OBS! SAMMANTRÄDET GULLMARSSTRAND HÅLLS PÅ. Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän. Sammanträde den april 2012

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän Sammanträde den april 2012 På Gullmarsstrand, Fiskebäckskil OBS! SAMMANTRÄDET HÅLLS PÅ GULLMARSSTRAND

2 KALLELSE Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Referens Datum Mari-Louise Dunert HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN I NORRA BOHUSLÄN Tid: Måndag 23 april kl tisdag 24 april kl Se även bifogat program (Kaffe finns från kl 8.30 måndag) OBS! Plats: Gullmarsstrand, Fiskebäckskil Ledamöter: Per-Arne Brink (S), ordförande Jan Alexandersson (V), förste vice ordförande Inga Göransson (C), andre vice ordförande Lena Sällström (S) Leif Andersson (S) Annica Erlandsson (S) Henrik Svedberg (S) Anders Nilsson (S) Gerd Persson (M) Lasse Andersson (M) Lisbeth Arff (M) Allan Josefsson (M) Lena Linke (MP) Roland Karlsson (FP) Hans-Carl Carlson (KD) Ersättare: Christian Wiklund (S) Caritha Jacobsson (S) Leif Gabrielsson (S) Lotta Svanfors Husberg (S) Susanne Aronsson Dekinnaird (M) Roland Isaksson (M) Anita Rylander (MP) Veronica Almroth (FP) Ingemar Olaison (KD) Anna-Lena Carlsson (C) Övriga: Regionråd Regionsekreterare Politiska sekreterare Fackliga organisationer Anmäl förhinder till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mari-Louise Dunert tfn eller eller e-post mari-louise.dunert@vgregion.se Beakta möjligheten att resa med buss eller tåg till sammanträdet. Ytterligare information om tider m.m finns på Västtrafiks hemsida. Handlingarna finns också på nämndens webbsida Mari-Louise Dunert Nämnd- och informationssekreterare POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box UDDEVALLA Kilbäcksgatan 32 Växeln Direkt mari-louise.dunert@vgregion.se

3 P rogram april 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän PLATS Gullmarsstrand Samling kaffe kl: Dag 1 den 23 april Inledning Håkan Befolkningens behov hälso- och sjukvård Bensträckare på plats Ann-Catrin Möjligheter och begränsningar inför 2013 Håkan Carina Lars-Erik (ekonomi utveckling framtid m m) Introduktion workshop Carina Ann-Cathrine Workshop L U N C H Workshop Kaffe Workshop Workshop Workshop Dokumentet som helhet Ca Summering av dagen Per-Arne Kl:19.30 Middag Dag 2 - den 24 april program och tider enligt föredragningslistan

4 vårt läge, vägbeskrivning Här finns vi: Västkusten; Bohuslän; Skaftölandet; Fiskebäckskil Gullmarsstrand Hotell&Konferens i Fiskebäckskil nås enkelt med bil, flyg eller tåg. bil: Ca 1 timme och 15 min från Göteborg (E6 och väg 161 mot Lysekil) med bil eller buss: Via E6 mot Oslo, passera Uddevalla-bron, sväng av vid Torpmotet, kör i riktning mot Lysekil och följ därefter skyltarna till Fiskebäckskil. Ca 1 timme från Trestads regionen: Från Trollhättan/Vänersborg:Via Uddevalla mot Lysekil, sväng vänster mot Fiskebäckskil. Lysekil E6 Fiskebäckskil Göteborg [mot Oslo] 161 Uddevalla E6 45 Vänersborg Trollhättan Vårgårda E20 40 Borås Ca 2,5 timme från Borås: Via Vårgårda Trollhättan Uddevalla Torpmotet Fiskebäckskil. Ca 3 timmar från Oslo: E6 och väg 161 mot Fiskebäckskil. I Fiskebäckskil: Följ skyltarna ner mot Gullmarsstrand. flyg: Via Landvetter, Göteborg eller Malöga, Trollhättan. tåg: Till Uddevalla och därefter med buss eller taxi. För ytterligare information, kontakta receptionen. gullmarsstrand hotell& konferens fiskebäckskil tel fax info@gullmarsstrand.se välkommen till gullmarsstrand

5

6 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Referens Datum Mari-Louise Dunert FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän den april 2012 Lokal: Gullmarsstrand Hotell och Konferens, Fiskebäckskil ÄRENDEN BESLUTSFÖRSLAG: 1. Upprop 2. Val av justerare och justeringsdag 3. Dagordning 4. Närvarorätt för fackliga organisationer 5. Ekonomisk analys Information 6. Analys befolkningens behov Information (Handling har skickats ut i förväg separat) 7. Mål och Inriktning Dnr HSN (Handling bifogas kallelsen) Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän fastställer nämndens Mål och Inriktning F 8. Ekonomisk delårsrapport per den 31 mars 2012 Dnr HSN (Handlingar delas ut) F 9. Laglighetsprövning enligt kommunallagen Förvaltningsrätten Dnr HSN (Handlingar bifogas kallelsen) Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän godkänner nämndens ekonomiska delårsrapport per den 31 mars Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän beslutar att avge bifogat yttrande och översända detta till Förvaltningsrätten i Göteborg. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad 10. Medborgardialog Information

7 11. Rapporter från hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och ersättare, hälsopolitiska råden, handikappråden, medborgarkontakter, samordningsförbunden samt deltagande i kurser/konferenser 12. Övriga rapporter 13. Delegationsbeslut - Anmälningsärenden (Handling bifogas) BESLUT F = Närvarorätt för fackliga organisationer

8 ÄRENDE 7

9 Sida 1 (1) T jänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN H älso- och sjukvår dsnämnder nas kansli Handläggare: Ann-Cathrine Gardendahl Telefon: E-post: ann-cathrine.gardendahl@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän Mål och Inriktning Hälso- och sjukvårdsnämndens roll är att vara befolkningsföreträdare och beställare av hälso- och sjukvård. Mål- och inriktningsdokumentet är utgångspunkten för planering av beställningsarbetet och för de avtal som nämnden tecknar med olika vårdgivare och andra huvudmän. Utgångspunkten för framtagandet av mål- och inriktningsdokumentet är bland annat nämndens reglemente och VG-regionens budget. Nämnden tar också fortlöpande fram olika kunskapsunderlag som på olika sätt beskriver befolkningens behov. Beslutsförslag Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän fastställer nämndens Mål och Inriktning Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef POSTADRESS: Uddevalla BESÖKSADRESS: Kilbäcksgatan 32 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.uddevalla@vgregion.se

