Bilaga 5.1 Dagvattenutlåtande

Transkript

1 Bilaga 5.1 Dagvattenutlåtande Fjällgården Åre

2 Uppdrag: Dagvattenutlåtande för Fjällgården Uppdragsnummer: 1407 Status: Slutgiltig handling Datum: Senast reviderad: Uppdragsgivare: Kontaktperson: Konsult: Uppdragsansvarig: Temagruppen Sverige AB Helene Wahlberg Structor Uppsala AB Jessica Stålheim Tel (18)

3 Sammanfattning En ny detaljplan för nytt turistiskt boende vid Fjällgården har tagits fram av Atom Arkitekter samt Åre kommun. Structor Uppsala har fått i uppdrag av Tema landskap att göra ett utlåtande till Dagvattenplan, Detaljplan för nytt turistiskt boende m.m. vid Fjällgården samt att ta fram ett åtgärdspaket för dagvattenhanteringen. För dagvattenhanteringen i området är det viktigaste att hindra ökad grumling till Mörviksån. Dagvatten bör därför bromsas upp och omhändertas lokalt innan det släpps ut i Mörviksån. Dagvattenhanteringen i planområdet har dimensionerats för ett 10-års regn med varaktighet i 10 minuter där hänsyn till framtida klimatförändringar har tagits. Andelen hårdgjorda ytor bör begränsas och istället ge plats åt gröna tak och genomsläppligt material. Dagvattnet leds ut på grönytor och infiltrationsstråk för ökad infiltrering. En ny sedimentationsdamm planeras i södra delen av planområdet för rening och sedimentation. Parkeringsytor ska avvattnas mot oljeavskiljare för rening enligt samråd med Åre kommun. Sweco har utfört infiltrationsberäkningar för naturmarken i syfte att bedöma områdenas lämplighet att ta emot och infiltrera dagvatten. Infiltrationsberäkningarna är utförda för två jordarter, siltig sand som förekommer mest samt finsand som förekommer ställvis. För att minska risken för erosionsskador och tillförsel av slam till Mörviksån bör marken stabiliseras upp innan, under och efter byggnation. Erosionstrappor anläggs vid speciellt känsliga områden och sten och block fästs i marken. I samråd med kommunen bör vägbanken för nya Fjällgårdsvägen samt planerad sedimentationsdamm byggas innan exploateringen av Fjällgården börjar för att minimera att slammat vatten når Mörviksån. Tel (18)

4 1. Inledning Förutsättningar Områdesbeskrivning Krav på dagvattenhantering Dagvattenflöden i befintlig situation Dagvattenflöde i befintlig situation med hänsyn till infiltrationskapacitet Dagvattenflöden efter exploatering Dagvattenflöde efter exploatering med hänsyn till infiltrationskapacitet Förslag till dagvattenhantering Åtgärder under byggtiden Fördröjningsåtgärder för Fjällgården Åtgärdsförslag Sedumtak Genomsläppliga beläggningar Infiltrationsstråk Rörmagasin/kassetter Sedimentationsdamm Oljeavskiljare Bilaga 1 PM Beräkning av infiltrationskapacitet på västra sidan av Mörviksån och söder om hus A, Viktor Plevrakis Sweco. Daterad Tel (18)

5 1. Inledning Fjällgården i Åre planerar en förtätning vilket innebär att nya byggnader och parkeringsplatser kommer anläggas. Structor Uppsala AB har fått i uppdrag av Tema landskapsarkitekter att ta fram ett kompletterande dagvattenutlåtande till Dagvattenplan, Detaljplan för nytt turistiskt boende m.m. vid Fjällgården framtagen av Atom Arkitekter samt Åre kommun. Dagvattenutlåtandet ska beskriva de förändringar av dagvattenflöden som den planerade förtätningen innebär. Utredningen ska även tillsammans med Atom Arkitekter och Sweco föreslå lämplig åtgärdspaket för dagvattenhantering under byggtiden samt för framtida dagvattenhantering med eventuella fördröjningsåtgärder. 2. Förutsättningar 1.1. Områdesbeskrivning Området för utredningen är knappt 8 ha stort och beläget drygt en kilometer från Åre centrum. Området består av fjällgårdsplatån med Fjällgårdens hotell- och restaurangverksamhet, bergbanan i väst och Fjällgårdsvägen i öst. Mitt genom planområdet rinner Mörviksån som har sitt utlopp i Åresjön. Marken består till viss del av gammal granskog i mycket sluttande terräng. Figur 1: Översiktsbild över Fjällgården, Åre. Karta hämtad från Eniro Krav på dagvattenhantering Mörviksravinen drabbades av en slamström 2003 på grund av stora nederbördsmängder och snösmältning i området. Slamströmmen bidrog till stora översvämningar och raserad infrastruktur i form av bortspolning av trummor och kollaps av kanalen. Statens Geotekniska Institut, SGI, gjorde 2004 en utredning av stabilitets- och avrinningsförhållandena i Mörviksåns avrinningsområde och tog fram förslag till åtgärder för säkrare hantering av framtida flöden. Tel (18)

