Strategisk kompetensförsörjningsplan

Transkript

1 Strategisk kompetensförsörjningsplan april 2015 Dnr FS

2 1. Inledning befinner sig i en utvecklingsfas med dels ökad andel externa forskningsmedel (erhållna externa bidrag under 2014 uppgick till 65 mkr vilket var en ökning från tidigare år med 7 procent), dels minskad undervisningsvolym. År 2014 tvingades institutionen för kultur- och medievetenskaper att genomföra en övertalighetsprocess som baserats på både minskade externa medel och underskott i undervisningen. För år 2016 kan ytterligare övertaligheter uppstå vid institutionen för språkstudier, institutionen för estetiska ämnen samt Humlab. Alla universitetslektorer och professorer är tillsvidareanställda. Anslag för forskning- och forskningsmedel beslutas av humanistiska fakultetsnämnden enligt nedan. Det föreligger inga planer på att dramatiskt omfördela resurserna. - Fakulteten finansierar forskning motsvarande femtio procent för sexton professorer. Uppdraget för dessa är att leda verksamheten inom de sexton forskarutbildningsämnen som bedrivs vid fakulteten. Uppdraget löper i första hand över fyra år och regleras av ett kontrakt som skrivs med dekanen. Uppföljningssamtal hålls varje år. - Övriga professorer har tjugo procent forskningstid i sin anställning via anslagsmedel. - Alla universitetslektorer och professorer kan dessutom söka medel ur en rörlig forskningsresurs som fram till 2015 baserats på en analys av de senaste fyra årens publikationer samt förbrukade externa medel. I snitt över tid har medel från denna pott delats ut till ca tio anställda varje år. Den summa som varje år avsätts för detta ändamål kan variera. - Delfinansiering av universitetsstyrelsens Humaniorasatsning åtta biträdande lektorat (fram till ). - Forskarskola med 20 doktorandanställningar som utlyses vartannat år. - Medel för doktorandhandledning (100 timmar) finansieras särskilt av fakulteten genom schablonbelopp som överförs till institutionen. - Medfinansiering av extern forskning ca 5 mkr under 2015 (summan varierar mellan åren). Förändrade prioriteringar kan i någon form äga rum. Fakultetsnämnden har exempelvis möjlighet minska doktorandutrymmet eller att minska den resultatbaserade potten, för att skapa utrymmen för karriärvägar för disputerade lärare. Ökade anslag kan ge substantiellt stöd till särskilda forskningssatsningar. Utbildningsanslagets fördelning till institutionerna har successivt förändrats över tid. När universitetet fått utökat utrymme för utbildning har väl sökta huvudområden inom utbildningen kunnat utvidga sin ram, vilket också lett till anställningar av fler universitetslektorer. De senaste årens minskade ram (26 procent sedan 2010) har bidragit till att fakultetsnämnden tagit fram en modell för att prioritera vilka utbildningar som måste anses vara mer omistliga i fakultetens samlade utbildningsutbud. Exempel på mål är att utbildningar på avancerad nivå ska öka till 10 procent av utbildningsvolymen, samt att programutbildningar i höpgre grad ska finnas på grund- eller avancerad nivå. 2

3 Ett antal av fakultetens huvudområden har ekonomiska problem som baseras på ett alltför litet antal helårsstudenter/helårsprestationer (hst/hpr). Universitetsstyrelsens språkstöd hjälper till att bibehålla huvudområden med liten studerandevolym som finska, ryska och tyska. Konstvetenskap är idag ett mycket litet ämne och behöver i betydande grad fler studenter. Dessutom finns ytterligare ett antal huvudområden som pendlar mellan hst. Några av dessa uppbär språkstöd medan andra klarar sig pga. att få lärare involveras i undervisningen eller att de lärare som engageras i undervisningen även har läraruppdrag inom andra huvudområden. Fakultetens viljeinriktning är att bibehålla utbildningsbredden i dess nuvarande form, men fakulteten måste med öppna ögon ha en viss beredskap för en oönskad utveckling. 2. Prioriterade mål Professorer Basen i fakultetens kompetensförsörjning inom forskning utgörs av den nuvarande satsningen på sexton professorsutrymmen med långsiktig forskningsfinansiering. Alla dessa professorer är kopplade till en forskarutbildningsmiljö som de också leder. De närmaste tre till fem åren kommer det, med ett par undantag, att finnas minst en professor inom varje forskarutbildningsmiljö som kan axla professorsansvaret. Två professorer måste dock rekryteras, dels en professor inom fältet arkeologi/miljöarkeologi, dels en professor i språkdidaktik. Fakulteten ska dessutom undersöka möjligheten av att rekrytera professorer med särskilt fokus på pedagogiska uppdrag. Rekrytering av professor ska i vanlig ordning föregås av en genomgripande verksamhetsanalys som inbegriper områdets verksamhet och omfattning inom avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Institutionernas kompetensförsörjningsplaner visar att ytterligare pensionsavgångar kommer att äga rum de kommande tre till fem åren. Innan beslut om ytterligare professorsrekrytering fattas, måste en genomgripande analys göras för respektive område. I de fall där mycket små huvudområden har behov av professorskompetens bör det diskuteras om inte docentmeritering i första hand bör övervägas. I fakultetens arbete med att utveckla forskningsinriktningar inom området Globala utmaningar kan det visa sig vara viktigt med ytterligare professorskompetens för att utveckla någon särskild forskningsinriktning. Ett första steg är att fakulteten identifierar ett antal forskningsfält av tvärvetenskaplig karaktär med fokus på globala utmaningar. Detta arbete kan vara avslutat tidigast i slutet av år Fakulteten når inte upp till målet att minst 30 procent av professorerna är kvinnor. I all rekrytering ska detta mål särskilt beaktas. Docenter Docentkompetens är viktigt för alla forskningsfält. Inte minst är docentkompetens viktigt när det kommer till handledning av doktorander. I normalfallet krävs också docentkompetens för att kunna agera som avhandlingsopponent. Fakulteten behöver fler lärare med docentkompetens inom institutioner som inte har ett större antal professorer inom respektive forskarutbildningsämne, framför allt inom institutionen för språkstudier (inom områdena moderna språkens litteratur med inriktning mot franskspråkig, spanskspråkig och tyskspråkig litteratur, mot språkdidaktik och pedagogiskt arbete samt språkvetenskap med inriktning mot finska, franska, spanska och tyska), samt institutionen för estetiska ämnen. Även institutionen för kultur- och medievetenskaper behöver ytterligare docentkompetens, framför allt inom medie- och kommunikationsvetenskap. Fakulteten 3