10 Inför workshops samt läsanvisning till Mål och Inriktning Workshopen inleds med en genomgång av de föreslagna revideringarna till Mål och inriktningsdokumentet Utgångspunkten för revideringarna är i huvudsak: Mål och Inriktning Beställarbokslut 2012 Befolkningens behov av hälso- och sjukvård i Fyrbodal Budgetunderlag 2013 ( idag kända) Understruken text = ny text, flyttad eller omarbetad text Genomstruken text= utgår Under dag 1. kommer vi att arbeta med fem olika workshops Samverkan inom framtidens hälso- och sjukvård Jämlik och jämställd vård Befolkningens hälsa Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Dokumentet som helhet

11 MÅL OCH INRIKTNING Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän hälso- och sjukvårdsnämnden april 2012 ARBETSMATERIAL

12 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund...4 Vision...5 Den demokratiska dialogen...6 Framtidens hälso- och sjukvård...6 Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård...8 God hälso- och sjukvård...9 Vård i rimlig tid...10 Befolkningens hälsa...11 Barn och unga...12 Behovsgrupper...13 Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom...13 Personer med riskbruksproblem...15 Personer med missbruksproblem...15 Personer med övervikt och fetma...16 Personer med varaktig funktionsnedsättning...18 Personer med kroniska sjukdomar...19 Personer med cancersjukdomar...20 Äldre personer med omfattande behov av vård och omsorg

13 Inledning och bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän har antagit en vision och mål för att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. I dokumentet framgår även nämndens prioriteringar. Utgångspunkten för framtagandet av mål- och inriktningsdokumentet är bland annat nämndens reglemente, som fastställs av regionfullmäktige, och regionens budget. I budgeten anges utvecklingsinriktningar i enlighet med Vision Västra Götaland Det goda livet. Regionfullmäktige har beslutat att Västra Götalandsregionens budgetprocess ska jämställdhetsintegreras. Nämnden har i mål och inriktningsdokumentet ett särskilt avsnitt som tar upp jämställdhet och jämlikhet. Nämndens roll är att vara befolkningsföreträdare och beställare av hälso- och sjukvård. Det är befolkningens behov som ska vara styrande för all hälso- och sjukvård som beställs. För att leva upp till uppdraget är kunskapen om vilka behov av hälso- och sjukvård befolkningen i området har av central betydelse. Nämnden tar fortlöpande fram olika kunskapsunderlag som på olika sätt beskriver befolkningens behov. Projekt Framtidens hälso- och sjukvård syftar till att stärka hälso- och sjukvården ur ett medborgar- och patientperspektiv. För att detta ska bli verklighet behöver nämnden utveckla samverkan kring den nära vården till ett sammanhållet hälso- och sjukvårdssystem där helheten ska fungera och där organisatoriska gränser inte utgör hinder för att kunna ta till vara kompetenser och resurser på ett effektivt sätt för medborgarens patientens bästa. Alla medborgare ska ges en trygg och tillgänglig hälso- och sjukvård som tillgodoser såväl akut som planerad vård. Mål- och inriktningsdokumentet är utgångspunkten för planering av beställningsarbetet och för de avtal som nämnden tecknar med olika vårdgivare och andra huvudmän. Nämnden ansvarar ekonomiskt för all vård som nyttjas av befolkningen i norra Bohuslän. Nämndens verksamhet och resultat följs upp löpande under året. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas årligen i ett beställarbokslut

14 Vision Visionen för Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän gäller för samtliga invånare i området. Visionen är en bild av ett framtida önskvärt tillstånd och är den övergripande inriktningen för de verksamheter som nämnden beställer. VISIONEN för hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän Visionen för Västra Götalandsregionen Det goda livet är framtagen i samverkan mellan kommunerna och regionen och omfattar fem fokusområden där en god hälsa är ett område. Alla medborgare i norra Bohuslän ska genom hela livet ha en god hälsa genom goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor. Barns och ungdomars behov är av särskilt stor betydelse och alla ska ges möjlighet till en god hälsostart i livet. Hälso- och sjukvården ska ges på lika villkor, vara tillgänglig, och ges i rimlig tid och till rätt kvalitet. Ett bra bemötande, helhetssyn och valfrihet ska också känneteckna hälso- och sjukvården. Det är befolkningens behov som ska vara styrande för den hälso- och sjukvård som erbjuds. Alla medborgare ska få merparten av sina vårdbehov tillgodosedda i sin närmiljö. Vården ska kännetecknas av god samordning av resurser och kompetens för att tillgodose patientens samlade behov av hälso- och sjukvård. De som drabbats av sjukdom eller skada ska ges möjlighet att snarast återfå bästa möjliga aktivitetsförmåga. Patienterna ska vara välinformerade och ges möjlighet att aktivt delta i den egna vården. Medborgarna ska ha ett inflytande på vad som ebjuds inom hälsooch sjukvården. Mål Nämnden har formulerat ett antal mål som alla på olika sätt ska leda till att visionen uppnås. Målen gäller för hela befolkningen och är tillsammans med visionen en summering av vad nämnden vill uppnå med sitt arbete. Under varje mål beskrivs vad som är viktigt att fokusera på under de närmaste åren för att målen uppnås. Detta är viktiga utgångspunkter för nämnden i den kommande avtalsprocessen

