Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad

Transkript

1 MÅL OCH INRIKTNING Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad Beslutad av hälso- och sjukvårdsnämnden april 2012 Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden april

2 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund...4 Vision...5 Den demokratiska dialogen...5 Samverkan inom framtidens hälso- och sjukvård...6 Jämlik och jämställd hälsa...7 God hälso- och sjukvård...9 Vård i rätt tid...10 Befolkningens hälsa...10 Barn och unga...11 Behovsgrupper...12 Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom...12 Personer med riskbruksproblem...15 Personer med missbruksproblem...15 Personer med övervikt och fetma...16 Personer med varaktig funktionsnedsättning...17 Personer med kroniska sjukdomar...18 Personer med cancersjukdomar...19 Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg

3 Inledning och bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad har antagit en vision och mål för att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. I dokumentet framgår även nämndens prioriteringar. Utgångspunkten för framtagandet av mål- och inriktningsdokumentet är bland annat nämndens reglemente, som fastställs av regionfullmäktige, och regionens budget. I budgeten anges utvecklingsinriktningar i enlighet med Vision Västra Götaland Det goda livet. Regionfullmäktige har beslutat att Västra Götalandsregionens budgetprocess ska jämställdhetsintegreras. Nämnden har i mål och inriktningsdokumentet ett särskilt avsnitt som tar upp jämställdhet och jämlikhet. Nämndens roll är att vara befolkningsföreträdare och beställare av hälso- och sjukvård. Det är befolkningens behov som ska vara styrande för all hälso- och sjukvård som beställs. För att leva upp till uppdraget är kunskapen om vilka behov av hälso- och sjukvård befolkningen i området har av central betydelse. Nämnden tar fortlöpande fram olika kunskapsunderlag som på olika sätt beskriver befolkningens behov. Framtidens hälso- och sjukvård syftar till att stärka hälso- och sjukvården ur ett invånar- och patientperspektiv. För att detta ska bli verklighet behöver nämnden utveckla samverkan kring den nära vården till ett sammanhållet hälso- och sjukvårdssystem där helheten ska fungera och där organisatoriska gränser inte utgör hinder för att kunna ta till vara kompetenser och resurser på ett effektivt sätt för invånarnas patientens bästa. Alla medborgare ska ges en trygg och tillgänglig hälso- och sjukvård som tillgodoser såväl akut som planerad vård. Mål- och inriktningsdokumentet är utgångspunkten för planering av beställningsarbetet och för de avtal som nämnden tecknar med olika vårdgivare och andra huvudmän. Nämnden ansvarar ekonomiskt för all vård som nyttjas av befolkningen i Trestad. Nämndens verksamhet och resultat följs upp löpande under året. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas årligen i ett beställarbokslut

4 Vision Visionen för Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad gäller för samtliga invånare i området. Visionen är en bild av ett framtida önskvärt tillstånd och är den övergripande inriktningen för de verksamheter som nämnden beställer. VISIONEN för hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad Alla invånare i Trestad ska genom hela livet ha förutsättningar för en god hälsa genom goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor. Barn och ungdomars behov är av särskilt stor betydelse och alla ska ha möjlighet till en god hälsostart i livet. Hälso- och sjukvården ska ges på lika villkor, vara tillgänglig och ges i rätt tid med ett bra bemötande och med rätt kvalitet. Det är befolkningens sammantagna behov som ska vara styrande för den hälso- och sjukvård som erbjuds. Alla invånare ska få merparten av sina vårdbehov tillgodosedda i sin närmiljö. Vården ska kännetecknas av god hushållning och bättre samordning av resurser och rätt kompetens för att tillgodose patientens samlade behov av hälso- och sjukvård. De som drabbats av sjukdom eller skada ska ges möjlighet att snarast återfå bästa möjliga funktion och förmåga för att kunna vara delaktig i sin vardag och kunna delta i samhället. Alla patienter ska vara välinformerade och ha möjlighet att aktivt delta i den egna vården. Medborgarnas inflytande på den hälso- och sjukvård som erbjuds ska öka. Mål Nämnden har formulerat ett antal mål som alla på olika sätt ska leda till att visionen uppnås. Målen gäller för hela befolkningen och är tillsammans med visionen en summering av vad nämnden vill uppnå med sitt arbete. Under varje mål beskrivs vad som är viktigt att fokusera på under de närmaste åren för att målen ska uppnås. Detta är viktiga utgångspunkter för nämnden i den kommande avtalsprocessen. Den demokratiska dialogen I nämndens renodlade roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande på den hälso- och sjukvård som erbjuds. Genom dialog och kommunikation vill nämnden öka befolkningens delaktighet, engagemang och kunskap om nämndens roll, samtidigt som nämnden ökar sin kunskap om behovet av vård och om vilka prioriteringar som måste ske

