Strategier för Humanistiska fakultetens utbildning och forskning

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT Humanistiska fakultetsnämnden Strategier för Humanistiska fakultetens utbildning och forskning Den övergripande visionen för universitetet är att år 2015 skall utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. För att uppnå det som visionen talar om krävs strategiska omfördelningar av resurser och nedläggning av verksamheter. God forskning liksom god utbildning fordrar dock en bred bas samt en acceptans i samhället utanför universitetet. Fakulteten ser det därför som väsentligt att behålla mycket av det som utmärker verksamheten idag, även om allt inte når upp till visionens mål att vara nationellt ledande och internationellt framstående. Flera av fakultetens utbildningar, särskilt inom språkområdet, är instrumentellt viktiga för att andra utbildningar skall kunna uppnå visionens mål. En del kurser är av bildningskaraktär; de erbjuder ett komplement till mer specialinriktade utbildningar och utnyttjas ofta som fortbildning. Utbildningar och kurser av dessa slag ingår som väsentliga delar av fakultetens samlade utbildningsutbud men kan inte alla sträva efter att själva vara internationellt framstående. En inte oväsentlig del av fakultetens forskning rör svenska förhållanden och riktar sig till det svenska samhället; även sådan forskning bör dock sträva efter att vara nationellt ledande, av god internationell klass och internationellt uppmärksammad. På sikt bör också en omfördelning av resurser ske mellan ämnen/institutioner för att utjämna skillnader mellan dem som idag är utbildningsintensiva och dem som idag är forskningsintensiva. Inom alla ämnen bör det på sikt råda en rimlig balans mellan utbildning på olika nivåer och forskning. Omfördelningar av detta slag måste dock ske gradvis för att inte inverka menligt på verksamheten. Utgångsläge Utbildningen inom fakulteten håller överlag en mycket god kvalitet. I rapporterna från Högskoleverkets kvalitetsgranskningar har fakultetens utbildningar i de allra flesta fall fått mycket goda vitsord och i många hållits fram som förebilder. Endast i ett fall har granskningen resulterat i ett ifrågasättande. I den lista över utbildningar som fått särskilt goda omdömen, som finns i Högskoleverkets slutrapport från sex års kvalitetsgranskningar av landets högskoleutbildningar, nämns inte mindre än tio av fakultetens utbildningar. Det är mer än dubbelt så många humanistiska utbildningar som vid något annat universitet i landet. Trots den omvittnat goda kvaliteten inom fakultetens utbildningar är läget vid flertalet ämnen/institutioner idag bekymmersamt. Den från många håll påtalade urholkningen av anslaget under de senaste två decennierna har generellt inom grundutbildningen lett till stora undervisningsgrupper och få undervisningstimmar samtidigt som lärarnas arbetsbörda ökat kraftigt. Ytterligare förändringar i samma riktning är knappast möjliga utan allvarliga följder 1

2 för utbildningarnas kvalitet. De senaste terminernas nedgång i studenttillströmningen hänger också som ett akut hot mot fakultetens grundutbildning. Med minskande anslag är det naturligtvis inte möjligt att behålla nuvarande omfattning av lärarkår och utbildningar, men färre lärare och färre utbildningar utgör inte en lösning på problemet utan resulterar endast i att anslagsmedlen reduceras ytterligare. Läget inom fakultetens forskarutbildning är, liksom inom grundutbildningen, bekymmersamt trots den omvittnat goda kvaliteten. De senaste årens urholkning av anslagen har drabbat även denna nivå, och därtill kommer att möjligheten att finansiera doktorander via forskningsråd och andra externa aktörer kraftigt reducerats. Tillsammans med de skärpta finansieringsreglerna har detta medfört att antalet nyantagna doktorander har halverats under de senaste åren; till fakultetens 43 forskarutbildningsämnen antogs förra året endast 31 nya doktorander. Inom flera av fakultetens ämnen saknas idag den kritiska massa av lärare, forskare och doktorander som krävs för att bedriva en forskarutbildning av god kvalitet. Inom andra ämnen finns ett överflöd av handledare men få doktorander samt bristande ekonomiska resurser till handledning, kurser och seminarier. Forskningen inom fakulteten är av hög klass, och många av forskarna har en stark internationell ställning. Den samlade forskningskompetensen är för svenska förhållanden mycket stor. Antalet professorer har sedan befordringsreformen fördubblats, från 50 till omkring 100. Antalet rekryteringsbefattningar inom lärarkåren (forskarassistent, biträdande lektor, postdoc) har dock under samma period knappast ökat alls. Tidigare finansierades en betydande del av fakultetens forskning med olika projektbidrag, men denna form av forskningsstöd har gradvis minskat i omfattning. Även om fakulteten i några fall lyckats ta hem stora programbidrag passar de nu allt vanligare principerna för forskningsfinansiering inte särskilt väl för huvudparten av den forskning som idag bedrivs inom det humanistiska området. Följderna av denna utveckling tillsammans med den generella urholkningen av anslagen har lett till att många av fakultetens professorer i praktiken har mycket liten tid till forskning, att antalet forskarassistenter är mindre än antalet forskarutbildningsämnen och att resurser till andra postdoktorala anställningar nästan helt saknas. Grundutbildning Fakultetens övergripande målsättning inom grundutbildningen är dels att behålla ett brett och för såväl studenter som samhälle attraktivt utbud av kurser och utbildningar av hög kvalitet inom språk och humaniora, dels att ge möjligheter för studenter att fördjupa sina ämnesstudier på avancerad nivå inom kurser och program som kan mäta sig med de bästa i landet och som i några fall även är internationellt attraktiva. Principerna för fördelning av grundutbildningsmedel förändras för att ge en mer rättvis och direkt relation mellan ersättning och kostnad för olika kurser och ämnen; avräkningstalen differentieras ytterligare och fler kurser föreslås bli omklassificerade. En särskild strategisk resurs avsätts i fakultetens årliga budget för att göra det möjligt att kortsiktigt stödja strategiskt viktiga initiativ inom utbildningen (t.ex. uppbyggnad av nya spetskompetenskurser eller kompetenscentra, etablerandet av nya 2

