Nr 43 Anhörigas delaktighet i psykiatrin resultat från EUNOMIA-projektet. Anna Wadefjord Marita Gustavsson Mats Stenmarck Lars Kjellin
|
|
- Sven Åberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nr 43 Anhörigas delaktighet i psykiatrin resultat från EUNOMIA-projektet Anna Wadefjord Marita Gustavsson Mats Stenmarck Lars Kjellin 2009
2 ISSN: Rapporten finns att hämta på eller kan beställas från Psykiatriskt forskningscentrum, Box 1613, Örebro, telefon , e-post
3 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning...6 EUNOMIA-projektet...7 Syfte...7 Metod...7 Urval och deltagare...7 Intervjuformulär...8 Tillvägagångssätt...9 Resultat...10 Orsak till intagning...10 Upplevt tvång vid intagning...10 Vårdtillfresställelse...11 Delaktighet och bemötande...14 Att återfå psykisk hälsa...17 Diskussion...18 Referenser...21 Tidigare utgivna rapporter i Mementumserien...23
4 Sammanfattning Tidigare forskning har visat att psykiska sjukdomar har stor inverkan inte bara på de personer som drabbas utan även på deras anhöriga, och att många anhöriga inte upplever sig vara tillräckligt delaktiga i den psykiatriska vården. Få skillnader i dessa avseenden har funnits mellan anhöriga till frivilligt vårdade och anhöriga till tvångsvårdade patienter. Denna rapport redovisar några resultat från en anhörigstudie som genomförts under perioden augusti 2004 till februari 2006 i Örebro län som en del i en större EU-finansierad europeisk studie av psykiatrisk tvångsvård, det så kallade EUNOMIA-projektet. Syftet med Örebro-delen av EUNOMIA-projektets anhörigstudie var att undersöka hur anhöriga till frivilligt vårdade och tvångsvårdade patienter uppfattar orsak till intagning, förekomst av tvång vid intagning, bemötande av och hjälp till patienten under vården, bemötande av anhöriga, anhörigas delaktighet i vården samt patientens prognos. Fyrtiofyra anhöriga till personer som intagits i psykiatrisk slutenvård i Örebro län, och som inkluderats i EUNOMIA-projektets patientstudie, tillfrågades om deltagande. Av dessa tackade 36 personer (82 %) ja till deltagande i studien, varav 25 kvinnor och 11 män. De som intervjuades var mammor, pappor, vuxna barn, syskon, make, maka eller partner, andra släktingar och närstående av annat slag. Tjugotvå av de intervjuade var närstående till frivilligt vårdade och 14 anhöriga till tvångsvårdade patienter. Anhörigintervjun genomfördes inom fyra veckor från det att patienten skrevs in på psykiatrisk vårdavdelning. Frågorna handlade om den anhöriges relation till patienten, uppfattning om patientens möjlighet att återfå sin psykiska hälsa, bedömning av graden av tvång vid intagning, uppfattning om varför patienten blev intagen, vårdtillfredsställelse, samt om bemötande och delaktighet i och dialog med den psykiatriska vården. Den enligt de anhöriga vanligast förekommande orsaken till att patienten blev intagen var att det förelåg allvarlig fara för eller hot mot patientens hälsa samt att patienten var oförmögen att ta hand om sig själv. Bedömningarna av vilken grad av tvång patienterna upplevde vid intagningen visade på samstämmighet mellan patienter och anhöriga. Däremot var det en större andel bland de svarande närstående än bland patienterna som ansåg att patientens behandlare eller kontaktperson förstod patienten och var engagerad i patientens behandling och vård, att patienten blev respekterad och väl behandlad på avdelningen, samt att behandlingen och vården varit till hjälp för patienten. Många anhöriga kunde tänka sig ett tvångsomhändertagande i det fall patienten skulle få samma problem igen och inte skulle vilja läggas in frivilligt. Över 80 procent av de närstående kände sig som vanligt, likvärdiga eller respekterade i sina kontakter med psykiatrin. Nästan 40 procent uppgav att de inte kände sig tillräckligt delaktiga i patientens vård och behandling. De som hade haft kontakt med psykiatrin under det senaste året kände sig bättre bemötta och mer delaktiga i patientens inläggning, vård och behandling än de som inte hade haft någon kontakt. Över hälften upplevde inte att de haft någon dialog med personal från psykiatrin. Svaren uttrycker stor variation med både stark kritik mot och stor tillfredsställelse med kontakterna med psykiatrin, liksom att inte alla anhöriga vill ha någon omfattande sådan kontakt. 4 Mementum
5 En stor del av de närstående uttryckte optimism beträffande patientens prognos. Många trodde att deras sjuke son, dotter, förälder, make, maka, sambo, partner, släkting eller vän helt eller delvis skulle återfå sin psykiska hälsa, framför allt bland anhöriga till patienter som inte varit sjuka sedan så lång tid tillbaka. Studien bygger på ett begränsat material, men resultaten tyder på att det bland anhöriga finns inte bara missnöje och kritik utan också en behandlingsoptimism, en tilltro till psykiatrin och en önskan om delaktighet och dialog som psykiatrin bör ta tillvara. Mementum 5
6 Inledning De senaste årtiondenas avinstitutionalisering inom den psykiatriska vården med färre vårdplatser och mer öppna vårdformer har medfört en förändrad situation för anhöriga till personer som vårdas inom psykiatrin. Familjer som tidigare ofta hade exkluderats från vården förväntades nu ta ett stort ansvar för omsorgen om sina nära med psykiska problem. Synen på anhöriga förändrades samtidigt från att i stor utsträckning ha ansetts orsaka problemen till att betraktas som en viktig resurs i rehabiliteringen. En omfattande forskning finns när det gäller bördan på familjer och närstående (family burden, caregiver burden) till personer med psykiska sjukdomar. Anhörigas delaktighet i vården och hur denna kan påverka vårdutfallet har också varit föremål för ett ökande forskningsintresse. En svensk studie visade på en stor börda på anhöriga, som dessutom var oförändrad över en elvaårsperiod trots att stora förändringar i psykiatrisk vårdorganisation och vårdutbud skett under perioden. En stor och i det närmaste oförändrad andel av anhöriga upplevde att de inte var tillräckligt delaktiga i vården. En ökande andel upplevde svårigheter att få patienten inlagd i psykiatrisk vård och en större andel i slutet av elvaårsperioden uppgav att de hade eget behov av vård och stöd från psykiatrin (Östman, Hansson & Andersson, 2000). Studien var en delstudie i ett omfattande projekt där ett stort antal aspekter av anhörigas börda och delaktighet studerades. I nästan inga avseenden fann man några skillnader mellan anhöriga till frivilligt vårdade och anhöriga till tvångsvårdade patienter (Östman, 2000). I Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) uttrycks särskilt att anhöriga så långt som möjligt ska involveras i vården. Det finns emellertid få studier av hur psykiatrisk tvångsvård påverkar familjebördan (Kallert, 2008). Vidare bör förekomsten av tvångsvård inte enbart mätas som legal status, dvs. om vården sker enligt LPT eller inte, utan även de subjektiva aspekterna av tvång bör tas i beaktande. Det har i många studier visat sig att vissa formellt tvångsvårdade personer ansett sig själva vilja ha vård, medan vissa formellt frivilligt vårdade uppgivit att de inte alls önskat någon vård (se t.ex. Kjellin, Høyer, Engberg, Kaltiala- Heino & Sigurjónsdóttir, 2006). De anhöriga som lever tillsammans med eller har en nära relation till människor med psykiska sjukdomar har erfarenheter som kan vara av stort