5 Dialogen med medborgarna sker på olika sätt, allt ifrån nämndledamöternas kontakter med enskilda medborgare, pensionärsråd och handikappråd till medborgarråd. Medborgarnas delaktighet och demokratiska inflytande ska öka. Hälso- och sjukvårdsnämndens kunskap om befolkningens behov av hälso- och sjukvård ska öka Nämnden ska: Bredda och fördjupa dialogen, framförallt med den yngre befolkningen samt med sköra/utsatta grupper Systematisera arbetet med medborgardialog så att resultaten av dialogerna kan användas som ett underlag i en del av styrprocessen Resultaten från medborgardialogerna skall återkopplas till medborgarna Utveckla nämndens webbplats så att den går att använda som en bas för interaktivitet och dialog. Samverkan inom framtidens hälso- och sjukvård För att klara framtidens hälso- och sjukvård krävs att en helt ny samverkanskultur växer fram. Utvecklingen ska omfatta alltifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser, tidig upptäckt av sjukdom., till omvårdnad och rehabilitering. Samverkan kring den nära vården Samverkan kring den nära vården bygger på tanken att befolkningens behov av hälso- och sjukvård, från diagnostisering till färdigbehandling, bör tillgodoses nära patienten. Den nära vårdens främsta uppgift är att ge insatser för människor med problem och sjukdomar som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen samt ekonomiskt och kvalitetsmässigt rimliga att tillhandahålla lokalt. Den kommunala vården, primärvården, öppenvården inom andra specialiteter än allmänmedicin, och Sjukvårdsrådgivningen/ 1177:s tjänster är alla viktiga samverkanspartners i den nära vården. Kontinuitet och helhetssyn är grundläggande för att patienter inte ska behöva känna av organisationsgränser

6 2014 ska samverkan kring den nära vården vara utbyggd för att tillgodose medborgarnas behov av insatser från diagnostisering till färdigbehandling nära patienten. Hälso- och sjukvården ska vara lätt att komma i kontakt med, ha hög tillgänglighet, och patienten ska inte behöva känna av gränser mellan olika organisationer och vårdgivare. Den nära vården- fokus på: Nämnden ska: samverka med kommun, primärvård, länssjukvård igenom VSFBD, Vårdsamverkan Fyrbodal och verka för att samverkan utvecklas för äldre personer, personer med behov av samordnad vård och omsorg, personer med psykisk sjukdom samt barn och unga. Utveckla samverkan med andra huvudmän och aktörer även utanför hälso- och sjukvården för att främja goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor Tydliggöra krav på såväl samverkan samarbete som samlokalisering i avtal och överenskommelser Primärvården skall ha en funktion som samordnar och vägleder i vården. Vårdgivarna ska i samverkan arbeta för: Koordinerade vårdprocesser och ekonomisystem som stödjer samverkan Samordnade vårdplaneringar Gemensam journal Kompatibla IT-system En utvecklad kommunikation mellan olika vårdgivare Mobila team och stödplatser i samverkan mellan region och kommun Gemensamma läkemedelsgenomgångar med apotekare/farmaceut Jämlik och jämställd hälsa En mängd olika faktorer, exempelvis socioekonomisk och kulturell tillhörighet, har betydelse för hälsan. En grundläggande förståelse för dessa samband är viktig för att påverka människors hälsa och livskvalitet i positiv riktning. I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla åldersgrupper, alltså såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre. Hälsan är ojämlikt fördelad. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet. Ett hälsofrämjande förhållningssätt - 7 -

