Handlingar. till sammanträde med östra hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med östra hälso- och sjukvårdsnämnden

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med östra hälso-och sjukvårdsnämnden den 27 november 2015 Plats: Residenset, Mariestad Tid: Kl. 09:00 15:15 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare: Susanne Larsson Tillkommande och utgående ärenden Informationsärenden A. Uppföljning Vårdkedja Smärta Närhälsan och Skaraborgs Sjukhus B. Information om 1177 Vårdguiden Karin Hagelin C. Information folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor Per Bjurén D. Aktuell information från presidiet E. Aktuell ekonomisk information F. Aktuell information från processansvarig G. Utdelning av folkhälsopris 2015 Beslutsärenden 1. Budget 2016 Diarienummer HSNÖ Upphandling av kvinnosjukvård Diarienummer HSNÖ Uppdrag om satsning på ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen Diarienummer HSNÖ Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Drottninggatan Mariestad Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

3 Föredragningslista från östra hälso- och sjukvårdsnämnden, (2) 4. Verksamhetsplaner 2016 för folkhälsoråden i Skaraborg Diarienummer HSNÖ , , , , , , , , Fortsatta åtgärder för att nå målet att invånarna i Skaraborg ska ha bästa hälsa i Sverige 2020 Diarienummer HSNÖ Kontrakt för att bedriva Neuroteam inom Vårdval Rehab Närhälsan Lidköping rehabmottagning Diarienummer HSNÖ Kontrakt för att bedriva Neuroteam inom Vårdval Rehab Fysrehab Lidköping AB Diarienummer HSNÖ Inställt nämndsammanträde för augusti 2016 Diarienummer HSNÖ Inköp av ipads Diarienummer HSNÖ Delegeringsärenden Diarienummer HSNÖ Anmälningsärenden Diarienummer HSNÖ Övriga frågor Diarienummer HSNÖ Gunilla Druve Jansson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

4 Ärende B 1

5 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNÖ Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Agneta N Hörnlund Telefon: E-post: agneta.nilsson@vgregion.se Till östra hälso- och sjukvårdsnämnden Budget 2016 Förslag till beslut 1. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer budget för år Sammanfattning av ärendet Östra hälso- och sjukvårdsnämnden budgeterar en ekonomi i balans för Nämndens budgeterade kostnader ryms inom de tillgängliga medlen. Nämndens regionbidrag uppgår till miljoner kronor. Nämnden har i anslutning till budgetarbetet påbörjat arbetet med en riskanalys för att vid nämndens första sammanträde nästa år kunna fastställa en plan för intern kontroll Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga 1. Förslag till budget 2016 Beslutet skickas till Regionstyrelsen Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Drottninggatan Mariestad Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

6 Sida 1(11) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Förslag till Budget för år 2016 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden , HSNÖ

7 Sida 1(11) 1. Sammanfattning Nämnden fortsätter arbetet mot målet att invånarna ska ha Sveriges bästa hälsa Fokus ligger på ett strategiskt folkhälsoarbete. Hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans med styrelsen för Skaraborgs Sjukhus beslutat om en omstart av psykiatrin med ett närsjukvårdskoncept. Implementering av arbetet har påbörjats. Arbetet förutsätter ett aktivt samarbete med vårdcentralerna och kommunerna i Skaraborg. Vårdöverenskommelserna 2016 med de olika utförarna innebär få förändringar i förhållande till 2015 förutom regionala direktiv. Extra medel har gått till Skaraborgs Sjukhus. Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar utifrån antagen kommunikationsplan Kommunikationsplanen beskriver nämndens inriktning kring kommunikation. Därutöver har en handlingsplan för med mer konkreta insatser antagits. Det övergripande målet med kommunikationen är att den ska bidra till att nå nämndens uppsatta mål. Utöver regelbundna dialogmöten med pensionärsorganisationer samt med funktionshinderoch patientorganisationer ska nämnden möta invånarna i medborgardialoger. I kommunikationsplanen beskrivs syfte och principer för medborgardialogen, en arbetsgrupp bestående av en representanter för varje parti arbetar vidare med planering av medborgardialog. Webben är en kanal för nämndens information och nämndens hemsida uppdateras löpande. Nämnden informerar om sitt arbete via pressmeddelande till media efter nästan alla sammanträden. Den pågående flyktingsituationen kommer att påverka behovet av hälso- och sjukvård i Skaraborg. Detta har inte beaktats i budgetarbetet. Nämnden har dock redan under 2015 utökat uppdraget i sin överenskommelse med Röda Korset inom ramen för Idéburet Offentligt partnerskap. Syftet är att minska lidandet av sviterna efter tortyr och krig, samt att främja möjligheterna att uppnå ett så normalt liv som möjligt för flyktingen och dess familj. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden budgeterar en ekonomi i balans för Nämndens budgeterade kostnader ryms inom de tillgängliga medlen. Nämndens regionbidrag uppgår till miljoner kronor.

8 Sida 2(11) 2. Verksamhet 2.1 Prioriterade mål Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Hälso- och sjukvårdsnämnden har som prioriterat mål att skapa förutsättningar för att invånarna kan leva ett liv i hälsa med fokus på ett strategiskt folkhälsoarbete. Nämnden kommer under 2016 att följa: Att alla folkhälsoråd har formulerat en strategisk plan för folkhälsoarbetet inom respektive kommun Minst en familjecentral och en ungdomsmottagning i varje kommun Om Bäst Hälsa 2020 har fått genomslag i kommunernas styrdokument Ungdomars drogvanor Indikatorerna till det övergripande målet att skaraborgarna ska ha bäst hälsa 2020 Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar långsiktigt med folkhälsoarbetet utifrån den strategiska plan som antogs Inför 2016 har nämnden gjort en prioritering av vilka områden som man ska fortsatt satsa på med utgångspunkt från målet att invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år Områdena är: Ta initiativ till att utveckla nya avtal mellan nämnden och kommunerna avseende folkhälsoarbetet. Fortsatt samverkan med kommuner utöver avtalen för långsiktigt arbete med social hållbarhet, med fokus på barn och ungdomar. Fortsatt utveckling av hälso- och sjukvårdsnämndens interna folkhälsoarbete. Medverka till utveckling av den hälsofrämjande hälso- och sjukvården och tandvården. Fortsatt samverkan med föreningsliv och folkbildning. Tillsammans med kommunerna och folkhälsokommittén utveckla stödet på Skaraborgsnivå till det lokala folkhälsoarbetet. Medverka till att regionens folkhälsoarbete blir en samlad kraft som ger ett bra stöd till det lokala arbetet Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Nämnden har beslutat om ett omtag av psykiatrin med ett närsjukvårdskoncept. Beslutet berör samverkan mellan Skaraborgs Sjukhus, vårdcentralerna och kommunerna i Skaraborg. Implementering av beslutet kommer att följas under året.

9 Sida 3(11) I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus ingår även: Plan för uppstartande av ett Neuropsykiatriskt utredningsteam för att öka tillgängligheten. Utöka resurserna för att tillgodose behovet av behandling för självskadehandling Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus ingår: Produktions och kapacitetsplanering (P/K) ska vara en del av verksamheten både i vardagen och strategiskt. Formera ett P/K team bestående av ekonomer, HR och verksamhetsutvecklare för att stödja verksamheten. Målet är en samordnad produktion och kapacitetsplanering vid utgången av Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser I östra hälso- och sjukvårdsnämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs sjukhus finns ett uppdrag att prioritera patientsäkerhetsarbete inom alla verksamheter så att vårdskador minskas. Att arbeta med en säkrare läkemedelsanvändning är en av de viktigaste punkterna i detta arbete. Där ska framgå vilka läkemedelsförändringar som gjorts under vårdtiden, varför samt hur de ska följas upp. Andelen patienter som ska få en skriftlig utskrivningsinformation inklusive läkemedelsinformation ska vara mer än 25 procent på Skaraborgs Sjukhus som helhet. Ett utvecklingsarbete på Skaraborgs Sjukhus är att använda data från infektionsverktyget för att mäta kvaliteten i antibiotikaförskrivningen. I uppföljningsplanen finns också de regiongemensamma indikatorer med måltal som används för att mäta kvalitet i vården. De målvärde som där anges är i nivå med snittet i riket eller strax över. Skaraborgs Sjukhu har ett uppdrag att utveckla sjukhusets roll inom vårdsamverkan Skaraborg. Målet är att berörda vårdtagare ska uppleva vårdinsatserna som en helhet utan gränser. 2.2 Fokusområden Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin har år 2015 legat under de måltal som anges nationellt och regionalt.

10 Sida 4(11) I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus ingår: Kompetensförstärkning av team som utreder, diagnostiserar och behandlar barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsstörning/nedsättning. Vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin samverkar kring patientgruppen unga vuxna med självskadebeteende. Nämnden kommer inom neuropsykiatrin följa upp väntetider till första besök och fördjupad utredning Genomföra den regionala psykiatriplanen I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus ingår: Fortsätta arbetet med att implementera den Regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri. Förbättra tillgängligheten till neuropsykiatriska utredningar för både barn och vuxna. Kompetensförstärkning av team som utreder, diagnostiserar och behandlar barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsstörning/nedsättning och kompetensförstärkning till team som behandlar patienter med självskadebeteende. Registrera i relevanta kvalitetsregister för psykiatri. Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Hälso- och sjukvårdsnämnden har under flera år uppmärksammat behovet av att VG Primärvård (vårdcentralerna) uppfyller sitt uppdrag när det gäller psykisk ohälsa, och är första linjens vård både vad gäller barn/unga och vuxna. Det gäller att säkerställa att det finns både tillräcklig kompetens och kapacitet i första linjen för att motsvara behoven. I revideringen av KOK-boken tydliggörs kravet på kompetens. Nämnden kommer under 2016 att: Följa upp hur vårdcentralerna fullgör åtagandet när det gäller psykisk ohälsa både för barn, ungdomar och vuxna. Följa upp att ungdomsmottagningarna har en god tillgänglighet även på kvällstid och under sommaren. Delta i den analys av första linjens vård vid psykisk ohälsa som initierats av Psykiatriberedningen. Uppfylla vårdgarantin Östra hälso- och sjukvårdsnämnden följer löpande utvecklingen av hur vårdgivarna uppfyller vårdgarantin. Vid varje nämndmöte redovisas antal väntande för besök och behandling inom somatisk och psykiatrisk vård och hur stor andel som får vård inom 90 dagar. Inom barn och ungdomspsykiatrin gäller 30 dagar och vid misstanke om cancer 14 dagar för vuxen och 2 dagar för barn.

11 Sida 5(11) Skaraborgs Sjukhus redovisar hur många som får vänta längre än gällande vårdgaranti i samband med delårsrapport och årsredovisningar. Målet är att antalet som får vänta längre än gällande vårdgaranti ska minska. Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus finns ett uppdrag till sjukhuset att de ska införa ett personcentrerat arbetssätt inom alla verksamhetsområden. Under 2016 fortsätter den regionala utbildningen av verksamhetsutvecklare som ska underlätta införandet av personcentrerad vård. Patienternas delaktighet i vården redovisas genom patientenkäter. Förbättra akutvårdkedjan I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus finns ett uppdrag till sjukhuset att fortsätta utveckla akutvårdskedjan med syftet att minska väntetider på akutmottagningen och på sikt bygga upp akutläkarfunktionen. Målet är att senast år 2018 uppnå målet att vid 90 procent av besöken ska patienten ha en total vistelsetid (TVT) om högst 4 timmar. För att nå målet har Skaraborgs Sjukhus tagit fram delmål som följs två gånger per år. (Januari-april och september-december) Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus ingår: Patientsäkerhetsarbetet prioriteras inom alla verksamheter så att vårdskador minskas. Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner ska minska Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus ingår: Skriftlig utskrivningsinformation till patienter inklusive läkemedelsinformation. Uppföljning genom journalgranskning av verksamhetsutvecklare. Använda data från Infektionsverktyget för att mäta kvaliteten i antibiotikaförskrivningen. Nämnden följer också andelen läkemedelsgenomgångar och följsamheten till rekommenderade läkemedel vid vårdcentralerna inom VG Primärvård.

12 Sida 6(11) Skapa ett sammanhållet vårdsystem Hälso- och sjukvårdsnämnden har som ett prioriterat mål att invånarna ska erbjudas en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare som är jämlik, trygg och säker. Nämnden har beslutat utveckla närsjukvårdscentrum i Falköping, Lidköping, Mariestad och Skövde för den vård som behövs ofta. Nämnden har även fokus på att vårdkedjan utvecklas med en god samverkan inom alla nivåer. Nämnden kommer att följa; Att närsjukvårdsteam finns i hela Skaraborg Antalet samordnade individuella vårdplaner (SIP) Andelen återinskrivna inom 30 dagar Patientenkäter vad gäller upplevelse av vård och bemötande Vårdsamverkan Skaraborg är en samverkansgrupp mellan Skaraborgs Sjukhus, Närhälsan, privata vårdcentraler, Folktandvården, Habilitering & Hälsa och kommunalförbundet Skaraborg. Gruppens syfte är att nå en effektiv vårdsamverkan i frågor som berör samtliga parter. Målet är att berörda vårdtagare och patienter skall uppleva vårdinsatserna som en helhet utan gränser. 2.3 Verksamhet i balans Östra hälso- och sjukvårdsnämnden budgeterar en ekonomi i balans för Nämndens budgeterade kostnader ryms inom de tillgängliga medlen 2.4 Prestationer Hälso- och sjukvårdsnämnderna har att budgetera och rapportera den vård som invånarna konsumerar oavsett var den produceras och varifrån inom Västra Götalandsregionen som den ersätts. I bifogad sammanställning redovisas förväntad vårdkonsumtion för nämndens invånare år (Bilaga) 4. Ekonomi Östra hälso- och sjukvårdsnämnden budgeterar en ekonomi i balans för Nämndens budgeterade kostnader ryms inom de tillgängliga medlen. Östra nämndens del, 33,3 mnkr av hälso- och sjukvårdsnämndernas totala budgetförstärkning om totalt 200 mnkr har använts för att förstärka finansieringen av basuppdragen inom sjukhusvården genom en utökad ersättning till Skaraborgs sjukhus för 2016 med 30 mnkr. Trots denna utökade ersättning finns en ekonomisk obalans hos Skaraborgs sjukhus. Denna obalans kommer att analyseras vidare i en risk- och konsekvensanalys, som ska genomföras av sjukhuset tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnden.

13 Sida 7(11) 4.1 Ekonomiskt resultat Kommentarer till ekonomibilagan (se bilaga 1). Regionbidrag Regionfullmäktige fattade i juni beslut om budget 2016 inkluderande nämndernas regionbidrag. Resursfördelningen är oförändrad jämför med Det andra steget i det planerade treårsinförandet av ny resursfördelningsmodell har således inte genomförts. Nämndernas regionbidrag har indexuppräknats med 2 procent jämfört med Därutöver har nämnderna tillförts 200 mnkr i budgetförstärkning, varav östra nämndens andel är 33,3 mnkr. Avdrag har gjorts för ny styrmodell regionservice samt återtag av hälften av de tillfälliga omställningsstöden till sjukhusen i budget för Därutöver har justeringar av regionbidragen gjorts med hänsyn till konsultkostnader inom tandvården och tandhygienistutbildning. I planeringsdirektiven anges förtydligande förutsättningar för regionfullmäktiges beslutade budget. I dessa har justering/utökning av regionbidragen gjorts för röda tjänster IS/IT, jämställdhetssatsningar, ST-tandläkare samt ytterligare justering för tandhygienistutbildning och ny styrmodell regionservice. Därutöver har medel tillförts nämnderna för tillgänglighetssatsningar obesitas och koloskopier. Teknisk budgetjustering är gjord för överföring av det ekonomiska ansvaret för vårdval rehab till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS). Medel motsvarande nämndens budget för 2015, 105,5 mnkr har därför överförts. Teknisk budgetjustering är också gjord för grön rehab där medel förs från HSS till nämnderna. I vårdöverenskommelsearbetet har budget och planeringsdirektiv följts. Ersättningen till utförare har räknats upp med index 2 procent. Ersättningen har reducerats för ny styrmodell regionservice och utökats för röda tjänster IS/IT. Efter de justeringar som skett enligt ovan uppgår nämndens regionbidrag för 2016 till mnkr. Övriga intäkter För att synliggöra statsbidrag som en del av den samlade finansieringen för de verksamheter Västra Götalandsregionen bedriver har regionstyrelsen beslutat om ändrad hantering av specialdestinerade statsbidrag. Statsbidragen har tidigare ingått som en del i nämndernas regionbidrag. Från 2016 tillfaller medlen nämnden i särskild ordning och budgeteras under posten övriga intäkter. En justering/utökning har skett 2016 för glasögonbidrag barn upp till 19 år, för östra nämnden 1,8 mnkr. Region- och rikssjukvård Beställningen av högspecialiserad vård samordnas mellan nämnderna i regionen. Formellt tecknas överenskommelsen med SU av nämnderna i Göteborgsområdet. Budgetbeloppet i sammanställningen baseras huvudsakligen på 2014 års konsumtionsandel. Kostnaderna för denna vård kan variera kraftigt mellan enskilda år. För 2016 har utöver nämndens konsum-