värde för vården. Exempelvis har anhöriga till personer som gjort självmordsförsök visat sig kunna bidra med värdefull information om patienten och bedöma suicidrisk (Magne-Ingvar & Öjehagen, 1999; Kjellin & Östman, 2005). I Socialstyrelsens arbete med nationella indikatorer för God Vård framhålls inom kvalitetsområdet Patientfokuserad vård vikten av en dialog mellan patienten, hälsooch sjukvårdspersonalen och ofta även närstående (Socialstyrelsen, 2007). I en skrift från psykiatrin i Örebro läns landsting om utvecklingen av länets psykiatri är en av målsättningarna inom förbättringsområdet Värdegrund samt patient- och anhörigfokus att närstående ska uppleva ett bemötande som präglas av lyhördhet, respekt och delaktighet (Örebro läns landsting, 2009). Vid utvärdering av psykiatrisk vård utgör patienttillfredsställelse ett bland flera viktiga och numera ofta använda mått på psykiatrins kvalitet och vårdresultat. Det är däremot inte lika vanligt att efterfråga anhörigas tillfredsställelse med den vård patienterna får och med det stöd de själva får från psykiatrin (Schröder, 2006). Föreliggande rapport redovisar några re- 6 Mementum
7 sultat från en anhörigstudie som genomförts i Örebro län som en del i det så kallade EU- NOMIA-projektet (European Evaluation of Coercive Measures in Psychiatry and Harmonization of Best Clinical Practice). Resultat från delar av materialet har tidigare presenterats i en psykoterapiutbildningsuppsats (Gustavsson & Stenmarck, 2005). EUNOMIA-projektet Psykiatrin i Örebro län medverkar genom Psykiatriskt forskningscentrum och de psykiatriska vårdavdelningarna inom Örebro läns landsting i det EU-finansierade EUNOMIAprojektet. I studien deltar också psykiatriska verksamheter i Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Grekland, Israel, Italien, Litauen, Polen, Slovakien, Spanien och England. Datainsamlingen pågick under perioden september 2003 till april Syftet med EUNOMIA var att analysera existerande variation i användningen av psykiatrisk tvångsvård, samt dess bakomliggande faktorer och effekter. Studien bygger huvudsakligen på intervjuer med och bedömningar av patienter som lagts in, med tvång eller frivilligt, på psykiatrisk vårdavelning. För en mer detaljerad beskrivning av projektets uppläggning, se Kallert et al. (2005). Resultat från patientintervjuerna i Örebro län har presenterats i en tidigare Mementum-rapport (Wadefjord, Bäckström, & Kjellin, 2008). Inom projektet har även en anhörigstudie genomförts som bygger på intervjuer med anhöriga eller närstående personer till de patienter som deltagit i patientstudien. Datainsamlingen gällande anhörigstudien pågick under perioden augusti 2004 till februari I denna rapport redovisas resultaten från dessa anhörigintervjuer. De anhöriga har fått svara på frågor kring patientens psykiska hälsa och vård samt frågor kring bemötande av anhöriga och deras deltagande i vården vid det aktuella vårdtillfället. Syfte Syfte med studien var att undersöka hur anhöriga till frivilligt vårdade och tvångsvårdade patienter uppfattar orsak till intagning, förekomst av tvång vid intagning, bemötande av och hjälp till patienten under vården, bemötande av anhöriga, anhörigas delaktighet i vården samt patientens prognos. Metod Urval och deltagare Under den period som anhörigstudien pågick gav 51 patienter som inkluderats i patientstudien samtycke till att anhörig eller närstående fick tillfrågas om deltagande. Två anhöriga/närstående tillfrågades inte då det gått för lång tid från patientens inskrivning innan kontakt kunde etableras, och fem anhöriga gick inte att nå. Totalt tillfrågades alltså 44 anhöriga om deltagande. Åtta anhöriga (18 %) som tillfrågades tackade nej till medverkan. Kvar blev 36 personer, 82 %, som tackade ja till deltagande i studien. Av dessa var 25 kvinnor och 11 män. Åldern varierade mellan år bland kvinnorna (M=49, SD=14) och Mementum 7
8 år bland männen (M=53, SD=18). De som intervjuades var tolv mammor, fyra pappor, fyra vuxna barn till patienten, fyra syskon, sju make, maka eller partner, två andra släktingar och tre närstående av annat slag: en diakon, en vän och en f.d. pojkväns mamma. Även dessa tre inkluderas alltså i gruppen anhöriga och i rapporten kommer vi att använda anhörig och närstående som synonyma begrepp. En majoritet av de anhöriga som intervjuades, 92 %, uppgav att de är den person som oftast tar hand om och stöder patienten. Av de intervjuade var 22 stycken närstående till personer som vid det aktuella vårdtillfället vårdats frivilligt enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) enbart och 14 stycken var anhöriga till personer som tvångsvårdats enligt Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Av de 36 anhöriga som deltog i studien var det 31 stycken där deras vårdade anhörig deltagit och besvarat frågorna i patientstudien. I fyra fall hade patienterna själva tackat nej till deltagande men medgivit anhörigmedverkan, och i det femte fallet hade patientintervjun inte genomförts inom given tidsram från inskrivningsdatum. Av de 31 patienterna skrevs 19 in frivilligt och resterande 12 skrevs in enligt LPT. De 19 frivilligt inlagda patienterna var i genomsnitt 40 år och de 12 tvångsvårdade 38 år vid inskrivning. Vad gäller könsfördelningen var 53 % av de frivilligt vårdade kvinnor; motsvarande siffra för de tvångsvårdade var 58 %. Av de frivilligt vårdade var det 63 % som tidigare varit inlagda för psykiatrisk vård, frivilligt eller med tvång. Samtliga av de tvångsvårdade hade vårdats tidigare på psykiatrisk klinik. I samband med den första intervjun med patienterna gjorde intervjuarna skattning av funktionsnivå enligt Global Assessment of Functioning scale, GAF (American Psychiatric Association, 1987). De frivilligt vårdade patienterna hade i genomsnitt 35 på GAF-skalan och de tvångsvårdade 31. Intervjuarna inhämtade även uppgifter om utskrivningsdiagnos enligt ICD-10 (Socialstyrelsen, 1997). En femtedel av de frivilligt vårdade patienterna, 21 %, hade en utskrivningsdiagnos inom gruppen Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom (F20-F29) och 47 % inom gruppen Förstämningssyndrom (F30-F39). Av de tvångsvårdade hade en tredjedel en utskrivningsdiagnos inom gruppen F20-F29 och 17 %, eller två personer, en diagnos inom gruppen F30-F39. Vad gäller tidpunkt för debut av psykisk sjukdom var det en spridning från 1959 och framåt. För de tvångsvårdade patienterna låg debuten oftare längre bak i tiden än för de frivilligt vårdade. Intervjuformulär Frågeformuläret som används vid intervjuerna består av slutna och öppna frågor. Den första delen av enkäten är gemensam för EUNOMIA-projektets anhörigdel. Frågorna handlar om den anhöriges relation till patienten, uppfattning om patientens möjlighet att återfå sin psykiska hälsa, bedömning av graden av tvång vid intagning (enligt en inom projektet framtagen anhörigversion av Coercion Ladder, CL; Cantril, 1965; Høyer et al., 2002), uppfattning om varför patienten blev intagen, vårdtillfredsställelse (enligt anhörigversion av Client s Assessment of Treatment, CAT; Priebe, Gruyters, Heinze, Hoffmann, & Jaekel, 1995), samt frågor om bemötande och delaktighet i den psykiatriska vården. 8 Mementum