7 ska vara en självklar del av all vård och behandling. Psykisk och somatisk ohälsa ska jämställas Forskningen visar att personer bemöts olika utifrån kön, könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, och ekonomiska förutsättningar. Detta gäller även inom hälso- och sjukvården. Genom att medvetandegöra sjukvårdspersonal om att det föreligger skillnader i vård och behandling utifrån vilken bakgrund, utbildning med mera som patienten har, kan man åstadkomma en förändring. Inom varje specialitet bör en kartläggning göras utifrån diagnos, behandlingsprocess inklusive väntetider och resultat. Om skillnader kan påvisas ska detta resultera i en förändring. Skapa förutsättningar för en jämlik god hälsa Den hälso- och sjukvård som erbjuds ska vara av hög kvalitet oavsett socioekonomiska förutsättningar, kön, könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion och trosuppfattning, eller sexuell läggning Psykisk och somatisk ohälsa ska jämställas Jämlik och jämställd vård - fokus på: Framtagna behovsanalyser ska innehålla såväl ett jämlikhets-/ jämställdhetsperspektiv och även se till barns särskilda behov Samverka genom folkhälsoråden och föra en dialog med kommuner om åtgärder för att minska ojämlikheten och öka förutsättningarna för en god hälsa för alla. Dialog med företrädare för organisationer ur ett jämlikhets- /mångfaldsperspektiv. Kunskap och erfarenhet från de utvecklingsarbeten som genomförts i samarbete med Kunskapscentrum för jämställd vård (KJV) ska skrivas in i avtal Geografisk och socioekonomisk jämlikhet Att likställa utskrivningsklara patienter inom psykiatrisk och somatisk vård Att stimulera till HBTQ-certifiering Vårdgivarna ska: erbjuda kvinnor och män vård utifrån sina specifika behov Ha ett normkritiskt förhållningssätt genom uppföljning av behandlingsresultat öka kunskapen om jämlik/jämställd vård - 8 -

8 Ta fram likabehandlingsplaner för att öka medvetenheten om hur bemötande och behandling påverkas av personalens egna värderingar och normer. God hälso- och sjukvård Vården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det innebär att lagstiftning och nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som hälso- och sjukvårdsnämnden beställer eller påverkar på annat sätt. Patienterna ska inte drabbas av vårdskador i samband med diagnos och behandling. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. Patienten ska ges inflytande och medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Närstående ska ses som en resurs, och vård, behandling och rehabilitering ska vid behov involveras i individens nätverk. Medborgarnas/ patienternas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges. God hälso- och sjukvård - fokus på: Vårdgivarna ska: tillämpa nationella och regionala riktlinjer följa antagna lokala handlingsplaner och vårdprogram använda nya vedertagna behandlingsmetoder och mönstra ut gamlagäller såväl psykisk som somatisk ohälsa aktivt bidra till att uppnå En patient, en journal. ha system och rutiner för avvikelsehantering och rapportering av vårdskador via internet och/eller Mina vårdkontakter på regionens vårdportal minst tillhandahålla följande tjänster: beställa tid, av- och omboka tid och förnya recept - 9 -

9 Vård i rätt tid När medicinskt behov konstaterats ska rätt behandling fås utan onödigt dröjsmål. Det innebär bland annat att invånarna ska erbjudas vård i rätt tid, en vård utan köer samt tillgång till sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Sjukvårdsrådgivningen ska vara av god medicinsk kvalitet, och när behov uppstår ska patienten bli lotsad till rätt vårdnivå i rätt tid. Vårdgarantin gäller i princip all planerad vård och anger inom vilket antal dagar befolkningen ska erbjudas planerad vård. Enligt gällande valfrihetsregler har invånarna rätt att söka vård var de vill i regionen och hos alla vårdgivare i landet som har avtal med något landsting eller någon region. Alla patienter ska, utifrån sina medicinska behov, erbjudas vård inom rätt tid. Vård i rätt tid - fokus på: Besök till sjukgymnastik, arbetsterapi, ungdomsmottagning och mödrahälsovård inom primärvården ska, när behov föreligger, erbjudas inom sju dagar. Utredningar och undersökningar ska inför behandlingar ske inom 90 dagar. Vårdgivarna ska: Erbjuda vård inom fastställda garantitider. Ge patienten individuellt anpassad information om vårdgarantin och om möjligheten att välja annan vårdgivare. Befolkningens hälsa Det förebyggande folkhälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården samt tandvården. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser måste vara att bidra till en god hälsa. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att på olika sätt stödja den enskilde att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. Skapa förutsättningar för goda levnadsvanor och förebygga ohälsa för alla invånare i Trestad

