SKÖTSELPLAN

Transkript

1 Skötselplan Sid: 1 (9) Bilaga 8 Skötselplan för naturområden inom: Detaljplan för nytt turistiskt boende m.m. Fjällgården samt upphävande av del av Detaljplan för Fjällgården från 1994 med tillhörande områdesbestämmelse. Åre Kommun, Jämtlands Län SKÖTSELPLAN Bakgrund och generella förutsättningar Detaljplaneområdet utgörs av en del av fastigheten Mörviken 1:75 i Åre. Området omfattar Fjällgårdsplatån i norr, bergbanan i väster, Mörviksån i öster och BRF Fjällängen i söder. Höjdskillnaden utgörs av ca 80 m. Detaljplanen möjliggör uppförandet av turistiskt boende i fyra lägenhetsbyggnader för turistiskt boende på totalt ca lägenheter. Utöver detta tillåts en utbyggnad av hotellet med ca 20 rum, ny bastuutbyggnad på innergården samt café/värmestuga ovanpå det nya torggatarets infart. Dessutom tillåts ett alternativt p garage nedanför lägenhetsbyggnaderna. Planen möjliggör även en skidbro/tunnel över Bergbanan. En omdragning av Fjällgårdsvägen är nödvändig och nya hårdgjorda ytor för bl.a. parkeringar tillkommer. Planen utgör en omfattande förändring av området runt och nedanför Fjällgården. Naturmarken i området består mestadels av gammal, storvuxen granskog, med visst inslag av lövträd och sly. Den är delvis redan påverkad av människan i form av vägar, stigar, linbanor, skidvägar m.m. En viss del av området är relativt opåverkad. Naturmarken är av stor betydelse för att motverka ras och erosion och för omhändertagande av dagvatten. Växters rotsystem binder jordmaterial på ett effektivt sätt, tar upp och absorberar vatten vid regn, samtidigt som vegetationens rötter tar upp vatten med rötterna. Det är därför av yttersta vikt att befintlig vegetation i branterna får finnas kvar i så stor utsträckning som möjligt. Naturen är även viktig för områdets karaktär, för att skapa avskärmning utåt, som hemvist för växter och djur och för dess värde som rekreationsområde. Samverkan mellan naturmark och tomtmark är viktig för att området skall utgöra en attraktiv helhetsmiljö och för att utbyggnaden av bostadsområdet inte ska innebära en negativ påverkan på miljö och landskapsbild. Markens naturliga förutsättningar och dess vegetation ska ligga till grund för dess skötsel.

2 Skötselplan Sid: 2 (9) Naturområden inom detaljplanen som ej påverkas av byggnation. Syfte Syftet med skötselplanen är att reglera skötseln av naturmarken så att den kan bibehålla sina naturvärden för rekreation och fortsätta förhindra ras och erosion samt ta hand om dagvatten. Naturmark intill fastigheterna ska bibehållas och vegetation som har schaktats bort och röjts i entreprenaden ska återställas. Skötselplanen ska fungera som ett stöd för huvudmannen eller förvaltaren av marken inom föreslagen detaljplan. Omfattning Skötselplanen gäller för delar av de områden som på plankartan för Detaljplan för nytt turistiskt boende m.m. Fjällgården samt upphävande av del av Detaljplan för Fjällgården från 1994 med tillhörande områdesbestämmelse, betecknas N 1.. Skyddsbestämmelser från Plankarta med bestämmelser tillhörande Detaljplan.

3 Skötselplan Sid: 3 (9) Fastighet Fjällgården, Mörviken 2:113 ägs av Hotell och restaurang AB Foresta. Östra Platåns vägsamfällighet, där Skistar Åre och Hotell och Restaurang AB Foresta är huvudintressenter, äger Fjällgårdsvägen och Platån, d.v.s. den öppna plana ytan framför hotellet. Skistar Åre äger resten av planområdet. Den mesta delen av naturmarken kommer även fortsättningsvis att ägas och förvaltas av Skistar Åre. Naturmarken inom kvarter för K1 kommer att ägas och förvaltas av Gemenskapens fastighets AB. Den nya exploateringsfastigheten som inledningsvis kommer att omfatta både B1H1K2 och B1K2 kommer att ägas och förvaltas av Stjärnbacken AB. Ägar och förvaltningsförhållanden beskrivs utförligare i planbeskrivning och utförandebeskrivning. Mål och åtgärder är beskrivna utifrån två tidsperspektiv. En första fas där ansvaret ligger hos exploatören, under och i samband med byggskedet. Den andra fasen behandlar mer långsiktiga skötselåtgärder, där ansvaret ligger hos förvaltaren. Vidtagna åtgärder och effekterna av dem ska dokumenteras av förvaltaren.