9 Då anhörigintervjuerna som gjordes i Örebro län även ingick i ett uppsatsarbete om bemötande och delaktighet lades frågor om bemötande och delaktighet till. Frågorna är hämtade från ett instrument som använts i tidigare svenska studier (Östman, 2000). Då frågorna om delaktighet inte föreföll ge svar på frågan om beslut om intagning på något sätt tagits av anhöriga och personal tillsammans, så kompletterades dessa efter sju genomförda intervjuer med en fråga om man upplevt att man haft en dialog med personal från psykiatrin. Frågan formulerades utifrån Seikkulas (1996) nätverksmodell Öppen Dialog (Gustavsson & Stenmarck, 2005). I rapporten redovisar vi även resultat från patientintervjuerna när det gäller skattning av upplevt tvång vid intagning enligt CL och vårdtillfredsställelse enligt CAT. När anhörig- och patientbedömningar jämförs inkluderas endast anhöriga till de 31 patienter som deltagit i patientstudien i analysen. Tillvägagångssätt När patienterna tillfrågades om deltagande i EUNOMIA-projektets patientintervju, tillfrågades de även om de ville ge samtycke till att anhörig eller närstående fick tillfrågas om medverkan i anhörigstudien. Om patienten ville att anhörig skulle tillfrågas lämnade patienten ett skriftligt samtycke med namn, adress och/eller telefonnummer till den närstående. Samtycket, försett med kodnummer som matchade patientens kodnummer, skickades av intervjuaren till Psykiatriskt forsningscentrum för registrering. Därefter skickades samtycket till de två personer som genomförde anhörigintervjuerna, två kliniskt verksamma socionomer inom psykiatrin som också är medförfattare till denna rapport (MG och MS). Brev skickades till den anhörige efter två till fyra veckor från det att patienten gett sitt medgivande. Brevet innehöll information om EUNOMIA-projektet och om att patienten gett samtycke till förfrågan om deltagande. Intervjuarna tog sedan telefonkontakt och gav kompletterande muntlig information, och om den anhörige gav samtycke till medverkan bokades tid och plats för intervju. Om intervjuaren hade haft behandlingskontakt tidigare med patient eller anhörig skötte den andre intervjuaren kontakten med den anhörige. Intervjun skulle genomföras inom fyra veckor från det att patienten skrevs in på psykiatrisk vårdavdelning. Den anhörige gav sitt skriftliga samtycke i samband med intervjun. Ett fåtal av intervjuerna gjordes via telefon på grund av det geografiska avståndet. I dessa fall skickades samtyckesoch intervjuformulären samt ett svarskuvert hem till den anhörige inför intervjun. Övriga intervjuer genomfördes i den anhöriges bostad, vid Psykiatriskt forskningscentrum eller på vuxenpsykiatriska kliniken i Lindesberg. Den anhörige hade tillgång till eget formulär under intervjun för att underlätta förståelsen av frågorna. Intervjuarna läste även upp svaren på de öppna frågorna för att ge den anhörige möjlighet att ändra, komplettera eller ta bort. I så hög utsträckning som möjligt användes de ord den anhörige själv valt. Efter intervjuerna skickades formulären och de skriftliga samtyckena till Psykiatriskt forskningscentrum för bearbetning och förvaring. De anhöriga som intervjuades per telefon skickade själva in sina skriftliga samtycken i bifogade svarskuvert till Psykiatriskt forskningscentrum. Liksom vad som gällde för patienterna i studien informerades de anhöriga om att inga obehöriga skulle ha tillgång till intervjusvaren och att man som deltagare hade rätt att när som Mementum 9
10 helst och utan att ange orsak kunde avbryta sitt deltagande i studien. Den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har prövat och godkänt ansökan avseende frågor och tillvägagångssätt vid anhörigintervjuerna. Resultat Orsak till intagning De anhöriga fick ange orsaken till att patienten blev intagen denna gång. Den vanligast förekommande orsaken var att det förelåg allvarlig fara för eller hot mot patientens hälsa samt att patienten var oförmögen att ta hand om sig själv. Fler anhöriga till tvångsvårdade än till frivilligt vårdade patienter uppgav att orsaken till intagningen var att det inte fanns något annat sätt att få behandling till stånd eller att förhindra att patienten skulle skada sig själv, andra eller någons egendom. Flera svarsalternativ var möjliga, se tabell 1. I denna och i följande tabeller varierar antalet svarande på de olika frågorna, eftersom alla medverkande inte besvarat samtliga frågor. Tabell 1. Orsak intagning (%) Vilka var anledningarna till att din anhörig/vän blev intagen denna gång? (flera svarsalternativ är möjliga) Allvarlig fara för eller hot mot patientens hälsa (dvs. att förhindra försämring) Patient vårdas enligt HSL LPT Totalt n=21 85,7 n=13 92,3 n=34 88,2 Oförmåga att ta hand om sig själv n=19 84,2 n=14 85,7 n=33 84,8 Behandling kan inte tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen n=21 61,9 n=13 84,6 n=34 70,6 Förhindra patienten att skada sig själv n=22 63,6 Förhindra patienten att skada andra n=21 14,3 Förhindra patienten att skada egendom n=22 9,1 n=14 71,4 n=12 41,7 n=14 8,6 n=36 66,7 n=33 24,2 n=36 16,7 Upplevt tvång vid intagning Patienterna fick i patientintervjuerna frågan om de i samband med inläggningen på vårdavdelningen blivit utsatta för någon form av tvång, hot, påtryckning, övertalning eller annat. De skulle sedan med hjälp av den tio-gradiga stegen Coercion Ladder, CL, skatta graden av upplevt tvång. Minimalt upplevt tvång motsvarar 1 på stegen och upplevelsen av att ha blivit utsatt för extremt mycket tvång motsvarar 10. De anhöriga fick göra motsvarande bedömning med hjälp av CL, de skulle tänka på patientens inläggning och om patienten utsatts för någon form av tvång, hot, påtryckning, övertal- 10 Mementum
11 ning eller annat. Den anhörige skulle sedan skatta omfattningen av påtryckningar från andra som de trodde att patienten upplevde. En stor majoritet av de anhöriga till frivilligt vårdade patienter angav det lägsta värdet på CL, 1, dvs. bedömde att intagningen upplevdes som frivillig av patienten. De anhöriga där patienten tagits in med tvång svarade i större utsträckning att de trodde att patienten upplevt att tvång, hot påtryckning, övertalning eller annat hade förekommit (figur 1). Då antalet svarande är lågt är det i vissa staplar endast ett eller ett fåtal svar % HSL n=21 LPT n= Utsatt för minimalt tvång Utsatt för extremt mycket tvång Figur 1. Coercion Ladder anhörig Av de 34 anhörigskattningarna var det 29 stycken där det fanns motsvarande skattning från patienten. I tabell 2 framgår en relativt hög samstämmighet i skattningarna mellan anhörig och patient då de delas in låg (CL 4) respektive hög grad (CL 5) av upplevt tvång. Tabell 2. Coercion Ladder patient- och anhörigskattningar n=29 Patient Låg 1-4 Hög 5-10 Anhörig Låg Hög Vårdtillfredställelse Både patienter och anhöriga fick göra skattningar enligt Clients scale for Assessment of Treatment gällande tillfredställelse med vården. De fick i sju påståenden skatta patienttillfredsställelse med vård och behandling, engagemang från personalens sida samt bemötande. Patienterna fick göra denna skattning vid tre olika tillfällen; inom tio dagar från inskrivning, fyra veckor efter inskrivning och tre månader efter inskrivning. De påståenden som patienterna fick skatta var om de ansåg att de fått rätt behandling/vård, om deras behandlare/kontaktperson förstått dem och varit engagerad i deras vård, om kon- Mementum 11