10 Livsvillkor/levnadsvanor - fokus på: Folkhälsoråden ska fokusera på goda livsvillkor och goda levnadsvanor De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder ska implementeras och följas upp i avtal och överenskommelser. Våldutsatta personer och barn som bevittnat våld ska av vårdgivarna identifieras och ge stöd. Personer som utsatts för våld i nära relation ska särskilt uppmärksammas Generella och riktade insatser för att: o Minska konsumtionen av tobak och alkohol och andra beroendeframkallande substanser o Förhindra uppkomst och minska förekomst av övervikt och fetma o Minska förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar o Minska stress o Riktade förebyggande tandvårdsinsatser till personer med högre risk för ohälsa Barn och unga Barns hälsa är nära förknippat med deras uppväxtvillkor, och trots att Sverige är ett relativt jämlikt samhälle finns det stora skillnader i samhälleliga förutsättningar för hälsa bland barn och unga. Familjens sociala levnadsvanor påverkar barns hälsa från allra första början genom den gravida kvinnans livsvillkor och levnadsvanor. Det finns stora skillnader i hälsa bland barn och unga inom nämndens område. Barn och ungas behov ska tillgodoses i enlighet med barnkonventionen. Barn och unga ska må bra och ha en trygg uppväxt. Barnens bästa ska beaktas i alla beslut. Barn och unga - fokus på: Barns behov och rättigheter ska synliggöras i nämndens avtal och uppföljningar Nära samarbete mellan skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, sjukvård, tandvård med flera för att stärka barn och ungas förutsättningar för hälsa Föräldrastöd till föräldrar under barnets hela uppväxttid, samordnat från olika aktörer Samlokalisera verksamheter som riktar sig till barn och unga exempel i familjecentraler/ungdomscentraler

11 Vårdgivarna ska: Använda metoder för att tidigt upptäcka barn som mår dåligt eller far illa, åtgärder ska sättas in tidigt, anmälan till sociala myndigheter ska ske i enlighet med anmälningsskyldigheten. Identifiera, ge information samt stöd och hjälp till barn som lever med en vuxen som har psykisk funktionsnedsättning, har allvarlig sjukdom eller skada, har missbruk eller avlider. Behovsgrupper Behovsgrupperna är grupper i befolkningen där nämnden bedömer att det behövs ett särskilt fokus i ett eller annat avseende. Respektive behovsgrupp omfattar såväl primär- och sekundärpreventiva insatser som vård och behandlingsinsatser på olika vårdnivåer. Närhet, kontinuitet och samverkan är nyckelord för vården av personer i behovsgrupperna. Där insatser sker på flera vårdnivåer är samverkan mellan vårdgivare viktig. Kommun och region måste samverka på ett konstruktivt sätt för att öka kvaliteten för den enskilde och för ett effektivt resursutnyttjande. Var och en av behovsgrupperna beskrivs i det följande kortfattat. För mer information hänvisas till Befolkningens behov, ett dokument som finns publicerat på nämndens hemsida, Behovsgrupperna är; - Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom - Personer med riskbruksproblem - Personer med missbruksproblem - Personer med övervikt och fetma - Personer med varaktig funktionsnedsättning - Personer med kroniska sjukdomar - Personer med cancersjukdomar - Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom Psykisk ohälsa omfattar allt från brist på psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom. Detta innebär att det finns olika behov av stöd, hjälp och behandling beroende på hur allvarlig ohälsan är. Nedsatt psykiskt välbefinnande har blivit allt vanligare sedan1990-talet och ökningen har varit störst i de yngre åldrarna