4 Skötselplan Sid: 4 (9) Skötselområdet har delats in i 3 delområden, se plan. Områdena är upprättade så att de innehåller natur med liknande förhållanden och användningsområde. Indelning i 3 delområden. Delområde 1 Mörviksån Beskrivning av området: Mörviksån avvattnar Åreskutans sydsluttning ner mot Åre by. Under snösmältning och kraftiga regn förekommer höga vattenflöden. Erosionen från vattnet har sedan istiden skapat en djup ravin, Mörviksåravinen, med höga raskanter. Återkommande skred och ras drabbar Mörviksravinen. Störst risk för ras är det i den nordöstra delen. Raskanterna är delvis bevuxna med gamla granar och sly. Inslag finns av björkar, alar, granar och rönnar och asp. På björkarna växer mycket lavar. Marken täcks av högt gräs, ormbunkar, hallon och höga örter av bl.a. mjölkört och älgört. I de brantaste partierna och rasbranterna finns blottlagd mark. Mörviksån med sitt strömmande vatten utgör en stor biologisk mångfald. Mångfalden med uppstickande stenar, klippbranter och den ymniga och täta vegetationen intill det forsande vattnet ger goda förutsättningar för många insekter och för fågelarter att skaffa föda och kunna häcka.

5 Skötselplan Sid: 5 (9) Vegetationen kring Mörviksån. Den mänskliga aktivititeten i området är påtaglig genom zipline banor och vandringsleder. Mänsklig aktivitet i området. Mål och åtgärder: Fas 1: I byggskedet ska bortschaktad och blottlagd mark erosionssäkras så snabbt som möjligt med ett biologiskt nedbrytbart material, t.ex. kokosnät som skyddar slänterna till dess att vegetation har etablerats och därmed själv klarar erosionssäkringen. Vegetation ska återplanteras i kokosnätet, som inom 3 5 år bryts ned. Under denna tid hinner vegetationen etablera sig och växternas rotsystem bilda ett erosionsskydd som effektivt armerar finmaterial i markunderlaget. Planterat växtmaterial ska väljas med omsorg så att arter väljs

6 Skötselplan Sid: 6 (9) som är anpassade till klimatet och ståndorten. Lövträd kan med fördel väljas så att den biologiska mångfalden ökar. Kokosnät med planterad vegetation. Foto Vegtech AB. Statusen på erosionssäkrade områden och planterade träd och växter ska regelbundet ses över. Ej etablerat växtmaterial ska omedelbart ersättas. Träden ska ha kontinuerlig tillsyn och skötsel så att de inte lider brist på vare sig vatten eller näring samt har en för arten normal årstillväxt. Ingen etablering får förekomma i området under byggtiden. Fas 2: För att undvika att dämmen skapas i Mörviksån ska kontinuerlig kontroll av vattenflödet längs ån utföras. Träd som växer nära å fåran bör tas ner för att undvika dämning. Redan fallna träd nära å fåran måste avlägsnas direkt efter det att de fallit. Detta är speciellt viktigt i områden där ravinen är smal och sidoslänterna utgörs av berg. Vid ett eventuellt ras är det viktigt med en snabb insats för att få bort träd, jordmaterial och sten som samlas i ravinbottnen, så att inga fördämningar skapas. Borttagning av befintlig vegetation i branterna bör undvikas men om det ändå utförs måste ny vegetation återplanteras och hinna etableras innan nästa vinter. För att bibehålla framkomligheten på vandringslederna tas angränsande sly bort, samt omkullvälta träd som fallit över leden eller som riskerar att falla över stigen. Snömassor från Fjällgårdsvägen ska läggas upp på anvisad plats, och får ej tippas ut i naturmarken och riskera att skada vegetationen. Delområde 2 branterna mot Fjällgårdsplatån Beskrivning av området: Området nedanför hotell Fjällgården och dess platå är brant med ca 50 m i höjdskillnad, Branterna är bevuxna med mer eller mindre opåverkad, tät granskog. Inslag av sälg, björk och rönn finns. En hel del äldre träd och död ved finns i olika nedbrytningsstadier. Död ved är en brist i våra skogar och många arter av nedbrytare som svampar och insekter är beroende