15 Den demokratiska dialogen I nämndens renodlade roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Genom dialog och kommunikation vill nämnden öka befolkningens delaktighet, engagemang och kunskap om nämndens roll, samtidigt som nämnden ökar sin kunskap om behovet av vård och om vilka prioriteringar som måste ske. Dialogen med medborgarna sker på olika sätt, allt från nämndledamöternas kontakter med enskilda medborgare till pensionärsråd, handikappråd och medborgarråd, samt via aktiviteter anordnade av folkhälsoråden. M Å L Medborgarnas delaktighet och demokratiska inflytande ska stärkas Hälso- och sjukvårdsnämndens kunskap om befolkningens behov av hälso- och sjukvård ska öka Nämnden ska: Möta medborgarna i miljöer där de normalt vistas Bredda och fördjupa sin dialog, framförallt med den yngre befolkningen och personer som inte är aktiva i samhällsdebatten Mångfaldsperspektivet ska särskilt beaktas. Systematisera arbetet med medborgardialog så att resultaten av dialogerna kan användas som ett underlag i en del av styrprocessen Resultaten av medborgardialogerna skall återkopplas till medborgarna Bidra till en fungerande extern information, bland annat om fattade beslut och förändringar av vikt inom ansvarsområdet. Utveckla hemsidan nämndens webbplats så att den går att använda som en bas för interaktivitet och dialog Hålla nämndens hemsida lättillgänglig och aktuell. WORKSHOP Samverkan inom framtidens hälso- och sjukvård Inom framtidens hälso- och sjukvård är det framförallt fyra områden som måste utvecklas. För att klara framtidens hälso- och sjukvård detta krävs att en helt ny samverkanskultur växer fram. Utvecklingen ska omfatta alltifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser, tidig upptäckt av sjukdom., till omvårdnad och rehabilitering inom följande områden: Samverkan kring den nära vården Barn och unga Personer med psykisk ohälsa - 6 -

16 Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Samverkan kring den nära vården Samverkan kring den nära vården bygger på tanken att befolkningens behov av hälso- och sjukvård, från diagnostisering till färdigbehandling, bör tillgodoses nära patienten. Den nära vårdens främsta uppgift är att ge insatser för människor med problem och sjukdomar som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen samt samhällsekonomiskt och kvalitetsmässigt rimliga att tillhandahålla lokalt. Den kommunala vården, primärvården, öppenvården inom andra specialiteter än allmänmedicin och Sjukvårdsrådgivningen/1177:s tjänster är alla viktiga samverkanspartners i den nära vården. Kontinuitet och helhetssyn är grundläggande för att patienter inte ska behöva känna av organisationsgränser. Insatser till personer i ordinärt boende, hemsjukvården och det särskilda boendet måste förstärkas. Läkarinsatser på denna nivå kan ge förutsättning för fortsatt vård i hemmet samtidigt som akutinläggningar kan undvikas. Syftet är att på sikt föra över mer av dagens sjukhusvård till öppna vårdformer i närmiljön, så att en större del av patientens vårdbehov tillgodoses genom samordnade insatser i den nära sjukvården. M Å L 2014 ska samverkan kring den nära vården vara utbyggd för att tillgodose medborgarnas behov av insatser från diagnostisering till färdigbehandling nära patienten. Hälso- och sjukvården ska vara lätt att komma i kontakt med, ha hög tillgänglighet, och patienten ska inte behöva känna av gränser mellan olika organisationer och vårdgivare. Närsjukvård Den nära vården- fokus på: Nämnden ska samverka med kommun, primärvård, länssjukvård igenom VSFBD, Vårdsamverkan Fyrbodal ::::::::::::::::::::::::: Samverkan mellan kommun, primärvård, länssjukvård VSFBD, Vårdsamverkan Fyrbodal Hembesök till patienter genom samverkande hälso- och sjukvård mellan kommun, primärvård, ambulanssjukvård och sjukvårdsrådgivning Tillgång till sjuksköterska och läkare kvällar, nätter, helger som kan bedöma och behandla patienter i hemmet - 7 -

17 Tillgång till andra specialister för såväl somatisk som psykisk ohälsa i den nära vården Kommunikationen mellan patienter och vårdgivare samt mellan olika vårdgivare ska utvecklas. Konsultfunktion via direktlinje för kommunsjuksköterskor och andra vårdgivare som behöver komma i kontakt och konsultera specialist Gemensamma utbildningsinsatser mellan aktörerna i den nära vården Geriatrisk kompetens Samverkan kring mellanvårdsplatser/förstärkt korttidsvård mellan kommun och region Breddad elevhälsovård Gulmarkerad/kursiv text står på annan plats i dokumentet- under barn och äldre WORKSHOP Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Hälsan är ojämlikt fördelad. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av all vård och behandling. Forskningen visar att personer bemöts olika utifrån kön, könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, och ekonomiska förutsättningar. Detta måste särskilt uppmärksammas inom hälso- och sjukvården. Genus som begrepp används för att urskilja vad som formar kvinnor och mäns sociala beteende och därmed skapar samhällsnormen om vad som är manligt respektive kvinnligt. Genom att medvetandegöra sjukvårdspersonal om att det föreligger skillnader i vård och behandling utifrån vilken bakgrund patienten har, kan man åstadkomma en förändring. Inom varje specialitet bör kartläggningar göras utifrån diagnos, behandlingsprocess inklusive väntetider och resultat. Om skillnader kan påvisas ska detta resultera i en förändring. M Å L Skapa förutsättningar för en jämlik hälsa ( flyttat från befolkn hälsa) Den hälso- och sjukvård som erbjuds ska vara av lika hög kvalitet och oavsett kön, könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion och trosuppfattning, sexuell läggning eller ekonomiska förutsättningar. Psykisk och somatisk ohälsa ska jämställas i alla avseenden

18 Jämlik och jämställd vård - fokus på: Framtagna behovsanalyser ska innehålla såväl ett jämlikhets-/ jämställdhetsperspektiv och även se till barns särskilda behov Samverka genom folkhälsoråden och föra en dialog med kommuner om åtgärder för att minska ojämlikheten och öka förutsättningarna för en god hälsa för alla. ( fr befolkn hälsa) Kunskap och erfarenhet från de utvecklingsarbeten som genomförts i samarbete med Kunskapscentrum för jämställd vård (KJV) ska skrivas in i avtal Vårdgivarna ska : erbjuda kvinnor och män ska erbjudas vård utifrån sina specifika behov. genom uppföljning av behandlingsresultat ska ske för att öka kunskapen om jämlik/jämställd vård, samt öka medvetenheten om hur bemötande och behandling påverkas av personalens egna värderingar och normer. ska fördjupas. God hälso- och sjukvård Vården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det innebär att lagstiftning och nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som hälso- och sjukvårdsnämnden beställer eller påverkar på annat sätt. Patienterna ska inte drabbas av vårdskador i samband med diagnos och behandling. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. Patienten ska ges inflytande och medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. M Å L Medborgarnas/ patientens behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges. God hälso- och sjukvård - fokus på: Samverkan och samarbete mellan olika aktörer. Vårdgivarna ska: tillämpa nationella och regionala riktlinjer ska tillämpas. följa antagna lokala handlingsplaner och vårdprogram använda nya vedertagna behandlingsmetoder och mönstra ut gamlagäller såväl psykisk som somatisk ohälsa. aktivt bidra till att uppnå En patient, en journal