12 takter med andra i personalen varit behagliga eller obehagliga, om de ansåg att de fått rätt medicinering, om andra inslag i behandlingen/vården varit rätt för dem, om de känt sig respekterade och väl behandlade samt om behandlingen/vården varit till hjälp för dem. De anhöriga fick svara på samma frågor men omformulerade till att gälla vad de ansåg om patientens vård och behandling. Skattningarna sker utifrån en skala där 0 betyder att de är entydigt negativa till påståendet och 10 betyder att de är entydigt positiva till påståendet. Nedan följer en jämförelse mellan svar från patienter där även anhöriga deltagit i studien och svar från dessa anhöriga. Patienternas svar är hämtade från andra intervjutillfället fyra veckor efter inskrivning, dvs. samma tidpunkt som när anhörigintervjuerna genomfördes. Medelvärdet för dessa patienter för de sju påståendena var 6,1 och de anhöriga svarade i medeltal 6,6. Ett urval av frågorna gällande dessa grupper redovisas nedan. Formuleringarna av frågorna är hämtade från anhörigversionen av CAT. Då andelen svarande är låg, rör det sig endast om en eller ett fåtal som skattat vissa skalsteg % Anhörig n=27 Patient n= Inte alls Ja, helt och hållet Figur 2. Anser du att hans/hennes behandlare/kontaktperson förstår honom/henne och är engagerad i hans/hennes behandling/vård? (CAT fråga 2) Både de anhöriga och patienterna upplevde att behandlare/kontaktperson förstod patienten och var engagerad i dennes vård/behandling. Två tredjedelar av de anhöriga skattade från sex på skalan och uppåt. Motsvarande andel för patienterna var 50 %. De anhöriga svarade dock ja, helt och hållet, dvs. 10 på skalan, i större utsträckning än patienterna (figur 2). 12 Mementum
13 % Anhörig n=33 Patient n=24 Inte alls Ja, helt och hållet Figur 3. Anser du att han/hon känner sig respekterad och väl behandlad på avdelningen? (CAT fråga 6) Vad gäller frågan om patienten kände sig respekterad och väl behandlad på avdelningen, så trodde de anhöriga att patienten upplevde detta i större utsträckning än vad patienterna själva skattade. De anhöriga skattade i 82 % av fallen från sex och uppåt på skalan, motsvarande siffra för patienterna var 63 % (figur 3) % Anhörig n=34 Patient n= Inte alls Ja, helt och hållet Figur 4. Anser du att behandlingen/vården som din anhörig/vän får vid avdelningen är till hjälp för honom/henne? (CAT fråga 7) När det gäller frågan om behandlingen/vården som patienten fått har varit till hjälp är både de anhöriga och patienterna positiva i stor utsträckning. Av de anhöriga skattade 65 % från sex på skalan och uppåt och av patienterna skattade 45 % från sex på skalan och uppåt (figur 4). Mementum 13
14 60 50 % HSL n=14 LPT n=11 0 Inte alls Ja, helt och hållet Figur 5. Om din vän/anhörig skulle få samma problem igen och han/hon inte skulle vilja läggas in frivilligt, tror du att ett tvångsomhändertagande skulle vara berättigat? De anhöriga fick också frågan om de trodde att ett tvångsomhändertagande skulle vara motiverat om patienten skulle få samma problem igen och inte skulle vilja lägga in sig frivilligt. En stor andel av de anhöriga ansåg detta vara berättigat. Av de anhöriga där patienten skrivits in enligt HSL svarade 36 % ja, helt och hållet. Drygt hälften, 55 %, av de anhöriga där patienten skrivits in med tvång höll med om påståendet helt och hållet (figur 5). Även här är antalet svarande låg och för vissa skalsteg är det endast en eller ett fåtal svarande. Delaktighet och bemötande Drygt tre fjärdedelar av de tillfrågade hade haft kontakt med psykiatrin under det senaste året gällande patienten och dennes situation. Övervägande delen, 60 %, hade haft två eller fler kontakter. Runt en femtedel hade inte haft kontakt, men hade önskat detta, se tabell 3. Tabell 3. Har du haft kontakt med personal från psykiatrin under det senaste året avseende din anhörig/vän och dennes situation? (%) Patient vårdas enligt HSL LPT Totalt n=22 n=13 n=35 Många kontakter (6-) 31,8 23,1 28,6 Några kontakter (2-5) 31,8 30,8 31,4 Någon kontakt 9,1 30,8 17,1 Ingen alls (men vill ha kontakt) 27,3 15,4 22,9 De allra flesta anhöriga kände sig som vanligt, likvärdiga eller respekterade när de talade med personal från psykiatrin. Två personer kände sig ej önskvärda. Båda dessa personer hade inte haft någon kontakt med psykiatrin det senaste året men önskat att de haft kontakt, se tabell Mementum
15 Tabell 4. Hur känner du dig när du talar med personal från psykiatrin? n=34 Många kontakter (6-) Några kontakter (2-5) Någon kontakt Ingen alls (men vill ha kontakt) n=10 n=11 n=6 n=7 Ej önskvärd 2 Underlägsen, osäker, kränkt 1 2 Som vanligt, likvärdig, respekterad Annat De anhöriga var i stor utsträckning delaktiga på något sätt inför beslutet om intagning på vårdavdelning, 58 procent har svarat ja på denna fråga. Bland de anhöriga som hade haft många kontakter med psykiatrin under det senaste året fanns störst andel som varit delaktiga inför beslutet om intagning, tabell 5. Tabell 5. Var du på något sätt delaktig inför beslutet om tvångsvård/frivillig intagning? n=35 Många kontakter (6-) Några kontakter (2-5) Någon kontakt Ingen alls (men vill ha kontakt) n=10 n=11 n=6 n=8 Ja Nej I en öppen fråga om hur de varit delaktiga framkom att i en stor del av fallen handlade det om att se till att personen fick vård. Det kunde vara att ringa ambulans eller sjuktransport, polis eller kontakt direkt med psykiatrin. I flera fall var det också de som skjutsade patienten till den psykiatriska kliniken och väntade tills de upplevde att patienten fått hjälp. En anhörig uttryckte det på följande sätt: Jag skjutsade honom till sjukhuset. Väntade där med honom. Sa till att de måste ta in honom. Hälften av dem som svarat att de inte varit delaktiga inför beslutet om inläggning uppgav att de velat vara det. I en öppen fråga framkom att de önskade information om vad som hände patienten och de ville även bidra vid vårdplanering och lämna upplysningar som de upplevde viktiga för patientens vård och behandling. Det kom till uttryck på bland annat följande sätt: De skulle ta tillvara mig som resurs vid vårdplanering. Jag skulle vilja bli kallad. Kontakten med psykiatrin har varit bristfällig. Jag har besökt några gånger, ingen personal varit med. Personalen lyser med sin frånvaro. Jag skulle ha velat vara med vid diskussion/samtal med min anhörig. Jag skulle ha vilja blivit tillfrågad av psykiatrin så fort som möjligt. På frågan om de anhöriga upplevt att de haft tillräcklig delaktighet i patientens vård och behandling efter inläggningen svarar hälften att de upplevt detta. Av de anhöriga som upplevt att de haft tillräcklig delaktighet hade samtliga varit i kontakt med psykiatrin under det senaste året avseende patienten och dennes situation (tabell 6). Mementum 15