6 Dimensioneringskrav för arbeten kring Mörviksåns dalgång ska gälla sämsta tänkbara scenario med avseende på nederbördsmängd. För Slamströmmen 2003 finns inga officiella mätningar på nederbördsmängden, dock finns uppgifter från lokalbefolkningen på 35 mm regn på mellan 1,5-3 timmar i byn. SGI har antagit ett värde på 30 mm jämt fördelat på 60 minuter i sin utredning. Flödet vid sedimentationsdammen vid Fjällgården har uppmätts till 13 m³/s ( l/s) för ett regn med återkomsttid på 150 år. I kanalen är flödet för samma regn 19 m³/s. Den dimensionerande återkomsttiden i SGI:s rapport valdes till 100- och 150 års regn och men en varaktighet på 60 minuter. Varaktigheten har baserats på den tid det tar för nederbörden som har längst väg att rinna inom avrinningsområdet att nå fram till aktuell dagvattenåtgärd (sedimentationsdammen). För Fjällgården väljs den dimensionerande varaktigheten till 10 minuter och dagvattenflöde för 10- och 150-års regn kommer att redovisas. För att försäkra att de föreslagna dagvattenåtgärderna ska klara av en framtida ökad nederbörd rekommenderar Svenskt Vatten Publikation P110 (remissutgåva) att beräkningar görs med 15% påslag för klimatfaktor. Figur 2: Situationsplan Fjällgården av Atom Arkitekter, erhållen Tel (18)

7 3. Dagvattenflöden i befintlig situation Planområdet har delats upp i fem olika avrinningsområden, avrinningsområde A, B, C, D och E, se figur 3. Avrinningsområdena ändras inte nämnvärt efter exploateringen. En naturlig vattendelare i form av en ås går genom området från befintligt Hotell Fjällgården ner mot sydväst och avgränsar avrinningsområde A mot D och E. Avrinningsområde A avvattnas söderut i diken längs bergbanan. Avrinningsområde B avvattnas mot olika håll men samlas upp i diken/kulvertar och avleds mot Mörviksån. Avrinningsområde C avvattnas främst på naturmark mot Mörviksån. Avrinningsområde D avleds i dagsläget främst på naturmark samt längst befintliga vägdiken och dagvattentrummor vidare mot Mörviksån. Avrinningsområde E avvattnas längst små bäckar mot trummor som leder vattnet vidare söderut. Detta område upptas till stor del av Jämtkrafts fördelningsstation och påverkas inte av exploateringen. Dagvattenflöden i befintlig situation för Fjällgårdens fastighet har beräknats enligt Svenskt Vatten P90. Regnintensiteten vid en varaktighet/rinntid på 10 minuter är 219 l/s ha vid ett 10-årsregn och 638 l/s ha vid ett 150-årsregn. Området har delats in i olika typer av ytor med olika avrinningsegenskaper, tak, väg, parkering, övrig hårdgjord yta, vattendrag, elkraftsstation, skidområde, bergbanan samt övrig grönyta, se Bilaga 1. Beräkningarna utförs med hjälp av rationella metoden där ovan nämnda ytor har avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vatten P90. Avrinningskoefficienterna uttrycker hur stor del av nederbörden som avrinner på ytan (d.v.s. det vatten som inte infiltreras, avdunstar eller tas upp i växter). Nedan kommer en förklaring av förkortningar som används i beräkningstabeller. Area : Area för ytan [m]² AreaRed: Reducerad area (hårdgjord area), [m²] Φ: Avrinningskoefficient för specifik ytanvändning [-] Φ 10 år: Avrinningskoefficient för specifik ytanvändning vid ett 10-års regn [-] Φ 150 år: Avrinningskoefficient för specifik ytanvändning vid ett 150-års regn [-] Q 10 år: Dimensionerande flöde för regn med återkomsttid 10-år, [l/s] Q 150 år: Dimensionerande flöde för regn med återkomsttid 150-år, [l/s] Beräknade dagvattenflöden redovisas i tabell 1. Dagvattenflödena beräknades till 414,3 l/s vid ett 10- årsregn och 1207,1 l/s för ett 150-års regn för dagens markanvändning. Tel (18)