12 Psykisk ohälsa och värk är de vanligaste anledningarna till att man upplever sitt hälsotillstånd som dåligt. Tillsammans orsakar de tre fjärdedelar av alla sjukoch aktivitetsersättningar bland kvinnor och två tredjedelar bland män. Den ökade förekomsten av psykisk ohälsa rör främst depressioner och ångest men även stressrelaterade sjukdomar. Förekomsten av och insjuknandet i schizofreni och andra svårare psykiska sjukdomar är i huvudsak oförändrad. Det är kvinnor i åldersgruppen år som upplever sig känna ängslan, oro och ångest i högre utsträckning än andra. Det är också i den åldersgruppen som många har nedsatt psykiskt välbefinnande och där en hög andel har haft självmordstankar. Under 2010 kom nya nationella riktlinjer för behandling av depression och ångest vilket innebär stora förändringar i synsätt och i rekommendationer av behandlingsmetoder. Riktlinjerna betonar vikten av tidiga insatser, och för lätta till medelsvåra besvär rekommenderas kognitiv beteende terapi (KBT) som förstahandsbehandling. Dessutom kom riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Västra Götalandsregionen har också antagit ett vårdprogram för vuxna med ADHD. Den psykiska ohälsan ska minska. Personer som löper risk för att utveckla psykisk ohälsa/sjukdom ska upptäckas tidigt och ges snabb åtgärd. Psykisk ohälsa fokus på: Vårdcentralerna ska vara första linjens vård för hälsofrämjande och förebyggande insatser, upptäckt, utredning och behandling av psykisk ohälsa/sjukdom, för alla åldrar. Det ska finnas personal med adekvat kompetens och en vårdstruktur som främjar ett effektivt omhändertagande. Förebyggande insatser och samverkan inom mödravårdscentral, barnavårdscentral, familjecentral, elevhälsan, ungdomsmottagning och ungdomscentral ska stärkas. De specialiserade verksamheterna ska fokusera på de mer komplexa tillstånden och på att utgöra ett stöd åt andra vårdnivåer. Tidig upptäckt och utredning samt tidiga och intensiva insatser till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska erbjudas insatser och aktiviteter enskilt och i grupp i närmiljön. Vårdgivare som arbetar med barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik(västbus) ska samverka med andra aktörer kring dessa. I varje kommun ska finnas en samverkansplan för personer med psykisk sjukdom som också beskriver hur grundläggande behov så som bostad, försörjning och sysselsättning kan tillgodoses

13 Strukturerad suicidprevention ska finnas hos alla vårdgivare

14 Personer med riskbruksproblem Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där ett beroende ännu inte föreligger. För att bedöma om en person har riskabla alkoholvanor väger man samman uppgifter om hur ofta man dricker alkohol, hur mycket man dricker vid varje tillfälle och hur ofta man är berusad. Måttet är utvecklat inom WHO. En hög konsumtion av alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd olika negativa hälsoeffekter som till exempel ökad sjuklighet, skador och dödlighet i ett stort antal sjukdomar men också stora sociala konsekvenser. Den högsta andelen riskkonsumenter bland båda könen finns i åldersgruppen år. Andra allvarliga konsekvenser är ökat användande av våld samt ökat antal olyckor och självmord. De flesta alkoholrelaterade skador orsakas av personer med riskfylld alkoholkonsumtion. Minska riskbruk av alkohol och bruk av tobak Personer med riskbruksproblem fokus på: Alla som behandlar patienter med identifierat riskbruk ska ha utbildning i motiverande samtal eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Vårdgivarna ska: Tillämpa strukturerade modeller för att tidigt identifiera riskbruk och ha utarbetade program för hur dessa ska bemötas. Använda metoder för att senarelägga alkoholdebut ska användas. Personer med missbruksproblem Det finns missbruk av alkohol och narkotika, men också missbruk av exempelvis läkemedel och dopingmedel. Alkohol är det största beroendeproblemet räknat i antal missbrukare. Alkohol ingår ofta i blandberoenden hade Sverige den högsta alkoholkonsumtionen på 100 år. Alkoholkonsumtionen i riket har minskat något sedan 2004 men är fortfarande på en historiskt sett hög nivå. Det är också oroande att de som har ett risk- eller missbruk har ökat sin konsumtion av alkohol. Vid sidan av missbruk av alkohol är missbruk och beroende av läkemedel ett stort problem som räknat i antalet personer sannolikt är större än narkotikamissbruket. Läkemedelsberoende och missbruk av dopingmedel uppmärksammas ofta inte i tillräcklig utsträckning och det finns mycket begränsade vårdinsatser för dessa problem. Det finns i dagsläget inget som tyder på att det framtida vårdbehovet för personer med missbruk kommer att minska