16 Tabell 6. Upplever du att du har tillräcklig delaktighet i din närståendes vård och behandling? n=34 Många kontakter (6-) Några kontakter (2-5) Någon kontakt Ingen alls (men vill ha kontakt) n=10 n=11 n=6 n=7 Ja Nej Vet ej De intervjuade ombads beskriva hur deras kontakt med psykiatrin sett ut inför och efter patientens inläggning. Svaren uppvisar stor variation och illustreras med några exempel nedan. Några är missnöjda med kontakten i samband med inläggningen, men nöjda med hur det fungerat därefter. Försökte få kontakt med akutpsyk för att få hjälp för sonen. Jag blev hänvisad hit och dit. Ingen riktig kontakt. Blev ej tagen på allvar. Efter inläggning mycket bra kontakt med avdläkare. Läkaren ringde själv upp de anhöriga vilket vi uppskattar. Några är genomgående kritiska. Min kontakt varit nästan obefintlig. Endast två samtal med läkare. Obs! ej inbokade, endast tillfälligheter. Inget förtroende. Ibland vågade/vågar jag inte fråga om saker som rör min anhörig. Ej kallade till familjesamtal. Vi har ej fått någon information. Varför? Vi har inte haft någon kontakt före inläggning, vilket också var den första. Efter inläggningen ett telefonsamtal från avd sköterska som berättade att dottern var där. Vi har väldigt lite kontakt med personalen. Det blir inga resonemang. De är själva bakbundna i sina samtal av sekretessen. Vi märker inget av vården av vår dotter. Personalen släpper in oss, och ut oss vid dörren, men säger inget. Jag har inte haft någon kontakt med personal. Ingen har frågat efter mig och mina syskon. Det vore bra att få reda på vad som händer och vad de gör för att göra det bättre. Andra är däremot mycket nöjda med sin kontakt. Läkaren har velat ha med mig på flera samtal, men jag har inte kunnat vara med på alla. Vi har haft 4-5 läkarsamtal där även min anhörig deltagit. Erbjudits samtal själv med läkaren. Flera spontana samtal med personal som stöttat när min anhörig haft det svårt (SU-försök på avd). Kontakten känns jättebra. Positivt. Förvånad över att blivit så involverad. Min anhöriges ssk ringer alltid till mig. Jag känner en del av personalen genom mitt engagemang. Det var flera samtal på avd. Jag har en jättebra kontakt med kliniken. Ytterligare några är nöjda med att inte ha haft någon kontakt eller hade önskat mindre kontakt. Jag har inte haft kontakt. Min dotter har skött det själv. Det har varit bra att hon varit inlagd. Har haft kontakt med psykiatrin före, under och efter inläggningen. Personalen skulle lyssna mer på patienten (anhörige) så skulle inte jag behöva haft så mycket kontakt. 16 Mementum
17 Tabell 7. Har du upplevt att du haft en dialog med personal från psykiatrin? n=28 Många kontakter (6-) Några kontakter (2-5) Någon kontakt Ingen alls (men vill ha kontakt) n=9 n=9 n=5 n=5 Ja Nej På frågan om de tillfrågade upplevt att de haft en dialog med psykiatrin, svarar över hälften nej. Fem av de personer som svarat nej har inte haft kontakt med psykiatrin det senaste året, men har önskat detta. Den största andelen av dem som upplevt att de haft en dialog med psykiatrin, sex stycken, har även svarat att de haft sex eller fler kontakter med psykiatrin det senaste året avseende patienten, se tabell 7. Denna fråga lades till efter sju genomförda intervjuer, därav har ett färre antal anhöriga getts möjlighet att besvara denna fråga. I de fall där de intervjuade uppgett att dialog funnits med psykiatrin handlar det om att vara med på nätverksmöten och vid samtal som den anhörige haft med personal vid psykiatrin. De har blivit tillfrågade om synpunkter vid exempelvis medicinändring och haft utbyte av information. Två anhöriga uttrycker det så här: Man har efterfrågat mina synpunkter på till exempel medicinändring. Personalen har frågat mig hur jag mått och hur jag känt inför det som hänt. Vi har haft ett utbyte av information med varandra, känns bra. Jag har fått stöd av personalen i de flesta fall. Att återfå psykisk hälsa De anhöriga trodde till stor del att patienten helt och hållet eller till stora delar skulle återfå sin psykiska hälsa, 65 % har svarat detta. I de fall patienten vårdats enligt LPT trodde 77 % av de anhöriga att patienten till stora delar kommer att få tillbaka sin psykiska hälsa, medan drygt hälften av de anhöriga i de fall där patienten vårdats enligt HSL trodde att patienten helt och hållet eller till stora delar kommer att bli frisk. En anhörig har svarat att hon eller han tror att patienten inte alls kommer att återfå sin psykiska hälsa (tabell 8). Tabell 8. Återfå psykisk hälsa (%) Patient vårdas enligt HSL LPT Totalt n=18 n=13 n=31 Tror du att din vän/anhörig Ja, helt och hållet 22,2 0 12,9 kommer att återfå sin psykiska Ja, till stora delar 33,3 76,9 51,6 hälsa Delvis 27,8 7,7 19,4 Nej, knappast 11,1 15,4 12,9 Nej, inte alls 5,6 0 3,2 De anhöriga som inte trodde att patienten skulle få tillbaka sin psykiska hälsa, var anhöriga till patienter vars psykiska problem debuterat längre tillbaka i tiden, men det fanns även anhöriga i denna grupp som trodde att patienten skulle återfå sin psykiska hälsa helt eller till stora delar. Anhöriga till patienter där de psykiska problemen debuterat de senaste 15 åren, Mementum 17
18 bedömde i något större utsträckning att patienten skulle få tillbaka sin psykiska hälsa, se tabell 9. Tabell 9. Återfå psykisk hälsa och debut psykisk sjukdom n= n= n= n=9 Ja, helt och hållet Ja, till stora delar Delvis 2 3 Nej, knappast 2 2 Nej, inte alls 1 Diskussion Materialet i denna anhörigstudie består endast av 36 personer, och det faktiska antalet svarande på de olika frågorna samt möjliga att inkludera i jämförelser mellan patient- och anhörigsvar är ändå färre. Det går inte att genomföra någon bortfallsanalys för att undersöka de medverkandes eventuella representativitet för samtliga anhöriga till personer som akut, frivilligt eller med tvång, läggs in för sluten psykiatrisk vård. Resultaten kan därför inte generaliseras till att gälla samtliga närstående till personer som vårdas i psykiatrisk slutenvård eller till samtliga psykiatriska kliniker som bedriver sådan vård. Vi avstår därför från statistiska signifikanstester. Det finns å andra sidan inget som talar för att de medverkande skulle utgöra någon särskild selekterad grupp av anhöriga. Av de närstående som tillfrågades ville mer än fyra femtedelar delta i studien. De svar som dessa personer förmedlat ger värdefull information om hur anhöriga kan uppleva dels den vård som patienten får och dels sin egen delaktighet i denna vård. Många av de patienter, som deltagarna i studien är anhöriga till, har en lång sjukdomshistoria. Ändå uttrycker en stor del av de närstående en påfallande optimism beträffande patientens prognos. Många hoppas och tror att deras sjuke son, dotter, förälder, make, maka, sambo, partner, släkting eller vän helt eller delvis ska återfå sin psykiska hälsa, även om denna tro helt naturligt var mindre utbredd bland anhöriga till personer som varit sjuka under mycket lång tid. En stor del av de anhöriga uttryckte också en tilltro till den psykiatriska vården. Man ansåg att patienten behövde läggas in därför att det fanns en allvarlig fara för patientens hälsa och en oförmåga hos patienten att ta hand om sig själv. De flesta trodde att patienten kände sig respekterad och väl behandlad på avdelningen. En majoritet ansåg att behandlingen på avdelningen varit till hjälp för patienten och många kunde tänka sig ett tvångsomhändertagande i det fall patienten skulle få samma problem igen och inte skulle vilja läggas in frivilligt. Detta överensstämmer med resultaten från en annan svensk studie av attityder till tvångsvård i psykiatrin, där en stor majoritet av de anhöriga uppgav att de ansåg att tvångsvård kan vara berättigat i fall där patienten själv behöver skyddas eller där patienten inte inser sitt vårdbehov (Wallsten, Östman, Sjöberg & Kjellin, 2008). Liksom i tidigare svenska studier (Östman, 2000) var det i många avseenden inte så stora skillnader i svaren från anhöriga till tvångsvårdade patienter jämfört med anhöriga till frivilligt vårdade. Endast ett fåtal sådana jämförelser har redovisats i rapporten. Bedömningen av orsakerna till patientens inläggning var i stort sett lika, även om det inte oväntat var något 18 Mementum
