ANTAGANDEHANDLING DAGVATTENPLAN

Transkript

1 Åre kommun Bilaga 5. Dagvattenplan (6) ANTAGANDEHANDLING DAGVATTENPLAN DETALJPLAN FÖR NYTT TURISTISKT BOENDE M.M. VID FJÄLLGÅRDEN SAMT UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR FJÄLLGÅRDEN FRÅN 1994 MED TILLHÖRANDE OMRÅDESBESTÄMMELSER DEL AV MÖRVIKEN 1:75 M.F.L. ÅRE SAMHÄLLE, ÅRE KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN Upprättad DAGVATTENUTREDNING Allmänt Dagvatten är tillfälliga flöden som exempelvis regnvatten, smältvatten och tillfälligt framträngande grundvatten. Med dagvattnet riskerar sediment och eventuella föroreningar att transporteras till mottagaren av vattnet i detta fall Mörviksån och slutligen Åresjön, Denna mottagare av dagvattnet benämner vi här som recepienten. Dagvattenflöden kan bli kraftiga och på sin väg ge upphov till dämnings- och översvämningssituationer samt erosionsskador, framförallt i brant terräng som är vanligt förekommande i Åre. Risken för erosion och transport av sediment är större vid ny exploatering, framförallt innan den nyplanerade marken hunnit sätta sig och vegetationen hunnit etableras. Området Planområdet omfattar delar av både de branta fjällsluttningarna mot väst och öst ner mot Mörviksån. En 500 meter lång sträcka av Mörviksån omfattas i planområdet. Ån, som ligger djupt nedskuren i terrängen, rinner in i planområdet på nivån +567 meter över havet och ut på nivån Inom planområdet når marken som högst Som bilaga till denna handling finns en Illustrationskarta för dagvattenhantering dat Dagvattenplanen kompletteras med bilaga 5.1 Dagvattenutlåtande. Dagvattenutlåtandet är en fördjupning av dagvattenplanens innehåll. Områdets förutsättningar Planområdets förutsättningar, markförhållanden, byggbarhet och byggnadsstrategi mm finns närmare beskrivet i plan- och genomförandebeskrivningen samt följande dokument; Bilaga 4. MKB för detaljplan Fjällgården. Bilaga 5. Dagvattenplan och Illustrationskarta för dagvattenhantering. Bilaga 5.1 Dagvattenutlåtande. Bilaga 6. PM geoteknik, grundundersökning Bilaga 6.1 Sektioner

2 2 (6) Åre kommun Bilaga 5. Dagvattenplan Bilaga 8. Skötselplan Utöver bilagorna till denna plan finns följande handlingar som beskriver förutsättningarna i ett större perspektiv. SGI Rapport dat Detaljerad utredning av stabilitets- och avrinningsförhållanden i Mörviksravinens avrinningsområde, Åre. Områdesbeskrivning I planområdet utgör Fjällgårdsplatån en vattendelare, vattendelaren sträcker sig ända ned till den så kallade vakthögen strax ovanför E14. Nederbörd och smältvatten fördelas på olika sidor i planområdet. I den västra delen finns en bäck som innan sitt utlopp till Mörviksån har en befintlig sedimentationsdamm. Sedimentationsdammen och utloppet ligger stax söder om och utanför planområdet. Planområdet ingår som en liten del i det samlade avrinningsområdet för Mörviksravinen. För planområdet som helhet medför den vattendelande platån att det är begränsade delar där det finns en ökad risk för ras- och erosion. Den västra sidan av vattendelaren har mycket vegetation och uppvisar inte några större synliga skador i terrängen efter ras och erosion. Störst risk för naturliga ras och erosioner i avrinningsområdet är det i den övre, östra delen av planområdet mot Mörviksån. Pisterna ovanför Fjällgården är idag gräsbevuxna med mindre blottlagda områden. Det finns små bäckar ovanför planområdet som rinner på olika sidor om Fjällgårdsplatån. Snösmältning och kraftiga regn medför periodvis relativt höga flöden i dessa bäckar som uppvisar nedrasade kanter. Det är påtagligt att raskanter i stort sett endast förekommer i partier där bäckar och diken grävts om. Där vegetationen inte rörts, eller aktivt återskapats är ras och erosion ovanligt. Bäckar har i utpekade riskområden delvis åtgärdats genom att rensas (SGI kartering). Det finns dock mycket kvar att arbeta med för att begränsa effekterna av kraftiga regn och snabb snösmältning. Denna dagvattenplan har för avsikt att visa på en alternativ utformning av dagvattenhanteringen för att klara ett lokalt omhändertagande av dagvattnet utan att den har projekterats i detalj. Dagvattnets naturliga avrinningsmönster utgörs idag av i huvudsak skogbeklädda sluttningar men Fjällgårdsvägens nuvarande sträckning skär idag av och förändrar det naturliga avrinningsmönstret. Vägsträckningen korsar dagvattnets rörelse till stora delar i riktning nedför sluttningen. Detta innebär att vattnet samlas upp i vägdiken och transporteras vidare i snabbare takt. Detta orsakar i dag problem då det i dag inte finns utrymme på bergsidan av vägen att dika ur ordentligt och de befintliga stödmurarna har vid kraftig nederbörd utsatts för slitage och underminerats. Den mindre bäck som rinner mot Fjällgårdsplatån och korsar Fjällgårdsvägen strax söder om den nedre bron över Mörviksån, kulverteras under skidvägen och Fjällgårdsvägen när denna höjs upp men lämnas annars intakt i slänten upp till Fjällgårdsplatån. Byggnationen på Fjällgårdsplatån av ett p-garage och den nya liftstationen möjliggör för att kunna infiltrera och dela upp bäckens uppsamlingsområde i mindre delar. Vattenflödet i bäcken kommer där med att minska. Eventuella förstärkningsåtgärder av bäcken kan behövas. I Plan-och genomförandebeskrivningen beskrivs Mörviksån under punkt 10.4 som följer;