14 Sida 8(11) tionsandel från 2014 budgeterats ytterligare 7 mnkr med hänsyn tagen till den ökande kostnaden under Länssjukvård Sjukhus i regionen Budgeten avser i huvudsak hälso- och sjukvårdsnämndens andel av de överenskommelser och avtal som är tecknade med samtliga sjukhus i Västra Götalandsregionen, inklusive Lundby sjukhus som drivs i privat regi. Kostnaden budgeteras utifrån hälso- och sjukvårdsnämndens andel av vårdkostnaden vid respektive sjukhus år 2014 samt utifrån kända förändringar. Mer än 90 % av skaraborgarnas konsumtion av länssjukvård inom regionen sker på Skaraborgs sjukhus där nämndens beställning uppgår till mnkr. Utöver den av regionen föreskrivna uppräkningen för generella kostnadsökningar med 2 % har ytterligare förstärkningar skett dels med 13 mnkr för att finansiera nya läkemedel och metoder som utgått ur regionens centrala ersättningsmodell för ordnat införande och dels med 30 mnkr som en förstärkt finansiering av basuppdraget. Som ett led i regionens produktionsstyrning har prestationer och ersättning avseende ventrikelcancerbehandlingar flyttats till SU. Privata specialister i Västra Götalandsregionen Privata specialister ersätts enligt den nationella taxan eller genom upphandlade avtal med Västra Götalandsregionen. Specialister inom allmänmedicin redovisas under posten Privat primärvård övrigt. Budgeten baseras på innevarande års prognostiserade utfall samt kända avtalsförändringar år Utomregional länssjukvård Ersättningen omfattar främst akut sjukhusvård som nämndinvånare får utanför Västra Götalandsregionen liksom den utlandsvård i EU/EES-länder, som tidigare finansierades av Försäkringskassan. Primärvård Vårdval Rehab Det ekonomiska ansvaret för vårdval Rehab har från 2016 överförts till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och ett finansieringsutrymme på 105,5 mnkr motsvarande 2015 års budget har samtidigt överflyttats till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Kostnaden för hjälpmedel som till stor del förskrivs genom vårdgivare inom vårdval Rehab ligger dock kvar i nämndens budget. Kostnaden beräknas att minska från 54,5 mnkr i 2015 års budget till 44 mnkr för 2016 genom ett nytt hjälpmedelsavtal. Övrig primärvård (offentlig och privat och övrigt till exempel kommunal) Den offentligt beställda primärvården avser primärvårdsverksamhet utanför VG Primärvård och vårdval Rehab. Verksamheter som inkluderas är till exempel mödrahälsovård, barn- och ungdomsmedicin och sjukvårdsrådgivning per telefon. Den privata primärvården avser i huvudsak ersättning till privata vårdgivare inom sjukgymnastik, allmänmedicin samt mödrahälsovård, enligt nationella taxan eller genom upphandlade avtal med regionen.

15 Sida 9(11) Utomregional primärvård Budgeten avser merkostnaden för nämndinvånarnas konsumtion av primärvård utanför Västra Götalandsregionen. Tandvård Budgeten består till största delen av kostnad för barntandvård, specialisttandvård och uppsökande verksamhet samt käkkirurgi. Specialisttandvården regleras och ersätts genom vårdöverenskommelsen med Folktandvården medan käkkirurgin ingår i överenskommelsen med Skaraborgs sjukhus. Handikappverksamhet Budgeten avser främst överenskommelsen med Habilitering & Hälsa samt avtal inom privat habiliteringsverksamhet. Folkhälsomedel Utgångspunkten för folkhälsoarbete är att i samverkan med kommunerna påverka de samhällsförhållanden och levnadsvanor som skapar hälsa samt att tillse att såväl primärvård som sjukhus har ett hälsofrämjande arbetssätt. Avtal som är tecknade med kommunerna sträcker sig till och med 2017 Läkemedel Budgeten avser läkemedelsförskrivning där vårdgivaren inte har eget kostnadsansvar (bland annat läkare som ersätts enligt nationella taxan), upphandlade vårdavtal samt privata vårdgivare utan avtal. Sjukresor Budgeten avser kostnader för nämndinvånarnas sjukresor, som regleras enligt sjukresehandboken. Upphandlingar, regelverk och utbetalningar hanteras av en enhet som ingår i serviceförvaltningen. Samordningsförbund Budgeten avser hälso- och sjukvårdsnämndens andel i samordningsförbunden inom nämndområdet. Budgeten har justerats enligt statens förslag, vilket innebär en ökning med 1,4 mnkr. Nämndkostnader Budgeten avser främst kostnader för politikerarvoden samt deltagande i kurser och konferenser. Koncernkontoret/Kanslikostnader I maj 2015 inrättades en ny tjänstemannaorganisation under regionstyrelsen, Koncernkontoret, som ger stöd till flera nämnder, styrelser och kommittéer. Kostnader för det tidigare kansliet kommer att bokföras till regionstyrelsen. Formerna för reglering mellan regionstyrelsen och berörda nämnder är ännu inte fastställda. I avvaktan på beslut är den tidigare budgeten för kansliet uppräknad med index. Den ändrade styrmodellen för regionservice kan komma att medföra ökade kanslikostnader för nämnden. Detta är inte beaktat i budgeten.

16 Sida 10(11) Övrigt Budgeten avser främst kostnader för förvaltningsgemensamma IS/IT-kostnader samt bl.a. kostnad för Vårdbarometern. Finansiella kostnader/intäkter Budgeten avser ränta på likvidkonto. Det budgeterade räntenettot har sänkts med 1,7 mnkr eftersom det egna kapitalet överfördes till moderförvaltningen i början av Resultat Nämnden redovisar för 2016 en budget i balans. 4.3 Eget kapital I samband med bokslutsberedningen för år 2104 i början av år 2015 lyftes nämndens hela egna kapital, 112,3 mnkr till moderförvaltningen. Nämnden prognostiserar i augusti ett negativt resultat -0,7 mnkr för 2015, vilket skulle ge ett negativt ingående eget kapital -0,7 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har hos regionstyrelsen hemställt att kompenseras för ökade kostnader till följd av vårdval Rehab I det fall sådan kompensation beviljas kommer utfallet för 2015 att revideras och ingående eget kapital 2016 att ändras.

17 Sida 11(11) Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Budget 2016 Budget Prognos Budget 2016 aug Belopp i mnkr Region- och rikssjukvård -281,9-282,2-275,2 Länssjukvård Sjukhus i regionen (privata och offentliga) , , ,3 Privata specialister i regionen -54,7-52,0-56,0 Utomregional länssjukvård -40,8-37,6-43,6 Summa länssjukvård , , ,8 Primärvård Hjälpmedel (i 2015 års budget ingår vv Rehab 100,7 mnkr) -44,0-167,9-155,3 Övrig primärvård -150,7-143,2-146,1 Utomregional primärvård -6,5-4,7-5,2 Summa primärvård -201,2-315,8-306,6 Tandvård -137,6-130,5-131,5 Handikappverksamhet -162,1-156,5-156,0 Folkhälsomedel -17,9-17,1-18,1 Läkemedel -31,9-32,3-32,3 Sjukresor -66,2-66,6-66,1 Samordningsförbund -5,8-4,5-4,5 Nämndkostnader -4,1-4,0-4,0 Koncernkontoret/kanslikostnader -17,0-16,7-16,7 Övrigt Särskilda projekt -3,7-3,4-3,4 Finansiella kostnader/intäkter -0,1 0,1 1,6 Summa Övrigt -3,8-3,3-1,8 Totalsumma kostnader , , ,7 Regionbidrag 4 747, , ,7 Övriga intäkter 19,7 0,0 0,0 Resultat 0,0-0,7 0,0

18 Ärende B 2

19 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNÖ Västra Götalandsregionen Koncernstad hälso- och sjukvård Handläggare: Lena Birkedahl Telefon: E-post: Till östra hälso- och sjukvårdsnämnden Upphandling av kvinnosjukvård Förslag till beslut 1. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att genomföra upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) av specialistläkare inom gynekologi. 2. Processansvarig får i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram förfrågningsunderlag. Sammanfattning av ärendet Östra hälso- och sjukvårdsnämnden (tidigare HSN9) har avtal med två privata vårdgivare för specialistgynekologi inom öppenvård som inte behöver sjukhusets resurser och som inte ingår i allmänmedicinens uppdrag. Vårdgivarna har sina mottagningar i Götene och Lidköping. Avtalen upphör respektive och kan inte förlängas, därför föreslås att ny upphandling ska göras. Samverkan Ärendet har förhandlats och förhandlingen avslutas i enighet av de fackliga organisationerna vid möte den 13 november. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Drottninggatan Mariestad Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

20 Ärende B 3

21 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNÖ Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lena Ekeroth Telefon: E-post: Till östra hälso- och sjukvårdsnämnden Uppdrag om satsning på ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Ungdomsmottagningarna inom östra hälso- och sjukvårdsnämnden tillförs 2,0 tjänst för 2016, för mer jämlika resurser till ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen. 2. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden hemställer hos hälso-och sjukvårdsstyrelsen om tkr under Satsningen är nivåhöjande. Ytterligare nivåhöjande satsningar är planerade för 2017, enligt regionstyrelsens beslut. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige har tillstyrkt en motion om mer jämlika resurser och kompetenser till ungdomsmottagningarna i Västra Götalandsregionen, dnr RS Syftet är att ge unga ett mer jämlikt stöd. Regionstyrelsen fick uppdraget, och gav det vidare till hälso- och sjukvårdsutskottet. Utskottet beslutade göra en utredning i enlighet med motionen och regionstyrelsens beslut. Regionstyrelsen har ställt sig bakom utredningen, och gett hälso- och sjukvårdsnämnderna i uppdrag att tillse att resurser tillförs ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregion, i enlighet med beslutet. Mer jämlika resurser och kompetenser I den beslutade utredningen konstateras att stödet från ungdomsmottagningarna i Västra Götaland till de unga ser olika ut. Samtidigt konstateras att den psykiska ohälsan bland unga är ett stort problem. Enligt en modell för fördelning av resurser är det framförallt en satsning på den psykosociala personalen som krävs för att uppnå ett mer jämlikt stöd till de unga i Västra Götalandsregionen. Regionfullmäktige har tillstyrkt en motion om mer jämlika resurser och kompetenser till ungdomsmottagningarna i Västra Götalandsregionen, dnr RS Syftet är att ge unga ett mer jämlikt stöd. Regionstyrelsen fick uppdraget, och gav det vidare till hälso- och sjukvårdsutskottet. Utskottet beslutade göra en utredning i enlighet med motionen och regionstyrelsens beslut. Regionstyrelsen har ställt sig bakom utredningen, och gett hälso- och Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Drottninggatan Mariestad Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

22 Datum Diarienummer HSNÖ (3) sjukvårdsnämnderna i uppdrag att tillse att resurser tillförs ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregion, i enlighet med beslutet. Mer jämlika resurser och kompetenser I den beslutade utredningen konstateras att stödet från ungdomsmottagningarna i Västra Götaland till de unga ser olika ut. Samtidigt konstateras att den psykiska ohälsan bland unga är ett stort problem. Enligt en modell för fördelning av resurser är det framförallt en satsning på den psykosociala personalen som behövs, för att uppnå ett mer jämlikt stöd till de unga i Västra Götalandsregionen. För att förstärka ungdomsmottagningarnas möjlighet att stödja de unga i nämndområdet, förslås östra hälso- och sjukvårdsnämnden besluta om ett tillskott till ungdomsmottagningarna om 2,0 kurator för Fördjupad beskrivning av ärendet Utredning Hälso- och sjukvårdsavdelningen har tillsammans med Närhälsan arbetat fram ett förslag till mer jämlika resurser och kompetenser, på uppdrag av hälso- och sjukvårdsutskottet. En komplettering av befintliga kompetenser och resurser på ungdomsmottagningar med kommunal huvudman (Göteborg, Stenungsund och Tjörn) har gjorts. För ett mer jämlikt stöd samt beaktande av det ökade problemet med psykisk ohälsa bland den unga, föreslås i utredningen: Bemanning på ungdomsmottagningar enligt nyckeltal 1,0 kurator, 1,0 barnmorska samt 0.1 läkare per 3250 unga år. Större mottagningar servar de mindre, för bättre förutsättningar att kunna ge stöd till de unga som besöker de mindre mottagningarna. Den sammanlagda satsningen på ungdomsmottagningsverksamheten i hela Västra Götalandsregionen är enligt utredningen beräknad till 9-11 mnkr. I utredningen föreslås att utökning av bemanningen vid ungdomsmottagningarna sker succesivt. Hälso- och sjukvårdsnämnderna kommer därför under nästkommande år föreslås göra ytterligare satsningar. Finansiering Finansiering 2016 om tkr sker genom avrop från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Satsningen är nivåhöjande, vilket innebär att Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för finansieringen fortsättningsvis. Beredning Ärendet har stämts av med samtliga hälso- och sjukvårdsnämnders presidier. Nämndernas hemställan för 2016 är avstämt med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Närhälsan har i dialog med Koncernkontoret bejakat satsningen. Ärendet har informerats på MBL

23 Datum Diarienummer HSNÖ (3) Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Styrelsen för Beställd primärvård Per Nyström, Närhälsan Beställd primärvård. per.o.nyström@vgregion.se

24 Ärende B 4

25 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Per Bjurén Telefon: E-post: Till östra hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsplaner 2016 för folkhälsoråden i Skaraborg Förslag till beslut 1. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom inkomna verksamhetsplaner för år Östra hälso- och sjukvårdsnämnden kommer inte att betala ut någon ersättning till Tidaholm så länge folkhälsorådet inte har inkommit med en verksamhetsplan för år Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden har samverkansavtal om lokalt folkhälsoarbete med alla kommuner i nämndområdet. Enligt avtalen ska folkhälsoråden utarbeta verksamhetsplan och budget för kommande verksamhetsår. Planen ska redovisas för respektive kommun och för hälso- och sjukvårdsnämnden. Verksamhetsplaner har inkommit från samtliga folkhälsoråd med undantag av Tidaholm. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilagor HSNÖ Essunga verksamhetsplan 2016 HSNÖ Falköping verksamhetsplan 2016 HSNÖ Grästorp verksamhetsplan 2016 HSNÖ Gullspång verksamhetsplan 2016 HSNÖ Götene verksamhetsplan 2016 HSNÖ Hjo verksamhetsplan 2016 HSNÖ Karlsborg verksamhetsplan 2016 HSNÖ Lidköping verksamhetsplan 2016 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Drottninggatan Mariestad Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

26 Datum (2) HSNÖ Mariestad verksamhetsplan 2016 HSNÖ Skara verksamhetsplan 2016 HSNÖ Skövde verksamhetsplan 2016 HSNÖ Tibro verksamhetsplan 2016 HSNÖ Töreboda verksamhetsplan 2016 HSNÖ Vara verksamhetsplan 2016 Besluten skickas till Respektive folkhälsoråd

27 Folkhälsoplan Essunga kommun Dokumenttyp Plan Fastställd , 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr

28 Hälsa en mänsklig rättighet Hälsa är en mänsklig rättighet som skyddas av flera internationella konventioner. Sverige har ställt sig bakom FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt WHO:s konstitution som lyfter fram bästa uppnåeliga hälsa som en mänsklig rättighet. Folkhälsa Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. Folkhälsa är ett område som påverkar alla och är allas ansvar. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna för god folkhälsa genom att förbättra människors livsvillkor och livsmiljö. Livsvillkor handlar om förhållanden som omger individen, som exempelvis uppväxtvillkor, utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor, inflytande, delaktighet och tillgång till service exempelvis hälso- och sjukvård. Livsmiljö handlar om den fysiska och psykologiska miljön där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid, exempelvis miljön i klassrummet, lekplatsen, grönytor, cykel- och gångvägar. Levnadsvanor handlar om individens egna val såsom exempelvis kosthållning, vila, fysisk aktivitet och bruk av tobak och alkohol. Folkhälsoplan en riktning Vinsterna med en god folkhälsa är stora, både för individen och samhället, och kostnaderna för ohälsa är betydande. För att nå riksdagens mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen är det viktigt att alla arbetar mot samma mål. I folkhälsoplanen läggs en riktning med prioriterade områden som är viktiga att arbeta med för att nå en bättre folkhälsa i vår kommun och som på sikt ska sträva mot det övergripande målet. För att nå detta mål är det viktigt att folkhälsoarbetet blir en naturligt aktiv del av verksamheten i hela Essunga kommuns organisation men också i externa aktörers verksamhet som folktandvården, vårdcentralen, polisen, föreningar och företag. I kommunen kommer handlingsplaner att tas fram för hur verksamheterna ska arbeta i enlighet med folkhälsoplanen. Resultat följs upp i Stratsys och verksamhetsberättelse. 2

29 Mål för folkhälsoarbetet Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Till detta övergripande mål hör elva målområden: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan, det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen som bidrar till hälsa och ohälsa och därmed påverkar människors livsvillkor och levnadsvanor. Regionalt folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. I Skaraborg har Hälso- och sjukvårdsnämnderna antagit ett gemensamt folkhälsomål Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige Lokalt folkhälsoarbete Detta är en 2-årig folkhälsoplan med budget som visar vad Essunga kommun prioriterar vad gäller hälsofrämjande och förebyggande insatser under åren