8 Tabell 1: Beräknade dagvattenflöden före exploatering vid regn med återkomsttid 10- och 150 år. Avrinningsområde A Area Φ AreaRed Q 10 år Q 150 år Tak Uteplats/Hårdgjord yta Skidområde Bergbanan Övrig grönyta Totalt Avrinningsområde B Area Φ AreaRed Q 10 år Q 150 år Tak Väg Parkering Uteplats/Hårdgjord yta Vattendrag Skidområde Övrig grönyta Totalt Avrinningsområde C Area Φ AreaRed Q 10 år Q 150 år Väg Vattendrag Skidområde Övrig grönyta Totalt Avrinningsområde D Area Φ AreaRed Q 10 år Q 150 år Tak Uteplats/Hårdgjord yta Väg Parkering Övrig grönyta Totalt Avrinningsområde E Area Φ AreaRed Q 10 år Q 150 år Tak Elkraftsstation Övrig grönyta Totalt SUMMA Dagvattenflöde i befintlig situation med hänsyn till infiltrationskapacitet Markens infiltrationskapacitet har tillsammans med avdunstning, fördröjning i svackor samt växtupptag en avgörande roll för hur mycket vatten som avrinner på en yta. Sweco har utfört infiltrationsberäkningar för naturmarken inom planområdet i syfte att bedöma områdenas lämplighet att ta emot och infiltrera dagvatten, se Bilaga 2. Siltig sand är den mest dominerande jordarten i området och har ett beräknat Tel (18)

9 medianvärde för infiltrationskapaciteten på 102 l/s. För att kunna använda infiltrationskapaciteten i beräkningarna för dagvattenflöde måste denna omvandlas till motsvarande avrinningskoefficient enligt Ekvation 1 nedan. φ = i f i Ekvation 1 Där: φ = Avrinningskoefficient [ ] i= Regnintensitet [l/s ha] f= Infiltrationskapacitet [l/s ha] Avrinningskoefficienten beräknas för 10-års regn samt för 150-års regn, se nedan. φ Grönyta,10 års regn = φ Grönyta,150 års regn = 219 [l/s ha] 102 [l/s ha] 219 [l/s ha] 638 [l/s ha] 102 [l/s ha] 638 [l/s ha] = 0,53 = 0,84 Flödesberäkningar har gjorts med hänsyn till infiltrationskapaciteten i marken med beräknad avrinningskoefficient för grönyta på 0,53 för ett 10-års regn samt 0,84 för ett 150 års regn, se Tabell 2. En avrinningskoefficient på 0,84 är mer än avrinningskoefficienten för tak (0,8) vilket visar på att vid stora regn avrinner dagvattnet mestadels på ytan. Detta scenario är även aktuellt då marken är mättad eller tjälfrusen då inget vatten förväntas infiltrera. Dagvattenflödena vid hänsyn till markens infiltrationskapacitet beräknas till 966 l/s vid ett 10-årsregn och 3972 l/s för ett 150-års regn innan exploatering. Tabell 2: Beräknade dagvattenflöden före exploatering med hänsyn till markens infiltrationskapacitet vid regn med återkomsttid 10- och 150 år. Avrinningsområde A Area Φ 10 år Φ 150 år AreaRed 10 år AreaRed 150 år Q 10 år Q 150 år Tak Uteplats/Hårdgjord yta Skidområde Bergbanan Övrig grönyta Totalt Avrinningsområde B Area Φ 10 år Φ 150 år AreaRed 10 år AreaRed 150 år Q 10 år Q 150 år Tak Väg Parkering Uteplats/Hårdgjord yta Vattendrag Skidområde Övrig grönyta Totalt Tel (18)