3 Åre kommun Bilaga 5. Dagvattenplan (6) Byggandet av sedimentationsdammen hanteras i en särskild process, som inte vidare avhandlas i denna genomförandebeskrivning. När andra projekt påbörjas som berör Mörviksån och Mörviksåns dalgång, ska de ingrepp och åtgärder som planeras ges en samlad och tydlig redovisning. Innan tekniska anordningar och annat som låser upp utformningen upphandlas ska ett brett samråd genomföras. När bygglov söks ska byggherren redovisa vilka åtgärder som ska genomföras för att förhindra att slam från byggplatsen förs ut i Mörviksån och vidare ut i Åresjön. Genom planområdet finns några små bäckar som bitvis är kulverterade. Samråd med kommunen måste genomföras innan arbete som påverkar dessa kan påbörjas. I Bilaga 4. MKB för detaljplan Fjällgården, beskrivs följande; "I planområdet utgör Fjällgårdsplatån en vattendelare, vattendelaren sträcker sig från Fjällgården ända ned till den så kallade vakthögen strax ovanför E14. Nederbörd och smältvatten fördelas på olika sidor om denna. I den västra delen finns en bäck som innan sitt utlopp till Mörviksån har en sedimentationsdamm, se figur 5. Sedimentationsdammen och utloppet ligger utanför planområdet. Öster om Fjällgården rinner en bäck från pistområdena norr om planområdet. Denna bäck kan ha mycket höga flöden vid snösmältning eller kraftig nederbörd. Bäcken är delvis kulverterad förbi Fjällgårdsplatån och under den övre delen av Fjällgårdsvägen. Öster om hela planområdet passerar Mörviksån. Planområdet ingår som en liten del i det samlade avrinningsområdet för Mörviksån. För planområdet som helhet medför den vattendelande platån att det är begränsade delar där det finns en ökad risk för ras och erosion eftersom avrinningsområdet delas. Den västra sidan av vattendelaren har mycket vegetation och uppvisar inte några större synliga skador i terrängen efter ras och erosion. Pisterna ovanför Fjällgården är idag gräsbevuxna med mindre blottlagda områden. Det finns små bäckar ovanför planområdet som rinner på olika sidor om Fjällgårdsplatån. Snösmältning och kraftiga regn medför periodvis relativt höga flöden i dessa bäckar som har tecken av pågående erosion och nedrasade kanter. Spår efter erosion och exempelvis raskanter förekommer i partier där bäckar och diken grävts om. Där vegetationen inte rörts, eller aktivt återskapats är ras och erosion ovanligt. Bäckar har i utpekade riskområden delvis åtgärdats genom att rensas (SGI, 2004). Det finns dock mycket kvar att arbeta med för att begränsa effekterna av kraftiga regn och snabb snösmältning." Dagvattnet i planområdet begränsas genom att avrinningsområdet är uppdelat. Trots brant terräng och snabb avrinning finns det förutsättningar och möjligheter att bromsa och omhänderta dagvattnet lokalt. Största risken för okontrollerade nederbördsmängder är utmed Mörviksån som har en hel fjällsida som avrinningsområde. Den nu genomförda sedimentationsdamm i Mörviksån har förbättrat och ökat säkerheten betydligt utmed ån och Åre samhälle. Denna sedimentationsdammen är av stor betydelse även för Åresjöns framtida ekologiska status. Planbestämmelserna ställer krav på förebyggande skyddsåtgärder före, under och efter byggskedet. Bland annat ställs det krav på att en sedimentationsdamm anläggs i södra delen av planområdet som ett första steg i byggskedet. Detta för att kunna ta hand om grumligt vatten som samlas upp under byggtiden. Sedimentationsdammen görs

