Ytterligare riktlinjer för Bolognaanpassningen av utbildningen inom Humanistiska fakulteten fr.o.m. ht 2007

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT Humanistiska fakultetsnämnden Ytterligare riktlinjer för Bolognaanpassningen av utbildningen inom Humanistiska fakulteten fr.o.m. ht 2007 Enligt den tidsplan som gäller för Bolognaarbetet vid Stockholms universitet (fastställd av rektor den 3 november 2005) skall samtliga kurser och utbildningsprogram som skall ges läsåret 2007/08 vara nivåplacerade till grundnivå eller avancerad nivå senast den 1 juni 2006, fakultetsnämnderna senast den 1 oktober 2006 ha fastställt den nivåplacering som gjorts av kurser och utbildningsprogram vid respektive fakultet, underlag till utbildningskatalogen 2007/08 vara Studentbyrån tillhanda senast den 1 oktober Fakultetsnämnden fattade beslut om riktlinjer för Bolognaanpassningen av utbildningen fr.o.m. ht 2007 vid sitt sammanträde den 21 februari Vid den tidpunkten hade riksdagen ännu inte fattat sitt beslut rörande högskolepropositionen. Sedan dess har planeringsläget klarnat något, även om formuleringarna i den kommande högskole-förordningen ännu inte är kända. Riktlinjerna och problematiken kring den fortsatta anpassningen av utbildningen har diskuterats vid vårens prefekt- och studierektorsmöten samt vid ett speciellt Bolognamöte med företrädare för samtliga ämnen inom fakulteten. Institutionerna skall nu till fakultetsnämnden ha lämnat förslag till nivåplacering av de kurser och program som skall ges läsåret 2007/08. Det återstående arbetet inför det slutliga beslutet i september angående utbud och nivåplacering av kurser och utbild-ningsprogram kräver ytterligare riktlinjer och förtydliganden. Det föreliggande förslaget har diskuterats vid ett gemensamt sammanträde med fakultetens grundoch forskarutbildningsberedning. Allmänt Utbildningen är uppdelad på tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Inga förändringar föreslås vad gäller formen för finansiering av utbildningen. Anslaget kommer även framöver att ges i två former: dels till grundläggande utbildning (grundnivå och avancerad nivå) och dels till forskning och forskarutbildning (forskarnivå). Anslaget till grundläggande utbildning (såväl grundnivå som avancerad nivå) kommer fortsatt att ges som ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer i enlighet med takbelopps-principen. Detta betyder att finansieringen av de två nya utbildningsnivåerna (formellt motsvarande fem års studier) helt måste täckas av nuvarande anslag till grundläggande utbildning (formellt motsvarande fyra års utbildning). Poängsystemet kommer att förändras så att ett års heltidsstudier motsvarar 60 högskolepoäng. Nuvarande poäng motsvarar alltså 1.5 högskolepoäng. I de följande riktlinjerna används genomgående termen högskolepoäng. Riktlinjer för utbildningen på grundnivån 1

2 Utbildningen på grundnivån leder fram till kandidatexamen. För examen krävs godkända kurser om 180 högskolepoäng som innefattar en fördjupning inom ämnesområdet om minst 90 högskolepoäng och som inkluderar en självständig uppgift/uppsats om minst 15 högskolepoäng. Examensbenämningen kan innehålla för- och efterled. Beslut angående examensbenämning tas senare och är ej en fråga för fakultetsnämnden. Utbildningen kan organiseras dels i form av fristående kurser dels som utbildnings-program. Huvudalternativet inom fakultetens utbildning på grundnivån skall fortsatt vara fristående kurser. De utbildningsprogram som finns idag får vara kvar och ytterligare program kan utvecklas. Beslut angående inrättande av utbildningsprogram samt fristående kurser med benämningen "Kandidatkurs" tas av fakultetsnämnden. Beslut angående inrättande av kurser i övrigt tas av respektive institutionsstyrelse i enlighet med fakultetens delegationsordning. Fristående kurser Fristående kurser skall normalt omfatta 15, 30 eller 60 högskolepoäng. Fristående