Regler för kursplaner

Transkript

1 BESLUT Dnr SPRÅKFAK 2009/5 Språkvetenskapliga fakultetsnämnden Fastställd av Språkvetenskapliga fakultetsnämnden

2 2

3 Allmänt Högskoleförordningen anger: All utbildning på grundnivå och avancerad nivå skall bedrivas i form av kurser. (HF 6 kap 13 ) Och För en kurs skall det finnas en kursplan. (HF 6 kap 14 ) Dessa allvarsamma ord har fakultetsnämnden och dess institutioner att rätta sig efter. Detta dokument beskriver de principer som fakultetsnämnden använder för att granska inkomna kursplaner. Fakultetsnämnderna har ett stående återrapporteringsuppdrag (UFV 2008/535) om vad som gjorts för att integrera genus- och jämställdhetsperspektiv i undervisningen. Därför ska kursplaner framgent innehålla mål som beaktar dessa perspektiv. Reglerna ska användas vid beredning av nya kursplaner, samt vid revideringar av befintliga kursplaner. Kursplaner som inte beaktar nedanstående regler kommer inte att behandlas av fakultetsnämnden. Handläggning En kursplan är ett juridiskt dokument som reglerar viktiga aspekter av institutionens och studenternas skyldigheter gentemot studenterna. Institutionsstyrelsen beslutar om förslag till kursplaner. Om styrelsen godkänner kursplanerna innebär detta att dessa går vidare till fakultetsnämnden för beredning och beslut. Ärendet bereds av utbildningsledaren som lämnar förslag till beslut. Utbildningsledaren informerar sedan berörd studierektor som vid behov genomför nödvändiga revideringar. När kursplaner uppfyller de krav som fakultetsnämnden ställt fastställer utbildningsledaren kursplanen i SELMA. För att nämnden ska kunna behandla en kursplan måste handlingarna vara nämndsekreteraren tillhanda minst tio dagar innan nämnden sammanträder. Detta betyder att institutionerna måste anmäla kursplanerna till utbildningsledaren minst tolv dagar före ett nämndsammanträde. Konkret anmäls kursplaneärenden genom att institutionen skickar kurskoder, protokollsutdrag sam ett följebrev till utbildningsledaren. Beslut om revidering av redan fastställda kursplaner är delegerat till utbildningsledaren. 3

4 Kursplanens innehåll För att underlätta institutionernas arbete med kursplaner följer dokumentet de rubriker som används i SELMA. Basdata Kursens benämning En tillsynes enkel fråga, men tänk på att benämningen påverkar sorteringen i utbildningskatalogen. Det är därför viktigt att undvika överflödiga ord som kan störa korrekt sortering. Exempel: Baskiska baskurs A skulle hamna efter Baskiska B i katalogen. Baskiska fortsättningskurs B skulle hamna efter Baskiska C. Eftersom ord som baskurs och fortsättningskurs i allmänhet är överflödiga är det alltså bäst att helt avstå från dem. Poäng, poängtyp och betygsskala är i allmänhet oproblematiska. Även utbildningsnivå och nivå är tämligen oproblematiska, men tänk på att X-nivån endast får användas om någon annan nivå inte kan anges (t.ex vid förberedande utbildningar). Fältet djup är inte obligatorisk i SELMA, men ska vid vår fakultet anges eftersom våra huvudområden ställer olika krav på antal terminer för fördjupning till kandidatexamen. Grundkurs: Alla kurser på grundnivå bortsett från den kurs som ger tillräcklig fördjupning för kandidatexamen. Kandidatkurs: Den kurs som ger tillräcklig fördjupning till kandidatexamen. Inom huvudområden med tre terminers fördjupning är alltså kurser på C-nivå kandidatkurser. För kurser med fyra terminers fördjupning är kurser på D-nivå kandidatkurser. Kurser som inte tillhör ett huvudområde kan aldrig vara kandidatkurser. Magisterkurs: Kurser på avancerad nivå Djup anges inte för förutbildningar. SCB-ämne: Här anges kursens SCB-ämne som inte behöver sammanfalla med det huvudområde som kursen ingår i. En kurs i arabiska tillhör huvudområdet semitiska språk, men det är lämpligt att låta SCB-ämnet vara arabiska. Allmänt I fliken allmänt anges år och vecka från vilka kursplanen är giltig, huvudområden samt behörighet. Behörigheter ska anges så kortfattat som möjligt. Följande exempel på behörigheter för Baskiska C har överflödiga och ibland oklara formuleringar: Baskiska A och Baskiska B eller Avklarad Basiska B eller Genomgången Baskiska B. I samtliga fall skulle Baskiska B vara tillfyllest. På en del institutioner anges behörigheten till B-, C- och D-kurser till 75% av föregående terminskurs. Detta kan vara olyckligt eftersom fördjupning i förhållande till examensfordringarna kan bli oklara. Å andra sidan kan alltför strikta behörighetskrav i praktiken göra det mycket svårt för studenter att läsa flera terminer inom samma område i rak följd. Institutionerna avgör själva hur de hanterar denna fråga. 4