4 behöver också fler kvinnliga docenter i det långsiktiga arbetet att fler kvinnliga lärare blir meriterade till att kunna söka anställning som eller befordras till professorer. En särskild satsning för docentmeritering tas fram av fakulteten år Universitetslektorer Utlysning av lektorat är beroende av institutionernas ekonomi och studerandetillströmning. På lång sikt är detta svårt att prognostisera. Rekrytering kommer också att krävas på grund av pensionsavgångar eller av andra skäl. Institutionerna för idé- och samhällstudier, språkstudier samt estetiska ämnen, kommer de närmaste åren att anställa ett antal universitetslektorer med anledning av pensionsavgångar. Innan anställningar utlyses begärs fördjupade analyser som tar hänsyn till områdets utveckling inom framför allt studerandetillströmning. Detta inbegriper en analys av vilken lärarkategori som krävs för att bedriva befintlig undervisning (kandidatnivå och avancerad nivå). En särskilt hanteringsordning vid fakulteten tas fram för att underlätta detta arbete. Fakulteten ska också närmare undersöka möjligheten att genom forskarutbildning (både licentiat- och doktorsexamen) höja adjunkternas vetenskapliga kompetens, särskilt inom institutionen för estetiska ämnen och institutionen för språkstudier. Strategiskt viktigt för estetiska ämnen och konsthögskolan är att rekrytera universitetslektorer på konstnärligt grund. Fakulteten har inlett ett strategiskt arbete för att ge möjlighet för universitetadjunkter att befordras till universitetslektor på konstnärlig grund. Rekrytering av universitetslektorer sker i normalfallet genom utlysning. Universitetsadjunkter Det råder anställningsstopp gällande adjunktanställningar. Men det finns ett visst behov av adjunktanställningar inom de utbildningsområden som har stort behov av yrkesprofession. Två inriktningar kan framför allt utpekas: lärarutbildningarna och områden som bedriver konstnärlig utbildning. För den senare inriktningen rekryteras universitetsadjunkter som vilar på konstnärlig grund. Inför varje rekrytering tar respektive institution fram en genomgripande verksamhetsanalys om behovet av att rekrytera en adjunkt och om framtida meriteringsmöjligheter för adjunkterna genom licentiat- eller doktorsexamen. En särskilt hanteringsordning vid fakulteten tas fram för att underlätta detta arbete. Postdoktorsanställning och biträdande lektorat Fakulteten finansierar för närvarande inte några postdoktorsanställningar. Innan fakulteten beslutar om att avsätta särskilda medel för postdoktorsanställningar ska utfallet av tidigare satsningar granskas närmare. Frågan utreds inför 2016 års budget. En preliminär slutsats är att fakulteten lyckats rekrytera ett antal internationellt sett lovande unga forskare, men också att postdoktorsanställningarna inte gett tillräckligt stort avtryck i utvecklingen av fakultetens forskningsmiljöer. Men humanistisk fakultet har fortfarande ett antal postdoktorer som finansieras dels med medel som vi erhållit från Baltic donationsfond, dels med andra externa medel. Det bör påpekas att fakultetens doktorer kan söka externa medel postdoktorsmedel från ett antal forskningsråd, för postdoktorsvistelse vid andra universitet. 4