30 Folkhälsorådet i Essunga kommun Folkhälsoråd är ett samverkansorgan mellan Västra Götalandsregionen och Essunga kommun med syfte att initiera, stimulera samt utveckla det hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbetet i kommunen. I folkhälsoplanen prioriterar rådet vilka områden kommunen ska fokusera på under kommande period. Rådets sammansättning är ordföranden från varje nämnd i kommunen, två förtroendevalda från Hälso- och sjukvårdsnämnden i Skaraborg samt tjänstemän från kommun, tandvård, primärvård samt regionen. Prioriterade målområden Essunga kommuns lokala folkhälsoarbete vilar på det övergripande nationella målet, de elva målområdena samt Hälso- och sjukvårdsmålet: Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige 2020, SKL:s (Sveriges kommuner och Landsting) Öppna jämförelser Folkhälsa. Utifrån detta underlag prioriterar Essunga kommun följande områden: Fysisk aktivitet Öka den fysiska aktiviteten. Tobak, alkohol samt andra droger Minska bruket av tobak, alkohol och andra droger. Psykisk ohälsa Minskad psykisk ohälsa. Budget Folkhälsorådet förfogar över en budget på kronor, vilket fördelas utifrån insatser under året. Medlen baseras på 15 kronor per invånare från Essunga kommun respektive Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Fysisk aktivitet och psykisk ohälsa Tobak, alkohol samt andra droger Övriga utgifter Totalt kr kr kr kr 4

31 5

32 FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2016 Falköpings kommun

33 Folkhälsoarbete i Falköpings kommun Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan Falköpings kommun och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella folkhälsoarbetet. Utgångspunkten i det lokala folkhälsoarbetet är det avtal som slutits mellan kommunen och Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsnämnd Östra Skaraborg. Syftet med avtalet är att genom långsiktig samverkan främja en god och jämlik hälsa i befolkningen. För att uppnå detta ska parterna gemensamt bedriva ett långsiktigt folkhälsoarbete på strategiskt nivå integrerat i ordinarie verksamhet, där arbetet i första hand avser hälsofrämjande insatser. För att folkhälsoarbetet ska bli framgångsrikt krävs långsiktighet, systematik och kontinuitet. Vidare krävs också engagemang från många och implementering långt ut i organisationen. Hälsoläget i kommunen presenteras årligen genom dokumentet Levnadsförhållanden i Skaraborg 2, som ligger till grund för folkhälsorådets verksamhetsplanering och prioritering. För verksamhetsår 2016 är barn- och ungdomar 0-25 år samt personer 60 år och äldre prioriterade målgrupper. Alla barn har rätt till en bra start i livet för att kunna göra sunda val vid utveckling av livsstil och levnadsvanor. Barn och ungdomars psykiska hälsa är angeläget därför prioriteras arbete med riktade insatser till socioekonomiskt utsatta, suicidförebyggande arbete. För äldre handlar det om att aktivt arbeta med frivilligt engagemang. De aktiviteter som sker under 2016 och som finansieras av folkhälsorådet kommer att följas upp och presenteras i Folkhälsorådets verksamhetsberättelse i början av mars Folkhälsomål Det övergripande målet för folkhälsa är att: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Till målet finns elva målområden vilka delats in i tre strategiska områden 3, nämligen goda livsvillkor, hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Indelningen har gjorts för att ge ett helhetsperspektiv och underlätta för beslutsfattare att göra strategiska val och prioritera bland de föreslagna åtgärderna. Genom att visa vilka utmaningarna är, samt vilka insatser som behövs för att förbättra folkhälsa. I Falköping har vi valt att arbete utifrån samma struktur. 1 Se Bilaga 1: Folkhälsorådet i Falköpings kommun 2 Levnadsförhållanden i Skaraborg tas fram i samarbete mellan Hälso- och sjukvådsnämndernas kansli i Mariestad och Folkhälsoenheten Skaraborg 3 Folkhälsopolitisk rapport

34 Målområde: 4, 5, 7, 8, 9 och 10 Målområde: 1, 2, 3, 6 De tre strategiska områdena. Målområde: 11, delvis 6 Goda livsvillkor är det område där Folkhälsorådet är främst drivande. Under området hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor, ligger Safe Community-arbetet liksom det lokala brottsförebyggande rådet 4. Avslutningsvis ligger det drogpreventiva arbetet, som främst drivs av kommunens drogförebyggande samordnare inom området Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Stödjande dokument I planerings-, genomförande- och uppföljningsarbetet tar folkhälsorådet stöd i dokument såsom Västra Götalandsregionens vision Det Goda Livet och den Folkhälsopolitiska policyn med folkhälsans utmaningar i Västra Götaland 5. Andra styrdokument är samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland och Hälso- och sjukvårdsnämndens Strategiska plan för folkhälsoarbete i Skaraborg som har målet att invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år Därutöver stödjer sig det lokala folkhälsoarbetet på kommunens flerårsplan. GODA LIVSVILLKOR Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan ska förbättras. Med goda livsvillkor kan människor lättare göra egna val som främjar hälsan. Därför är processer under detta strategiska område prioriterade. Övergripande strategi: Skapa möjligheter till en bra start i livet och ett hälsosamt åldrande. Strategi Suicidförebyggande arbete Utvecklings arbete social hållbarhet Stödja processer som stärker socioekonomiskt utsatta grupper Stödja processer i hälsofrämjande skolutveckling Stödja processer som främjar trygga och goda uppväxtvillkor Vara delaktig i samarbetet med det Lokala Folkbildningssamrådet 4 Se Bilaga 3: Brottsförebyggande rådets verksamhetsplan Jämlika och jämställda livsvillkor, Trygga och goda uppväxtvillkor, Livslångt lärande, Ökat arbetsdeltagande, Åldrande med livskvalitet, samt Goda levnadsvanor 2

35 BUDGET: kr HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖER OCH LEVNADSVANOR Hälsa och livsstil påverkas till stor del av samhällets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella förhållanden. Övergripande strategi: Var och en ska ges förutsättningar att ta ansvar för sin hälsa. Strategi Finansiera kommunens lokala Brottsförebyggande råd Bidra till Ungdomsmottagningens uppsökande verksamhet på skolor inom kommunen Stödja och uppmuntra till arbetet enligt kriterierna för A Safe Community (en Säker och Trygg kommun), såsom projektet med Säker och Trygg förening Delfinansiera arbetet med Backdraft Uppmuntrar kommunens, och framför allt kostenhetens, deltagande i Skolmatsakademin, ett samarbete med kommuner i Västra Götaland Stödja arbetet med att lyfta in folkhälsoaspekten i samhällsplaneringen inom kommunens alla tätorter BUDGET: kr TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Övergripande strategi: Verka för det övergripande målet att begränsa alkoholens negativa konsekvenser, minska tobaksbruket, arbeta för ett narkotika- och dopningsfritt samhälle samt minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Strategi Finansiera kommunens lokala drogförebyggande arbete BUDGET: kr 3

36 ÖVRIGT UTVECKLINGSARBETE Utöver det som planeras inom de tre strategiska områdena finns det även budgeterade medel för att marknadsföra och informera om folkhälsorådets aktiviteter, att påbörja utvecklingsarbeten inom nya områden samt att ge stimulansmedel till aktörer som arrangerar hälsofrämjande/skadeförebyggande aktiviteter till människor i kommunen. Strategi Marknadsföring och information Stödja utvecklingsarbeten inom nya områden Stimulansmedel Folkhälsopris BUDGET: kr 4

37 BUDGET FÖR FOLKHÄLSORÅDET 2016 Folkhälsoavtalet mellan Falköpings kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Skaraborg innebär att kommunen och regionen vardera avsätter 15 kronor per invånare för lokalt folkhälsoarbete, vilket ger en årlig budget på kr. Goda livsvillkor kr Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor kr Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel kr Övrigt utvecklingsarbete kr SUMMA kr Vid behov kan omfördelning ske inom de olika prioriteringsområdena. 5

38 Folkhälsoenheten Folkhälsoplanerare Malin Frisk Besöksadress Stadshuset, S:t Sigfridsgatan 9 Postadress Folkhälsoenheten Falköpings kommun Falköping 6

39 Bilaga 1: Folkhälsorådet i Falköpings kommun LEDAMÖTER Falköpings kommun Ordförande, Karola Svensson (C) Conny Johansson (S) Lena Sjödahl (M) Västra Götalandsregionen Vice ordförande, Jan-Erik Wallin (M) Anita Löfgren (S) ADJUNGERADE LEDAMÖTER Falköpings kommun Ingvor Bergman (S), barn och utbildningsnämnden Ingrid Martens (C), socialnämnden Johanna Svensson (S), kultur- och fritidsnämnden ADJUNGERADE TJÄNSTEMÄN Falköpings kommun Bitr. Kommundirektör, Katarina Andersson Bitr. socialchef, Magnus Schedin Tillförordnad chef för kompetens och arbetslivsförvaltningen, Johan Lindell Utredare barn- och utbildningsförvaltningen, Sonja Neuman Hall Drogförebyggande samordnare, Bengt Nilsson Samhällsbyggnadschef, Patrick Nohlgren Kultur- och fritidschef, Maria Wallengren Personalchef, Maria Ström Räddningschef, Stefan Swenson Bitr.kulturchef Lena Johansson Folkhälsoplanerare, Malin Frisk Sekreterare, Christoffer Persson Polismyndigheten Poliskommissarie, Morgan Tärning 7

40 Bilaga 2: De tre strategiska områdena, koppade till de nationella elva målområdena. GODA LIVSVILLKOR - Delaktighet och inflytande i samhället - Ekonomiska och sociala förutsättningar - Barn och ungas uppväxtvillkor - Hälsofrämjande hälso- och sjukvård HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖER OCH LEVNADSVANOR - Hälsa i arbetslivet - Miljöer och produkter - Hälsofrämjande hälso- och sjukvård - Skydd mot smittspridning - Sexualitet och reproduktiv hälsa - Fysisk aktivitet - Matvanor och livsmedel TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL - Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 8

41 Bilaga 3: Brottsförebyggande rådets verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplan 2016 Brottsförebyggande rådet/drogförebyggande samordnare Falköpings kommun Brottsförebyggande rådets (BRÅ) strategi är att arbeta tvärsektionellt med trygghetsfrämjande insatser för att skapa en trygg, säker miljö och för att förhindra brott. Rådets uppgift är att till viss del arbeta operativt och delta vid olika arrangemang samt bevaka forskning och nya metoder för trygghetsskapande arbete. Brottsförebyggande rådet är ett av de områden som ingår i arbetet med Safe Communities. Brottsförebyggande rådet är en del av Folkhälsorådets arbete med målområden. Falköpings kommun och Polisområde Skaraborg har tecknat ett samarbetsavtal. En gemensam problembild hat tagits fram och prioriterade områden för 2016 kommer presenteras vid årsskiftet. Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel. Det strategiska området Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel består av målområde 11 och delar av målområde 6. Syftet är att samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Statens ansvar är att stifta lagar och kontrollera att de följs samt att följa konsumtions-, missbruks- och skadeutvecklingen. Staten ska också utveckla och tillämpa förebyggande metoder med vetenskapligt bevisad effekt samt erbjuda kompetensutveckling i förebyggande arbete. Centrala myndigheter är viktiga aktörer liksom länsstyrelserna som bland annat har ansvar för tillsynsverksamhet. Även hälso- och sjukvården har en viktig del i det förebyggande arbetet eftersom den kan uppmärksamma risken för olika typer av bruk, skadliga bruk och beroenden. Kommunerna är navet i det förebyggande arbetet bland annat genom sitt samarbete med olika aktörer. Mål Att arbeta med de prioriterade områden som årligen tas fram genom det samverkansavtal som tecknas mellan kommunen och Polisområde Skaraborg. Utveckla familjestödjande verksamheter. Stödja kommunens alkohol- och drogpreventiva arbete. Uppföljning. Vad har gjorts i arbetet med de prioriterade områden som tecknats i samverkansavtalet mellan kommunen och Polisområde Skaraborg? Vilka familjestödjande insatser har gjorts? Hur har BRÅ stöttat det alkohol- och drogpreventiva arbetet. Genomförande. BRÅ är organiserat i en strategisk grupp med representanter från politiken, olika förvaltningar och polisen. Ordförande är kommunalrådet och sammankallande är kommunens drogförebyggande samordnare. Till BRÅ är kopplat en arbetsgrupp med representanter från socialtjänst, skola, polis och kommunledning. 9

42 Arbetsgruppen är även arbetsgrupp till arbetet med våldsbejakande extremism där kommunens säkerhetssamordnare är sammankallande. 10

43 Exempel på planerade arbetsområden 2016: Arbeta med det samverkansavtal som tecknats mellan Falköpings kommun och Polisområde Skaraborg. Arbeta mot våldsbejakande extremism. Kartlägga vilka platser som upplevs som otrygga. Genomföra en drogvaneundersökning för åk 9 och gymnasiets åk 2. Presentera drogvaneundersökningen. Fortsatt dopningssamarbete med polis och träningsanläggningar med syfte att motverka användandet av dopningsklassade preparat. Fortsatt arbete med ungdomsbrandkåren (Backdraft). Tolv ungdomar per termin får chansen att genomgå ett program som är framtaget av Räddningstjänsten med syfte att stötta de ungdomar som behöver extra resurser för att kunna bli trygga och självständiga vuxna. Genomföra antilangningskampanjer. Genomföra preparatutbildning. Genomföra föredrag/föreläsningar på föräldramöten, skolor, föreningar mm. Medverka i olika arbetsgrupper. 11

44 Folkhälsoplan Grästorp Fastställd av folkhälsorådet Dnr 383/2015

45 En god samhällsutveckling gynnar Grästorp Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling. Därför är kommuninnevånarnas välfärd ett angeläget politiskt mål. En god folkhälsa kännetecknas av god livskvalitet, hög medellivslängd, låg sjuklighet och jämlikhet i befolkningen. Individen har ett stort ansvar för sin egen hälsa. Grästorps kommun har (med stöd från regionen) möjlighet att skapa så bra förutsättningar som möjligt för medborgarnas hälsa. 2

46 1 Hur styrs folkhälsoarbetet i Grästorp? 1.1 Avtal Folkhälsoarbetet regleras utifrån det avtal som slutits mellan kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden i Östra Skaraborg. Syftet med avtalet är att genom långsiktig samverkan främja en god och jämlik hälsa i befolkningen. För att uppnå detta ska parterna gemensamt bedriva ett långsiktigt folkhälsoarbete på strategisk nivå och inriktningen ska vara: Att utveckla folkhälsoarbetet till ett strategiskt och prioriterat utvecklingsområde Att folkhälsoarbetet ska vara integrerat i ordinarie verksamhet Att folkhälsoarbetet ska ha tydliga mål Att styrning och uppföljning av folkhälsoarbetet integreras i kommunens ledningssystem Att parterna gemensamt följer upp folkhälsoarbetet 2 Styrande dokument i Folkhälsoarbetet Det nationella folkhälsomålet Visionen det goda livet och den folkhälsopolitiska policyn i regionen. Hälso -och sjukvårdsnämndens strategiska plan för folkhälsoarbetet inkl. målet Kommunala mål och planer för folkhälsoarbetet Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år

47 3 Folkhälsoråd Folkhälsorådet är ett samverkansorgan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden i Östra Skaraborg och Grästorps kommun. Folkhälsorådet är rådgivande till kommunstyrelsen och lyfter fram förslag på målområden som spänner över både kommunal och regional verksamhet. Utgångspunkten skall vara befolkningsinriktat och utifrån de behovs som finns. Folkhälsorådets roll På tjänstemannanivå fördes 2015 en diskussion om folkhälsorådets roll. Gemensamt betonades att folkhälsoarbetet måste implementeras och samfasas med kommunens verksamheter, och den kommunala beslutsprocessen, samt målstyrning. Folkhälsorådets roll förtydligades och utifrån den överenskommelsen ska folkhälsorådet: Utgöra ett gemensamt forum för folkhälsofrågor Vara ett rådgörande organ till kommunstyrelsen Vara ett stöd för verksamheterna Kartlägga och göra behovsanalys av hälsoläget Följa upp det gemensamma folkhälsoarbetet årligen Fördela folkhälsorådets budget 3.1 Planeringsprocess Folkhälsorådet ska följa den kommunala beslutsprocessen och i största mån förlägga sina möten utifrån detta. Om Folkhälsorådet lyfter ett område med ohälsa ska verksamheterna ha möjlighet att lägga in det i sina planer. Här följer en årlig planeringsprocess för Folkhälsorådet. Pilarna avser lämplig månad att förslägga Folkhälsorådets möten. Folkhälsorådet följer upp insatser årligen genom redovisning från verksamheterna Folkhälsorådet analyserar* hälsoläget årligen Folkhälsorådet föreslår aktuella områden, s.k. fokusområden för nästkommande år, samt på områden som spänner över en längre tidsperiod. Feb Maj Okt Uppföljning av insatser Analys* Fokusområde Långsiktiga insatser *Analysen görs utifrån statistik och underlag från kommunens verksamheter, närhälsan, Capio vårdcentral, folktandvården samt vid behov från övriga samhällsaktörer. Folkhälsorådets olika deltagare ska bidra med: Grästorp kommunpolitiker återkopplar till kommunstyrelsen. Folkhälsorådets forum kan ses som en möjlighet att lyfta hälsofrågor och även förbereda förslag till Ks. Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden återkopplar till, och från Hälso- och sjukvårdsnämnden. De ska behov ha samråd med vårdcentral, folktandvård och folkhälsoplanerare. Folkhälsoplaneraren bistår med förslag på insatser, mått och underlag till de verksamheter som önskar Verksamhetschefer återkopplar hur arbetet går, bidrar till gemensam analys samt framtagande av prioriterade områden i Folkhälsoplanen. 4