3 uppdragsutbildningar, samarbeten över disciplin- och/eller fakultetsgränser, samverkan med andra universitet, samverkan med det omgivande samhället). Dimensioneringen av utbildningen inom hela språkområdet ses över med hänsyn till det strategiska behovet av utbildningar i de olika språken på olika nivåer. Vid denna översyn tas också hänsyn till den pågående samordningen av ansvar och utbildning inom språkområdet mellan universiteten i landet. Samverkan och samordningen inom språkutbildningen inom ramen för det ingångna regionala samverkansavtalet bör intensifieras och ytterligare överenskommelser om ansvar för utbildningen i de mindre språken träffas. Utbildningen i de flesta språk på avancerad nivå (och på forskarnivå) bör inom några år ges i nära samarbete med institutionerna vid fakulteten i Uppsala. Dimensioneringen av utbildningen inom det historisk-filosofiska området ses också över med hänsyn till det strategiska behovet av utbildningar och kurser i de olika ämnena. Möjligheter till samordningsvinster och gemensamma moment inom utbildningarna inventeras, liksom möjligheterna till samverkan med andra lärosäten. De ämnen som efter översynen blir kvar vid fakulteten delas in i tre kategorier efter krav på tillgänglig lärarkompetens: forskarämnen, kandidatämnen och övriga ämnen. Ett forskarämne är ett ämne som kan utgöra huvudområde såväl inom grundutbildningen som på forskarnivå (kräver minst en professor och en docent). Ett kandidatämne är ett ämne som kan utgöra huvudområde för kandidatexamen (kräver minst två disputerade lärare). Beslut om inrättande och nedläggning av ämnen inom dessa två kategorier fattas av fakultetsnämnden. Övriga ämnen får endast ges i form av kurser på grundnivå upp till 60 högskolepoäng och kräver tillgång till minst en disputerad lärare med kompetens inom ämnet. Beslut om inrättande av kurser i sådana ämnen tas av berörd institutionsstyrelse. Utbudet av program inom utbildningen på grundnivå ses över och fler program inrättas anpassade till dagens studentpopulation och arbetsmarknad. Inom programutbildningarna införs moment för att öka anställningsbarheten hos de examinerade studenterna. För övriga studenter införs möjligheten att läsa speciella kurser med liknande inriktning (redan denna höst ges en speciell kurs i entreprenörskap för humanister). Hela utbudet av program och kurser på avancerad nivå revideras inför antagningen hösten 2008 med syftet att skapa en enhetlig och attraktiv struktur. Ett antal helt engelskspråkiga masterprogram riktade till internationella studenter inrättas. Ämnesvisa diskussioner med övriga universitet i landet bör föras för att i så stor utsträckning som möjligt skapa nationella ämnesinriktade masterprogram. Diskussioner bör också föras med närliggande högskolor för att underlätta för studenter med examen från dessa att övergå till studier på avancerad nivå vid fakulteten. Informationen och marknadsföringen av fakultetens utbildningar på avancerad nivå förbättras och en särskild broschyr produceras. Fler kurser och program för efterfrågad spetskompetens utvecklas i samarbete med andra fakulteter, specialhögskolor, museer, myndigheter och övriga intressenter. (Idag finns t.ex. Curatorutbildningen, Specialutbildningen i dyslexi, Specialutbildningen i talpedagogik för lärare, Magisterkursen i modevetenskap, Kursen Managing Human Rights, Masterprogrammet Besluts-, risk- och policyanalys.) 3