5 Beskrivning Beslut och riktlinjer Den viktiga informationen här är att kursen är en fristående kurs, som studenten därmed kan ta med i en examen (till skillnad från ett moment), och/eller en programkurs. Av tradition och gammal vana använder de flesta institutionerna följande formulering: Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad Detta är inte fel, men i och med att alla kursplaner idag administreras och fastställs i SELMA så genereras informationen i det kursiverade avsnittet automatiskt. Det räcker alltså att ange om kursen är en programkurs, fristående kurs eller både och. Mål (förväntade studieresultat) Detta är den del av kursplanen som ställer högst krav på kreativt tänkande. Medan andra delar av en kursplan fastställer formella aspekter, så ska målen ange vad studenten ska förväntas kunna göra efter genomgången kurs. Detta betyder att målen inte kan uttryckas i termer av relativa mål eller passiv förståelse. Målen ska vägleda examinationen. Det ska vara tydligt för såväl lärare som student om målen blivit uppfyllda eller inte. Nedanstående formuleringar är lämpliga. Efter avslutad kurs skall studenten för att erhålla betyget Godkänd minst kunna: Använda presenterade grammatiska termer för att analysera text på baskiska. Identifiera och diskutera samtida trender inom baskisk litteratur. Utifrån valt teoretiskt perspektiv formulera en egen frågeställning Medan nedanstående mål inte kan godkännas: Ha fördjupat sina kunskaper i baskisk grammatik Uppvisa förståelse för samtida trender inom baskisk litteratur Ha en väsentligt större förmåga att självständigt formulera etc Erfarenheter visar att det inom vissa huvudområden t.ex. lingvistik och språkteknologi är lättare att formulera färdighetsinriktade lärandemål. Ett sätt att komma fram till bra lärandemål är att titta på de examinationer som tidigare har genomfört och undersöka vad man faktiskt förväntar sig att studenterna ska kunna göra för att bli godkända på kursen. Naturligtvis skiljer sig lärandemålen åt beroende på kursernas innehåll, men att kunna problematisera ett givet område utifrån jämställdhets- och genusperspektiv är en generisk färdighet som fakultetens studenter ska bibringas. Således ska frånvaro av lärandemål som beaktar dessa perspektiv motiveras i följebrevet. Här följer exempel på lärandemål som kan vara lämpliga: kunna analysera de litterära verken ur ett genusteoretiskt perspektiv kunna planera en humanvetenskaplig forskningsinsats med uttrycklig hänsyn till genusperspektiv kunna diskutera relationen mellan språk och förståelsen av genus 5