48 4 Hälso- och sjukvårdsnämndens inriktning Mål 2010 antog Hälso- och sjukvårdsnämnden utmaningen att Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år Indikatorer valdes ut och utgår från Öppna jämförelser folkhälsa. Siffrorna nedan visar var vi står i Grästorp i relation till det bästa landstinget i Sverige för respektive indikator. För att tydliggöra hur många individer det handlar om har procentsatserna omvandlats till antal personer och presenteras i den högra kolumnen. Tabellen visar 2014 års siffror och är en avstämning av tävlingen halvvägs. Indikator Procent Antal personer Självskattad hälsa - 7,5-337 Fetma - 6,0-270 Tandhälsa - 0,9-40 Hjärtinfarkt - 0,6-2 (infarkter) Nedsatt psykiskt välbefinnande + 0, Fallskador + 0,3 + 2 (skador) Gymnasiebehörighet - 5,0-3 Regelbunden fysisk aktivitet - 7,5-337 Daglig rökning - 4,7-211 Riskkonsumtion, alkohol + 1, fler personer ska uppge sitt allmäntillstånd som bra 270 färre personer med fetma 337 fler personer behöver vara fysiskt aktiva mer än 30/ min per dag Ytterligare 3 personer fler behöver bli behörig till gymnasiet. 211 personer behöver sluta röka Ytterligare 40 personer (vuxna) behöver uppge sin tandhälsa som god. 4.2 Hur verkställs målområdena Nämnden ansvarar för att göra behovsanalyser och prioriteringar. Kunskapen om vilka behov befolkningen har styr nämndens beställningar och avtal om primärvård, tandvård, sjukhusvård, folkhälsoinsatser och insatser för personer med funktionsnedsättning 5

49 5 Kommunens inriktning Den politiska viljeinriktningen har formulerats i ett inriktningsdokument för mandatperioden och är beslutad i kommunfullmäktige. 5.1 Mål Det förebyggande hälsoarbetet prioriteras och genomsyrar all verksamhet En god hälsa är det som de flesta sätter högst när de får frågan om vad som är viktigast här i livet. Nu ser vi återigen att sjuktalen ökar och särskilt allvarligt är att den psykiska ohälsan ökar. Den ökar mest bland kvinnor och allra mest bland yngre kvinnor. Dessutom har människors hälsa ett tydligt samband med vilken social situation man lever i. Därför krävs riktade insatser för att nå alla med hälsoarbetet för att på så vis arbeta för en jämlik hälsa. Det förebyggande hälsoarbetet riktat till äldre ska också prioriteras eftersom det är av avgörande betydelse för såväl äldres livskvalitet som att det minskar behovet av vårdinsatser. Ett förbättrat hälsotillstånd i hela befolkningen ska ske genom: Alla verksamheter ska ha hälsoperspektivet med i sin verksamhet och ha ett salutogent förhållningssätt (utgå från det som främjar hälsa) En familjecentral ska skapas där olika kommunala och regionala verksamheter kan samverka för att i ett tidigt skede jobba förebyggande Arbetet med det förebyggande hälsoarbetet för äldre ska utvecklas Ta fram ett kostpolitiskt program och genomföra dess ambitioner Skapa förutsättningar för att förbättra mental hälsa och balans i livet I all samhällsplanering ska det finnas ett hälsoperspektiv Skapa utemiljöer som uppmuntrar till fysiska och sociala aktiviteter 5.2 Hur verkställs målområdena Respektive kommunal verksamhet ansvarar för att arbeta utifrån de inriktningsmål som kommunfullmäktige prioriterat. Folkhälsorådets roll blir att följa verksamheternas arbete. Folkhälsoplaneraren är behjälplig samtliga verksamheter med att ta fram mått och underlag. 6

50 6 Uppföljning Folkhälsorådet följer upp vilka insatser som respektiver verksamhet har arbetat med under året. Det gäller såväl kommunens verksamheter som primärvårdens och tandvårdens. Detta sammanställs sedan i en uppföljning av folkhälsoplanen i februari. Syftet är att få en så bred och komplett bild som möjligt över de insatser som görs i kommunen inom folkhälsoområdet. Uppföljningen ligger till grund för vidare rekommendationer från Folkhälsorådet till verksamheter och till kommunstyrelsen. 7 Mätning av insatserna Folkhälsorådet kommer årligen att följa upp vilka insatser som har genomförts i verksamheterna. För att vidare mäta om insatserna resulterat i en förbättrad hälsa används följande mätningar: Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Folkhälsomyndigheten ansvarar för den nationella hälsoenkäten enkäter skickas ut i Sverige till personer i åldrarna år. Underlaget blir ganska litet på kommunnivå och för Grästorps del så besvaras ca 250 enkäter. Tilläggsbeställning i Västra Götaland - Hälsa på lika villkor Vart fjärde år gör Västra Götaland en tilläggsbeställning av Hälsa på lika villkor. Då skickar man ut enkäter i regionen till personer i åldrarna år. För Grästorps del så brukar ca 900 svara vilket ger ett bra underlag. Den senaste är genomförd våren 2015 och resultat väntas i november. Öppna Jämförelser Folkhälsa Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa har tagits fram på uppdrag av regeringen i samverkan mellan Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Folkhälsomyndigheten. Genomfördes 2009 och Den senaste rapporten innehåller resultat på regional och lokal nivå för 41 indikatorer. Data har hämtats ur en mängd olika källor, både från register och enkätundersökningar. Många av resultaten från Hälsa på lika villkor används. Drogvaneundersökning För barn och unga kan vi årligen följa den drogvaneenkät som genomförs årligen under augusti i Grästorp i åk 7,8,9. 7

51 7.1 Nuläge Här följder den senaste mätningen utifrån öppna Jämförelsen folkhälsa 2014 i Grästorp. Den redovisar kvinnor och män tillsammans. För uppdelning mellan könen se följande sida. 8

52 7.1.1 Fördelning mellan kvinnor och män Grästorp. Kvinnor: Ej önskvärd riktning Önskvärd riktning Grästorp. Män: Ej önskvärd riktning Önskvärd riktning Medellivslängd Självskattat gott allmänt hälsotillstånd Fetma Tandhälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Regelbunden behandling, sömn- och lugnande medel Fallskador bland äldre Behörighet till gymnasieskolan Slutförda gymnasiestudier Unga som varken arbetar eller studerar Långtidsarbetslöshet Upplevelse av möjlighet till inflytande på kommunen Tillgång till gång- och cykelvägar Tillgång till parker, grönområden och natur Avstått från att gå ut ensam Avsaknad av tillit till andra Besvär av ensamhet bland äldre Stillasittande fritid Fysisk aktivitet minst en halvtimme om dagen Deltagartillfällen i idrottsföreningar Konsumtion av frukt och grönt Daglig rökning Rök- och snusvanor bland blivande mammor Riskkonsumtion av alkohol Oskyddat sex Tonårsaborter Medellivslängd Självskattat gott allmänt hälsotillstånd Fetma Tandhälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Regelbunden behandling, sömn- och lugnande medel Fallskador bland äldre Behörighet till gymnasieskolan Slutförda gymnasiestudier Unga som varken arbetar eller studerar Långtidsarbetslöshet Upplevelse av möjlighet till inflytande på kommunen Tillgång till gång- och cykelvägar Tillgång till parker, grönområden och natur Avstått från att gå ut ensam Avsaknad av tillit till andra Besvär av ensamhet bland äldre Stillasittande fritid Fysisk aktivitet minst en halvtimme om dagen Deltagartillfällen i idrottsföreningar Konsumtion av frukt och grönt Daglig rökning Riskkonsumtion av alkohol Tidigare mätperiod Tidigare mätperiod Senaste mätperiod Procentuellt bättre/sämre, än rikets senaste mätperiod Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Senaste mätperiod Procentuellt bättre/sämre, än rikets senaste mätperiod Öppna jämförelser folkhälsa

53 8 Folkhälsorådets inriktningsförslag 8.1 Förslag på inriktningsområden över längre tid Förbättra uppväxtvillkor för barn och unga 2. Ökad psykisk hälsa, framförallt av unga tjejer 3. Främja äldres hälsa utifrån ett demografiskt perspektiv 4. Ökad jämlikhet minska hälsoklyftorna 5. Främja livsstilsfaktorer 8.2 Förslag på fokusområden för Tidiga och samordnade insatser för barn och unga 3. Förebyggande och hälsofrämjande insatser för äldre 5. Ökad grad av fysisk aktivitet 8.3 Folkhälsorådets pågående aktiviteter Här presenteras pågående aktiviteter som är kopplade till Folkhälsorådets budget Brottsförebyggande insatser samverkansöverenskommelse mellan kommunen och Polismyndigheten. Hälsa Grästorp samlingsnamn för alla aktivititer som syftar till ökad fysisk rörelse hos kommunanställda samt medborgarna. # Moveit syftar till att få barn och unga i rörelse. Samverkan mellan kommunen, folkhälsorådet och föreningslivet Utbildning av ungdomsgrupper som står långt från arbetsmarknaden i motivation och livsstilsfrågor Drogförebyggande insatser drogförebyggare anställd på 10 %, Hälsofrämjande skolutveckling beviljade medel från ÖHSN Processarbete kring familjecentral Processarbete kring seniorcenter 9 Ekonomisk fördelning av folkhälsomedel 2016 Den totala budgeten för Folkhälsorådet år 2016 är kr. Halva summan avsätter Grästorps kommun och halva avsätter Hälso-och sjukvårdsnämnden i Östra Skaraborg. Budgeten är enligt folkhälsoavtalet 15 kr per invånare och huvudman, vilket ger en summa på kr för folkhälsoinsatser. BUDGET Hälsofrämjande insatser Administration Möten/ fika Totalt

54

55

56

57

58 Folkhälsorådets vision är att skapa en god livsmiljö för alla kommuninvånare där barn och ungdomar står i centrum och syftar till att skapa jämlikhet i hälsa. Rådets uppdrag och syfte är att verka för en trygg och hälsosam livsmiljö för alla i Götene kommun genom samverkan med berörda samhällsinstitutioner och organisationer. Folkhälsorådet Mål Rådets mål Rådet utgår från ett dokument som lyfter fram fem mål inom två fokusområden för de tre kommande årens folkhälso- och trygghetsarbete. Ett tryggt gott liv för alla i Götene kommun Medborgarnas trygghet och hälsa påverkas av en mängd faktorer såsom välfärdsutvecklingen, levnadsvillkor och socioekonomiska förutsättningar för olika grupper i samhället samt enskilda individers levnadsvanor. Hälsofrämjande arbete sker genom att skapa strukturer och metoder på olika nivåer. Delaktighet och inflytande i samhället Alla invånare, såväl politiker som anställda och andra aktörer ska vara delaktiga i hur kommunens service, verksamheter och livsmiljö utformas. Detta för att främja och bibehålla det friska hos människan. Rådet ska skapa förutsättningar för att utveckla processer som berör och engagerar hela befolkningen till att vara med och påverka sin vardag på ett positivt sätt. Budget Enligt samarbetsavtalet satsar kommunen och Västra Götalandsregionen vardera 15 kr per invånare. Detta genererar en budget på cirka kr då Götene kommun satsar ytterligare kr under 2015 för trygghetsfrågorna. Fördelningen av dessa medel som 2016 utgör kr är: kr är riktade till stimulansbidrag och projekt som drivs mellan ideella aktörer i samverkan med offentlig verksamhet, inom områdena delaktighet och inflytande samt mat och rörelse kr avsätts till vidareutveckling av folkhälsoarbetet utifrån de beslutade fokusområdena. Organisationen för Rådet Rådet är ett tvärpolitiskt samverkansorgan med politiker från kommunen och Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen. I Rådet ingår 10 ledamöter. 8 ledamöter från kommunen och 2 två Hälso-och sjukvårdsnämnden. Kommunens repr. är kommunstyrelsens ordförande och andre vice ordförande och från övriga nämnder ordföranden samt vice ordförande i barn-och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Från räddningsnämnden och nämnden för service och teknik ingår vice ordförande. Ständigt adjungerande är folkhälsoplanerare, säkerhetssamordnare, verksamhetschef, repr. från vårdcentral, polismyndigheten, tandvård och näringsliv. Ordförande i kommunstyrelsen är ordförande i rådet och 2:e vice i kommunstyrelsen är vice ordförande i folkhälsorådet.

59 FOLKHÄLSORÅDETS MÅL ÅR Fastställt: Mål Detta mål ska vi nå: En bred samverkan mellan den ideella sektorn och den offentliga sektorn. Barn och ungdomar är delaktiga och har inflytande. Mätetal/indikator/nivå/motsvarande Detta resultat förväntar vi oss: Samverkan mellan de olika aktörerna har breddats genom nya och pågående samverkansprojekt. Barnkonventionen är känd och används. Ansvarig för uppföljning: Rapport Dessa ska ha rapporten: Rådets ordförande Folkhälsorådet Rådets ordförande Folkhälsorådet Ett socioekonomiskt förhållningssätt finns. Trygga och säkra ute- och innemiljöer. Ett socioekonomiskt arbete pågår. Samverkansavtalet mellan Götene kommun och Polismyndigheten, följs och revideras årligen. Den gemensamma strategin för trygghets- och säkerhetsarbete har utvecklats. Bättre folkhälsa hos våra medborgare. Skaraborgarna har Sveriges bästa hälsa år Rådets ordförande Folkhälsorådet Rådets ordförande Folkhälsorådet Rådets ordförande Folkhälsorådet

60 Verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet Hjo kommun

61 Inledning Folkhälsoarbetet handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete handlar om samarbete och ansvarsfördelning mellan olika samhällssektorer, myndigheter och organisationer. Grunden i det lokala folkhälsoarbetet är det avtal som slutits mellan Hjo kommun och Västra Götalandsregionens Östra hälso- och sjukvårdsnämnd. Avtalet syftar till att parterna gemensamt ska bedriva ett långsiktigt folkhälsoarbete på strategisk nivå där arbetet i första hand avser hälsofrämjande insatser. Mål för folkhälsoarbetet Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen där målet ska uppnås genom arbete med elva målområden. De elva nationella målområdena är: Mål 1 Delaktighet och inflytande i samhället Mål 7 Skydd mot smittspridning Mål 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar Mål 8 Sexualitet och en god Mål 3 Barn och ungas uppväxtvillkor reproduktiv hälsa Mål 4 Hälsa i arbetslivet Mål 9 Fysisk aktivitet Mål 5 Miljöer och produkter Mål 10 Matvanor och livsmedel Mål 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Mål 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel För en mer övergripande bild av de elva målområdena kan de sammanföras till tre strategiska områden, där målområde 1-3 och delar av målområde 6 gäller faktorer på samhällsnivå, medan de övriga åtta främst berör faktorer i människors livsmiljöer eller fokuserar på en viss levnadsvana. Målområde: 4, 5, 7, 8, 9, 10 Målområde: 1, 2, 3, 6 Målområde: 11, delvis 6 Källa: Folkhälsopolitisk rapport 2010 Hjo kommuns lokala folkhälsoarbete utgår från Västra Götalandsregionens vision Det goda livet och Hjo kommuns vision Tillsammans skapar vi framtidens Hjo. Andra styrdokument är Samling för social hållbarhet Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland, och Hälso- och sjukvårdsnämndens Strategisk plan för folkhälsoarbete i Skaraborg som har målet att Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige Folkhälsorådet har beslutat att Folkhälsoplan 2016 ska ta avstamp i styrdokumentet - Samling för social hållbarhet - med målområdena: Skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor och Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet.