kurser om 7.5 högskolepoäng är också möjliga, speciellt vad gäller kvällskurser som inte primärt vänder sig till fakultetens ordinarie studenter. Varje fristående kurs kan naturligtvis innehålla delkurser av den poängmässiga omfattning som är pedagogiskt motiverad. Kursbenämningarna kan antingen vara nivårelaterade (t.ex. "Nybörjarkurs i italienska, 30 hp", "Grundkurs i konstvetenskap, 30 hp", "Fortsättningskurs i franska, 30 hp") eller informativa (t.ex. "Logik, 15 hp", "Saga och samtid, 7.5 hp"). De nivårelaterade benämningarna måste standardiseras. I förslagen till fristående kurser inför 2007/08 användas de nuvarande benämningarna. Beslut angående eventuella nya nivårelaterade kursbenämningar är ej en fråga för fakultetsnämnden. Varje examensämne skall i fortsättningen ge en fristående kurs med benämningen "Kandidatkurs i x, 30 hp". Denna kurs skall garantera att examenskravet på ämnes-fördjupning och självständig uppgift/uppsats uppfylls. Kandidatkursen skall omfatta dels en självständig uppgift/uppsats om minst 15 högskolepoäng, dels de kompletterande delkurser som ämnet anser viktiga eller nödvändiga för examensarbetet. Förkunskaps-kravet för kandidatkursen specificeras så att såväl de reella som de formella kraven på ämnesfördjupning för kandidatexamen är uppfyllda i och med en godkänd kandidatkurs. (Kravet på förkunskaper anges lämpligen genom att lista den eller de kurser eller de alternativa kurser som studenten måste ha klarat för att få tillträde till kandidatkursen. Dessa kurser kan i sin tur ha andra kurser som förkunskapskrav.) Kursplaner för fristående kurser skall upprättas i enlighet med den för Stockholms universitet gemensamma mallen för kursplaner. (Den schematiska mall som ingår i rektor beslut från november 2005 kan eventuellt komma att justeras något när formuleringarna i den nya högskoleförordningen slutligen fastställts.) Fristående kurser skall normalt ges som hel- eller halvfartskurser. Helterminskurser skall starta den första terminsveckan. Kortare kurser skall starta antingen den första eller den elfte terminsveckan, detta för att underlätta studenternas val av olika kombinationer av kurser. Alla de fristående kurser som ges på grundnivån skall finnas med i kurskatalogen med tydligt angivna förkunskapskrav. Utbildningsprogram 2

3 Utbildningsprogram på grundnivån skall omfatta 180 högskolepoäng och leda fram till kandidatexamen. Ett utbildningsprogram måste därför innehålla en fördjupning inom ett ämnesområde om minst 90 högskolepoäng och inkludera en självständig uppgift/uppsats om minst 15 högskolepoäng. Ett utbildningsprogram skall kallas just "program" och ha en informativ benämning (t.ex. "Kulturvetarprogrammet, 180 hp", "Mellanösternprogrammet, 180 hp, "Lingvistik-programmet, 180 hp"). Ett utbildningsprogram bör kunna motiveras. Utbildningsprogram kan vara yrkesinriktade eller inriktade mot en viss arbetsmarknad, men program kan även motiveras av inomvetenskapliga eller akademiska skäl. Utbild-ningsprogram kan inkludera viss praktik, speciellt gäller detta arbetslivsinriktade program. Utbildningsplaner för program skall upprättas i enlighet med den för Stockholms univer-sitet gemensamma programmallen. (Förslag till mall har utarbetats av universitetets gemensamma Bolognagrupp.) Varje utbildningsprogram skall ha en värdinstitution som ansvarar för programmet. Ett utbildningsprogram omfattar normalt ett antal kurser, vissa av dessa är obligatoriska inom programmet och ges antingen av värdinstitutionen eller någon annan samverkande institution medan andra kan vara valfria och väljas bland de fristående kurser som ges på grundnivån inom universitetet. Registrering av studenter och rapportering av studieresultat sker vid den institution som ger de kurser som programstudenterna läser inom ramen för programmet. Det är respektive kursgivande institution och inte programmets värdinstitution