4 Lärarutbildningen och den övriga utbildningsvetenskapliga utbildningen inom det humanistiska området skall på sikt integreras i fakultetens utbildning. En utredning genomförs för att ta ställning till om verksamheter, enheter eller delar av nuvarande institutioner bör överföras till de nya utbildningsvetenskapliga institutionerna; redan från det första året överförs genom beslut i universitetsstyrelsen Centrum för barnkulturforskning till den nya institutionen för barn- och ungdomsforskning. Integreringsarbetet kommer att involvera flertalet ämnen och institutioner, men det är ännu för tidigt att fastställa strategier för detta arbete. Beredskapen för förändringar motiverade av övertagandet av lärarutbildningen är dock god; många institutioner är redan involverade i lärarutbildningen, och många lärare från fakulteten ingår idag i de institutions- och profilområdesgrupper som det interimistiska organet tillsatt. Forskarutbildning Fakultetens övergripande målsättning inom forskarutbildningen är att ensamt eller i samarbete med andra universitet erbjuda den bästa utbildningen på forskarnivå inom språk och humaniora i landet: att inom ett brett spektrum av ämnesområden ge den nationellt främsta/mest avancerade forskarutbildningen samt att inom några ämnesområden ge utbildningar som är internationellt attraktiva. Antalet ämnen inom utbildningen på forskarnivå minskas genom nedläggning av ämnen som inte uppfyller de angivna kraven för ett forskarämne (minst en professor och en docent) samt genom inrättande av bredare huvudområden inom vilka nuvarande ämnen kan fortleva som speciella inriktningar. Denna förändring genomförs snarast. Fakulteten bör snarast initiera en samverkan med andra universitet för att om möjligt starta nationella/regionala forskarskolor eller upprätta gemensamma forskarutbildningar i enskilda ämnen. Utbildningen på forskarnivå bör framöver i huvudsak ges inom ramen för forskarskolor med inriktning mot breda ämnesområden. Den i år nystartade forskarskolan i estetiska vetenskaper utgör ett första steg i denna riktning. Forskarskolor av detta slag skapar en gemenskap för doktoranderna och ger utrymme för vissa gemensamma kurser och seminarier samtidigt som den enskildes forskarutbildning kan bedrivas inom ett mer begränsat ämnesområde. Ytterligare resurser till doktorandanställningar krävs för att upprätthålla en volym inom utbildningen på forskarnivå som är rimlig i förhållande till volymen och ämnesbredden inom fakultetens grundutbildning och forskning. En grupp utses med uppdrag att inventera möjligheterna att öka den externa finansieringen av fakultetens forskarutbildning. Forskning 4

5 Fakultetens övergripande målsättning inom forskningen är att behålla sin tätposition inom humanistisk forskning i landet, dels genom att bevara möjligheten för enskilda forskare att bedriva humanistisk nyfikenhetsstyrd forskning av hög kvalitet, dels genom att skapa gynnsamma villkor för åtminstone några starka forskningsmiljöer att uppnå en framstående internationell ställning samt stödja utvecklingen i riktning mot fler starka forskningsmiljöer/forskargrupper. Alla professorer ges reella möjligheter till forskning i tjänsten. Forskningsresursen inkluderad i det ordinarie fakultetsanslaget till institutionen skall tillsammans med resursen för professorsforskning om möjligt i kommande budgetbeslut vara tillräckligt stor för att garantera samtliga professorer reell forskningstid motsvarande minst 50 % av tjänstgöringstiden. En särskild strategisk resurs avsätts i fakultetens årliga budget för att göra det möjligt att kortsiktigt stödja strategiskt viktiga ändamål (t.ex. större forskningsansökningar, uppbyggnad av forskningssamverkan, tvärvetenskapliga forskningsseminarier och andra samarbeten, nya centrumbildningar, samverkan med andra universitet inom/utom landet). Forskargrupper/forskningsmiljöer som erhåller stora långsiktiga externa bidrag (t.ex. Linnéstöd, programbidrag från RJ) garanteras fortsatt finansiering på rimlig nivå och under rimlig tid när bidraget upphör. Nyetablerade centrumbildningar med potentiellt stora utvecklingsmöjligheter ges stöd under en rimlig uppbyggnadsperiod (t.ex. Centrum för modevetenskap, Centrum för akademisk engelska, Centrum för evolutionär kulturforskning). Satsningar på utökade forskningsresurser till fakultetens starka och ledande forskningsmiljöer prioriteras, liksom satsningar på forskning inom strategiskt betydelsefulla språk. Uppbyggnaden av den utbildningsvetenskapliga forskningen vid fakulteten prioriteras, särskilt gäller detta sådana områden som ligger i skärningen mellan utbildningsvetenskap och fakultetens nuvarande forskning. Satsningar på ytterligare rekryteringsanställningar (forskarassistent, biträdande lektor, postdoc) prioriteras vid resurstillskott. (Den just beslutade satsningen på ett antal forskarassistenter inom språkområdet är ett exempel på en sådan satsning.) Den externa finansieringen av fakultetens forskning bör öka. En grupp utses med uppdraget att inventera möjligheterna att få ekonomiskt stöd till humanistisk forskning från andra externa finansiärer än forskningsråd och stiftelser. 5