10 Avrinningsområde C Area Φ 10 år Φ 150 år AreaRed 10 år AreaRed 150 år Q 10 år Q 150 år Väg Vattendrag Skidområde Övrig grönyta Totalt Avrinningsområde D Area Φ 10 år Φ 150 år AreaRed 10 år AreaRed 150 år Q 10 år Q 150 år Tak Uteplats/Hårdgjord yta Väg Parkering Övrig grönyta Totalt Avrinningsområde E Area Φ 10 år Φ 150 år AreaRed 10 år AreaRed 150 år Q 10 år Q 150 år Tak Elkraftsstation Övrig grönyta Totalt SUMMA Dagvattenflöden efter exploatering Avrinningsområde A avvattnas i dagsläget söderut i diken längs bergbanan men kan komma att påverkas av ny skidväg som skär av de naturliga avrinningsstråken. Avrinningsområde B avvattnas mot olika håll men samlas upp i diken/kulvertar och avleds mot Mörviksån. Avrinningsområde C påverkas i stort sett inte alls av exploateringen. Avrinningsområde D är det område som kommer att förändras mest i och med exploateringen och även avvattningen kommer att förändras. Efter exploateringen kommer dagvatten från detta område att avvattnas genom infiltrationsstråk och vidare till en sedimentationsdamm innan utsläpp till Mörviksån. Avrinningsområde E påverkas inte av exploateringen. Tel (18)

11 Figur 3: Avrinningsområden för Fjällgården Dagvattenflöden efter förtätning beräknades enligt Svenskt Vatten publikation P90. Då förtätningen innebär en ökning av andelen hårdgjorda ytor, framför allt i form av nya tak, kommer avrinningen att öka. Nederbörden antas även att öka med 15 % på grund av klimatförändringar vilket ökar avrinningen ytterligare. Regnintensiteten vid en varaktighet/rinntid på 10 minuter är med klimatfaktor inkluderad 252 l/s ha vid ett 10-årsregn och 734 l/s ha vid ett 150-årsregn. Dagvattenflödena beräknas bli 585 l/s vid ett 10-årsregn och 1704 l/s för ett 150-års regn inklusive klimatfaktor, se tabell 3. Tabell 3: Beräknade dagvattenflöden efter exploatering vid regn med återkomsttid 10- och 150 år. Avrinningsområde A Area Φ AreaRed Q 10 år Q 150 år Tak Uteplats/Hårdgjord yta Skidområde Bergbanan Övrig grönyta Totalt Tel (18)

12 Avrinningsområde B Area Φ AreaRed Q 10 år Q 150 år Tak Väg Parkering Uteplats/Hårdgjord yta Vattendrag Skidområde Övrig grönyta Totalt Avrinningsområde C Area Φ AreaRed Q 10 år Q 150 år Väg Vattendrag Skidområde Övrig grönyta Totalt Avrinningsområde D Area Φ AreaRed Q 10 år Q 150 år Tak Uteplats/Hårdgjord yta Väg Parkering Skidområde Damm Övrig grönyta Totalt Avrinningsområde E Area Φ AreaRed Q 10 år Q 150 år Tak Elkraftsstation Övrig grönyta Totalt SUMMA SUMMA MED KLIMATFAKTOR Dagvattenflöde efter exploatering med hänsyn till infiltrationskapacitet Samma beräkning har gjorts med hänsyn till infiltrationskapaciteten i marken med beräknad avrinningskoefficient för grönyta på 0,53 för ett 10-års regn samt 0,84 för ett 150-års regn, se Tabell 4. Dagvattenflödena beräknas bli då 1120 l/s vid ett 10-årsregn och 4389 l/s för ett 150-års regn inklusive klimatfaktor på 15%. Tel (18)