19 ha system och rutiner för avvikelsehantering och rapportering av vårdskador. Egenvårdsguide information via vårdportalen 1177.se/vastragotaland. via internet och/eller Mina vårdkontakter på regionens vårdportal minst tillhandahålla följande tjänster: beställa tid, av- och omboka tid och förnya recept Tillgång till erbjuda alternativa vårdformer baserade på evidensbaserade metoder eller beprövad erfarenhet informera patienten ska informeras om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. göra patienten ska vara delaktig i framtagande av en individuell vårdeller rehabiliteringsplan. se närstående ska ses som en resurs, och vård, behandling och rehabilitering ska involvera individens nätverk. Gulmarkerad/kursiverad text kvarstå? handlar mer om ett förhållningssätt! Vård i rimlig tid När medicinskt behov konstaterats ska rätt behandling fås utan onödigt dröjsmål. Det innebär bland annat att invånarna ska erbjudas vård i rätt tid, en vård utan köer samt tillgång till sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Sjukvårdsrådgivningen ska vara av god medicinsk kvalitet, och när behov uppstår ska patienten bli lotsad till rätt vårdnivå i rätt tid. Vårdgarantin gäller i princip all planerad vård och anger inom vilket antal dagar befolkningen ska erbjudas planerad vård. Enligt gällande valfrihetsregler har invånarna rätt att söka vård var de vill i regionen och hos alla vårdgivare i landet som har avtal med något landsting eller någon region. M Å L Alla patienter ska, utifrån sina medicinska behov, erbjudas vård inom rätt tid. Vård i rimlig tid - fokus på: Besök till sjukgymnastik, arbetsterapi, ungdomsmottagning och mödrahälsovård inom primärvården ska, när behov föreligger, erbjudas inom sju dagar. Utredningar och undersökningar ska inför behandlingar ske inom 90 dagar

20 Akutmottagningen: en första bedömning av sjuksköterska ska ske inom 10 minuter, en första läkarbedömning inom 60 minuter och 90 procent ska vara färdigbehandlade inom fyra timmar. Ev förändras denna skrivning i RF budget 2013 Vårdgivarna ska: erbjuda vård inom fastställda garantitider. ge patienten ska ges individuellt anpassad information om vårdgarantin och om möjligheten att välja annan vårdgivare. WORKSHOP Befolkningens hälsa En mängd olika faktorer, exempelvis socioekonomisk och kulturell tillhörighet, har betydelse för hälsan. En grundläggande förståelse för dessa samband är viktig för att påverka människors hälsa och livskvalitet i positiv riktning. I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla åldersgrupper, alltså såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre. Dålig hälsa är tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen. En stor del av ohälsan hör samman med kända bestämningsfaktorer så som brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet. Det förebyggande folkhälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården samt tandvården. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser måste vara att bidra till en god hälsa. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att på olika sätt stödja den enskilde att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. M Å L Skapa förutsättningar för goda levnadsvanor och förebygga ohälsa Livsvillkor/levnadsvanor - fokus på: De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder ska implementeras och följas i berörda verksamheter. Våldutsatta personer och barn som bevittnat våld ska av vårdgivarna identifieras och ge stöd. Personer som utsatt för våld i nära relation ska särskilt uppmärksammas Generella och riktade insatser för att: Minska konsumtionen av tobak och alkohol Förhindra uppkomst och minska förekomst av övervikt och fetma Minska förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar Riktade förebyggande tandvårdsinsatser till personer med högre risk för ohälsa

21 Folkhälsoråden ska fokusera på livsvillkor och ojämlikhet i hälsa Metoder och strukturer för att diskutera patienters levnadsvanor ska finnas. Barn och unga Barns hälsa är nära förknippad med deras uppväxtvillkor, och trots att Sverige är ett relativt jämlikt samhälle finns det stora skillnader i samhälleliga förutsättningar för hälsa bland barn och unga. Familjens sociala levnadsvanor påverkar barns hälsa från allra första början genom den gravida kvinnans livsvillkor och levnadsvanor. Det finns stora skillnader i hälsa bland barn och unga inom nämndens område. Barn och ungas behov ska tillgodoses i enlighet med barnkonventionen. M Å L Barn och unga ska må bra och ha en trygg uppväxt. Barnens bästa ska beaktas i alla beslut. Barn och unga - fokus på: Barns behov och rättigheter ska synliggöras i nämndens avtal och uppföljningar Nära samarbete mellan skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, sjukvård, tandvård med flera för att stärka barn och ungas förutsättningar för hälsa I möjligaste mån samlokalisera verksamheter som riktar sig till barn och unga ex i familjecentraler/ ungdomscentraler Familjecentraler ska finnas för alla barn Föräldrastöd till föräldrar under barnets hela uppväxttid, samordnat från olika aktörer De specialiserade verksamheterna ska fokusera på de mer komplexa tillstånden och på att utgöra ett stöd åt andra vårdnivåer Sociala investeringsfonder Utveckla information och kommunikation till barn och ungdomar om olika utbud och dess innehåll Vårdgivarna ska: använda metoder för att tidigt upptäcka barn som mår dåligt eller far illa, åtgärder ska sättas in tidigt, anmälan till sociala myndigheter ska ske i enlighet med anmälningsskyldigheten. identifiera, ge information samt stöd och hjälp till barn som lever med en vuxen som har psykisk funktionsnedsättning, har allvarlig sjukdom eller skada, har missbruk eller avlider. Samarbete/samverkan mellan skola, elevhälsa, ungdomsmottagning, sjukvård, tandvård, med flera, för att förhindra ohälsa bland barn och ungdom