6 Innehåll Här beskriver man vad som kommer tas upp under kursen. Formuleringar som inte duger som lärandemål kan vara korrekta här: Kursen innehåller fördjupning i baskisk formlära, studier i baskisk syntax och ordbildning samt baskisk grammatisk terminologi. Undervisning Här anges vilka former av undervisning som anges, vanligtvis föreläsningar, seminarier och laborationer. Det är önskvärt att behovet av självstudier lyfts fram: Undervisningen består av föreläsnings-, övnings- och examinationsmoment. Studentens självständiga lärandeaktiviteter är av avgörande vikt för måluppfyllelsen på kursen. I de fall den löpande undervisningen innehåller examinerande delar (t.ex. laborationer och seminarier) och alltså är obligatoriska ska detta anges. Institutionerna ska tillse att studenterna har samma möjlighet att komplettera obligatoriska moment som andra examinerande moment (t.ex. tentor). Formuleringar som 75 % närvaro på föreläsningarna krävs för att bli godkänd godkänns inte. Examination Formerna för examination anges (pm, självständigt arbete, seminarier, muntliga övningar, salstentor etc). I de fall kursplanen beskriver en helterminskurs med delmoment ska relationen mellan betyg på momenten och hela kursen anges. I de fall kursen innehåller ett moment med självständigt arbete ska relationen mellan betyget på det självständiga arbetet och betyget på hela kursen klargöras. Exempel: För betyget VG krävs att minst tre av fyra moment bedömts med betyget VG. För betyget VG krävs att det självständiga arbetet bedömts med betyget VG. Fördjupning i förhållande till examensfordringar Jämte lärandemålen är detta den del av kursplanen som oftast är problematisk. I detta avsnitt klargörs vad som efter genomgången kurs krävs för att uppnå fördjupning inom huvudområdet. Detta räknar man fram genom att från den totala fördjupningen subtrahera summan av kursens poäng och de poäng som krävs för att vara behörig. För kurser på grundnivå Exempel 1: Tyska B (examensfordring 90 hp inom huvudområdet) 90 (Tyska B + Tyska A) = 30 hp, varav minst 15 hp självständigt arbete. Exempel 2: Arabiska B (examensfordring 120 hp inom huvudområdet) 120 (Arabiska B + Arabiska A) = 60 hp, varav minst 15 hp självständigt arbete. Exempel på godkänd formulering: Kursen avser andra terminens studier inom huvudområdet Ryska. Fördjupning till filosofie kandidatexamen kräver ytterligare 60 hp inom detta område, varav ett examensarbete om 15 hp. Inom vissa huvudområden finns det C- och D-kurser utan självständigt arbete och som därför inte uppfyller examensfordringarna. Detta måste framgå i kursplanen: 6

7 Kursen utgör inte tillräcklig fördjupning inom huvudområdet eftersom självständigt arbete inte ingår. För filosofie kandidatexamen krävs även ett självständigt arbete om minst 15 hp inom huvudområdet. Inom vissa huvudområden utgörs kursutbudet till sin helhet av 7,5 och 15 poängskurser som kan läsas i olika ordning. För sådana kurser blir det komplicerat att ange fördjupning enlig ovanstående princip. Följande formuleringar kan istället användas: Kursen omfattar 7,5 hp. För fördjupning till filosofiekandidatexamen inom huvudområdet krävs totalt 90 hp varav minst 15 ska utgöras av ett självständigt arbete För fristående kurs som i sin helhet består av ett självständigt arbete: Kursen ger tillräcklig fördjupning inom huvudområdet förutsatt att ytterligare 75 hp inom huvudområdet är godkända. En del kurser tillhör ett biområde. Detta ska också framgå under rubriken fördjupning: Kursen tillhör ett biområde och kan inte ingå som huvudområde i en filosofie kandidatexamen Om kurser varken tillhör ett huvud- eller biområde, ska det stå: Kursen kan inte ingå som huvud- eller biområde, i en filosofie kandidatexamen. Kurser på avancerad nivå För samtliga utbildningar inom språkvetenskapliga fakulteten gäller UU:s regler för generella examina. Minimikraven för fördjupning för magisterexamen är 30 hp inom huvudområdet (varav minst 15 hp självständigt arbete) och för masterexamen 60 hp inom huvudområdet (varav minst 30 hp självständigt arbete). En lämplig formulering för en 7,5 hp-kurs kan se ut så här: För fördjupning till magisterexamen krävs minst 30 hp inom huvudområdet varav minst 15hp ska utgöras av ett självständigt arbete. För masterexamen krävs minst 60 hp inom huvudområdet varav minst 30 hp ska utgöras av ett självständigt arbete. Begreppet ämne existerar inte på grund- och avancerad nivå och bör därför inte användas här. Föreskrifter vid övergångar Här anges vad som gäller om den aktuella kursen har ersatt en annan kurs, eller om kursen ingår i ett program där 1993 års examensordning gäller. Övriga föreskrifter Följande formulering ska finnas med om kursplanen gäller en fristående kurs som också ingår som del eller moment av en större kurs: Kursen får ej medtagas i examen som fristående kurs om motsvarande moment lästs inom annan kurs som ingår i examen. 7