4 4 (6) Åre kommun Bilaga 5. Dagvattenplan permanent för att även i förvaltningsskedet kunna ta hand om eventuellt grumligt dagvatten. Se bilaga 5.1 Dagvattenutlåtande. Planbestämmelserna på plankartan reglerar också dagvattenhanteringen under administrativa bestämmelser ; Innan större bygg-, mark- och anläggningsarbeten, inklusive de som inte kräver bygglov och som kan påverka Mörviksån och områdets mindre bäckar, påbörjas ska åtgärdens syfte, utformning och genomförande godkännas av kommunen. Risken att slam når Mörviksån ska särskilt beaktas. En undersökning som redovisar de geotekniska förhållandena ska redovisas när bygglov söks." "Bygglov får inte ges förrän vägar, dagvattenanläggningar, vatten och avlopp har anordnats." Fjällgårdsvägens nya sträckning kommer att fungera som ett efektivt skydd mot att uppslammat ytvatten okontrollerat når Mörviksån. Denna vägbank tillsammans med sedimentationsdammen ska konstrueras så att den kan stå i mot eventuella oförutsedda skyfall under byggnationen. Vid kraftiga regn är det ytavrinningen från hela fjällsidan som kan orsaka de största problemen. Skred och ras uppkommer som oftast då marken är vattenmättad. Andelen hårdgjorda ytor kommer efter exploateringen att öka i området och naturmark försvinner när byggnader och vägar uppförs. Exploateringsområdet är relativt begränsat till ytan jämfört med t ex ovanförliggande skidnedfarter. Detta innebär att den snabbare avrinningen som exploateringen kommer att medföra, ändå blir relativt begränsad. Vid en exploatering förändras avrinningsmönstret. Den planerade flytten av Fjällgårdsvägen frigör större yta att lokalt omhänderta och rena eventuellt förorenat dagvatten inom kvartersmark och därigenom få större kontroll på dagvattenflödet. Planen ställer krav på att den nya vägbanken för Fjällgårdsvägen ska byggas innan övriga markarbeten påbörjas. Vägbanken kommer därmed under byggtiden att utgöra ett skydd mot att slammat vatten okontrollerat når Mörviksån. Föreslagna principlösningar för dagvattenhanteringen Dagvattnet ska omhändertas lokalt och så långt som möjligt ska områdets naturliga hydrologi bibehållas. Dagvattenhanteringen ska minimera uppkomsten av förorenat dagvatten och uppkomna föroreningars vidaretransport till grund- och ytvatten (recipienten). För dagvattenhanteringen ska följande principer gälla i området; Huvud principen för hanteringen av dagvattnet är att det i möjligaste mån ska ske genom ett så kallat, Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD. Detta innebär att dagvatten hanteras på den egna tomten, istället för att samlas upp och ledas ned i dagvattensystem. I exploateringsavtalet står bland annat följande; Kommunens skyldighet att motta spillvatten gäller inte spillvatten som har annan sammansättning än hushållsspillvatten. Ledningar för dag- och dräneringsvatten får inte anslutas till spillvattennätet utan ska, i samråd med kommunens tekniska kontor, avledas i kulverterade diken och omhändertas lokalt där stor hänsyn tas till omgivningarnas erosionsrisker. Särskild hänsyn skall tas till Jämtkrafts fördelningsstation så att risk för