22 Familjecentraler för alla föräldrar och barn Integrera skolhälsovård och primärvård Kompetensutveckling hos personal som möter barn och unga Tidig upptäckt av barn som mår dåligt eller far illa, åtgärder sätts in tidigt - hela kedjan måste fungera. Behovsgrupper Behovsgrupperna är grupper i befolkningen där nämnden bedömer att det behövs ett särskilt fokus i ett eller annat avseende. Respektive behovsgrupp omfattar såväl primär- och sekundärpreventiva insatser som vård och behandlingsinsatser på olika vårdnivåer. Närhet, kontinuitet och samverkan är nyckelord för vården av personer i behovsgrupperna. Där insatser sker på flera vårdnivåer är samverkan mellan vårdgivare viktig. Kommun och region måste samverka på ett konstruktivt sätt för att öka kvaliteten för den enskilde och för ett effektivt resursutnyttjande. Var och en av behovsgrupperna beskrivs i det följande kortfattat. För mer information hänvisas till Befolkningens behov, ett dokument som finns publicerat på nämndens hemsida, Behovsgrupperna är: - Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom - Personer med riskbruksproblem - Personer med missbruksproblem - Personer med övervikt och fetma - Personer med varaktig funktionsnedsättning - Personer med kroniska sjukdomar - Personer med cancersjukdomar - Äldre personer med omfattande behov av vård och omsorg Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom Psykisk ohälsa omfattar allt från brist på psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom. Detta innebär att det finns olika behov av stöd, hjälp och behandling beroende på hur allvarlig ohälsan är. Nedsatt psykiskt välbefinnande har blivit allt vanligare sedan 1990-talet, och ökningen har varit störst i de yngre åldrarna. Psykisk ohälsa och värk är de vanligaste anledningarna till att man upplever sitt hälsotillstånd som dåligt. Tillsammans orsakar de tre fjärdedelar av alla sjukoch aktivitetsersättningar bland kvinnor, och två tredjedelar bland män. Den ökade förekomsten av psykisk ohälsa rör främst depressioner och ångest men även stressrelaterade sjukdomar. Förekomsten av och insjuknandet i schizofreni och andra svårare psykiska sjukdomar är i huvudsak oförändrad

23 Det är kvinnor i åldersgruppen år som upplever sig känna ängslan, oro och ångest i högre utsträckning än andra. Det är också i den åldersgruppen som många har nedsatt psykiskt välbefinnande och där en hög andel har haft självmordstankar. Befolkningens hälsa i Fyrbodal kommer att mätas under våren 2011 och resultatet kommer att redovisas under hösten. Under 2010 kom nya nationella riktlinjer för behandling av depression och ångest vilket innebär stora förändringar i synsätt och i rekommendationer av behandlingsmetoder. Riktlinjerna betonar vikten av tidiga insatser, och för lätta till medelsvåra besvär rekommenderas kognitiv beteendeterapi (KBT) som förstahandsbehandling. Dessutom kom riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Västra Götalandsregionen har också antagit ett nytt vårdprogram för vuxna med ADHD. M Å L Den psykiska ohälsan ska minska. Personer som löper risk för att utveckla psykisk ohälsa/sjukdom ska upptäckas tidigt och ges snabb insats. Psykisk ohälsa/sjukdom fokus på: I varje kommun ska finnas en samverkansplan för personer med psykisk sjukdom som också beskriver hur grundläggande behov så som bostad, försörjning och sysselsättning kan tillgodoses. Vårdcentralerna ska vara första linjens vård för hälsofrämjande och förebyggande insatser, upptäckt, utredning och behandling av psykisk ohälsa/sjukdom, för alla åldrar. Det ska finnas personal med adekvat kompetens och en vårdstruktur som främjar ett effektivt omhändertagande. Vårdgivare som arbetar med Samverkan kring barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik(västbus) ska samverka med andra aktörer kring dessa ska stärkas. Vård i närområdet och möjlighet till akuta insatser i hemmet ska finnas. Strukturerad suicidprevention ska finnas hos alla vårdgivare på alla vårdnivåer. Barn till föräldrar med psykisk ohälsa ska uppmärksammas och stödjas i samverkan mellan olika aktörer. Förebyggande insatser och samverkan inom mödravårdscentral, barnavårdscentral, familjecentral, elevhälsan, ungdomsmottagning och ungdomscentral 1 ska stärkas

24 De specialiserade verksamheterna ska fokusera på de mer komplexa tillstånden och på att utgöra ett stöd åt andra vårdnivåer. Tidig upptäckt och utredning samt tidiga och intensiva insatser till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska erbjudas insatser och aktiviteter enskilt och i grupp i närmiljön. Personer med riskbruksproblem Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där ett beroende ännu inte föreligger. För att bedöma om en person har riskabla alkoholvanor väger man samman uppgifter om hur ofta man dricker alkohol, hur mycket man dricker vid varje tillfälle och hur ofta man är berusad. Måttet är utvecklat inom WHO. En hög konsumtion av alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd olika negativa hälsoeffekter som till exempel ökad sjuklighet, skador och dödlighet i ett stort antal sjukdomar men också stora sociala konsekvenser. Den högsta andelen riskkonsumenter bland båda könen finns i åldersgruppen år. Andra allvarliga konsekvenser är ökat användande av våld samt ökat antal olyckor och självmord. De flesta alkoholrelaterade skador orsakas av personer med riskfylld alkoholkonsumtion. M Å L Minska riskbruk av alkohol Personer med riskbruksproblem fokus på: Vårdgivarna ska tillämpa strukturerade modeller för att tidigt identifiera riskbruk och ha utarbetade program för hur dessa ska bemötas. Alla som behandlar patienter med identifierat riskbruk ska ha utbildning i motiverande samtal eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoder för att senarelägga alkoholdebut ska användas. Personer med missbruksproblem Det finns missbruk av alkohol och narkotika, men också missbruk av exempelvis läkemedel och dopingmedel. Alkohol är det största beroendeproblemet räknat i antal missbrukare. Alkohol ingår ofta i blandberoenden hade Sverige den högsta alkoholkonsumtionen på 100 år. Alkoholkonsumtionen i riket har minskat något sedan 2004 men är fortfarande på en historiskt sett hög nivå. Det är också oroande att de som har ett risk- eller missbruk har ökat sin konsumtion av alkohol. Vid sidan av missbruk av alkohol är missbruk och beroende av läkemedel ett stort problem som räknat i antalet personer sannolikt är större än narkotika