13 Tabell 4: Beräknade dagvattenflöden efter exploatering med hänsyn till markens infiltrationskapacitet vid regn med återkomsttid 10- och 150 år. Avrinningsområde A Area Φ 10 år Φ 150 år AreaRed 10 år AreaRed 150 år Q 10 år Q 150 år Tak Uteplats/Hårdgjord yta Skidområde Bergbanan Övrig grönyta Totalt Avrinningsområde B Area Φ 10 år Φ 150 år AreaRed 10 år AreaRed 150 år Q 10 år Q 150 år Tak Väg Parkering Uteplats/Hårdgjord yta Vattendrag Skidområde Övrig grönyta Totalt Avrinningsområde C Area Φ 10 år Φ 150 år AreaRed 10 år AreaRed 150 år Q 10 år Q 150 år Väg Vattendrag Skidområde Övrig grönyta Totalt Avrinningsområde D Area Φ 10 år Φ 150 år AreaRed 10 år AreaRed 150 år Q 10 år Q 150 år Tak Uteplats/Hårdgjord yta Väg Parkering Skidområde Damm Övrig grönyta Totalt Avrinningsområde E Area Φ 10 år Φ 150 år AreaRed 10 år AreaRed 150 år Q 10 år Q 150 år Tak Elkraftsstation Övrig grönyta Totalt SUMMA SUMMA MED KLIMATFAKTOR Tel (18)

14 5. Förslag till dagvattenhantering Beräkningar för dagvattenflöden visar att infiltrationskapaciteten i marken har en avgörande roll för hur stora flödena blir. Skillnaden för flöden före och efter exploatering har dock mindre påverkan av infiltrationskapaciteten. Flöden efter exploatering med hänsyn till klimatfaktor ökar med 171 l/s vid ett 10-årsregn och 497 l/s för ett 150-års regn jämfört med innan exploatering. Flödena efter exploatering med hänsyn till klimatfaktor och infiltrationskapacitet ökar med 154 l/s vid ett 10-årsregn och 417 l/s för ett 150-års regn jämfört med innan exploatering. Flödet mellan före och efter exploatering är större utan hänsyn till markens infiltrationskapacitet och denna kommer därför att användas vid förslag till dagvattenhanteringen. Det är av största vikt att exploateringen av Fjällgården förhindrar ökat slam till Mörviksån och vidare ut till Åresjön. Därför bör dagvatten inom planområdet bromsas upp och omhändertas lokalt innan det släpps ut i Mörviksån. Enligt kommunen bör särskild hänsyn tas till Jämtkrafts fördelningsstation på södra delen av planområdet. Enligt SGI:s utredning från 2004 bör erosion längs Mörviksån nedströms Fjällgården och vidare ned till kanalen reduceras. För att minska risken för erosionsskador i bäckfåror kan små erosionstrappor anläggas och sten och block fästas i marken. Vid nyexploatering är marken särskilt känslig för erosion och bör därför stadgas upp innan, under och efter byggnation för att undvika erosionsskador och tillförsel av slam till Mörviksån Åtgärder under byggtiden Allt arbete som bedrivs under exploateringen ska utföras på ett sådant sätt att förorening och grumling av Mörviksån undviks i så stor utsträckning som möjligt. Arbeten i eller i anslutning till Mörviksån bör med fördel utföras vid lågvattenföring i området för att minska grumling. Då är flödena mindre och risken för materialtransport och erosion påtagligt mindre. I samråd med kommunen bör vägbanken för nya Fjällgårdsvägen samt planerad sedimentationsdamm byggas innan exploateringen av Fjällgården börjar. Alternativt kan tillfälliga dagvattenåtgärder i form av fångdammar användas för att minska sedimenttransport till Mörviksån Fördröjningsåtgärder för Fjällgården För att minska behov av fördröjning och rening bör andelen hårdgjorda ytor begränsas och istället ge plats åt genomsläppliga material såsom armerat gräs, grusade ytor samt gröna tak för ökad infiltration. Hårdgjorda ytor ska i största möjliga mån avvattnas mot grönområden där rening sker på naturlig väg. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) bör ske genom att eftersträva långa rinntider samt avledning av dagvatten mot gräs- och grusytor där avrinningen går långsammare. Långa rinntider i gräsoch grusytor bidrar till att sänka flödestopparna i ledningsnätet samt bidrar till bevattning av grönytorna. Vid dimensionering av fördröjningsanläggningar är utgångspunkten att utflödet från magasinet inte ska vara större än flödet i befintlig situation. Nedan anges ungefär hur stora anläggningar som krävs men storleken beror på hur mycket yta som ansluts till anläggningen och vilken typ av beläggning olika ytor får. Endast Avrinningsområde D kommer att förses med fördröjningsanläggningar i form av magasin/dammar då det är i detta område som mesta delen av exploateringen görs. Beräkningar för fördröjningsvolymer för 10-års regn har gjorts enligt Svenskt Vatten publikation P90 och visas nedan i tabell 5. Tel (18)