15 Kommunerna och Västra Götalandsregionen har ett delat ansvar för behandling och stöd till personer med missbruk. Mycket talar för att landsting och regioner kommer att få ett tydligare helhetsansvar för all vård och behandling av missbruk. Samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och med Fyrbodals kommuner är av största vikt. Tidig upptäckt av missbruk Personer med missbruk eller missbruksbeteende ska få adekvat hjälp, särskilt fokus ska riktas mot ungdomar. Personer med missbruksproblem fokus på: Regionen ska arbeta för att skapa tillnyktringsenheter i samverkan med kommuner och polisen. Samverkan runt behovsgruppen mellan olika vårdinstanser, såväl inom kommunerna respektive regionen som mellan kommun och region Samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och kommunernas socialtjänst för ungdomar behöver utvecklas. BUP har ett ansvar för utredning och behandling av ungdomar med missbruks- och drogproblem. Vårdgivarna ska: Tillämpa strukturerade modeller för att tidigt identifiera missbruk. Använda evidensbaserade behandlingsmetoder, så som bl a kognitiv och dialektisk beteendeterapi (KBT/DBT). Personer med övervikt och fetma Fetma är en sjukdom som påverkas av en mängd olika faktorer så som arvsoch miljöfaktorer och sociala faktorer. Den stora ökningen av övervikt och fetma som har skett beror till stor del på förändringar i livsstilen rörande kostvanor och fysisk aktivitet. Det har skett en ökning av energitäta livsmedel i samhället samtidigt som vi fått en allt mer stillasittande livsstil. Sociala faktorer påverkar utvecklingen av fetma. Man har sett att övervikt och fetma är betydligt vanligare i socioekonomiskt utsatta grupper. Fetma är vanligare på landsbygden än i städerna och det är omkring dubbelt så vanligt med fetma bland kvinnor födda utanför Norden som bland kvinnor födda inom Norden. Studier från olika regioner i Sverige visar att procent av barnen är överviktiga och 3-5 procent av barnen har fetma. Det har skett en fördubbling av andelen barn med övervikt under de senaste två decennierna och andelen barn med fetma har under denna period blivit fyra till fem gånger så stor. Det är en hög förekomst av övervikt och fetma bland vuxna (16-84 år) i alla kommuner i Fyrbodal. Högst förekomst av fetma i Fyrbodal återfinns bland män i ålders

16 gruppen år. Genom att minska förekomsten av övervikt och fetma kan en mängd sjukdomar förebyggas. Övervikt och fetma kan bland annat leda till diabetes, hypertoni, hjärtinfarkt, stroke, psykisk ohälsa, belastningsbesvär i rörelseorganen samt cancer. Det är svårt att behandla redan uppkommen fetma, varför det är särskilt angeläget med tidiga hälsofrämjande och förebyggande insatser för att motverka övervikt och fetma. Förekomsten av övervikt och fetma i befolkningen ska minska. Övervikt och fetma fokus på: Inför 2013 ska arbetet med fysiskt aktivitet på recept kartläggas och en väl upparbetad mottagarsida tydliggöras. Systematisera uppföljningen av BMI-statistik från bl.a. elevhälsan för att kunna följa utvecklingen av övervikt och fetma. Vårdgivarna ska: Implementera och använda framtagna riktlinjer som beslutstöd mot övervikt och fetma, lokal handlingsplan samt nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Journalföra fetma som diagnos Använda aktuella kvalitetsregister Förskriva FaR (fysisk aktivitet på recept) Personer med varaktig funktionsnedsättning Funktionsnedsättning som uppstår tidigt i livet eller efter en skada/kronisk sjukdom innebär ofta livslång nedsättning av fysiska och/eller psykiska funktioner och vi benämner den därför varaktig. En funktionsnedsättning kan försvåra möjligheten att utföra olika aktiviteter eller begränsa delaktigheten i samhällslivet och blir då ett hinder. Funktionsnedsättningar kan i vissa sammanhang innebära stora behov av stöd och hjälp. Personer med varaktig funktionsnedsättning har ofta en ökad sårbarhet, en sämre livssituation och en större risk för ohälsa än genomsnittsbefolkningen