62 Folkhälsorådet i Hjo kommun Folkhälsorådet är ett samverkansorgan mellan Hjo kommun och Västra Götalandsregionen (VGR), Östra hälso- och sjukvårdsnämnden, i syfte att initiera, utveckla och samordna resurser för att främja en god hälsa för kommunens invånare. Ledamöter: Kommunstyrelsen, Folkhälsorådets ordförande Ordförande allmänna utskottet Ordförande barn- och ungdomsutskottet Ordförande omvårdnadsutskottet Ordförande tekniska utskottet Ordförande byggnadsnämnden Ledamot VGR, Östra hälso- och sjukvårdsnämnden, Folkhälsorådets vice ordförande Tjänstemän: Kommunchef Vårdcentralchef, Hälsocentralen i Hjo AB Vårdcentralchef, Närhälsan Hjo Klinikchef, Folktandvården Chef Individ- och familjeomsorg Folkhälsoplanerare Folkhälsorådets beredningsgrupp Beredningsgruppen består av ordförande, vice ordförande, kommunchef samt folkhälsoplanerare och har till uppgift att bereda ärenden till folkhälsorådet och ansvara för handläggning av löpande folkhälsoärenden. Budget Folkhälsorådets budget samfinansieras av Hjo kommun och Västra Götalandsregionen med elva kronor per kommuninvånare och huvudman 1. Intäkter Hjo kommun Västra Götalandsregionen, Östra nämnden Summa Kostnader Goda livsvillkor Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Övriga kostnader Summa kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor Uppföljning Ekonomisk redovisning och insatser inom de strategiska områdena kommer att följas upp i Folkhälsorådets verksamhetsberättelse som ska vara Kommunstyrelsen och VGR, Östra hälso- och sjukvårdsnämnden tillhanda senast den sista februari Budgetberedningen behandlar eventuell höjning av kommunens bidrag från 11 kronor/invånare till 15 kronor/invånare. Beslut om budget 2016 tas vid Kommunfullmäktige 20 november Den totala budgeten blir då kronor.

63 Strategiska områden och prioriteringar för folkhälsoarbetet 2016 Goda livsvillkor Grundläggande förutsättningar för en god folkhälsa och för att utjämna skillnader i hälsa är att skapa möjligheter till en bra start i livet, vilket kan främjas av miljön i hemmet, i förskolan, i skolan och fritiden samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjlighet till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och social trygghet. I Goda livsvillkor ingår också möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället. Att barn, vuxna och äldre känner sig delaktiga och upplever att de kan påverka leder till ökad hälsa likaså att få tillgång till hälsooch sjukvård på lika villkor. Folkhälsorådet, kommunens verksamheter och samverkansparter ska: Verka för ökade möjligheter till inflytande och att kunna påverka den egna livssituationen Stödja arbetet för socioekonomisk analys och metodik Erbjuda föräldrastödjande verksamhet Stödja processen hälsofrämjande förskola, skola och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar Verka för att äldre kan leva ett aktivt liv utifrån sina personliga förutsättningar och ge stöd för att behålla och utveckla sociala nätverk och mötesplatser Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Folkhälsoarbetet ska verka för hälsofrämjande livsmiljöer, skapa förutsättningar för en god fysisk och psykosocial miljön där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid. Vilket kan fungera som stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor. Livsmiljöerna kan också formas så att de minskar riskerna för smittspridning, olycksfall och våld. Folkhälsorådet, kommunens verksamheter och samverkansparter ska: Stödja arbetet med att lyfta in folkhälsoaspekten i samhällsplaneringen Stödja verksamheter som främjar fysisk aktivitet Stödja verksamheter som främjar goda matvanor Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Syftet med strategiområdet är att via samhällets åtgärder minska bruket och negativa effekter av alkohol och tobak, ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle samt minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Folkhälsorådet, kommunens verksamheter och samverkansparter ska: Stödja utvecklingen av det förebyggande arbetet kring tobak, alkohol, narkotika och dopning

64 Utmaningar för Hjo till år 2020: 190 personer fler ska uppge sitt allmäntillstånd som 225 personer färre ska ha riskabla alkoholvanor 563 personer färre ska ha diagnosen fetma 225 personer färre ska vara dagligrökare 162 personer fler behöver vara fysiskt aktiva mer än 30 min. per dag Källa: Öppna jämförelser Folkhälsa, 2014, år

65 Bilaga 6 22 FHR a.. awa kommun Karlsborgs.. VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN FOLKHÄLSOPLAN Karlsborgs Folkhälsoråd Fastställd av: Kommunstyrelsen 201 X-XX-XX Östra Hälso- och sjukvårdsnämnd 201X-XX-XX

66 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling och tillväxt. En god folkhälsa kännetecknas av god livskvalitet, hög medellivslängd, låg sjuklighet och jämlikhet i befolkningen. Folkhälsan är generellt god men inte jämlikt fördelad. Människans livsvillkor och livsstil påverkar hälsan. Samhällets sociala, ekonomiska och miljörelaterade förhållanden avgör individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Utgångspunkten i det lokala folkhälsoarbetet är det avtal som slutits mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Östra hälso-och sjukvårdsnämnd. Syftet med avtalet är att genom långsiktig samverkan främja en god och jämlik hälsa i befolkningen. För att uppnå detta ska parterna gemensamt bedriva ett långsiktigt folkhälsoarbete på strategisk nivå, integrerat i ordinarie verksamhet, där arbetet i första hand avser hälsofrämjande insatser. Mål Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Till målet finns elva målområden som har delats in i tre strategiska områden för att ge ett helhetsperspektiv och lättare se vilka utmaningarna är samt vilka satsningar som behövs för att förbättra folkhälsan. Halsofatnjande livsmiljoe och levnadsvano Målområde: 4, 5, 7, 8, 9,10 Goda livsvillko -.- Målområde: 1, 2, 3, Q I Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel..l Målområde: 11, delvis ;:, (Folkhälsopolilisk rapport 2010) Det lokala folkhälsoarbetet ska skapa förutsättningar för social hållbarhet och utgår från Vision 2020 för Karlsborgs kommun och Vision Västra Götaland - Det goda livet. Andra styrdokument är Samling för social hållbarhet - Atgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland och Hälso- och sjukvårdsnämndens Strategiska plan för folkhälsoarbete i Skaraborg som har målet att Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år Invånarna i Karlsborg ska ha bäst hälsa i Skaraborg år 2020 Det lokala övergripande målet för folkhälsoarbetet i Karlsborg kommun är att Invånarna i Karlsborgs kommun ska ha bäst hälsa i Skaraborg år För att nå målet har Karlsborg ställts inför ett antal utmaningar som visar var folkhälsan behöver förbättras. Över tid kan fler utmaningar tillkomma och befintliga kan komma att förändras. Målet "Bäst hälsa 2020" finns i kommunfullmäktiges styrkort och bryts sedan ned till nämndernas egna styrkort. Hälsoläget i kommunen kartläggs årligen genom välfärdsnyckeltal Folkhälsa. Barn och ungdom prioriteras Alla barn har rätt till en bra start i livet för att kunna göra sunda val vid utveckling av livsstil och levnadsvanor. Barn och ungdomars psykiska hälsa är angeläget, därför prioriteras föräldrastödjande verksamhet och Hälsofrämjande skolutveckling. Ansvar Ansvaret för det operativa arbetet för att uppnå folkhälsoplanens mål vilar på kommunstyrelsen och förvaltningar inom Karlsborgs kommun. Detta i samverkan med primärvård och tandvård andra myndigheter, näringsliv, föreningar samt frivilligorganisationer. Folkhälsoplanen skall ses som ett stöd i arbetet med att integrera folkhälsoarbetet i den ordinarie verksamheten och som ett verktyg för att koordinera och uppmuntra tvärsektoriell samverkan. Folkhälsorådet ska i samverkan med interna och externa aktörer initiera, implementera samt samordna det lokala folkhälsoarbetet. För att folkhälsoarbetet i kommunen ska bli kraftfullt krävs ett engagemang från många och en implementering långt ut i organisationen. Uppföljning av folkhälsoarbetet sker genom kommunens årsredovisning och välfärdsnyckeltal.

67 Strategiska områden och prioriteringar för folkhälsoarbete 2016 Folkhälsoplanen visar vilka områden som folkhälsorådet avser att initiera och utveckla under Folkhälsorådets uppgift är att implementera ett hälsofrämjande tankesätt i nämnder och förvaltningar för att skapa förutsättningar för en social hållbarhet i kommunen. Detta arbete är långsiktigt och en ständigt pågående process och innefattar även det "osynliga" arbetet med att bygga koalitioner och mobilisera resurser. Goda livsvillkor Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan ska förbättras. Med goda livsvillkor kan människor lättare göra egna val som främjar hälsan.. Därför är processer under detta strategiska område prioriterade. Övergripande mål: Skapa möjligheter till en bra start i livet och ett hälsosamt åldrande. Mål: Ar 2020 ska ytterligare 176 personer uppge sitt allmänna hälsotillstånd som bra. Strategi: Stödja processen Hälsofrämjande skolutveckling för att främja fullföljda studier. Stödja arbete och processer som ger förutsättningar för en bra start i livet. Stödja processen och arbetet kring utveckling av föräldrastöd. Stödja arbete och processer som främjar trygga och goda uppväxt villkor på fritiden Stödja processer som skapar förutsättningar för ett hälsosamt åldrande. Mål: Ar 2020 ska ytterligare 27 personer ha en bra tand hälsa. Strategi: Verka för att övervakad tandborstning införs på alla förskolor och inom pedagogisk omsorg. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Hälsa och livsstil påverkas till stor del av samhällets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella förhållanden. Övergripande mål: Var och en ska ges förutsättningar att ta ansvar för sin hälsa. Mål: Ar 2020 ska 121 fler personer vara fysiskt aktiva mer än 30 minuter/dag samt 318 färre personer ha diagnosen fetma. Strategi: Stödja processer som främjar fysisk aktivitet och goda matvanor. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Bruket av beroendeframkallande medel liksom spel beroende påverkar hälsan. Övergripande mål: Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket, arbeta för ett narkotika- och dopningsfritt samhälle samt minska skadeverkningar av överdrivet spelande. Mål: Ar 2020 ska 181 färre personer vara dagligrökare samt 280 färre personer med... riskabla alkoholvanor. Strategi: Stödja utvecklingen av det förebyggande arbetet kring alkohol, narkotika, tobak och dopning.

68 Budget Folkhälsorådets budget baseras på 15 kronor per kommuninvånare från vardera Karlsborgs kommun och Västra Götalandsregionens Östra hälso- och sjukvårdsnämnd, vilket blir en budget på kronor. Beräknade kostnader Goda livsvillkor Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor ANDTS Övriga kostnader Totalt kr kr kr kr kr Uppföljning Ekonomisk redovisning och insatser inom de olika målområdena kommer att följas upp i folkhälsorådets verksamhetsberättelse som ska vara kommunstyrelsen och Östra hälso- och sjukvårdsnämnden tillhanda senast den sista februari Vid behov kan omfördelning av resurser ske mellan de olika områdena under året. Utmaningar för Karlsborg till år fler personer ska uppge sitt allmäntillstånd som bra 27 fler personer ska ha en bra tandhälsa 318 färre personer ska ha diagnosen fetma 121 fler personer behöver vara fysiskt aktiva mer än 30 minuter/dag 280 färre personer med riskabla alkoholvanor 181 färre personer ska vara dagligrökare (Öppna Jämförelser Folkhälsa, 2014) Karlsborgs kommun T"VÄSTRA y CÖTALANDSRECIONEN

69 Verksamhetsplan Folkhälsorådet Lidköpings kommun

70 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling och tillväxt. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren, av de omgivande livsmiljöerna, av individens egna val och levnadsvanor. Även om hälsan i Sverige, mätt som medellivslängd, har förbättrats under många årtionden och många hälsoproblem har minskat över tid så finns det tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper. Hälsan är ojämlikt fördelad. Folkhälsoarbetet ska vara riktat till hela befolkningen och samtidigt anpassat i omfattning och utformning så att den når de med störst behov. Folkhälsoarbetet sker i verksamheternas ordinarie arbete eftersom de flesta verksamheter i kommun och region direkt eller indirekt påverkar folkhälsan. För ett framgångsrikt folkhälsoarbete krävs utvecklad samverkan både inom kommunens verksamheter och med externa aktörer såsom hälsooch sjukvård, folktandvård, polis, arbetsförmedling, försäkringskassa, studieförbud, kyrkor, föreningsliv med flera. Ansvaret för arbetet finns på ledningsnivå och representanterna i folkhälsorådet och beredningsgruppen har ansvar för förankring och genomförande i respektive nämnd/ förvaltning. Folkhälsorådet och beredningsgruppen har sedan tidigare enats om de prioriterade områdena och dess utvecklingsbehov. Ansvar och organisation av folkhälsoarbetet Mål för folkhälsoarbetet Folkhälsoarbetet i Lidköping utgör en del av arbetet för att uppfylla det nationella målet att: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg har ett gemensamt övergripande mål för folkhälsoarbetet, Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år Målet är ett steg i att förverkliga Västra Götalands vision om Det goda livet. I strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg beskrivs viktiga utvecklingsområden för att nå målet om Sveriges bästa hälsa. Lidköpings vision är Lidköping en välkomnande och hållbar kommun. Hållbarhet handlar om tre dimensioner, den social, ekonomiska och ekologiska. Arbetet för att förverkliga visionen sker genom fyra strategier. En av dessa är Lokal utveckling i ett globalt perspektiv där Säkerhet och trygghet samt God folkhälsa är två av framgångsfaktorerna. Folkhälsorådet Folkhälsorådet är ett politiskt samverkansorgan där politiker från kommun och hälso- och sjukvård med gemensamma resurser arbetar för att främja en god hälsa för kommunens invånare. Folkhälsorådet sammanträder fyra gånger per år. Ramarna för ansvar och samverkan styrs av ett avtal mellan Lidköpings kommun och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd (HSN) i Västra Skaraborg. I avtalet regleras också de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten vilket innebär att vardera huvudman avsätter 10 kronor per kommuninvånare. Folkhälsorådet består av kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och oppositionsråd samt ordförande och 2:e vice ordförande från samtliga nämnder. Från hälso- och sjukvårdsnämnden HSN, i Västra Skaraborg deltar även två förtroendevalda.

71 Drog- och brottsförebyggande rådet Är organisatoriskt underordnat folkhälsorådet. Rådet består av kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och oppositionsråd samt ordföranden och 2:e vice ordföranden i barn- och skol-, utbildnings- social- och arbetsmarknads- och kultur- och fritidsnämnden tillsammans med socialchef, polis, utvecklingsledare i sociala frågor samt säkerhetsstrateg. Som grund för det drog- och brottsförebyggande arbetet finns ett samarbetsavtal mellan Lidköpings kommun och polisen. Beredningsgrupp och arbetsgrupper Folkhälsorådets beredningsgrupp utgörs av kommunens ledningsgrupp, utvecklingsledare, folkhälsoplanerare, ledande tjänstemän från Räddningstjänsten, Primärvården, Folktandvården, Polisen samt representanter från Folkbildningsrådet, Lidköpings Kristna Samarbetsråd. Beredningsgruppens uppgift är att bereda ärenden till folkhälsorådets sammanträden. Inom viktiga arbetsområden för folkhälsoarbetet finns tvärsektoriella grupper: En säker och trygg kommun, Seniorers hälsa, Sätt Lidköping i rörelse samt Mat och rörelse Uppföljning av folkhälsoarbetet Medborgarnas hälsa påverkas av en rad bestämningsfaktorer från en global till en individuell nivå. De flesta beslut som tas av politiker och tjänstemän påverkar direkt eller indirekt folkhälsan. För att veta om arbetet går i rätt riktning är det viktigt att mäta och följa hälsoläget. Men det tar lång tid att förbättra hälsan och när förändringar sker kan det vara svårt att härleda dessa till direkta satsningar. I Kommunfullmäktiges styrkort finns indikatorer som mäter invånarnas hälsa över tid. Prioriterade mål för folkhälsoarbetet i Lidköpings kommun I denna verksamhetsplan har folkhälsorådet och dess beredningsgrupp enats om några prioriterade områden med utvecklingsbehov. Åtgärder och aktiviteter för att närma sig målen kommer att tas fram av folkhälsorådets beredningsgrupp. Minska utanförskapet Ökad trygghet Utmaningar för att nå målen om minskat utanförskap och ökad trygghet Ökad psykisk hälsa hos barn, unga och unga vuxna För den psykiska hälsan har förhållanden under uppväxtåren stor betydelse under hela livet. Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är en god investering. Minska övervikt och fetma bland befolkningen Regelbunden fysisk aktivitet och god kosthållning främjar hälsan och välbefinnandet samt har en sjukdomsförebyggande effekt. Förutom betydelsen för den enskilde individens hälsa finns det mycket som tyder på att ökad fysisk aktivitet är lönsam samhällsekonomisk åtgärd.

