård och behandling inom VG Primärvård (vårdcentralerna) o ge tidiga och intensiva insatser till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Personer med cancersjukdom o följa regionens plan för standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården o stärka kontaktsjuksköterskans roll o ta tillvara patienternas uppfattningar om vården o följa det nationella vårdprogrammet för palliativ vård och vara anslutna till och registrera i nationella kvalitetsregistret 9

10 Personer med kroniska sjukdomar Hypertoni Patienter ska erbjudas blodtrycksmätning över hela dygnet utanför vårdmiljön, innan behandling sätts in Uppföljning av insatt hypertonibehandling ska ske årligen Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Patienten och anhöriga där så är adekvat ska ges psykosocialt stöd samt stödjas i att bedriva egenvård Vårdcentralerna ska erbjuda rökslutarhjälp o kunna erbjuda tvärprofessionell samverkan (samverkan mellan olika yrkesgrupper som finns på vårdcentral och på rehabiliteringsenheter och dietist) o ge råd om och kunna erbjuda träning (kondition och styrka) o erbjuda regelbunden uppföljning som innefattar kontroll av sjukdomsförlopp och livskvalitet samt hur personen med KOL svarar på behandling Stroke Andel strokedrabbade som får tillgång till reperfusionsbehandling (propplösande +mekanisk) ska öka God tillgång till vårdplatser på särskild strokeenhet vid det akuta insjuknandet Tillgången till träning vid kommunikationsproblem ska öka Vårdkedjan akutvård, öppenvård, rehabilitering, hemsjukvård ska fungera Hjärtsvikt o erbjuda utbildning och råd om egenvård av specialistutbildade sjuksköterskor vid hjärtsviktsmottagningar o erbjuda patienter med kronisk hjärtsvikt, fysisk träning o ge personer med hjärtsvikt regelbunden uppföljning Icke malign långvarig smärta Personer med långvarig smärta ska stärkas i sin förmåga att klara sin livssituation genom olika åtgärder o träning o psykosocialt stöd o läkemedelsbehandling o utbildning Barn med diabetes Andelen barn med diabetes som behandlas med insulinpump ska öka till 75 % fram till 2019 Följsamheten till nationella riktlinjer för barn med diabetes ska bli bättre i Fyrbodal. I riktlinjerna ingår kontroll och behandling av ögonbotten, njurfunktion och blodtryck 10

11 11