19 större andel av närstående till tvångsvårdade patienter som ansåg att det inte fanns något alternativ till slutenvårdsinläggning och att inläggningen behövdes för att skydda patienten själv, eller andra. Som man kunde förvänta var det också fler anhöriga till tvångsvårdade patienter än till frivilligt vårdade som bedömde att patienten utsatts för tvång, hot, påtryckning eller övertalning vid inläggningen. I denna fråga var det emellertid god samstämmighet med patienternas egna bedömningar. Vidare var det fler närstående till HSL-patienter än till LPT-patienter som inte hade haft någon kontakt alls med psykiatrin under det senaste året. De anhöriga hade genomgående en något mer positiv bild av patientens vård än patienterna själva. Det var en större andel bland de svarande närstående än bland patienterna som ansåg att patientens behandlare eller kontaktperson förstod patienten och var engagerad i patientens behandling och vård, att patienten blev respekterad och väl behandlad på avdelningen, samt att behandlingen och vården varit till hjälp för patienten. Över 80 procent av de närstående kände sig som vanligt, likvärdiga eller respekterade i sina kontakter med psykiatrin. Detta överensstämmer inte med den bild som framkom vid den genomlysning av psykiatrin som Hälso- och sjukvårdsnämnden i Örebro läns landsting genomförde för några år sedan. Där sägs i sammanfattningen att i synnerhet anhöriga är kritiska till bemötandet (Örebro läns landsting, 2005). Skillnaderna kan bero på att vår studie bygger på en liten och eventuellt selekterad grupp, eller på att några menat att "jag är minsann likvärdig" och svarat så oberoende av hur kontakterna upplevts, men också på att metoden vid Hälso- och sjukvårdsnämndens undersökning lättare fångar upp missnöje än positiva omdömen. Som nämnts i inledningen har tidigare svenska studier visat på bristande delaktighet från anhörigas sida. I studien av Östman, Hansson och Andersson (2000) uppgav 60 procent av de svarande anhöriga att de inte tyckte att de var tillräckligt delaktiga i patientens vård och behandling. På samma fråga i vår studie svarade 38 procent att de inte var tillräckligt delaktiga. Även här framkommer alltså en något mer positiv bild bland den lilla grupp anhöriga som ingår i vår studie. Genomgående fann vi också att de som hade haft kontakt med psykiatrin under det senaste året kände sig bättre bemötta och mer delaktiga i patientens inläggning, vård och behandling än de som inte hade haft någon kontakt. Detta kan vara ett uttryck för att man undvikit kontakt på grund av tidigare dåliga erfarenheter, men också för att ett förtroendefullt samarbete kan komma till stånd vid ökad kontakt mellan psykiatrins personal och närstående till patienterna. Svaren på en öppen fråga om hur kontakten sett ut uttrycker stor variation med både stark kritik och stor tillfredsställelse, liksom att inte alla anhöriga vill ha någon omfattande kontakt med psykiatrin. Dessa frågor ger dock inte svar på frågan om anhörigas kunskaper och erfarenheter tas tillvara som en resurs i exempelvis vårdplaneringen. Några svarande uttrycker en önskan om detta och över hälften uttrycker att de inte har upplevt att de haft en dialog med personal från psykiatrin. I det nationella Patient-, brukar- och anhörignätverkets rapport Så vill vi ha det (Nationell psykiatrisamordning, 2006) framhålls att de anhörigas roll som en viktig resurs med egna rättigheter ska fastställas i alla vårdsammanhang inom hela psykiatriområdet (s. 33). Resultaten från vår studie tyder på att det bland anhöriga finns inte bara missnö- Mementum 19
20 je och kritik utan också en behandlingsoptimism, en tilltro till psykiatrin och en önskan om delaktighet och dialog som psykiatrin har all anledning att tillvarata. 20 Mementum
21 Referenser American Psychiatric Association (1987). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 3rd edition revised, DSM-III-R. Washington: APA. Cantril, H. (1965). The pattern of human concern. New Jersey: Rutgers University Press. Gustavsson, M., & Stenmarck, M. (2005). Anhörigas delaktighet I sluten psykiatrisk vård. Intervjuer med 19 anhöriga till patienter som varit intagna i sluten psykiatrisk vård i Örebro län november april D-uppsats, Umeå universitet, Institutionen för klinisk vetenskap. Høyer, G., Kjellin, L., Engberg, M., Kaltiala-Heino, R., Nilstun, T., Sigurjónsdóttir, M., & Syse, A. (2002). Paternalism and autonomy - a presentation of a Nordic study on the use of coercion in the mental health care system. International Journal of Law and Psychiatry, 25, Kallert T W, Glöckner M, Onchev G, Raboch J, Karastergiou A, Solomon Z,. et al. (2005) The EUNOMIA project on coercion in psychiatry: study design and preliminary data. World Psychiatry, 4, Kallert, T W. (2008). Coercion in psychiatry. Current Opinion in Psychiatry, 21, Kjellin. L, & Östman M. (2005). Relatives of psychiatric inpatients - do physical violence and suicide attempts of patients influence family burden and participation in care? Nordic Journal of Psychiatry, 59, Kjellin L, Høyer G, Engberg M, Kaltiala-Heino R, & Sigurjónsdóttir M. (2006). Differences in perceived coercion at admission to psychiatric hospitals in the Nordic countries. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 41, Magne-Ingvar, U., & Öjehagen, A. (1999). One-year follow-up of significant others of suicide attempters. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 34, Nationell psykiatrisamordning. (2006). Så vill vi ha det. Patient-, brukar- och anhörignätverkets krav på framtida vård, stöd och behandling inom psykiatriområdet. Rapport 2006:6. Stockholm: Nationell psykiatrisamordning. Priebe, S., Gruyters, T., Heinze, M., Hoffmann, C., & Jaekel, A. (1995). Subjektive Evaluationskriterien in der psychiatrischen Versorgung Erhebungsmethoden für Forschung und Praxis. Psychiatrische Praxis, 22, Schröder, A. (2006). Quality of care in the psychiatric setting : perspectives of the patient, next of kin and care staff. Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård. Seikkula, J. (1996). Öppna samtal: från monolog till levande dialog i sociala nätverk. (J. Piippo, övers.). Stockholm: Mareld. (Originalarbete publicerat 1994). Mementum 21
22 Socialstyrelsen. (1997). Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem Systematisk förteckning. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2007). Nationella indikatorer för God vård. Diskussionsunderlag. Wadefjord, A., Bäckström, J., & Kjellin, L. (2008). Patienter i psykiatrisk slutenvård i Örebro län. Resultat från EUNOMIA-projektet. Mementum rapport nr 41. Örebro: Psykiatriskt forskningscentrum. Wallsten, T., Östman, M., Sjöberg, RL., & Kjellin, L. (2008). Patients' and next-of-kins' attitudes towards compulsory psychiatric care. Nordic Journal of Psychiatry 62, Örebro läns landsting. (2005). Psykiatrigenomlysningen våren Synpunkter från patienter, anhöriga och medborgare på den psykiatriska vård som ges i Örebro län. Örebro: Örebro läns landsting, Hälsokansliet. Örebro läns landsting. (2009). Framtiden. En skrift om utvecklingen av länets psykiatri, Örebro: Örebro läns landsting, Psykiatrin. Östman, M. (2000). Family burden and participation in care : A study of relatives to patients admitted to voluntary and compulsory psychiatric care. Doktorsavhandling, Lunds Universitet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Avdelningen för psykiatri. Östman, M., Hansson, L., & Andersson, K. (2000). Family burden, participation in care and mental health- An 11-year comparison of the situation of relatives to compulsorily and voluntarily admitted patients. International Journal of Social Psychiatry, 46, Mementum