17 Personer med varaktig funktionsnedsättning ska tillförsäkras lika god tillgång till hälso- och sjukvård som personer utan funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättningar ska ges möjlighet till självständighet och självbestämmande. Personer med funktionsnedsättningar fokus på: Personer med varaktiga funktionsnedsättningar ska tydliggöras och inkluderas i folkhälsoarbetet. Vårdgivarna ska: Tillgodose behoven hos personer med varaktiga funktionsnedsättningar såväl av somatisk och psykiatrisk vård, inklusive tandvård, enligt samma indikationer och regelverk som alla andra. Leva upp till regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och för anpassad information. Ha kunskap i hur man bemöter personer med varaktig funktionsnedsättning. Utbildningsinsatser för bra bemötande ska ske kontinuerligt. Ha kunskap om personers utsatthet vid varaktiga funktionsnedsättningar. Kvinnors dubbla utsatthet ska särskilt beaktas. Personer med kroniska sjukdomar En kronisk sjukdom är en sjukdom som utvecklas långsamt och som inte kan botas, endast lindras. Konsekvenserna för individen kan variera från stora inskränkningar i det dagliga livet till symtomfrihet, till exempel med hjälp av läkemedel. Förekomsten av vissa kroniska sjukdomar, främst de som är livsstilsrelaterade, ökar. Att öka medvetandet om betydelsen av ett hälsosamt leverne är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att minska förekomsten av kroniska sjukdomar. För vissa sjukdomsgrupper är brist på personal med rätt kompetens ett hinder för att få optimal behandling och omvårdnad i närmiljön. Flertalet behöver en långvarig eller fortlöpande kontakt med vården och kontinuitet är då särskilt viktig. Graden av begränsning för att leva ett fullgott liv, med så små funktionsbegränsningar som möjligt, är också beroende av i vilken omfattning det finns tillgång till hjälpmedel och hur miljön i övrigt ser ut. Under 2013 kommer nämnden att fokusera på personer med cirkulationsorganens sjukdomar, andningsorganens sjukdomar, endokrina sjukdomar,

18 neurologiska sjukdomar, reumatoid artrit, njursvikt, osteporos och demenssjukdomar. Antalet personer som insjuknar i kroniska sjukdomar ska minska Personer med kroniska sjukdomar ges förutsättningar för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sin sjukdom. Individen och närstående har tillgång till bästa möjliga information om sjukdomen. Individen känner inte av ansvarsgränser mellan olika vårdgivare. Personer med kroniska sjukdomar fokus på: Vårdgivarna ska: Tidigt identifiera risker för, och tidigt förebygga kroniska sjukdomar. Ge individen stöd, med att identifiera och förändra levnadsvanor som kan förbättra förutsättningarna för att leva med sin sjukdom och minska komplikationer. Samverka med andra vårdgivare, huvudmän och organisationer för att skapa: o Tillgång till tvärprofessionell kompetens i närområdet för större sjukdomsgrupper. o Samlade insatserna som präglas av en helhetssyn på individens behov. o Kontinuitet i vården. o Möjlighet att säkerställa att individen behandlas med läkemedel i den omfattning som rekommenderas. Personer med cancersjukdomar Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar. Cancer är vanligast bland äldre människor och cirka två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Samtidigt är cancer den vanligaste dödsorsaken för personer under 75 år, och den näst vanligaste dödsorsaken i hela befolkningen efter hjärt-kärlsjukdomar. Trots detta faktum minskar dödligheten i cancer, och mer än hälften av de män och kvinnor som får en cancerdiagnos kommer att vara vid liv om tio år. En viktig orsak till den ökande överlevnaden är det förebyggande arbetet. Dels det rena folkhälsoarbetet med livsstilsråd om förhållanden gällande kost, vikt, motion, rökning och solbadande, dels screeningsverksamhet och förebyggande vaccinering. Ledande cancerforskare är eniga om att en påtaglig minskning av cancerdödligheten i första hand uppnås med preventiva insatser