som tillgodo-räknas helårsstudenter och helårsprestationer inom programmet. Riktlinjer för utbildningen på den avancerade nivån Utbildningen på den avancerade nivån förutsätter examen från grundnivån och leder fram till masterexamen. För masterexamen krävs godkända kurser om 120 högskolepoäng som innefattar en fördjupning inom ämnesområdet om minst 60 högskolepoäng och som inkluderar en självständig uppgift/uppsats om minst 30 högskolepoäng (eventuellt högskolepoäng). En ettårig utbildning på den avancerade nivån kan avslutas med en magisterexamen. För denna examen krävs godkända kurser om 60 högskolepoäng som innefattar en fördjupning inom ämnesområdet om minst 30 högskolepoäng och som inkluderar en självständig uppgift/uppsats om minst 15 högskolepoäng. Examensbenämningarna kan även på denna nivå innehålla för- och efterled. Beslut angående examensbenämningar tas senare och är ej en fråga för fakultetsnämnden. Utbildningen på den avancerade nivån kan organiseras dels i form av fristående kurser dels som utbildningsprogram. Fakultetens utbildning på den avancerade nivån skall ges dels som fristående kurser dels som masterprogram. Beslut angående inrättande av utbildningsprogram samt fristående kurser med benämningen "Magisterkurs" eller "Masterkurs" tas av fakultetsnämnden. Beslut angående inrättande av kurser i övrigt tas av respektive institutionsstyrelse i enlighet med fakultetens delegationsordning. Fristående kurser 3

4 Fristående kurser på den avancerade nivån skall normalt omfatta 7.5, 15 eller 30 hög-skolepoäng. Kurser om 60 högskolepoäng är också möjliga om det finns särskilda skäl. Varje fristående kurs kan naturligtvis innehålla delkurser av den poängmässiga omfattning som är pedagogiskt motiverad. Kursbenämningarna kan antingen vara standardiserade (t.ex. "Avancerad kurs i historia, 30 hp", "Magisterkurs i lingvistik, 30 hp", "Masterkurs i engelska, 30 hp") eller informa-tiva (t.ex. "Konstfilosofi, 15 hp", "Semiotik, 7.5 hp"). Varje forskarutbildningsämne vid fakulteten skall ge en fristående kurs om 30 högskole-poäng med benämningen "Magisterkurs i x". Denna kurs skall inkludera uppsatskravet för magisterexamen samt de kompletterande delkurser som ämnet anser viktiga eller nödvändiga för examensarbetet. Förkunskapskravet för denna magisterkurs specificeras så att förkunskapskravet och magisterkursen tillsammans uppfyller kravet på den speciella behörigheten för antagning till forskarutbildning i ämnet x. (Detta gör det möjligt för en student att efter ett års studier på den avancerade nivån ansöka om antagning till forskar-utbildning.) Varje forskarutbildningsämne rekommenderas dessutom att ge en fristående kurs om 30 högskolepoäng med benämningen "Masterkurs i x". Masterkursen skall inkludera upp-satskravet för masterexamen. Förkunskapskravet för masterkursen specificeras så att såväl de reella som de formella kraven på ämnesfördjupning för masterexamen samt på speciell behörighet för antagning till forskarutbildning i ämnet är uppfyllda i och med en godkänd masterkurs. Därutöver skall förkunskapskravet inkludera de inom masterprogrammen obligatoriska kurserna "Engelska för forskare, 7.5 hp" samt "Vetenskaplighet och forskningsetik, 7.5 hp". Ettåriga magisterkurser om 60 högskolepoäng kan ges om det finns särskilda skäl, t.ex. rörande fortbildning, yrkesinriktning eller speciell arbetsmarknad (ex. "Magisterkurs i förlagskunskap, 60 hp", "Magisterkurs i barnkulturforskning, 60 hp"). Sådana kurser skall inkludera en självständig uppgift/uppsats om minst 15 högskolepoäng och leda fram till magisterexamen. Kursplaner för fristående kurser på den avancerade nivån skall upprättas i enlighet med den för Stockholms universitet gemensamma mallen för kursplaner. Fristående kurser skall även på den avancerade nivån normalt ges som hel- eller halv-fartskurser. Helterminskurser skall starta den första terminsveckan. Kortare