23 Mementum är psykiatrins rapportserie sedan Under åren 1999 och 2000 var Mementum gemensam för FoU-verksamheten inom Psykiatri och habilitering, Örebro läns landsting. Från och med 2001 är Mementum åter endast en psykiatrisk rapportserie och utges av Psykiatriskt forskningscentrum. Tidigare utgivna rapporter i Mementumserien 1 (1-1994) Försäljning av psykofarmaka i Örebro län Bogren, Lennart (1-1995) Behandling av anorexia nervosa - En jämförelse mellan två metoder Holmgren, Siv (2-1995) Utvärdering av korttidspsykoterapier i psykiatrisk öppenvård. Rasmussen, Dag (3-1995) Vägen till skolan, Frejgårdsbarnens skolsituation. Larsson, Bo (4-1995) Psykiatrisk omvårdnad ur personal- och patientperspektiv - en jämförande studie. Palmblad, Bert; Sjöberg, Erik (1-1996) Anhörigstudie - Belastning på föräldrar till barn med schizofreni. Bogren, Lennart (1-1997) Ett mänskligt sammanhang. Miljöterapins framträdelseformer på Familjeenheten, BUP, Örebro Sundberg-Ljunggren, Barbro (1-1998) Patienternas syn på den psykiatriska öppenvården i Örebro Läns Landsting Blomqvist, Jan. 9 (2-1998) 5 års vårdutveckling sett ur ett patientperspektiv. Blomqvist, Jan (3-1998) Anhörigas uppfattningar om vårdkvalitet i den akutpsykiatriska vården. Schröder, Agneta (4-1998) Mobilt psykiatriskt team möjligheter och begränsningar. Engström, Ingemar (5-1998) Ringen En beskrivning av barnpsykiatrisk dagavdelning i Örebro. Sjölander, Annbritt; Peter Bjuhr Personlighetsbedömning med Object Relations Technique (ORT) inom psykosvård. Betydelse vid vårdplanering. Ekberg, Martin Från utredning till behandling? En deskriptiv studie av barnpsykiatrins insatser vid misstänkta sexuella övergrepp. Scherp, Lilian Det är inte fel på mig det är fel på världen! Vuxna med Asperger syndrom/högfungerande autism i Örebro län. Ekström, Leif; Emilsson, Barbro Ordination: Psykoterapi! Tankar om förändring i psykoterapi och psykiatri utifrån en patientintervju. Einar, Ulla-Britt Lära tillsammans ett rehabiliteringsprogram för personer med avancerad multipel skleros och deras personliga assistenter. Ahlström, Gerd (red.); Anshelm, Margareta; Ehrenbåge, Ylva; Holmström, Ulrika; Martinsson, Gunilla; Nilsgård, Ylva Anhöriga till psykiskt störda och deras uppfattningar om psykopedagogisk undervisning. Fridenberger, Ann-Charlotte; Johansson, Gun Tidsbegränsad gruppterapi vid bulimia nervosa. Alm, Elisabeth; Engström, Ingemar Den svåra balansgången personliga assistenters möjligheter att tillämpa de etiska värdegrunderna i LSS. Ahlström, Gerd; Klinkert, Pia Mementum 23
24 21 Vara synlig men ändå osynlig personliga assistenters vardag. Ahlström, Gerd; Casco, Marie Göra det bästa av det sämsta rörelsehindrades syn på sin livssituation. Ahlström, Gerd; Anshelm, Margareta Psykoterapi inom psykiatrin kartläggning av en patientgrupp samt belysning av angelägenhets- och lämplighetskriterier. Freed-Klevmar, Kersti Tre kärnfulla berättelser Anhörigas uppfattningar om vad assistans innebär för den funktionshindrade och hur de etiska värdegrunderna i LSS tillämpas. Ahlström, Gerd; Davidsson, Solveig Utvärdering i teori och klinisk praktik utvärdering av ett psykiatriskt rehabiliteringsprojekt i Lindesberg. Sjöberg, Erik Bemötande av suicidproblematik inom akutpsykiatri och intensivvård en enkät- och journalstudie. Ericson, Karin; Falk, Christina Upplevelsen en möjlighet för personer med psykosproblematik. Andersson, Gunilla; Stigfur, Ann-Britt Tio röster om psykoterapi i psykiatrin. Einar, Ulla-Britt Svängdörrspatienter i psykiatrisk jourverksamhet en explorativ studie. Blomqvist, Suzanne Enkopresbehandling utveckling och utvärdering av Toalettskolan, ett behandlingsprogram vid Psykosomatikteamet i Örebro. Sjödin, Bibbi; Dahlman, Margareta Lyckade processer i svåra utredningsuppdrag, finns de? En uppföljningsstudie av utredningsärenden vid familjeenheten, BUP, Örebro. Berge, Stefan Attachmentmönster hos psykiatrins patienter samvariation mellan diagnos, symtom och grundaffekter i förhållande till attachmentmönster. Mårtensson, Anders Bättre upplevd hälsa men lika många otillfredsställda behov. En uppföljning av personer med långvariga psykiska funktionshinder i norra Örebro län efter sju år med psykiatrireformen. Kjellin, Lars; Karlsson, Ulla; Öhnader, Rolf Hur personer med svåra psykiska störningar upplever och förklarar förändringar i sitt psykiska tillstånd. Kazmierska, Maria Att få en neuropsykiatrisk diagnos som vuxen - vad händer sen? En uppföljning av patienter utredda på Neuropsykiatriska enheten, Lindesberg. Nordlander, Monica; Spångberg, Gunilla Depression och ångest en kartläggning av behandlingsstrategier inom allmänmedicin och psykiatri i Örebro läns landsting. Jansson, Stefan; Schückher-Ugge, Fides Narkotikasituationen i Örebro kommun och Örebro län. Lindén-Boström, Margareta; Persson, Carina; Kjellin, Lars Rättfärdigande av tvång i barn- och ungdomspsykiatrin. En studie om personalens etiska reflektioner. Fredäng, Päivi Psykiatrisk jourverksamhet i Örebro län. Kjellin, Lars; Mårtensson, Anders Förändring av ätstörningssymtom och psykiatriska symtom under ett år i behandling på specialistenhet. Björk, Tabita Patienter i psykiatrisk slutenvård i Örebro län. Resultat från EUNOMIAprojektet. Wadefjord, Anna; Bäckström, Jan; Kjellin, Lars Kognitiv och beteendeinriktad terapi vid komplicerad sorg en litteraturstudie. Palmblad, Bert Mementum
Nr 41 Patienter i psykiatrisk slutenvård i Örebro län resultat från EUNOMIA-projektet. Anna Wadefjord Jan Bäckström Lars Kjellin
Nr 41 Patienter i psykiatrisk slutenvård i Örebro län resultat från EUNOMIA-projektet Anna Wadefjord Jan Bäckström Lars Kjellin 2008 ISSN: 1403-6827 Rapporten finns att hämta på www.orebroll.se/pfc eller
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merNr 45 LRV-dömda i Örebro 2008 Sammanställning från inventering samt jämförelse med nationell statistik från Socialstyrelsen.
Nr 45 LRV-dömda i Örebro 2008 Sammanställning från inventering samt jämförelse med nationell statistik från Socialstyrelsen Tabita Björk 2009 ISSN: 1403-6827 Rapporten finns att hämta på www.orebroll.se/pfc
Läs merNr 36. Depression och ångest - en kartläggning av behandlingsstrategier inom allmänmedicin och psykiatri i Örebro läns landsting
Nr 36 Depression och ångest - en kartläggning av behandlingsstrategier inom allmänmedicin och psykiatri i Örebro läns landsting Stefan Jansson Fides Schückher-Ugge 26 ISSN: 143-6827 Rapporten finns att
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merVård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem
Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-
Läs merNATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD
NATIONELL PATIENTENKÄT Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens förbättrings- och utvecklingsarbete.
Läs merVad tycker Du om oss?
Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.