72 Minska bruket av alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) Beroendeframkallande medel har i hög grad stor påverkan på hälsan. Det finns tydliga samband mellan alkohol, tobak, narkotika och spel som visar att det ofta är samma riskgrupper för flera av dessa beroendeskapande levnadsvanor. Detta är levnadsvanor som kan bidra till skillnader i befolkningens hälsa. Löpande insatser från föregående år - En säker och trygg kommun - Tidiga samordnade insatser kring barn och unga, TSI - Ökad kunskap avseende förebyggande av psykisk ohälsa/suicid - Arbete för Seniorers hälsa och fallskadeförebyggande insatser genom arbetsgruppen Seniorers hälsa - Må Bra dag i Lidköping - ANDT och brottsförebyggande arbete - Aktiviteter utifrån samarbetsavtal för ökad trygghet mellan kommunen och polisen Kommande aktiviteter Under året kommer aktiviteter tas fram av folkhälsorådets beredningsgrupp. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg kan också påverka aktiviteter inom folkhälsoområdet genom bland annat folkhälsorådet och överenskommelser med utförarna. Aktörer i Lidköping såsom studieförbund, föreningsliv, kyrkor, hälso- och sjukvård och kommunens förvaltningar ges också möjlighet att söka bidrag för utveckling av insatser inom utmaningarna. Budget BUDGET FOLKHÄLSORÅDET LIDKÖPING 2015 Verksamhet Budget Ökad psykisk hälsa för barn, ungdom och unga vuxna Minska övervikt och fetma bland befolkningen Minska bruket av alkohol, narkotika, doping och tobak, ANDT Arbete för Seniorers hälsa genom arbetsgruppen Seniorers hälsa Övrigt och oförutsett Summa utgifter Intäkter Lidköpings kommun Hälso- och Sjukvårdsnämnden Summa intäkter

73 Folkhälsorådet verksamhetsplan

74 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar för att främja en god hälsa bland Mariestadsborna. Arbetet utgår från Folkhälsostrategin för Mariestads Vision 2030 och Skaraborgs strategiska plan för folkhälsoarbete. Ramarna för samverkan styrs av ett lokalt folkhälsoavtal som är förlängt till t.o.m2017 mellan Mariestads kommun och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd (HSN) i Östra Skaraborg Kommunfullmäktige i Mariestad beslutade om en Folkhälsostrategi för Mariestads Vision De prioriterade målområdena bryts ned i de kommunala nämndernas styrdokument som sammanställs i en folkhälsostrategisk handlingsplan i varje sektor. Folkhälsorådets verksamhetsplan för 2016 är övergripande och följer inriktningen för Folkhälsostrategin Folkhälsorådets medel ska stödja utvecklingen av prioriterade målområden och målgrupper i Folkhälsostrategin Sektorerna/nämnderna ska inkomma med handlingsplan 2016 för Folkhälsostrategin Handlingsplanen är ett verktyg för sektorerna att planera och följa upp åtgärder för att nå Mariestads kommuns folkhälsomål Friska och trygga kommuninvånare med den bästa livskvalitén. Folkhälsostrategins mål och handlingsplan kommer att utvecklas under 2016 och inarbetas i kommunens målstyrningssystem. Det är ett kommunövergripande arbete som kommer att utvecklas under Mariestads kommun antog 2014 ny organisation för folkhälsoarbetet i kommunen. Folkhälsorådet och folkhälsrådets ledningsgrupp leder den övergripande utvecklingen av folkhälsoarbetet i kommunen. Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommuner har ett gemensamt Brottsförebygganderåd. Det brottsförebyggande arbetet utgår från det gemensamma samverkansavtalet polis och Mariestad och Törebodas kommuner. Organisatoriskt lyder det brottsförebygganderådet under folkhälsoråden i de tre kommunerna. 2

75 Folkhälsostrategi för Mariestads Vision 2030 Ledstjärna för folkhälsoarbete är Mariestads kommuns Vision Utifrån den har folkhälsomålet Friska och trygga kommuninvånare med den bästa livskvalitén satts. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborgs övergripande mål Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020 och nationella styrdokument utgör grunden för Folkhälsostrategin. Prioriterade målgrupper är barn, unga och personer med funktionsnedsättning för folkhälsoarbetet. Mariestad kommuns folkhälsomål Ledstjärna för folkhälsoarbete är Mariestads kommuns Vision Utifrån den har folkhälsomålet Friska och trygga kommuninvånare med den bästa livskvalitén satts. För att folkhälsomålet effektivt ska kunna nås har tre prioriterade målområden utsetts: Delaktighet och inflytande Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Delaktighet och inflytande Jämlika och jämställda livsvillkor, liksom social integration har betydelse för god hälsa och hållbar utveckling. Möjligheten att vara delaktig och kunna påverka främjar integrering och motverkar utanförskap. Tillgång till sociala nätverk och mötesplatser skapar möjlighet till delaktighet och engagemang och handlingskraft. Tillgänglighet både utomhus, i det offentliga rummet, och alla våra offentliga lokaler är en förutsättning för att alla människor ska ha möjlighet att vara delaktiga i samhället och leva självständiga liv. Att känna sig trygg är en rättighet och en förutsättning för att kunna delta i samhället. Möjligheten till arbetsdeltagande är grundläggande för ett välfärdssamhälle. Attraktiva och trygga utomhusmiljöer. En trygg och säker kommun. Öka seniorers möjlighet att själva forma och ta ansvar för en hälsosam ålderdom. Trygga och goda uppväxtvillkor Förhållanden under uppväxten får konsekvenser långt fram i livet. I barndomen grundläggs förutsättningar för god psykisk och fysisk hälsa. Familjens livsituation är betydelsefull för 3

76 barnets uppväxtvillkor och framtid. Därför ska familjen ges förutsättningar att vara barnets främsta resurs. Barn och unga ska ges förutsättningar att stärka sin sociala identitet och skaffa sig erfarenheter och kunskaper som krävs för livsval och vuxenliv. Viktiga arenor för detta är familjecentralen, förskola och skola, ungdomsmottagningar samt fritids och föreningsliv. Trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar i familjen och på fritiden. En trygg och hälsofrämjande skol- och förskolemiljö som syftar till att långsiktigt främja elevernas fysisk och psykiska hälsa. Senarelägga debuten och minska bruket av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel bland ungdomar. Goda levnadsvanor Var och en ska ges förutsättningar att ta ansvar för sin hälsa. Hälsa och livsstil påverkas till stor del av samhällets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella förhållanden. För att främja goda levnadsvanor behövs mötesplatser och verksamheter som är positiva för människans hälsa och hälsoutveckling. Hälso- och sjukvården och tandvården ska stödja jämlik och jämställd hälsoutveckling i befolkningen. Skapa förutsättningar för en aktiv och stimulerade fritid. Skapa förutsättningar för en god psykisk och fysisk hälsa. Främja goda/sunda matvanor och fysisk aktivitet. Folkhälsorådets verksamhetsplan och budget Folkhälsorådets medel stödjer utvecklingen av prioriterade målområden i folkhälsostrategi Under förutsättning att kommunstyrelsen avsätter medel 2016 till projektet drogförebyggande fältassisten mot ANDT kommer Folkhälsorådet att stödja projektet med kronor. Det är ett socialt investeringsprojekt och är en del av det prioriterade målområdet Barn och ungas uppväxtvillkor. Folkhälsorådet tar fram en mera detaljerad verksamhetsplan i samband med sektorernas arbete med handlingsplan 2016 för Folkhälsostrategin Folkhälsorådets budget är kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg och Mariestads kommun har beslutat att avsätta 15 kronor per invånare. 4

77 Intäkter Mariestads kommun Hälso- och Sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg Kostnader Delaktighet och inflytande i samhället Barns och ungas uppväxtvillkor Goda Levnadsvanor Summa kr kr kr kr kr kr Uppföljning Utvalda indikatorer redovisas i kommunens årsredovisning och Hälso- och sjukvårdsnämndernas Rapport levnadsförhållanden i Skaraborg. Folkhälsorådets medel redovisas i Folkhälsorådets verksamhetsberättelse

78 Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2016

79 Inledning Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet är att allt fler lever längre med hög livskvalitet. Samtidigt är ohälsan ojämlik, skillnaderna ökar mellan olika geografiska områden och befolkningsgrupper. Den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar oroväckande. Levnadsvanorna i befolkningen har förändrats drastiskt under senare år, vilket både ger nya möjligheter och ställer nya krav. Andelen feta och överviktiga är högre i Skaraborg jämfört med övriga Västra Götaland. De största utmaningarna för det lokala folkhälsoarbetet i Skara är att stärka barn och ungas uppväxtvillkor, förbättra den psykiska hälsan samt öka andelen fysiskt aktiva. Mål för folkhälsoarbetet Sveriges riksdag har antagit ett övergripande Nationellt folkhälsomål Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det övergripande folkhälsomålet ska uppnås genom arbete med elva målområden som lyfter fram och stärker viktiga bestämningsfaktorer för hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämndernas övergripande mål för folkhälsoarbetet är att Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige Skara kommun har i Folkhälsostrategi prioriterat fyra områden att arbeta med. Målen för folkhälsoarbetet i Skara är: Öka förutsättningarna för en minskad konsumtion av tobak, alkohol, droger samt minskat spelberoende Öka förutsättningarna för fysisk aktivitet och goda matvanor Öka förutsättningarna för goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar Öka förutsättningarna för hälsofrämjande miljöer och produkter Folkhälsorådet Folkhälsorådet är ett samverkansorgan mellan Skara kommun och Västra Götalandsregionen i syfte att initiera, utveckla och samordna resurser för ett förebyggande, hälsofrämjande och brottsförebyggande arbete.

80 Prioriterade målområden för folkhälsorådet i Skara 2016 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobak-, dopnings- och spelpolitiken. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är: Minskat bruk av alkohol och tobak Ett samhälle fritt från narkotika och dopning Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för t.ex. alkohol, narkotika och spel. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet måste därför, för att bli effektivt, behandlas i ett sammanhang. Källa: Statens folkhälsoinstitut Planerade arbetsområden i Skara 2016 Drogfria skolavslutningar, arbete mot langning av alkohol till unga, dopningsfritt Skara, brottsförebyggande insatser enligt samverkans avtal mellan kommun och polis, tobakskontrakt åk 7-9, opinionsbildande insatser mot droger, tobak och alkohol Barn och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på flera arenor. Metoder för föräldrastöd syftar till att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar i hemmet. Andra viktiga arenor är förskola och skola. Där utvecklar och tränar barnen på olika kompetenser, t.ex. problemlösningsförmåga samt social och emotionell förmåga, som fungerar som skyddsfaktorer mot ohälsa. Dessutom kan specifika program som främjar hälsa och goda levnadsvanor, t.ex. goda kostoch motionsvanor, genomföras i dessa miljöer. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. Källa: Statens folkhälsoinstitut Planerade arbetsområden i Skara 2016 Hälsofrämjande skola och förskola, ungdomsbrandkår, mångfaldsarbete Fysisk aktivitet och goda matvanor Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. Målet för de samlade insatserna inom detta område är: ökad fysisk rörelse

81 mer fysisk rörelse i skolan och i anslutning till arbetet, mer fysisk rörelse under fritiden. Källa: Statens folkhälsoinstitut Planerade arbetsområden i Skara 2016 Hälsofrämjande förskola med fokus på mat och rörelse, promenadslingorna Hälsans Skara, Hälsofrämjande miljöer och produkter Målområdet Miljöer och produkter är relativt brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Det handlar om hela vår fysiska omgivning luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor ger också upphov till många faktorer som på olika sätt påverkar hälsan. Även skadeperspektivet innefattas i målområdet och syftar till att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö. Källa: Statens folkhälsoinstitut Planerade arbetsområden i Skara 2016 Skadeförebyggande arbete, hälsofrämjande inomhus och utomhusmiljö, trygghetsvandringar, hållbart yrkesliv Budget för folkhälsorådet 2016 Folkhälsorådet i Skara har kr till sitt förfogande. Skara kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden avsätter vardera 15 kr per invånare till folkhälsoarbete, enligt ett samverkansavtal. Barn och ungas uppväxtvillkor Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Fysisk aktivitet och goda matvanor Hälsofrämjande miljöer och produkter Summa: kr kr kr kr kr Vid behov kan omfördelning av medel ske mellan de olika prioriterade områdena. Uppföljning Hälsoläget i kommunen följs upp via välfärdsnyckeltal i ett årligt välfärdsbokslut samt i kommunens årsredovisning. Folkhälsorådet redovisar sina insatser i en årlig verksamhetsberättelse.

82 Strategiska folkhälsorådets verksamhetsplan med budget för år 2016 Godkänd av Strategiska folkhälsorådet

83 Sammanfattning Folkhälsoarbetet i Skövde kommun har under en lång period av år skett i samverkan med Västra Götalandsregionens och Hälso- och sjukvårdsnämnd i Östra Skaraborg (HSN). Under 2015 förändrades organisationen såväl i regionen som i kommunen. Hälso- och sjukvårdsnämnden kom att omfatta hela Skaraborg, Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden och folkhälsofrågan lyftes i kommunen till kommunstyrelsen med en beredning, beredningen för medborgare och folkhälsa. Även det samordnande forumet mellan kommun och HSN utvecklades till ett mer strategiskt råd, Strategiska folkhälsorådet. Under 2015 antogs ett folkhälsopolitiskt program av kommunfullmäktige vilket sträcker sig över mandatperioden. Programmet ligger som ett raster över samtliga sektorer, direkt under programförklaringen för mandatperioden, och över kommunens strategiska plan med budget. Forum för strategiska folkhälsofrågor Skövde kommun har under en lång rad av år samverkat med Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd (HSN) i Östra Skaraborg. Samverkan som sker via ett avtal, har som syftet att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen. I avtalet regleras förutom de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten, som innebär att vardera huvudman lägger 15 kronor per kommuninvånare, också inriktningen för det lokala folkhälsoarbetet: 1. utveckla det lokala folkhälsoarbetet till ett strategiskt och prioriterat utvecklingsområde 2. arbeta för att folkhälsoarbetet ska vara integrerat i ordinarie verksamhet 3. följa och analysera hälsoutvecklingen hos kommuninvånarna 4. utifrån hälsoläget i kommunen initiera och lämna förslag på mål och inriktning för folkhälsoarbetet 5. ha tydliga mål för folkhälsoarbetet 6. styrning och uppföljning av folkhälsoarbetet integreras i kommunens ledningssystem 7. utveckla samarbetet med andra aktörer i samhället 8. följa upp och utvärdera vidtagna åtgärder 9. ansvara för budget, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. I syfte att leva upp till punkterna i avtalet är folkhälsoarbetet organiserat enligt nedan: Skövde kommun har ett sektorsövergripande folkhälsopolitiskt program antaget av kommunfullmäktige vilket ska följas upp av kommunstyrelsen. Programmet bygger på ett välfärdsbokslut, Strategiunderlag för Vision Skövde Strategiunderlaget innehåller en beskrivning av hälsoläget bland invånarna i Skövde och en modell för folkhälsoarbetet i kommunen samt rekommendationer för prioriterade områden (se ovan punkt 1, 2, 3, 4, 6, 8). Det folkhälsopolitiska programmet pekar tydligt ut prioriterade områden och hur man kan arbeta för att skapa förutsättningar för det goda livet (5). Ansvaret för budget, verksamhetsplan, verksamhetsberättelse ligger hos det Strategiska rådet som avrapporterar till HSN och kommunstyrelsen (9). Det Strategiska folkhälsorådets möten förbereds i en beredning som består av vice ordförande i rådet (HSN), ordförande i beredningen för medborgare och folkhälsa tillsammans med sektorchefen i 1

84 SMS (sektorn för medborgare och samhällsutveckling), kommunens folkhälsoplanerare och regionens folkhälsostrateg (sammankallande). För kommunens verksamhet inom folkhälsoområdet finns en folkhälsoplanerare och en folkhälsostrateg anställd, en från vardera huvudman. För att kunna driva det folkhälsopolitiska programmet sektoröverskridande bildades hösten 2015 en tjänstemannagrupp med representation från, förutom Närhälsan och folktandvården, samtliga sektorer. Tjänstemannagruppen uppdrag kommer även att innefatta det barn- och ungdomspolitiska programmet, när det är antaget. Folkhälsopolitiskt program En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna för god folkhälsa genom att förbättra människors livsvillkor (de förhållande om omger individen) och livsmiljö (både den fysiska och den psykosociala). Kommunfullmäktige antog juni 2015 det folkhälsopolitiska programmet. Under aktuell mandatperiod inriktar sig programmet på tre av visionens utvecklingsområden, Attraktiva boendemiljöer, Kunskapsutveckling och Tillsammans. Nedan beskrivs verksamheter/aktiviteter vilka är planerade för 2016: Attraktiva boendemiljöer/livsmiljöer sociala och fysiska frågor hänger ihop Från det folkhälsopolitiska programmet: Inom området boendemiljöer har vi kommit en bra bit på väg i Skövde men en genomgång av statistik visar att det finns tydliga geografiska och sociala skillnader i såväl levnadsvillkor, livsmiljöer, levnadsvanor som i befolkningens hälsa. Denna slutsats baseras på ett antal nyckeltal för att mäta skolprestationer, arbetslöshet, utbildningsnivå, ekonomiska och sociala förutsättningar. Vi skapar förutsättningar för det goda livet genom att: utveckla en modell för en aktiv och hållbar områdesutveckling (stadsdelar, yttertätorter) med fokus på livsvillkor och livsmiljö Under 2016 planeras en vidareutveckling av arbetet med en modell för hållbar områdesutveckling. Sedan ett par år pågår ett arbete i Södra Ryd och det planeras att fortsätta. Nästa steg är att inkludera Skövdes yttertätorter med start i Tidan. Syftet är att utveckla mötesplatser och därigenom skapa en mer attraktiv stadsdel/yttertätort för alla och stärka demokratin tillsammans med de boende. 2