5 Åre kommun Bilaga 5. Dagvattenplan (6) vattenskador minimeras. Vatten från tak och andra hårdgjorda ytor bör spridas på markytan och passera konstruerad infiltration eller genom naturliga vegetationsytor. Onödig uppsamling skall inte ske. Ledningar för bortledning av dagvatten från hårdgjorda ytor inom tomtmark ska normalt inte anläggas. Det finns goda förutsättningar för en effektiv infiltrering av dagvattnet lokalt inom kvartersmark. Flera av de omgrävda markpartierna kan utformas som infiltrationsstråk mellan huskropparna och vägbanan. Vidare kan andelen hårdgjorda ytor begränsas genom att låta parkeringsytor samt på- och avstigningszoner beläggas med t.ex. gräs- eller grusarmerade markplattor som klarar fordonstrafik. Permanent hårdgörning av markytor genom beläggning av vattenogenomsläppligt material ska begränsas. Permeabla (vattengenomsläppliga) alternativ ska väljas, exempelvis som grusbeläggning eller gräsarmering med plast- eller betongraster bör användas. Tillåts undantag måste höjdsättning och utformning ske så att avrinning sker diffust till anslutande grönmark utan risk för direktavledning via bortledningssystemet då sådan direktavledning leder till förorening av recipient. Ett LOD system kan utformas genom en mängd alternativa åtgärder med hjälp av relativt enkla medel. "En bra dagvattenhantering inom området är en förutsättning för att inte dagvatten skall skapa erosionsproblem med eventuella ras inom området. Utsläppspunkter för dagvatten utformas med erosionsskydd. Dagvatten från tak- och hårdgjorda ytor ska fördröjas genom fördröjnings- och sedimentationsmagasin (Structor, 2016). De omgrävda markpartierna kan utformas som infiltrationsstråk mellan huskropparna och vägbanan, se dagvattenhanteringskarta. Vidare skall andelen hårdgjorda ytor begränsas genom att låta parkeringsytor, på- och avstigningszoner beläggas med t.ex. gräs- eller grusarmerade markplattor som klarar fordonstrafik, se figur 7. Diken i området ska utformas så att vattnet bromsas upp och att det inte uppstår risker för erosion och igensatta trummor nedströms. Området är brant varför avrinningen sker relativt snabbt. I själva planområdet kan det vara värdefullt att använda sig av fördröjningsprinciper för att påverka flödet av dagvattenmängden nedströms(structor, 2016). Ur Bilaga 4. MKB för detaljplan Fjällgården Dagvattendiken eller biodiken är grunda, vegetationsbeklädda diken med svag lutning som renar, infiltrerar och fördröjer dagvattnet och kan exempelvis användas längs vägar, på parkeringsplatser eller bostadsgårdar. De är flexibla som gestaltningselement och effektiva ur reningssynpunkt, men de kräver rätt utformning och dimensionering. Dräneringsvatten från byggnadsgrunder är normalt rent och sprids i första hand diffust innom kvartersmarkens infiltrationsbäddar. Då risk för fördämning föreligger ska dikena förses med breddavlopp för vidare avledning till den södra sedimentationsdammen. Vid planeringen av Fjällgårdsvägen, kvartersgator och skidvägar är höjdsättning och utformning av stor vikt så att avrinning sker diffust till anslutande grönmark eller till dräneringsstråk (fyllda diken med dränledning i botten). Det viktigaste är att avrinningen avleds så diffust/via så många grenar som möjligt och ej samlas ihop i onödan. Dräneringsstråken bör alltså mynna ut i grönmark så snart det är möjligt. Bortledning ska