7 Skötselplan Sid: 7 (9) av död ved för att överleva. Området precis nedanför hotell Fjällgården är mer öppet och fritt från höga träd, för att skapa utblickar från hotellet. Fjällgårdsplatån är en liten del av ett större avrinningsområde för Mörviksravinen. Från fjällgårdsplatån mot sydväst finns en s.k. vattendelare parallellt med Bergbanan, vilket innebär att smältvatten och nederbörd fördelas på var sin sida om vattendelaren. Den västra sidan av vattendelaren består av tät vegetation, i huvudsak granskog och uppvisar inga större synliga skador efter erosion och ras. Där vegetationen inte rörts är ras och erosion ovanligt. I den övre östra delen, mot Mörviksån är vegetationen mindre tät, och större risk finns för ras och skred. Vegetationen i sluttningen från Fjällgårdsplatån. Mål och åtgärder: Placeringen av byggnaderna och hårdgjorda ytor i branterna mot Fjällgårdsplatån innebär schaktningsarbeten och terrasseringar bl.a. med hjälp av stödmurar. Under byggskedet kommer marken delvis att blottläggas och risken för ras och skred vid stora nederbördsamängder blir påtaglig. Fas 1: Mark som har blottlagts ska även här erosionssäkras med biologiskt nedbrytbart material, t.ex. kokosnät och återplanteras omgående. Se anvisningar under delområde 1. Viss gallring kan tillåtas för att skapa utblickar. Viktigt då är att marken återplanteras med lägre arter omedelbart. Ingen jord får lämnas blottlagd. Vid återplantering och nyplantering ska nya arter väljas med omsorg så att arter väljs som är anpassade till klimatet och ståndorten. Vid anläggandet av skidtunnel/bro kommer befintlig mark att schaktas ur. Norr om skidtunnelns schaktområde ska marken lämnas orörd.

8 Skötselplan Sid: 8 (9) Ovanpå tunneln kommer vegetation att kunna återplanteras genom en uppbyggnad av bjälklagsplantering. Uppbyggnad och skötsel av denna detaljstuderas i projekteringsskedet. Området nedanför hotell Fjällgården som idag är relativt öppet kan även fortsättningsvis hållas öppet, förutsatt att marken inte är blottlagd utan täckt med mer lågvuxen vegetation. Ingen etablering får förekomma i området under byggtiden. Fas 2: Naturmarken ska få utvecklas fritt vilket innebär att död ved lämnas kvar och inga åtgärder utförs som påverkar växtligheten. Vegetation som riskerar att falla ut över bebyggelse eller hårdgjorda ytor avlägsnas. Vid ett eventuellt ras tas skall blottlagda jordmassor återplanteras omedelbart. Delområde 3 väster om Bergbanan Beskrivning av området: Väster om Bergbanan finns en cykel /kälkslinga som ligger i brant terräng med dungar av grova granar och aspar. Området är starkt påverkat av mänskliga aktiviteter. Vegetationen kring Bergbanan. Mål och åtgärder: Fas 1: Anslutningen av skidbron innebär schaktningsarbeten i vegetationen. Mark som har blottlagts ska återplanteras omgående med arter som är anpassade till klimatet och ståndorten. Ingen mark får lämnas bar. De stora blottlagda ytorna för cykelleder sköts och driftas även fortsättningsvis för det syftet av förvaltaren. Fas 2: Den befintliga vegetationen i området ska finnas kvar som en avskärmning mot Bergbanan och mot intilliggande pister. Vegetation som riskerar att störa friluftslivet eller falla in på Bergbanan ska avlägsnas, i övrigt behövs ingen utförlig skötsel utan naturmarken får utvecklas fritt. Så länge cykellederna används sköts och driftas de av förvaltaren. I det ögonblick de upphör att vara cykelleder ska marken återställas till naturliga markhöjder och återplanteras enligt omgivande naturmark.

9 Skötselplan Sid: 9 (9) Ansvar Exploatören är ansvarig för iordningsställande av naturmarken under och efter byggskedet. Förvaltaren är ansvarig för skötsel efter byggskedet. Ansvar för skötsel beskrivs ytterligare i exploateringsavtalet. Kontroll och dokumentation Exploatören är ansvarig för att en kontrollplan upprättas under byggskedet. Kontrollplanen syftar till att dokumentera byggprocessen och att klargöra att skötselplanens krav följs. Viktiga skeden ska dokumenteras med foto och text och sparas som digitalt underlag. Kontrollplanen skall senare lämnas till kommunens representant. Skeden som ska dokumenteras: Erosionssäkring (utläggning av biologiskt nedbrytbart nät) av blottlagd mark i branta slänter. Återplantering av vegetation där befintlig vegetation har tagits bort. Planterade träd ska kontinuerligt kontrolleras, så att de inte lider brist på vatten eller näring, samt har en för arten normal årstillväxt. Planterade träd som dött ska bytas ut under tiden maj september.