Läs merPsykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare
Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merPsykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017
Patientnämnden Skåne Psykisk ohälsa Analys av inkomna synpunkter 1 juli 216-3 juni 217 Februari 218 3 lagen (217:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården: Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling,
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merMotiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige
Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten
Läs merVad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004
Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg
Läs merNärståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen
Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska
Läs merStigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar
Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten
Läs merKataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009
Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten
Läs merBarns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Läs merJuni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
Läs merBilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs merCHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv
CHECKLISTA inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv Förord: Checklistan har tillkommit som en följd av en mammas
Läs merBra planering, trevlig och lyssnande handläggare
Så upplever medborgarna planering av socialtjänst inför utskrivning från Östersunds sjukhus - Resultat av medborgarenkät 1 Medborgare, november 1 Bra planering, trevlig och lyssnande handläggare Östersunds
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merVad tycker du om vården?
8668 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas att
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merBarnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Läs merProjekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12
Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merAv 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
Läs merEPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet
EPILEPSIRAPPORT 2018 Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet I DAG ÄR EPILEPSIVÅRDEN BRISTFÄLLIG OCH OJÄMLIK SOCIALSTYRELSEN Denna rapport bygger på en enkätundersökning
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merUppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009
2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merUtvecklingsarbete i den slutna psykosvården
Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården Hur långt har vi kommit och vart är vi på väg Mats Gustafsson, Överläkare avd 242, Mölndals Sjukhus Beatrice Adriansson Carlsson, Vårdenhetschef och specialistsjuksköterska
Läs merChefer och psykisk hälsa och ohälsa
Chefer och psykisk hälsa och ohälsa attityder, kunskap och beteende Hjärnkoll är en nationell kampanj för att öka kunskapen och förändra negativa attityder och beteenden till personer med psykisk sjukdom
Läs merPengar, vänner och psykiska problem
Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund
Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merDiskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning
Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning CEPI 2011 1 Bakgrund Under åren 2010-2011 pågår i Sverige en nationell kampanj riktad till allmänheten som handlar om kunskap och attityder
Läs merStudier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård
Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Nationell psykoskonferens i Göteborg 2018-05-17 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merNeurorapporten Avsnitt 6 Anhöriga och närstående
Neurorapporten 2019 Avsnitt 6 Anhöriga och närstående I AVSNITT 6 Anhöriga och närstående 6 52 Många av våra medlemmar vittnar om vikten av stöd och hjälp från anhöriga och närstående. I flera medlemsberättelser
Läs merFamiljer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Läs merVad tycker du om vården?
080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merEn Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård
Intervjumall Instruktion till intervjuaren: Utvärderingen görs som en semistrukturerad intervju, efter sjukhusperiodens avslut när patienten KÄNNER SIG REDO. Intervjun hålls förslagsvis av patientens psykiatrikontakt/case
Läs merEvidens. vård och utbildning
Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens
Läs merVad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2017 Markör AB 1 (15) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4
Skicka ansökan till: Örebro Tingsrätt Box 383, 701 41 Örebro ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 1. Person ansökan gäller Personnummer Adress (folkbokföringsadress) Telefonnummer Vistelseadress
Läs merBrukarundersökning inom boende LSS
SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand
Läs merSå vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!
Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010 Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare
Läs merPsykiatrisk tvångsvård
Psykiatrisk tvångsvård Margareta Lagerkvist Överläkare Rättspsykiatriska vårdkedjan Sahlgrenska Universitetssjukhuset margareta.lagerkvist@vgregion.se LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)
Läs merRIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-05-31 Therese Lindén Sas, Anna Gröneberg Mas, Ulrika Ström Mar Förvaltningschef Vård & Omsorg Riktlinje anhörigperspektiv Styrdokument Socialtjänstlagen 2001:453
Läs merFamiljens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R )
Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R ) Vi skulle vilja få veta dina synpunkter om din anhöriges nyliga
Läs merResultat från vuxenpsykiatrins patientenkät öppenvård 2017
Resultat från vuxenpsykiatrins patientenkät öppenvård 2017 Två perioder per år erbjuds alla patienter i öppenvård att besvara en enkät bestående av 18 frågor. Här visas resultatet, redovisat per verksamhet,
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program
Läs merVälkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merAnhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg
Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg Socialchefsdagarna i Östersund Torsdagen den 28 september 2017 Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Parterna samt
Läs merLPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård
LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa
Läs merEn utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.
Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.
Läs merAnsökan om förvaltare enligt Föräldrabalken 11 kap 7
Skicka ansökan till: Örebro Tingsrätt Box 383, 701 41 Örebro Ansökan om förvaltare enligt Föräldrabalken 11 kap 7 1. Person ansökan gäller (den enskilde) Personnummer Adress (folkbokföringsadress) Telefonnummer
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merBESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren
/(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland
Läs merAnhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal
Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal Sjuksköterskedagarna Lust & kunskap 2018-11-20 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merAutonomibegreppets relevans vid tva ngsva rd av barn och ungdomar. Ingemar Engström Örebro universitet
Autonomibegreppets relevans vid tva ngsva rd av barn och ungdomar Ingemar Engström Örebro universitet Peter 16 år Alltid varit lite udda och ensam Svårt med kamrater på högstadiet Duktig i skolan tidigare
Läs merSammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011
Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för
Läs merNationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Sahlgrenska Universitetssjukh
Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Sahlgrenska Universitetssjukh Undersökningsperiod 2011 Vår Ansvarig projektledare Björn Åkerberg Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs merSpelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
Läs merUtvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar
Läs merVar femte personlig assistent är en nära anhörig
Assistansersättning Korta analyser 218:2 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Var femte personlig assistent är en nära anhörig Barn med assistansersättning har nästan alltid någon av sina
Läs merNr 55 Vart tog alla psykoser vägen? Personer som första gången insjuknat i psykossjukdom i Örebro norra länsdel Ann Björk Sören Säterhagen
Nr 55 Vart tog alla psykoser vägen? Personer som första gången insjuknat i psykossjukdom i Örebro norra länsdel 1997-2006 Ann Björk Sören Säterhagen 2011 ISSN: 1403-6827 Rapporten finns att hämta på www.orebroll.se/pfc
Läs merChefer och psykisk ohälsa
Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande
Läs merSchizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007
Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 En 5-årsuppföljning av psykospatienter: Behandlingseffekt, tolerabilitet, funktionsnivå Femårsstudien
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merAnhörigstöd - en skyldighet
Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående
Läs merBarn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Läs merRapport. Medlemsundersökning om LSS-insatser. Autism- och Aspergerförbundet
Rapport Medlemsundersökning om LSS-insatser Autism- och Aspergerförbundet 21-5- Inledande ord Dessa enkätresultat bekräftar i hög grad den bild vi har av hur LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)
Läs merManual för vårdplan vid vård enligt LPT. Skall upprättas då patient skrivs in/överförs till vård enligt LPT. Utvärderas och förnyas kontinuerligt.
Manual för Psykiatri vårdplan, LPT Manual för vårdplan vid vård enligt LPT. Skall upprättas då patient skrivs in/överförs till vård enligt LPT. Utvärderas och förnyas kontinuerligt. Grundmall Psykiatri
Läs merHälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -
Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården - frivillighet, information, samtycke och sekretess rättsläget för patienter med nedsatt beslutsförmåga Pernilla Wikström Information och samtycke hälso- och
Läs merNordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården
2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer
Läs merSammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning. - första etappen
Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning - första etappen BAKGRUND Nästan varje dag begår en person självmord i Stockholms län. Det totala antalet självmord (säkra och osäkra) var
Läs merVad tycker du om öppenvården?
0 Vad tycker du om öppenvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Läs merHälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner
MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merNationell Patientenkät Nationell Psykiatri SV utd Sammanfattande rapport Ersta sjukhus Psykiatriska kliniken
Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri SV utd Sammanfattande rapport Ersta sjukhus Psykiatriska kliniken Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs merKvalitetsstjärnan frågeformulär
Kvalitetsstjärnan frågeformulär Ärendeansvarig Patientens personnr* Namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som
Läs merRättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010
RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska
Läs mer