85 utifrån ett mångfaldsperspektiv utveckla mötesplatser där människor får möjlighet att utöka sina sociala nätverk och få det stöd de behöver. Mötesplatserna kan vara fysiska eller digitala Hösten 2016 öppnar en andra familjecentral i Skövde. Samverkansparter är i första hand socialtjänsten, förskolan, mödravården och sex vårdcentraler. Arbetet kommer att utgå från en förstudie som genomförts tillsammans med de olika partnerna. Verksamheten utvärderas efter två år. Att utveckla befintliga familjecentraler inför framtiden utifrån sin unika plattform är en stor investering för samhället. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har därför beviljat medel för att ge möjlighet till utvecklingsarbete och kompetenshöjning av familjecentralernas praktiska arbete, verksamhetens ledning och samverkan internt inom familjecentralen och externt mellan varandra i nätverket. Arbetet startade 2015 och sträcker sig fram till juni Familjecentralen Symfoni i Södra Ryd, har anmält sig till utbildningen. Fritidsgårdarna tillsammans med Nyeport ungdomens hus, är viktiga arenor för våra ungdomar. Hösten 2015 genomfördes en kartläggning och en utvärdering av arbetet. Resultatet används för att kvalitetshöja verksamheten. Här är flera aktiviteter på gång. Ett exempel är: Idag besöker få tjejer den traditionella fritidsgårdsverksamheten. Fritidsavdelningen med Fritidsgården Flamman i spetsen har under de senaste åren gjort flera medvetna val (rekrytering, miljön, projektet Alla lika - alla unika) utifrån ett genusperspektiv för att fler tjejer ska besöka verksamheten. Denna kunskap ligger nu till grund för planering av verksamhet/aktiviteter som enbart kommer att rikta sig till tjejer som har ett behov, engagemang och driv men som inte riktigt vet för vad eller hur. utveckla dialogen med medborgarna I programförklaring står att medborgarengagemanget och utbytet med civilsamhället ska öka. För att stärka medborgarnas inflytande och delaktighet startades hösten 2015 ett arbete för att utveckla principer för kommunens medborgardialog. Arbetet syftar till att ge inspiration samt metodoch processtöd i dialogen med det civila samhällets olika aktörer. Arbete fortsätter under Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) är en organisation som finansieras av SIDA och har SKL som huvudman. Ett av ICLD:s mål är att fungera som ett nav för utbyte av erfarenheter och kunskap om lokal demokrati och god samhällsstyrning. Organisationen önskade samarbete med Skövde kommun under Almedalensveckan. Därefter har man bett om ett fördjupat samarbete vilket startar genom att kommunen hösten 2015 tog emot ett studiebesök från Tbilisi, Georgien. Besökarnas intresse gällde medborgarinflytande och medborgarservice. Utifrån studiebesöket kan eventuellt ett kommunalt partnerskap utvecklas mellan Tbilisi och Skövde. Kunskapsutveckling och arbete viktigt med starka kopplingar Från det folkhälsopolitiska programmet: Det är viktigt att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan eftersom det finns ett samband mellan skolgång och hälsa under levnadsåren. 3

86 Att ha ett arbete innebär en ekonomisk och social trygghet vilket är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för en god folkhälsa. Det skapar också mervärde genom att känslan av delaktighet och inflytande förstärks. Vi skapar förutsättningar för det goda livet genom att: ge barn och ungdomar möjlighet att bli delaktiga och få inflytande över sitt eget, sina kamraters och samhällets utveckling Utifrån resultat från utvärderingen av genomförda aktiviteter i det ungdomspolitiska programmet, Nya Portar, skrevs projektplan för projektet Nya Portar 2. Projektets syfte är att utifrån ungdomars önskemål ge stöd till vuxna och barn att tillsammans utveckla ett långsiktigt demokratiarbete på skolor och fritidsgårdar. Det syftar också till att med stöd av en följforskare identifiera viktiga utvecklingsområde. utveckla förhållningsätt, kompetenser och metoder för att ge stöd i främjandet av fullföljda studier Resultaten från en nyligen publicerad doktorsavhandling och projektet Fullföljda studier ligger till grund för en planering av aktiviteter inom området fullföljda studier. utveckla befintliga och nya arenor för möten mellan barn och ungdomar och arbetslivet (näringslivet, offentlig verksamhet) genom samarbeten kring studiebesök, praktik, feriepraktik, lärlingsplatser och mentorskap Utifrån ett politiskt uppdrag med syfte att utreda förutsättningarna för en professionell samverkan och samlokalisering av verksamheter som ska leda till att ungdomar snabbare kommer till arbete, har ett förslag utarbetats av en sektorsövergripande grupp. Förslaget lämnades till politiken hösten Om förslaget antas startar 2016 ett arbete med att utveckla verksamheten. Under 2016 planeras att i samarbete med AF genomföra ett pilotprojekt med två unga kommunutvecklare. Projektplan skrivs under hösten 2015 för projektstart januari Ung Mentor är ett projekt som startade utifrån kommunens visionsdag 2014, vilken hade rubriken Unga är en förutsättning för tillväxt. Ung Mentor syftar till att skapa möjligheter för ledare inom näringsliv och offentlig verksamhet att få ungas perspektiv på sin verksamhet och att visa ungdomar att de är viktiga för vår samhällsutveckling samt ge dem stöd att hitta sin väg ut i arbetslivet. Projektet avslutas våren Tillsammans rätten till delaktighet Från det folkhälsopolitiska programmet: Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Ett starkt och kapabelt civilsamhälle är betydelsefullt för ett samhälles förmåga att hantera problem och kanalisera intressen. Människors kontakter med varandra är en förutsättning för detta. Barn i utsatta situationer får inte alltid det samlade stödet de behöver. I kommunens verksamheter finns betydelsefulla miljöer såsom exempelvis förskolor och familje- 4

87 centraler. Kommunen kan förebygga ohälsa hos barn och ungdomar genom att utjämna effekterna av skillnader i livsvillkor i barnens uppväxt. Det är viktigt att alla professioner inom kommunen, speciellt inom skola och socialtjänst utforskar vilka möjligheter som finns för en samverkan kring barn och ungdomar i utsatta situationer. Vi skapar förutsättningar för det goda livet genom att: intensifiera stödjande insatser till barn i behov av stöd genom att utveckla våra rutiner och arbetssätt för att systematiskt och tidigt möjliggöra en trygg och meningsfull uppväxt Sektor socialtjänst tillsammans med sektor barn- och utbildning har fått i uppdrag att vidareutveckla samverkan runt barn och unga. Kommunen har sedan 2009 ett arbete inom sektorn för barn- och utbildning rörande ungdomars psykiska hälsa. År 2014 genomfördes en uppföljning, via en enkät, för samtliga ungdomar som går på gymnasier i Skövde, både kommunala och frigymnasier. Resultatet visar att unga kvinnor upplever sin situation sämre än unga män. Detta gäller även skolorienterade frågor och då i synnerhet skolrelaterad stress. Undersökningen ligger till grund för ett utvecklingsarbete där metoden formativ bedömning används. Utvärdering planeras till ta tillvara på den energi, kunskap och erfarenhet som finns bland kommunens invånare och ideella organisationer inom den sociala sektorn, för att motverka ensamhet och stärka möjligheten för fler till inflytande och delaktighet i samhället Volontärtorget är en ideell organisation som med stöd av kommunen utvecklar en paraplyorganisation för ideella organisationer, framför allt inom den sociala sektorn. Syftet är att bredda och öka volontärverksamheten i kommunen. Verksamheten följs årligen upp och ska efter tre år, 2017 utvärderas för att därefter utvecklas vidare. Övrigt folkhälsoarbete Exempel på övrig planerad samverkan/arbete under 2016: Drogpolitiskt arbete genomförs enligt det drogpolitiska programmet (gäller till och med 2015). Under hösten påbörjades en dialog om en eventuell revidering av programmet. Tandhälsan hos barn och ungdomar utvecklas alltmer positivt med fler individer fria från karies. För att ytterligare stärka upp arbetet har en samverkan mellan Folktandvården och Familjecentralen startat. Projektet syftar till att utveckla en samverkansmodell för att tidigt skapa goda munhälsovanor. En första utvärdering genomfördes hösten Arbetet fortlöper fram till våren Projektet Hälsosatsningen LSS avslutades under Arbetet fortsätter med att främja hälsan bland personer med funktionsnedsättning utifrån den rutin som arbetats fram. Detta görs genom att bidra till att öka personalens kunskap och förhållningssätt. Ett fokusområde under 2016 blir den psykosociala miljön, ett resultat av den brukarundersökning som gjordes under Inom Västra Götalandsregionen pågår ett arbete för att utveckla en gemensam hälsodatabas mellan region och kommun så att informationen från skolelevernas hälsosamtal bättre kan tas tillvara. Syftet är att skapa ett bra kunskapsunderlag kring barn och ungas hälsa. Skövde 5

88 kommun är en av tre pilotkommuner i regionen som under våren ska testa databasens funktioner om alla finansieringsbeslut är tagna. Omvärldsbevakning För att vara en kommun i framkant är det viktigt att omvärldsspana. Skövde kommun är sedan våren 2013 medlemmar i nätverket Healthy Cities efter beslut i Kommunstyrelsen. Nätverket Healthy Cities är kopplat till WHO och innebär att kommuner, regioner och övriga myndigheter gemensamt arbetar för att lyfta strategiskt viktiga frågor för att främja en jämt fördelad folkhälsa kopplat till social hållbarhet och hållbar utveckling. Genom nätverksmöten ges medlemmarna möjlighet att tillsammans med forskare och andra nyckelpersoner diskutera och lyfta frågor som identifieras som viktiga utvecklingsområden. Resultat som sedan kan tas med hem till respektive medlem för vidare diskussion och bearbetning. Kostnätverk Östra Skaraborg (KNÖS), är ett nätverk i Östra Skaraborg där det sker erfarenhetsutbyte på olika plan runt området kost. Under regelbundna planerade möten diskuteras exempelvis kommunernas utvecklingsarbete kring kost och kostpolicy. Kommunerna i KNÖS har även ett medlemskap i Skolmatsakademin vilket är ett regionalt nätverk som arbetar aktivt med kost. Vidare sker samverkan med externa aktörer så som universitet och högskolor, myndigheter och ideella organisationer. 6

89 BUDGET ÅR 2016 Östra HSN 776 Skövde kommun 776 Summa Område Budget Attraktiva boendemiljöer/livsmiljöer sociala och fysiska frågor hänger ihop utveckla en modell för en aktiv och hållbar områdesutveckling (stadsdelar, yttertätorter) med fokus på livsvillkor och livsmiljö utifrån ett mångfaldsperspektiv utveckla mötesplatser där människor får möjlighet att utöka sina sociala nätverk och få det stöd de behöver utveckla dialogen med medborgarna Kunskapsutveckling & arbete ge barn och ungdomar möjlighet att bli delaktiga och få inflytande över sitt eget, sina kamraters och samhällets utveckling utveckla förhållningssätt, kompetenser och metoder för att ge stöd i främjandet av fullföljda studier utveckla befintliga och nya arenor för möten mellan barn och ungdomar och arbetslivet (näringslivet, offentlig verksamhet) genom samarbeten kring studiebesök, praktik, feriepraktik, lärlingsplatser och mentorskap Tillsammans Volontärtorget Utvecklingsarbete/Övrigt Utvecklingsarbete (utifrån de folkhälsopolitiska och barn- och ungdomspolitiska programmen) Revidering av informationsmaterial Bidrag till Friskvårdens dag, Tjejpunkt/Killprick Medlemsavgifter Drogförebyggande arbete Barn/ungdomar Hälsosatsningen Utvecklingsarbete, övrigt

90 Datum Ärende nr Verksamhetsplan Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun TIBRO Växel:

91 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete... 3 Inledning... 3 Inriktning... 3 Insatsområden... 3 Styrdokument... 4 Målstyrning för det lokala folkhälsoarbetet... 4 Målgrupp... 4 Övergripande syfte... 4 Övergripande mål för folkhälsoarbetet... 5 Övergripande strategi... 5 Övergripande förväntat resultat... 5 Prioriterande och övrigt folkhälsoarbete... 5 Prioriterande mål... 5 Prioriterande målgrupp... 5 Handlingsplan för det prioriterande folkhälsoarbetet 2016/ Övrigt folkhälsoarbete... 8 Budget (8)

92 Tibro kommuns folkhälsoarbete Inledning Kommunens folkhälsoarbete är riktat mot hela dess befolkning och har framförallt en hälsofrämjande inriktning. Det utgår från kommunens värdegrund sammanfattade i omtanke, självtillit, samverkan och handlingskraft. Kommunen har ett folkhälsoråd som är ett politiskt forum för folkhälsofrågor där förtroendevalda för kommunen och regionen, kommunchefen, folkhälsoplaneraren samt ledande representanter från primärvården och tandvården ingår. För det lokala folkhälsoarbetet finns en folkhälsoplanerare anställd av Västra Götalandsregionen vars uppgift är att främst arbeta med hälsofrämjande insatser på strategisk nivå i enlighet med folkhälsoavtalet mellan Tibro kommun och Östra hälsooch sjukvårdsnämnden. Inriktning I enlighet med folkhälsoavtalet ska det lokala folkhälsoarbetets inriktning vara att: Utveckla det till ett strategiskt och prioriterat utvecklingsområde Integrera folkhälsoarbetets styrning och uppföljning i kommunens ledningssystem Integrera det i ordinarie verksamhet Bestå av tydliga mål Tibro kommun och Östra hälso- och sjukvårdsnämnden (ÖHSN) följer upp folkhälsoarbetet Utveckla samarbetet med andra aktörer Insatsområden Tibros folkhälsoarbete har sitt fokus på kommunens insatsområden: Attraktiva Tibro Ett aktivt liv i Tibro Tryggare Tibro 3 (8)

93 Styrdokument Det lokala folkhälsoarbetet har sin utgångspunkt i följande dokument: det nationella folkhälsomålet Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Västra Götalandsregionens vision om Det goda livet Västra Götalandsregionens åtgärdsplan för en jämlik hälsa i länet 1 Östra hälso- och sjukvårdsnämndens mål att Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020 Kommunens vision Miljöer som sticker ut Kommunfullmäktiges första mål att Stärka Tibro som en attraktiv kommun för invånare och besökare Utöver ovannämnda styrdokument gäller även folkhälsoavtalet från 2012 mellan Tibro kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Götalandsregionen som en grund för det lokala folkhälsoarbetet. Målstyrning för det lokala folkhälsoarbetet Tibro kommuns folkhälsoarbete utgår från kommunfullmäktiges första mål för 2016 att Stärka Tibro som en attraktiv kommun för invånare och besökare. Målgrupp Kommunens samtliga invånare. Övergripande syfte Att främja för en god och jämlik hälsa hos befolkningen genom ett långsiktigt folkhälsoarbete på strategisk nivå och i samverkan med olika aktörer. 1 Dokumentet Samling för social hållbarhet Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland (Västra Götalandsregionen, 2013). 4 (8)

94 Övergripande mål för folkhälsoarbetet Skapa förutsättningar för en god social hållbarhet för invånarna i Tibro kommun. Övergripande strategi Utgår från kommunfullmäktiges strategi att: Verka för en hållbar tillväxt ur ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. För det lokala folkhälsoarbetet ligger fokus på den sociala aspekten. Arbetet genomförs framförallt genom hälsofrämjande insatser och vid behov även sjukdomsförebyggande åtgärder och med kunskaps stöd och beprövade metoder. Övergripande förväntat resultat Utgår från kommunfullmäktiges förväntade resultat att: Genomföra insatser som stödjer barn och ungas möjligheter till hälsosamma levnadsvanor Genomföra insatser som motverkar utanförskap Prioriterande och övrigt folkhälsoarbete Prioriterande mål Skapa goda livsvillkor och levnadsvanor för barn och unga i Tibro. Prioriterande målgrupp Barn och unga (0-25 år). 5 (8)

95 Handlingsplan för det prioriterande folkhälsoarbetet 2016/2017 Målgrupp: Barn och unga (0-25 år) Strategi Förväntat resultat Metod/Insats Aktörer/Resurser Mätetal Måluppfyllelse Investera i insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa Ökad andel elever behöriga till gymnasiet Genomföra insatser som motverkar utanförskap Hälsofrämjande skolutveckling Föräldrastöd Marte Meo Implementering av FN:s barnkonvention Socioekonomiska investeringar Elevhälsan Familjecentralen Kultur & fritid IFO Integration Primärvården AME Samrådsgruppen Folkbildningen Behörighet till gymnasieskolan Fullständiga gymnasiebetyg Unga som varken arbetar eller studerar Genomföra tidiga insatser som främjar en god tandhälsa Minskad andel barn med karies Hälsoinformation Hälsoraketen Övervakad tandborstning i förskolan Folktandvården Barn & utbildning Kultur & fritid IFO Integration Kariesfria 3, 6- och 19-åringar Stimulera till daglig fysisk aktivitet Genomföra insatser som stödjer barn och ungas möjligheter till hälsosamma levnadsvanor Hälsoraketen Hälsofrämjande skolutveckling Hälsoinformation Utveckling av miljöer för spontan fysisk aktivitet Elevhälsan Familjecentralen Kultur & fritid Samhällsbyggnad Integration Primärvården Barns och ungdomars fysiska aktivitet 2 Folkbildningen 2 Bristfällig data. Kan eventuellt erhållas via Barnhälsovården och Skolhälsovården. 6 (8)