15 Tabell 5: Erforderliga fördörjningsvolymer för 10-års regn beräknat med klimatfaktor på 15%. Beräkningar enligt Bilaga 2 och Bilaga 7 Svenskt Vatten P90. Avrinningsområde Q inflöde [l/s] Q utflöde [l/s] Ökat flöde [l/s] Erforderlig magasinsvolym [m³] D 238,2 116,1 122, Åtgärdsförslag Sedumtak Det södra parkeringsgaraget planerar att anläggas med gröna tak. Sedumtak kan öka den biologiska mångfalden samt har en fördröjande och reducerande effekt på avrinningen. Fördröjningskapaciteten varierar med olika faktorer, bl.a. lutning på taken och tjocklek av växtbädden. Flackare tak och tjockare växtbädd ger en större fördröjning. Rekommenderad maxlutning på taket är 25 grader. Sedumtak kan minska den årliga avrinningen från takytor med 50-75% genom avdunstning och vattenupptag i växtbädden. Reduktionen varierar över året och är störst under sommaren och lägst under vintern. Fördröjnings- och reduktionseffekten är dock begränsad vid större regn då växtbädden blir mättad. För sedumtak finns inget tabellerat värde av avrinningskoefficient. Enligt Svenskt Vatten (2011b) fördröjer ett sedumtak de fem första millimetrarna av ett enskilt regn medan resterande regn avrinner Genomsläppliga beläggningar Genomsläppliga beläggningar konstrueras så att dagvatten kan infiltrera till underliggande mark och reducerar på så vis ytvattenflödet. Beläggningarna används ofta som parkeringsytor, gångstråk och uppfarter och kan bestå av naturgrus, natursten med permeabla fogar, permeabel asfalt, singel, samt hålad marksten med gräs- eller grusarmering, se förslag i figur 4. Bör inte placeras vid risk för kraftigt förorenat dagvatten då beläggningen riskerar att täppas igen. Genomsläppliga material är även lämpligt att anlägga där infiltrationsmöjligheten är begränsad, då bidrar ytan mestadels till att öka vattnets uppehållstid och ökad möjlighet till avdunstning. Genomsläppliga beläggningar planerar anläggas på ytor ovan mark. Figur 4: Genomsläppligt material som parkeringsyta Infiltrationsstråk Infiltrationsstråk är relativt smala stråk som är till för dagvatteninfiltration, se figur 5. Det översta lagret består av genomsläppligt material såsom gräs, gräsarmering eller liknande. Under översta lagret läggs ett dränerande lager av makadam och en dräneringsledning. Det översta lagret kan vara körbart och infiltrationsstråket kan således användas på uppfarter och parkeringsytor. Kupolsil bör placeras i infiltrationsstråken och kan vara något upphöjd för att låta diket fungera som fördröjningsmagasin. Vid Tel (18)