6 6 (6) Åre kommun Bilaga 5. Dagvattenplan ske i öppna diken. Kulvertering av diken eller dagvattenstråk ska ske endast i undantagsfall, t ex vid passager under gator och vägar. Växtetablering Där markarbeten genomförs och läget är känsligt för erosion ska ny växtetablering ske så snabbt som möjligt. Trädfällning på tomterna samt markbearbetning snabbar på avrinningen. Detta måste snabbt åtgärdas för att inte slammat vatten ska nå recipienten. Vegetationstäcket binder ihop marken och bidrar till en trögare avrinning. Öppna vegetationstäckta avrinningsstråk bör också generellt eftersträvas i området för att skapa en robusthet och tröghet. På området finns flera naturliga infiltrerande naturområden. Även vegetationen bidrar till att sänka vattnets hastighet och genom att partiklar då hinner sjunka till botten, sedimentera, renas även vattnet. I jorden filtreras vattnet från ytterligare föroreningar och de mikroorganismer som lever där omvandlar föroreningar till former som växterna lätt kan ta upp och lagra i sin biomassa. Befintliga träd och vegetation bör behållas i så stor utsträckning som möjligt. Trädens kronor har förmåga att fånga upp, kvarhålla och avdunsta betydande delar av nederbörden. Träden suger också upp en del av det regnvatten som når marken och bidrar till att öka markens magasineringskapacitet. På plankartan har detta säkrats genom skyddsbestämmelser av naturmarkerna. Se även bilaga 8 Skötselplan. Drift och skötsel Dagvattenåtgärderna ska ses som permanenta åtgärder ur ett längre perspektiv, dvs även fungera under driftskedet. Den blivande gemensamhetsanläggningen för området föreslås därför infoga erforderliga driftsåtgärder för dagvattnet i den drift- och skötselplan som vanligtvis upprättas för planområdets vägar och VA-ledningar. I denna handling kan rutiner för skötselåtgärderna i området preciseras för att underlätta för det fortlöpande skötselarbetet. Det kan i praktiken handla om att rensa skräp (grenar och växtdelar mm) från diken, vägtrummor och sedimentationsdammen eller att komplettera/laga erosionsskydd och vegetationsytor. Detaljprojektering Åtgärderna i denna handling är översiktligt beskrivna och behöver därför utredas vidare. Det görs lämpligen i detaljprojekteringen av områdets vägar och VA-system. Dagvattenplankarta På Illustrationskartan för dagvattenhanteringen, illustreras dagvattenhanteringen inom planområdet samt hur det via befintliga dagvattenledningar/diken rinner vidare ut ur planområdet och ned till Åresjön.

7 Åre kommun Bilaga 5. Dagvattenplan (6) "Andelen hårdgjorda ytor ökar i området och naturmark försvinner när byggnader och vägar uppförs. Men om exploateringen utförs med en väl fungerande och väl erosionsskyddad dagvattenhantering enligt de förslag som finns angivna i dagvattenhanteringsplanen bedöms konsekvenserna som små inom planområdet." Ur Bilaga 4. MKB för detaljplan Fjällgården Se bifogad Illustrationskarta för dagvattenhanteringen. Detta dokument är upprättat av; Atom arkitekter Arkitekt Jens Karmert Gaveliusgatan Stockholm Box (0) Järpen Åre kommun, Plankontoret Planarkitekt Jonas Eriksson Norra vägen 21c +46(0) Växeln +46 (0) jens@atomarkitekter.com anders.franzen@are.se

8 SKIDTORG garage 1:13 infart garage +557,00 utryckn.fordon Uteservering +550,00 1: , ,40 1:5 +555, , , , ,00 8 io n HU 1: S D In fil tr at +540,00 Utbyggn. 20 nya +538, ,00 ltra tion s +530,00 Infi +530,00 HU SC 1:8 +530, ,00 ort Infi +510,00 Mark parke rin Parkerings g / garage RESERVOAR N GA +515,00 YG 1:8 hus A +520,00 e A HU TT BR S infiltra- HU SB +521 TO +519 arp +518 n+525 tio ltra fi +523 In ltra p-p t la n c iots tion +516 infart garag ltra +514 Infi STATION ANTAGANDEHANDLING naturlig infiltration. parkeringsgarage. Samtliga ytor i dagern skall utformas DEL AV 1:75 M.FL. N +512 TIG E +511 LS OL +509 TR Reviderad Jens Karmert Jonas Eriksson Atom Arkitekter Stockholm Placering av den nya sedimentationsdammen Beslutsdatum Antagande Laga kraft skala 1: 1000 (A1) 1:2000 (A3) Instans