5 Fakulteten har ett stort antal biträdande lektorat där åtta av dem är finansierade med stöd av universitetsstyrelsen i den så kallade Humaniorasatsningen fram till 31 december Framtida medel för rekrytering av biträdande lektorat ska i första hand gå till huvudområden inom undervisningen som har svårt att rekrytera meriterade disputerade lärare, något som gäller för rekryteringar av universitetslektorer inriktade mot lärarutbildningarna inom estiska ämnen och språkstudier. Med en större ekonomisk ram för forskning- och forskarutbildning har fakulteten pekat ut ett antal forskningsområden, där rekrytering av en biträdande lektor skulle bidra med substantiell forskning. En förutsättning är dock även här att biträdande lektorer efter forskningsperioden med säkerhet ska kunna erbjudas ett universitetslektorat. Doktorandanställningar Fakulteten utlyser vartannat år ca tjugo doktorandanställningar. Doktoranderna deltar i en forskarskola med ett antal för alla gemensamma och obligatoriska delar och påbörjar sin anställning 1 september. År 2014 antogs med olika medfinansieringar 30 doktorandanställningar varav 10 doktorander med inriktning mot digital humaniora men med bas i befintliga forskarutbildningsämnen. Inför kommande utlysningar behöver fakulteten ta särskild hänsyn till tidigare nämnda rekryteringsproblem för universitetslektorer med inriktning mot lärarutbildningen (institutionerna för estetiska ämnen och språkstudier) och enskilda huvudområden som svenska. Estetiska ämnen har omfattande pensionsavgångar av universitetslektorer och professor de närmaste åren som måste beaktas redan i detta skede av meriteringstrappan. Doktorandanställningarna kan framgent mer än tidigare användas till att förstärka särskilda forskningsfält, vilket inte traditionellt varit fallet vid fakulteten. Fortsatt satsning på digital humaniora är ett sådant område. Ett antal doktorandanställningar kan komma att utlysas mot kommande forskning inom definierade subområden inom globala utmaningar. Administrativ personal Inga större pensionsavgångar äger rum de närmaste fem åren. Innan rekryteringar av administrativ personal görs, ska fördjupade analyser göras. Om expertkompetens är omöjlig att anställa inom ramen av en heltidsanställning, ska analysen visa på om det är möjligt att dela en anställning med andra institutioner och enheter. Vid rekrytering av ekonomisamordnare ska alltid hög formellt kompetens efterfrågas. 3. Särskilda problem När det kommer till kompetensförsörjning och karriärvägar finns ett antal särskilda problem som på sikt måste lösas. - Universitetslärare med anställning på centrumbildningar och arbetsenheter har inte en tydlig karriärbana på samma sätt som övriga universitetslärare. De har i regel små möjligheter att få del av pedagogisk meritering pga. universitets regelsystem för enheter och centrumbildningar. Arbetsenheter och centrumbildningar bidrar också av andra anledningar till att universitetslärare har svårare att ta del av en akademisk karriärbana. - Det finns åtminstone teoretiskt en motsättning mellan hög externfinansierad forskning och trygga anställningar med långsiktig forskning. Mer extern forskning binder upp större andel medfinansiering för fakulteten, vilket minskar utrymmet för satsningar på doktorander eller 5

6 postdoktorer eller biträdande lektor eller den rörliga resurs som fakultetens resultatbaserade resurs utgör. En paradox kan uppstå där större framgångar med externa medel enbart blir möjliga med större anslagsfinansiering. Fakulteten måste de närmaste åren hitta ett proaktivt sätt att hantera denna fråga. - I normalfallet har fakulteten ett kvantitativt och kvalitativt bra söktryck när läraranställningar utlyses. Det kan dock däremot ibland vara svårt att hitta kompetenta sökande av båda könen. Inom en del inriktningar är så inte fallet, som framgått ovan. Där måste fakulteten i första hand bygga underifrån, med doktorandanställningar och meriteringsanställningar som biträdande lektorat, för att erhålla kompetenta universitetslektorer. - Satsningar på att meritera universitetslektorer till docenter kan vara en utväg för kompetenshöjning inom ett antal mindre huvudområden som inom de närmaste fem åren kommer att tappa kompetenser. - Det finns stora behov av kompetensutveckling inom inte minst institutionen för kultur- och medievetenskaper som nyligen genomgått en omfattande övertalighetsprocess. Bilagor - Strategisk kompetensförsörjningsplan, Institutionen för estetiska ämnen - Strategisk kompetensförsörjningsplan, Institutionen för idé- och samhällsstudier - Strategisk kompetensförsörjningsplan, Konsthögskolan - Strategisk kompetensförsörjningsplan, Institutionen för kultur- och medievetenskaper - Strategisk kompetensförsörjningsplan, Institutionen för språkstudier - Strategisk kompetensförsörjningsplan, Bildmuseet - Strategisk kompetensförsörjningsplan, Vaartoe Centrum för Samisk forskning 6