16 häftiga regn kan dagvattnet rinna ner i kupolsilen och ledas vidare mot annan fördröjningsanläggning. Infiltrationsstråk kommer användas på ett flertal ställen på planområdet för att skärma av naturområden samt samla upp vatten och leda det vidare mot fördröjningsanläggning. Infiltrationsstråk kan anläggas med hinder mot vattnets flödesriktning. Hindren kan vara stora stenar, gabioner eller vallar av cement som dels sänker vattenhastigheten men även bildar små dammar där vattnet fördröjs samt får tid att infiltrera. Beroende på utformning kan dessa små dammar minska behovet av annan fördröjningsanläggning. Figur 5: Parkering och köryta avvattnas mot infiltrationsstråk med kupolbrunn Rörmagasin/kassetter Rörmagasin eller kassetter är utrymmeseffektiva underjordiska anläggningar för att fördröja dagvatten. De förses med sandfång innan magasinet samt flödesregulator eller strypt utlopp i utloppet. De bidrar dock inte till någon rening av dagvattnet vilket gör dem mer lämpliga att ta hand om vatten från tak och gångvägar än från mer föroreningsbelastade ytor såsom parkeringsplatser. Tre stycken kassettmagasin föreslår anläggas under vägkroppen öster om Hus B och Hus C på vardera 10 m³. Den totala fördröjningsvolymen uppgår därav till 30 m³ och gör mittenområdet av Avrinningsområde D flödesneutralt vid ett 10-års regn. Kassettmagasinen förses med breddavlopp mot diken för vidare avledning till sedimentationsdamm, se kapitel nedan. Vid behov kan ytterligare fördröjningsmagasin anläggas i planerat parkeringsgarage väst om Fjällgårdsvägen Sedimentationsdamm Åre kommun önskar en sedimentationsdamm för varje fastighet som samlar upp dagvatten och sedimenterar partiklar innan vattnet når Mörviksån. En befintlig damm finns söder om planområdet som tar hand om dagvatten från östra sidan av planområdet (delar av Avrinningsområde A), se Figur 6. Tel (18)

17 Figur 6: Sedimentationsdamm nedanför planområdet som samlar upp vatten från bäck väster om Fjällgårdsplatån. Bild från GRÖN FORM Arkitektur och Miljö Åre - MKB för detaljplan Fjällgården En ny sedimentationsdamm anläggs i södra delen av planområdet och dimensioneras för ett 10-års regn. Dammen ska kunna fördröja minst 41 m³ för att uppfylla den totala erforderliga fördröjningsvolymen på 71 m³ tillsammans med kassettmagasinen under vägbanken. Dammen anläggs med en permanent vattenvolym för rening med ett strypt utlopp för att erhålla önskad uppehållstid i dammen, se principskiss i Figur 7. Vid ett 10-års regn fördröjs volymen ovanpå den permanenta volymen. Det är mycket viktigt att dammen anläggs med ett bräddavlopp som vid större regn än 10-års regn leder bort dagvattnet från dammen så sediment på botten av dammen inte riskerar att sköljas ur. Dammen ska anläggas som ett första steg i byggskedet, detta för att kunna ta hand om transporterat material redan under byggtiden. Inlopp till sedimentationsdamm bör förses med galler för att undvika stora stenar upptar volym i dammen. Figur 7: Principskiss för sedimentationsdamm, bild hämtad från StormTac. Tel (18)

18 Oljeavskiljare Dagvatten från parkeringsytor ska enligt samråd med Åre kommun renas genom oljeavskiljare. Storlek och utformning av oljeavskiljaren beror på storleken och föroreningsgraden på parkeringsytan. Oljeavskiljare bör uppfylla kraven i Europastandard och Svensk Standard SS-EN 858. För större parkeringar där stora flöden kan uppkomma bör oljeavskiljare utrustas med by-pass-regulator. Då leds det mest förorenade vattnet, s.k. first flush genom avskiljaren för rening, medan flödestoppen vid större regn leds förbi avskiljaren och direkt till sedimentationsdammen. By-pass funktionen innebär att flöden större än vad oljeavskiljaren är dimensionerad för kan omhändertas utan att spola ur tidigare avskild olja och slam innehållande bl.a. tungmetaller. Provtagningsbrunn ska finnas i direkt anslutning till oljeavskiljarens utlopp. Sedimentet/slammet ska tas om hand med hjälp av slamsugbilar minst en gång om året och omhändertas som farligt avfall. Tel (18)

19 Vi ser möjligheter i nya projekt, medarbetare, bolag och samarbeten. Vi drivs av att utveckla våra kunders projekt och visioner. Vår organisation är under ständig utveckling med nytt kunnande, nya bolag och nya kunder. Vi ser en styrka i att alltid erbjuda kunden det bästa teamet om det är så är med egna eller externa samarbetspartners. Structor Uppsala AB 0rg. Nr UPPSALA Tel (18)