96 Strategi Förväntat resultat Metod/Insats Aktörer/Resurser Mätetal Måluppfyllelse 3 Främja goda kostvanor Genomföra insatser som stödjer barn och ungas möjligheter till hälsosamma levnadsvanor Hälsoraketen Hälsofrämjande skolutveckling Hälsoinformation BVC Kultur & fritid Familjecentralen Elevhälsan Integration KNÖS Folkbildningen Idrottsföreningar Barn med övervikt och fetma 4 Barns och ungdomars goda matvanor 5 Implementera strategiska och förebyggande insatser inom ANDTS 6 området Ökad andel rök- och alkoholfria ungdomar Genomföra insatser som stödjer barn och ungas möjligheter till hälsosamma levnadsvanor Rökfria skolgårdar Hälsoinformation Insatser mot lagning av alkohol till minderåriga Drogpolicy Elevhälsan Kultur & fritid Integration Samrådsgruppen Polismyndigheten Rök- och alkoholfria elever i åk 9 och gymnasiet år Måluppfyllelsen fylls i efter avsluta verksamhetsår och redovisas i enlighet med kommunens mått med antal kommunvapen i en skala från ett till fyra. 4 Bristfällig data. Kan eventuellt erhållas via Barnhälsovården. 5 Bristfällig data. Kan eventuellt erhållas via Barnhälsovården och Skolhälsovården. 6 ANDTS: Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak, Spel. 7 CAN:s hälso- och drogvaneenkät samt Tibro kommuns drogvaneenkät. 7 (8)

97 Övrigt folkhälsoarbete Det övriga folkhälsoarbetet är inriktat på invånarna i samtliga åldersgrupper och innefattar att: Samverka i arbetet för en social hållbar kommun Öka den folkhälsovetenskapliga kompetensen inom kommunens verksamheter Delta i Skaraborgs övergripande folkhälsoarbete Budget Aktivitet Goda livsvillkor Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor ANTDS Övrigt TOTALT Folkhälsorådets budget för 2017 läggs fram under hösten (8)

98 Töreboda kommun Folkhälsoplan Töreboda kommun

99 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling och tillväxt. En god folkhälsa kännetecknas av god livskvalitet, hög medellivslängd, låg sjuklighet och jämlikhet i befolkningen. Folkhälsan är generellt god men inte jämlikt fördelad. Samhällets sociala, ekonomiska och miljörelaterade förhållanden avgör individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Töreboda kommun bedriver sedan många år ett tvärsektoriellt folkhälsoarbete i samverkan med Västra Götalandsregionen. Utgångspunkten för arbetet är det avtal som finns mellan parterna. Arbetet leds av folkhälsorådet som består av folkhälsoplaneraren, ledande tjänstemän samt förtroendevalda från Töreboda kommun samt Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg. Avsikten med en samverkan mellan Töreboda kommun och Västra Götalandsregionen i folkhälsofrågor är ett bättre resursutnyttjande och en större genomslagskraft. Det lokala folkhälsoarbetet skall enligt avtalet vara ett strategiskt och prioriterat utvecklingsområde som är integrerat i ordinarie verksamhet. Arbetet ska ha tydliga mål. Styrning och uppföljning av folkhälsoarbetet integreras i kommunernas ledningssystem och parterna ska gemensamt följa upp arbetet. Ansvar Ansvaret för det praktiska arbetet med att uppnå folkhälsoplanens långsiktiga delmål vilar på kommunstyrelsen och förvaltningar inom Töreboda kommun. Detta i samverkan med primärvård, tandvård, myndigheter, näringsliv, föreningar samt frivilligorganisationer. Folkhälsoplanen skall ses som ett stöd i arbetet med att integrera folkhälsoarbetet i den ordinarie verksamheten. Planen är också tänkt som ett verktyg för att koordinera och uppmuntra tvärsektoriell samverkan. Folkhälsorådet ska i samarbete med interna och externa aktörer initiera, implementera samt samordna ett lokalt folkhälsoarbete. Grunden för Folkhälsoplan finns i det samverkansavtal som Töreboda kommun och Västra Götalandsregionen gemensamt tagit fram och undertecknat. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att Invånarna i Töreboda ska ha bäst hälsa i Sverige år Utgångspunkten i arbetet bygger på de nationella, regionala samt lokala målen som presenteras nedan. Nationellt Sverige har sedan 2003 en nationell folkhälsopolitik där övergripande målet är Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I Folkhälsopolitisk rapport 2010 beskriver folkhälsoinstitutet vilka utmaningar som finns i folkhälsoarbetet på nationell nivå samt rekommendationer och förslag på hur arbetet kan bedrivas. Utgångspunkten i rapporten är tre strategiska områden med utgångspunkt från de ursprungliga elva målområdena. Dessa strategiska områden handlar om goda livsvillkor, hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt ANDTS, det vill säga alkohol, narkotika, dopning samt tobak och spel. Regionalt Vision Västra Götaland Det goda livet antogs av regionfullmäktige Visionen innehåller fem fokusområden som ska prioriteras i ett långsiktigt arbete för att stärka utvecklingen i Västra Götaland. I samtliga områden ingår hållbarhetsperspektivet och de fyra generella perspektiven. Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Ledande i kompetens och kunskapsutveckling 2

100 Infrastrukturer och kommunikationer med hög standard En ledande kulturregion En god hälsa Folkhälsopolitisk policy i Västra Götaland antogs av regionfullmäktige Den har ett främjande perspektiv och vill minska ojämlikheterna i befolkningen. I denna policy finns ett antal utmaningar som presenteras nedan. 1. Jämlika och jämställda livsvillkor 2. Trygga och goda uppväxtvillkor 3. Livslångt lärande 4. Ökat arbetsdeltagande 5. Åldrande med livskvalitet 6. Goda levnadsvanor Policyn har en hälsofrämjande inriktning och är en del i arbetet med att förverkliga Vision Västra Götaland- Det goda livet. Policyn anger riktning, värdegrund och förhållningssätt och ska vara vägledande för det främjande och förebyggande folkhälsoarbetet. Den har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn samt andra folkhälsoaktörer. Den är en gemensam plattform för Västra Götalandsregionen och förhållningssättet är samarbete och samverkan. Med policyn som grund kan folkhälsoaktörer ta fram egna mål och handlingsplaner. Samling för social hållbarhet Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland antogs av regionfullmäktige Samlingen har identifierat de mest centrala situationerna som påverkar skillnader i hälsa och med utgångspunkt från detta gett förslag på åtgärder för att minska skillnaderna och öka den sociala hållbarheten. I syfte att skapa förutsättningar för ett gott liv i Västra Götaland. De identifierade områdena presenteras som följer Skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtförhållanden Skapa förutsättningar för ökat arbetsdeltagande Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet Skaraborg Hälso- och sjukvårdsnämnden i Skaraborg har ett gemensamt övergripande mål för folkhälsoarbetet Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020 Målet är ett steg i att förverkliga Västra Götalandsregionens vision om Det goda livet som har tagits fram av Västra Götalandregionen och kommunerna genom de fyra kommunalförbunden. I Strategisk plan för folkhälsoarbete i Skaraborg beskrivs viktiga utvecklingsområden för att nå det övergripande målet om Sveriges bästa hälsa. Töreboda kommun har antagit utmaningen att verka för att uppfylla detta mål tillsammans med övriga kommuner i Skaraborg. De viktigaste utmaningarna för kommunen att arbeta med är ökad fysisk aktivitet, färre dagligrökare, minskad fetma, bättre tandhälsa samt att fler upplever att de har en god hälsa. Lokalt Töreboda kommun har tagit fram en värdegrund och vision som beskriver en önskad framtidsbild av kommunen Värdegrunden och Visionen definierar Töreboda kommuns själ och talar om vad kommunen står för, vart kommunen är på väg och hur den förhåller sig till invånare, besökare och kommunens anställda. Värdegrunden bygger på tillväxt, trygghet 3

101 och tillsammans. Denna värdegrund och framtidsbild av Töreboda kommun beskrivs i ett antal områden nedan; 1. Boende- kommunikationer Töreboda kommun är en kommun i tillväxt, en framgångsrik och hållbar kommun Här finns attraktiva och hållbara boendemiljöer, för såväl unga som gamla och stora som små hushåll, både i tätorterna och på landsbygden. Kommunen erbjuder bostäder och service för allas behov. De goda, effektiva och miljövänliga kommunikationerna ger stora möjligheter för näringsliv och turism samtidigt som det är bekvämt att pendla. Det är tryggt och hållbart att bo, leva och verka i Töreboda kommun. 2. Näringsliv Töreboda kommun är det självklara valet för företag och näringsidkare. Här finns en framtidstro där kommun, näringsliv och invånare samverkar. Kommunen erbjuder korta beslutsvägar, snabb och bra service. Det finns ett gott företagsklimat med utveckling gällande företagande och företagsetableringar. Företagens och kommunens gemensamma konkurrenskraft och hållbarhet ökar med hjälp av utvecklingsprojekt och kompetensutveckling. 1. Samarbetspartner Töreboda kommun är en relativt liten kommun och klarar inte alla uppgifter på ett effektivt sätt utan att samverka med andra. Töreboda kommun är känd som en bra samarbetspartner av andra kommuner; företag och organisationer. Genom en bra samverkan och ett gott samarbete kan vi erbjuda bra service till våra medborgare. Detta bidrar också till att andra kan utveckla sin verksamhet. 2. Utbildning Töreboda kommun ger barn och unga förutsättningar till en god start i livet då vi värnar om deras rättigheter och trygghet. Förskola och skola arbetar för att barn och unga utvecklas och uppmanas i sitt lärande, har goda kunskaper och når en hög måluppfyllelse. Barn och unga möts av en optimal lärmiljö för varje elev, präglad av trygghet och studiero. Barn och unga lämnar skolans värd med nyfikenhet och engagemang inför vad som sker i vår omvärld. I alla sammanhang kommer barnens bästa i främsta rummet. Att få växa upp i Töreboda kommun är en förmån. 3. Vård och omsorg Töreboda kommun ger alla möjlighet att delta i samhällets gemenskap. Vi visar omtanke, lyssnar på dig och möter dig där du är. Vi respekterar din rätt till integritet och våra insatser stärker dina möjligheter att leva ett självständigt liv. För alla, yngre som äldre, innebär det glädje och trygghet att bo, leva och verka i Töreboda kommun. Att åldras i Töreboda kommun är en förmån, för här möts du med värdighet och respekt. 4. Kultur- Turism Töreboda kommun vid Göta kanal har gott om plats för fler som välkomnas att ta del av vårt rika utbud av fritids-och kulturaktiviteter; både på land och vatten. Vi ser till att de genuina och äkta natur-och kulturvärdena som är typiska för kommunen värnas. Vi tänker långsiktigt och hållbart för framtida generationer. I Töreboda kommun finns ett väl fungerande föreningsliv för dig som gillar idrott, kultur och natur. Detta utgör en stor attraktionskraft, för såväl boende som besökare och är en viktig del av turism-och besöksnäringen. 5. Medarbetare Töreboda kommun är en attraktiv arbetsgivare som ser att medarbetarna går till arbetet med tillförsikt och glädje inför varje arbetsdag. Vi ser inflytande och delaktighet som hörnstenar för utveckling samt uttryck för gemenskap och trivsel. Värdegrunden som ledstjärna bidrar till välbefinnande och ett gott arbetsklimat. 4

102 I fullmäktiges begäran gällande åtagagandet att uppfylla Hälso-och sjukvårdsnämndernas mål att Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige 2020 så arbetar de för att I Töreboda kommun skapas förutsättningar för livsvillkor som stimulerar till såväl psykisk som fysiskt välbefinnande liksom sunda matvanor. Till denna begäran finns ett antal åtagande; andel personer som upplever psykiskt välbefinnande ökar, andel personer som upplever förbättrat självskattat hälsotillstånd ökar, bruket av tobak, alkohol och narkotika hos ungdomar minskar samt att andelen individer med fetma minskar. Ett antal styrmått är framtagna för att följa upp åtagandena; Det psykiska välbefinnandet förbättras årligen med 2 procent, hälsotillståndet förbättras med två procent jämfört med tidigare mätning, användandet av tobak, alkohol och narkotika minskar med två procent jämfört med tidigare mätning. Dessa styrmått följs upp i kommunens ordinarie uppföljningssystem. Indikatorerna som ligger till grund för att Skaraborg ska ha Sveriges bästa hälsa följs upp var tredje år med utgångspunkt från resultatet av hälsa på lika villkor och öppna jämförelser Folkhälsa. Under 2015 kommer hälsa på lika villkor att presenteras. Denna plan presenterar de områden som Folkhälsorådet initierar och utvecklar under Folkhälsorådets uppgift är att implementera ett hälsofrämjande tankesätt i kommunstyrelsen och förvaltningar. Arbetet grundas på kunskap om kommuninvånarnas hälsosituation, det ska vara politiskt förankrat, bedrivas kontinuerligt, vara tvärsektoriellt och långsiktigt. Det bör förklaras att planen avser att belysa utvecklingen av folkhälsoarbetet. Planen tar inte upp tidsdimensionen vilket gör att det osynliga folkhälsoarbetet som att bygga koalitioner och mobilisera resurser inte framgår. Planen har istället tyngdpunkten utifrån den budget som är avsatt för folkhälsoarbete. Detta arbete är ett långsiktigt arbete och en ständigt pågående process. I arbetet att få Sveriges bästa hälsa prioriteras barn och ungdomar och deras uppväxtvillkor. Utgångspunkten i vårt arbete är en av utmaningarna i den folkhälsopolitiska policy som handlar trygga och goda uppväxtvillkor, den beskrivs på följande sätt Förhållanden under uppväxten får konsekvenser långt fram i livet. I barndomen grundläggs förutsättningar för god psykisk och fysisk hälsa. Folkhälsorådet initierar därför utvecklingen av en hälsofrämjande skolutveckling. För att nå och utveckla densamma är samtliga av kommunens verksamheter viktiga aktörer i detta arbete. Det är inte endast skolan som kan bidraga till detta utan det krävs ett tvärsektoriellt samarbete med samtliga aktörer i Töreboda kommun. Som övergripande perspektiv ska trygghet, säkerhet, tillgänglighet, socioekonomi, jämställdhet, jämlikhetsperspektivet och miljöperspektivet genomsyra arbetet. Folkhälsorådet fortsätter under kommande åren att driva processer som leder till att belysa och implementera det socioekonomiska synsättet samt processer för en hälsofrämjande skolutveckling. Folkhälsorådet vill även fortsätta att arbeta för att synliggöra det främjande arbetet för invånarna och göra dem delaktiga i de pågående processerna. Detta görs genom att kommunicera via hemsidor och andra sociala medium samt föra dialog med medborgaren via våra verksamheter. Områdena med tillhörande budget presenteras nedan, de aktiviteter som pågår inom respektive område läggs kontinuerligt in under aktiviteter i analys och uppföljningsverktyget Stratsys. 5

103 Skapa en trygg och hälsofrämjande miljö i förskola och skola. Miljön ska syfta till att långsiktigt främja elevernas fysiska och psykiska hälsa :- Stödja barn och ungdomar samt deras föräldrar. Vi arbetar utifrån den nationella strategin för utvecklat föräldrastöd En vinst för alla som regeringen tog fram :- Stödja utvecklingen av det alkohol, narkotika, tobaks och dopningsförebyggande arbetet. Vi arbetar utifrån den nationella ANTD strategin som regeringen presenterade under 2011 och som reviderats under :- Utveckla den offentliga måltiden utifrån den vision och policy som kommunen tagit fram. Ett samarbete med Västra Götalands nätverk Skolmatsakademin finns. Att implementera visionen och policyn samt utforma handlingsplaner tillsammans respektive verksamhet. Vi arbetar även med nätverket KNÖS, se nedan Kostnätverk Östra Skaraborg är ett nätverk för kunskapsutbyte som består av folkhälsoplanerare och kostchefer i Mariestad, Töreboda, Tibro, Skövde och Hjos kommuner. Även dessa kommuner ingår i Skolmatsakademin i Västra Götalandsregionen :- Utveckla det brottsförebyggande arbetet med utgångspunkt från det samverkansavtal som kommun och polis gemensamt har arbetat fram för :- 6

104 Budget Folkhälsorådets budget samfinansieras av Töreboda kommun och Västra Götalandsregionen hälso- och sjukvårdsnämnd Östra Skaraborg. Respektive huvudman avsätter femton kronor per kommuninvånare. Ingående Utmaningar för Töreboda kommun 446 personer ska öka sin dagliga fysiska aktivitet och röra på sig minst 30 min. 424 färre personer ska ha fetma ( BMI >30) 483 färre personer ska vara dagligrökare 614 personer fler än idag ska uppleva att deras självskattade hälsotillstånd är bra. För att ta Töreboda till positionen "Sveriges bästa hälsa" ska Töreboda ha minst samma värde som det bästa landstinget. I figurerna ovan framgår hälsogapet i form av antal personer som behöver påverkas. Hälsogapet rubriceras "Utmaning" 7

105 Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet Av HSNÖ 2015-xx-xx Av KS 2015-xx-xx