kurser skall starta antingen den första eller den elfte terminsveckan, detta för att underlätta studenternas val av olika kombinationer av kurser. Alla de fristående kurser som ges på den avancerade nivån skall finnas med i kurs-katalogen med tydligt angivna förkunskapskrav. Fristående kurser från den avancerade nivån skall kunna läsas av studenter på grundnivån med tillräckliga förkunskaper. Sådana kurser kan ingå i en students kandidatexamen. Utbildningsprogram Utbildningsprogram på den avancerade nivån benämns "Masterprogram". Sådana program skall omfatta 120 högskolepoäng och leda fram till masterexamen. Ett masterprogram måste därför innehålla en fördjupning inom ett ämnesområde om minst 60 högskolepoäng och inkludera en självständig uppgift/uppsats om minst 30 högskolepoäng (alternativt två uppsatser om vardera minst 15 högskolepoäng). Alla masterprogram skall ge behörighet till forskarutbildning. Masterprogram kan antingen vara tematiska eller inriktade mot ett visst forskarutbild-ningsämne eller mot en viss arbetsmarknad. 4

5 Ämnesinriktade masterprogram ges som varianter av ett fakultetsgemensamt ramprogram och benämnes "Masterprogram i x, 120 hp", där x utgör ett av fakultetens forskarutbild-ningsämnen. Varje sådant ämnesmasterprogram skall förutom ett examensarbete om minst 30 högskolepoäng inom ämnet, innehålla ett antal specificerade obligatoriska kurser och därutöver antingen fritt val från utbudet av fristående kurser eller från en mer begränsad lista speciellt för det aktuella ämnesmasterprogrammet. Varje ämnesmasterprogram ger behörighet till forskarutbildning i det berörda ämnet. (Beroende på programmets utseende och studentens val kan upp till ett års studier tillgodoräknas inom ramen för en forskar-utbildning.) De olika ämnesmasterprogrammen anges i kurskatalogen som varianter eller inriktningar av ett fakultetsgemensamt ämnesmasterprogram. Tematiska och arbetslivsinriktade masterprogram bör vara motiverade och helst informativt benämnda (t.ex. "Masterprogram i journalistik, 120 hp"). Varje sådant masterprogram skall innehålla en självständig uppgift/uppsats om minst 30 högskolepoäng samt i övrigt kurser som tillsammans med examensarbetet ger behörighet till forskar-utbildning inom något av fakultetens ämnesområden. Samtliga masterprogram inom fakulteten skall inkludera de fakultetsgemensamma obligatoriska kurserna "Engelska för forskare, 7.5 hp" och "Vetenskaplighet och forskningsetik, 7.5 hp". Utbildningsplaner för masterprogram skall upprättas i enlighet med den för Stockholms universitet gemensamma programmallen. (Förslag har till mall har utarbetats av universitetets gemensamma Bolognagrupp.) Varje masterprogram skall ha en värdinstitution som ansvarar för programmet. Ett masterprogram omfattar normalt ett antal kurser, vissa av dessa är obligatoriska inom programmet och ges antingen av värdinstitutionen eller någon annan samverkande institution medan andra kan vara valfria och väljas bland de fristående kurser som ges inom universitetet eller från en mer begränsad lista speciellt för det aktuella masterprogrammet. Registrering av studenter och rapportering av studieresultat sker vid den institution som ger de kurser som programstudenterna läser inom ramen för masterprogrammet. Det är respektive kursgivande institution och inte masterprogrammets värdinstitution som tillgodoräknas helårsstudenter och helårsprestationer inom programmet. Angående utbildningen på forskarnivån Utbildningen på forskarnivån blir liksom dagens forskarutbildning fyraårig. De allmänna studieplanerna måste dock inför antagningen hösten 2007 revideras och behörighetskraven omformuleras i ljuset av den nya högskoleförordningen. Eftersom formuleringarna i denna ännu inte är fastställda är det rimligt att vad beträffar denna nivå vänta med att utfärda riktlinjer till efter sommaren då de exakta förutsättningarna förhoppningsvis är kända. 5