19 Cancervården är i huvudsak en integrerad del av hälso- och sjukvården i Fyrbodal. Det finns personer i behov av cancervård i kommuner, i primärvård, i NU-sjukvården och inom regionsjukvården. Tack vare intensiv forskning har cancervården gjort stora framsteg. Nya behandlingsmetoder, där läkemedel är en viktig del, har betytt mycket för att förbättra vården för många cancerpatienter men fortfarande finns skillnader som till exempel bygger på var man bor. I Öppna jämförelser 2009 visas för vissa cancerdiagnoser på skillnader i överlevnad, skillnader som inte är medicinskt motiverade. Inför 2013 kommer nämnden att analysera jämlikheten i vården hos personer med livmoderhalscancer i nämndsområdet. Förekomsten av cancersjukdomar ska minska Cancervårdens kvalitet och resultat ska säkras För personer där bot inte är möjlig ska en värdig vård ges. Personer med cancersjukdomar fokus på: En strategi för att förebygga cancer bör finnas i folkhälsoarbetet. Vårdgivarna ska: Ha en köfri cancersjukvård med korta ledtider vid utredning samt snabb behandlingsstart efter diagnos Ha följsamhet till 100 % av regionala och nationella riktlinjer för vård och behandling Sträva efter 100 procents täckningsgrad i screeningsverksamheten Följa handlingsplanen för palliativ vård Ska vara anslutna och registrera i nationella palliativregistret Erbjuda rökslutarstöd till alla rökare i alla vårdkontakter. Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Diagnoserna och funktionsnedsättningar inom gruppen kan variera. I första hand är fokus på åldersgruppen 75 år och äldre, med flera olika sjukdomstillstånd samtidigt och som har bestående behov av omvårdnad och medicinska insatser. Ofta krävs åtgärder från flera yrkeskategorier och olika sjukvårdshuvudmän samtidigt. Det är en utsatt grupp som behöver särskild uppmärksamhet och stöd. Framförallt är det viktigt att samarbetet mellan primärvård, kommun och länssjukvård fungerar gränslöst

20 När någon får ett ökat vårdbehov ska den vård som ges vara trygg, säker och värdig. Rehabiliterings/habiliteringsinsatser har oftast stor betydelse för att möjliggöra kvarboende hemma. Antalet platser i slutenvården och i särskilt boende har minskat under talet. Svårt sjuka personer får därför allt oftare vård i hemmet av hemsjukvården. Insatserna i hemsjukvården har dessutom blivit alltmer avancerade. Personer med hemsjukvård i ordinärt boende vårdas oftare på sjukhus än de som bor i särskilt boende. Varje individ ska ha möjlighet att leva ett gott liv utifrån sina förutsättningar. Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg ska ha rätt till självbestämmande, delaktighet och integritet. Trygghet och kontinuitet i vården och omvårdnaden, av personer med sammansatta vård- och omvårdnadsbehov. Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg ska ha rätt läkemedelsbehandling. Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg - fokus på: Frivilliginsatser och andra sociala aktiviteter som stimulerar och bistår med praktiskt stöd Att arbeta förebyggande och utveckla markörer för att i tidigt skede i vårdprocessen fånga upp personer i riskzonen för ett försämrat hälsotillstånd. Kommunikationen mellan vårdgivare och patienten ska utvecklas. Utvecklade former för vårdplanering Gemensamma utbildningsinsatser mellan aktörerna i den nära vården Ökad kompetens inom det geriatriska området Hembesök till patienter genom samverkande hälso- och sjukvård mellan kommun, primärvård, ambulanssjukvård och sjukvårdsrådgivning Hembesök av sjuksköterska och läkare kvällar, nätter, helger som kan bedöma och behandla patienter. Tillgång till specialister för såväl somatisk som psykisk ohälsa i den nära vården Läkemedelsgenomgångar med apotekare/farmaceut