25 missbruket. Läkemedelsberoende och missbruk av dopingmedel uppmärksammas ofta inte i tillräcklig utsträckning och det finns mycket begränsade vårdinsatser för dessa problem. Det finns i dagsläget inget som tyder på att det framtida vårdbehovet för personer med missbruk kommer att minska. Kommunerna och Västra Götalandsregionen har ett delat ansvar för behandling och stöd till personer med missbruk. Mycket talar för att landsting och regioner kommer att få ett tydligare helhetsansvar för all vård och behandling av missbruk. Fortfarande är det dock väsentligt att hälso- och sjukvårdsnämnden utvecklar en bra samverkan med Fyrbodals kommuner för insatser mot missbruk. M Å L Tidig upptäckt av missbruk Personer med missbruk eller missbruksbeteende ska få adekvat hjälp, särskilt fokus ska riktas mot ungdomar. Personer med missbruksproblem fokus på: Regionen ska arbeta för att skapa tillnyktringsenheter i samverkan med kommuner och polisen. Samverkan runt behovsgruppen mellan olika vårdinstanser, såväl inom kommunerna respektive regionen som mellan kommun och region Samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och kommunernas socialtjänst för ungdomar behöver utvecklas. BUP har ett ansvar för utredning och behandling av ungdomar med missbruks- och drogproblem. Vårdgivarna ska: tillämpa strukturerade modeller för att tidigt identifiera missbruk. använda tillgång till och använda tillgänglighet till evidensbaserade behandlingsmetoder, så som bl a kognitiv och dialektisk beteendeterapi (KBT/DBT). Personer med övervikt och fetma Fetma är en sjukdom som påverkas av en mängd olika faktorer så som arvsoch miljöfaktorer och sociala faktorer. Den stora ökningen av övervikt och fetma som har skett beror till stor del av förändringar i livsstilen rörande kostvanor och fysisk aktivitet. Det har skett en ökning av energitäta livsmedel i samhället samtidigt som vi fått en allt mer stillasittande livsstil. Sociala faktorer påverkar utvecklingen av fetma. Man har sett att övervikt och fetma är betydligt vanligare i socioekonomiskt utsatta grupper. Fetma är vanligare på landsbygden än i städerna och det är omkring dubbelt så vanligt

26 med fetma bland kvinnor födda utanför Norden som bland kvinnor födda inom Norden. Fyrbodal har tillsammans med Skaraborg högst andel personer med övervikt och fetma i regionen, enligt undersökningen hälsa på lika villkor. Över hälften bland de svarande (16-84 år) har övervikt eller fetma i Fyrbodal. Andelen med övervikt (BMI 25-30) ligger i norra Bohuslän och Dalsland på samma nivåer som mätningen 2007 men andelen med fetma har däremot ökat med 2 procentenheter i norra Bohuslän och 4 procentenheter i Dalsland. I Trestad har övervikt och fetma ökat med 6 procentenheter varav fetma med 3 procentenheter. Andelen är högst bland personer som uppgett att de har sjuk- /aktivitetsstöd, har kort utbildning, är arbetare, har funktionsnedsättning eller bland äldre (65-84 år).studier från olika regioner i Sverige visar att procent av barnen är överviktiga och 3-5 procent av barnen har fetma. Det har skett en fördubbling av andelen barn med övervikt under de senaste två decennierna och andelen barn med fetma har under denna period blivit fyra till fem gånger så stor. Det är en hög förekomst av övervikt och fetma bland vuxna (16-84 år) i alla kommuner i Fyrbodal. Högst förekomst av fetma i Fyrbodal återfinns bland män i åldersgruppen år. Genom att minska förekomsten av övervikt och fetma kan en mängd sjukdomar förebyggas. Övervikt och fetma kan bland annat leda till diabetes, hypertoni, hjärtinfarkt, stroke, psykisk ohälsa, belastningsbesvär i rörelseapparaten samt cancer. Det är svårt att behandla redan uppkommen fetma varför det är särskilt angeläget med tidiga hälsofrämjande och förebyggande insatser för att motverka övervikt och fetma. M Å L Förekomsten av övervikt och fetma i befolkningen ska minska. Övervikt och fetma fokus på: Inför 2013 ska arbetet med fysiskt aktivitet på recept kartläggas och en väl upparbetad mottagarsida tydliggöras. Systematisera uppföljningen av BMI-statistik från bl.a. elevhälsan för att kunna följa utvecklingen av övervikt och fetma. Vårdgivarna ska: o implementera och använda framtagna riktlinjer som beslutstöd mot övervikt och fetma, lokal handlingsplan samt nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder o journalföra fetma som diagnos o använda aktuella kvalitetsregister o Förskriva FaR (fysisk aktivitet på recept)

27 Tidiga insatser via MVC och BVC för att förhindra uppkomst samt tidigt förebygga övervikt och fetma bland barn Föräldrastöd, motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi - KBT - tillsammans med råd om fysisk aktivitet och kostvanor ska i högre utsträckning användas vid behandling av fetma inom både primärvård och länssjukvård. Beslutstödet för handlingsprogram mot övervikt och fetma i VGR och Lokal handlingsplan för att motverka övervikt och fetma bland barn och ungdomar ska vara väl förankrade och användas i berörda verksamheter. FaR, Fysisk aktivitet på recept, ska förskrivas till personer med övervikt och fetma, och följsamheten till förskrivningen följas upp. Fetma ska journalföras som diagnos. Personer med varaktig funktionsnedsättning Funktionsnedsättning som uppstår tidigt i livet eller efter en skada/kronisk sjukdom innebär ofta livslång nedsättning av fysiska och/eller psykiska funktioner, och vi benämner den därför varaktig. En funktionsnedsättning kan försvåra möjligheten att utföra olika aktiviteter eller begränsa delaktigheten i samhällslivet och blir då ett hinder. Funktionsnedsättningar kan i vissa sammanhang innebära stora behov av stöd och hjälp. Personer med varaktig funktionsnedsättning har ofta en ökad sårbarhet, en sämre livssituation och en större risk för ohälsa än genomsnittsbefolkningen. Gruppen personer med varaktiga funktionsnedsättningar har länge varit en behovsgrupp som hälso- och sjukvårdsnämnderna lagt särskilt fokus på begränsades behovsbeskrivningen till att beröra personer - barn och vuxna - med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska diagnoser Neuropsykiatrin omfattar flera diagnoser såsom autism, autismliknande tillstånd och Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och ADHD/DAMP. M Å L Personer med varaktig funktionsnedsättning ska tillförsäkras lika god tillgång till hälso- och sjukvård som personer utan funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättningar ska ges möjlighet till självständighet och självbestämmande. Personer med funktionsnedsättningar fokus på: Personer med varaktiga funktionsnedsättningar ska tydliggöras och inkluderas i folkhälsoarbetet. Vårdgivarna ska:

28 tillgodose behoven hos personer med varaktiga funktionsnedsättningar ska få sina behov såväl av somatisk och psykiatrisk vård, inklusive tandvård, tillgodosedda enligt samma indikationer och regelverk som alla andra. leva upp till regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och för anpassad information. kunskap i hur man bemöter personer med varaktig funktionsnedsättning. Utbildningsinsatser för bra bemötande ska ske kontinuerligt. kunskap om personers utsatthet vid varaktiga funktionsnedsättningar. Kvinnors dubbla utsatthet ska särskilt beaktas. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - fokus på: Vårdgivarna ska anpassa kompetens, behandling (inklusive läkemedel) och organisering av vården till gruppen. Tidig upptäckt och utredning samt tidiga och intensiva insatser till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska erbjudas insatser och aktiviteter enskilt och i grupp i närmiljön. Se psykisk ohälsa Personer med kroniska sjukdomar En kronisk sjukdom är en sjukdom som utvecklas långsamt och som inte kan botas, endast lindras. Många sjukdomar drabbar alla åldrar men debuterar oftare i viss ålder. Förekomsten av vissa kroniska sjukdomar, främst de som är livsstilsrelaterade, ökar. Att öka medvetandet om betydelsen av ett hälsosamt leverne är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att minska förekomsten av kroniska sjukdomar. Konsekvenserna för individen kan variera från stora inskränkningar i det dagliga livet till symtomfrihet, till exempel med hjälp av läkemedel. Möjligheten till att leva ett fullgott liv, med så små funktionsbegränsningar som möjligt, är också beroende av i vilken omfattning det finns tillgång till hjälpmedel och hur miljön i övrigt ser ut. Flertalet behöver en långvarig eller fortlöpande kontakt med vården och kontinuitet är då särskilt viktig. För vissa sjukdomsgrupper är brist på personal med rätt kompetens ett hinder för att få optimal behandling och omvårdnad i närmiljön. Under 2013 kommer nämnden att fokusera på personer med.. Cirkulationsorganens sjukdomar, Andningsorganens sjukdomar, Endokrina sjukdomar; neurologiska sjukdomar samt reumatoid artrit, njursvikt, osteporos och demenssjukdomar

29 M Å L Minska antalet personer som insjuknar i kroniska sjukdomar Personer med kroniska sjukdomar ges förutsättningar för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sin sjukdom. Individen och närstående har tillgång till bästa möjliga information om sjukdomen. Individen känner inte av ansvarsgränser mellan olika vårdgivare. Personer med kroniska sjukdomar - fokus på: Vårdgivarna ska: tidigt identifiera risker för, och tidigt förebygga kroniska sjukdomar Ge individen stöd, exempelvis genom livsstilssamtal, med att identifiera och förändra levnadsvanor som kan förbättra förutsättningarna för att leva med sin sjukdom och minska komplikationer. samverka mellan med andra vårdgivare, olika vårdnivåer, huvudmän och organisationer för att: skapa tillgång till tvärprofessionell kompetens i närområdet för större sjukdomsgrupper. Tillgång till specialistkompetens när behov föreligger Ge samlade insatser ska vara samlade och som präglas av en helhetssyn på individens behov. Skapa kontinuitet i vården säkerställa att individen behandlas med läkemedel i den omfattning som rekommenderas. Personer med cancersjukdomar Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar. Cancer är vanligast bland äldre människor och cirka två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Samtidigt är cancer den vanligaste dödsorsaken för personer under 75 år, och den näst vanligaste dödsorsaken i hela befolkningen efter hjärt-kärlsjukdomar. Trots detta faktum minskar dödligheten i cancer, och mer än hälften av de män och kvinnor som får en cancerdiagnos kommer att vara vid liv om tio år. En viktig orsak till den ökande överlevnaden är det förebyggande arbetet. Dels det rena folkhälsoarbetet med livsstilsråd om förhållanden gällande kost, vikt, motion, rökning och solbadande, dels screeningsverksamhet och förebyggande vaccinering. Ledande cancerforskare är eniga om att en påtaglig minskning av cancerdödligheten i första hand uppnås med preventiva insatser. Cancervården är i huvudsak en integrerad del av hälso- och sjukvården i Fyrbodal. Det finns personer i behov av cancervård i kommuner, i primärvård, i NUsjukvården och inom regionsjukvården. Tack vare intensiv forskning har

30 cancervården gjort stora framsteg. Nya behandlingsmetoder, där läkemedel är en viktig del, har betytt mycket för att förbättra vården för många cancerpatienter men fortfarande finns skillnader som till exempel bygger på var man bor. I Öppna jämförelser 2009 visas för vissa cancerdiagnoser på skillnader i överlevnad, skillnader som inte är medicinskt motiverade. Under 2012 kommer nämnden att analysera jämlikheten i vården hos personer med livmoderhalscancer i nämndsområdet. M Å L Förekomsten av cancersjukdomar ska minska. Cancervårdens kvalitet och resultat ska säkras och förbättras. För personer där bot inte är möjlig ska en värdig vård ges. Personer med cancersjukdomar fokus på: En strategi för att förebygga cancer bör finnas i folkhälsoarbetet. Rökslutarstöd ska erbjudas alla rökare i alla vårdkontakter. Vårdgivarna ska: ha en köfri cancersjukvård med korta ledtider vid utredning samt snabb behandlingsstart efter diagnos Samtliga vårdgivare ska följa uppgifter om tobaksbruk i alla vårdkontakter. Säkrad tillgång till åtgärder och vård enligt nationella riktlinjer ha följsamhet till 100 % av regionala och nationella riktlinjer för vård och behandling 100 procents täckningsgrad i screeningsverksamheten öka deltagandet i cancerscreening för livmoderhalscancer i de delar av Fyrbodal där täckningsgraden är < 80 % följa handlingsplanen för palliativ vård ska följas. ska vara anslutna och registrera i nationella palliativregistret Inför möjlighet till webbtidbokning Informationsinsatser Kontakta de kvinnor som uteblivit från gynhälsokontroll vid två tillfällen Samtliga vårdgivare ska följa uppgifter om tobaksbruk i alla vårdkontakter

31 WORKSHOP Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg I första hand är fokus på åldersgruppen 75 år och äldre, med flera olika sjukdomstillstånd samtidigt och som har bestående behov av omvårdnad och medicinska insatser. Ofta krävs åtgärder från flera yrkeskategorier och olika sjukvårdshuvudmän samtidigt. Benämningen varierar; sköra äldre, multisviktande eller multisjuka äldre är vanliga benämningar på denna behovsgrupp. Det är en utsatt grupp som behöver särskild uppmärksamhet och stöd. Framförallt är det viktigt att samarbetet mellan primärvård, kommun och länssjukvård fungerar gränslöst. Särskilt viktigt är det att säkra kvaliteten i utskrivningen från slutenvården, ett exempel kan vara mångbesökarmodellen. När någon får ett ökat vårdbehov den vård som ges vara trygg, säker och värdig. Rehabiliterings-/habiliteringsinsatser har oftast stor betydelse för att möjliggöra kvarboende hemma. Antalet platser i slutenvården och i särskilt boende har minskat under talet. Svårt sjuka äldre personer får därför allt oftare vård i hemmet av hemsjukvården. Insatserna i hemsjukvården har dessutom blivit alltmer avancerade. Personer med hemsjukvård i ordinärt boende vårdas oftare på sjukhus än de som bor i särskilt boende. M Å L Varje individ ska ha möjlighet att leva ett gott liv utifrån sina förutsättningar. Alla personer ska ha rätt till självbestämmande, delaktighet och integritet. Trygghet och kontinuitet i vården och omvårdnaden, av personer med sammansatta vård- och omvårdnadsbehov Alla ska ha rätt läkemedelsbehandling. Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg - fokus på: Frivilliginsatser och andra sociala aktiviteter som stimulerar och bistår med praktiskt stöd Utvecklade former för vårdplanering Gemensamma utbildningsinsatser mellan aktörerna i den nära vården Ökad kompetens inom det geriatriska området Utveckla markörer för att i tidigt skede i vårdprocessen fånga upp personer med hög risk Kommunikationen mellan patienter och vårdgivare samt mellan olika vårdgivare ska utvecklas

32 Konsultfunktion via direktlinje för kommunsjuksköterskor och andra vårdgivare som behöver komma i kontakt och konsultera specialist Säkra samverkan mellan vårdgivarna genom specifika avtalsskrivningar, och deltagande i Vårdsamverkan Fyrbodal Vårdcentralerna ska ha en funktion som samordnar vården och vägleder i vården Läkemedelsavstämningar och läkemedelsgenomgångar Förebyggande åtgärder ex fallförebyggande Identifiera tydligare samverkan kring vissa diagnosgrupper ex hjärtsvikt Förstärkt kunskapsspridning och nätverksarbete mellan vårdgivarna Konsultationsmöjligheter mellan primärvård, kommun och länssjukvård Tillgång till äldresjuksköterska eller motsvarande som verkar över vårdgivargränser Regionens riktlinjer för äldre och läkemedel ska följas. Regelbundna läkemedelsgenomgångar med stöd av apotekare Hembesök till patienter genom samverkande hälso- och sjukvård mellan kommun, primärvård, ambulanssjukvård och sjukvårdsrådgivning Tillgång till Hembesök av sjuksköterska och läkare kvällar, nätter, helger som kan bedöma och behandla patienter i hemmet Tillgång till andra specialister för såväl somatisk som psykisk ohälsa i den nära vården Säkra samverkan mellan vårdgivarna oavsett boendeform Uppsökande verksamhet kring utbud och innehåll i vård och omsorg Tillgång till komplementär behandling Mångbesökarmodellen Samverkan kring mellanvårdsplatser/förstärkt korttidsvård mellan kommun och region

33 ÄRENDE 9

34 Sida 1 (1) T jänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN H älso- och sjukvår dsnämnder nas kansli Handläggare: Håkan Sundberg Telefon: E-post: hakan.sundberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän Yttrande i laglighets prövning av Hälso- och s jukvårds nämnden i norra B ohusläns beslut den 21 november 2011, ärende 16, 87 (förvaltnings rättens mål nr ) Förvaltningsrätten i Göteborg har i en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden gett nämnden tillfälle att yttra sig över innehållet i överklagandet från Inga Göransson. Förslag till yttrande bifogas Beslutsförslag 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän beslutar att avge bifogat yttrande och översända detta till Förvaltningsrätten i Göteborg. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef POSTADRESS: Uddevalla BESÖKSADRESS: Kilbäcksgatan 32 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.uddevalla@vgregion.se

35 Dnr: HSN Sida 1 (1) Förvaltningsrätten i Göteborg Avdelning 2 Yttrande i laglighetsprövning av Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohusläns beslut den 21 november 2011, 87 (förvaltningsrättens mål nr ) Med anledning av förvaltningsrättens underrättelse den 23 mars 2012 får Hälsooch sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän avge följande yttrande. Inga Göransson hänvisar i sin skrivelse till 5 kap. 45 kommunallagen (1991:900, KL). Av 6 kap. 28 KL framgår emellertid att i fråga om förfarandet när en nämnd fattar beslut ska 5 kap tillämpas. Bestämmelsen i 5 kap. 45 KL har således inte gjorts tillämplig i nämnderna. Jourverksamheten i Strömstad är ett delat ansvar mellan vårdcentralerna i området och hälso- och sjukvårdsnämnden. Vårdcentralerna ansvarar för jourverksamheten kl på vardagskvällar och minst sex timmar på lördagar, söndagar och helgdagar. Öppettiderna på helgerna styr vårdcentralerna själva över. Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde är således primärvårdsjour nattetid, dvs. mellan kl och 07.00, vilket från den 1 april 2012 är direkt stadgat i Kravoch kvalitetsboken. Hälso- och sjukvårdsnämnden tillhandahåller jourverksamhet nattetid ( ) veckans alla dagar och har inte befogenhet att utöka denna ytterligare. Det var således riktigt att inte ställa Inga Göranssons yrkande under proposition. I övrigt vidhåller nämnden vad som tidigare anförts. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN NORRA BOHUSLÄN Per-Arne Brink Ordförande